! Kontinuerlig utbildning, fortbildning och handledning om bemötande av barn som far illa för sjuksköterskor som arbetar med barn.
! Enligt HSL skall information ges till de barn vars föräldrar eller vårdnadshavare är svårt somatiskt eller psykiskt sjuka. Barn kan vara medföljande anhöriga eller så kan sjuksköterskor höra talas om dem via arbetet – dessa barn har rätt till särskild information av en anledning, de befinner sig i en redan pressad och utsatt situation. Därför skall dessa barn tydlig uppmärksammas. Sjuksköterskan bör fråga sig själv hur de har det hemma och om det finns anledning till oro, helt inom ramen för hälso- och sjukvårdslagen.
! Utökad och fortlöpande forskning om sjuksköterskors och vårdpersonals bemötande av barn som far illa.
! Det finns förbättringspotential för svenska vårdprogram, riktlinjer och handlingsplaner för barnmisshandel och barn som far illa. Alla regioner och landsting bör ha, för verksam personal, tillgängliga och tillförlitliga vårdprogram för att möjliggöra ett konsekvent och gott bemötande av barn som far illa, oavsett var i Sverige de bor.
! Ett nationellt vårdprogram rörande barnmisshandel torde upprättas.
REFERENSLISTA
*Dokument som ligger grund till examensarbetets resultat
Arman, M. & Rehnsfeldt, A. (2011). Vårdande som lindrar lidande – etik i vårdandet.
Stockholm: Liber.
Akademiska sjukhuset. (2013). Lyhördhet. Hämtad den 17 november, 2015, från http://www.akademiska.se/sv/Verksamheter/Aldrepsykiatri/Vardideologi/Lyhordhet/
Barbosa, L., et al. (2014). Childhood trauma and suicide risk in a sample of young individuals aged 14–35 years in southern Brazil. Child Abuse & Neglect, 38(7):1191-6. doi:
10.1016/j.chiabu.2014.02.008.
*Barnahus i Dalarna, Landstinget Dalarna. (2011). Handläggningsrutiner i ärenden rörande barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn. För personal inom socialtjänsten, åklagar- och polismyndigheter, hälso- och sjukvården. Falun: Barnahus Dalarna.
*Barnhälsovården i Uppsala län. (2005). Riktlinjer för handläggning av misstänkt fysisk misshandel och misstänka sexuella övergrepp i akut fas. Uppsala: Barnhälsovården i Uppsala län.
*Barn- och ungdomspsykiatrin i Skåne. (2014). Regionalt vårdprogram traumarelaterade tillstånd. Kristianstad: Barn- och ungdomspsykiatrin i Skåne.
Blair, M., Bremberg, S., Hjern, A. & Stewart-Brown, S. (2013). Barnhälsovetenskap. Lund:
Studentlitteratur.
Boglut, A. & Tudoran, D. (2015). Child neglect. Research Journal of Agricultural Science, 47 (1).
Borgström, P. & Tindberg, Y. (2013). Hur ska man identifiera skador från misshandel och vanvård hos barn? Barnläkaren, ISSN: 1651‒0534, 17-18. Hämtad den 16 november 2015 från http://barnlakaren.se/onewebmedia/nr5_2013.pdf
Brottsförebyggande Rådet. (2015). Barnmisshandel. Hämtad den 26 november, 2015, från https://www.bra.se/bra/brott-och-statistik/barnmisshandel.html
Child Welfare Information Gateway. (2013). Long-Term Consequences of Child Abuse and
Neglect. Hämtad den 16 november, 2015, från
https://www.childwelfare.gov/pubpdfs/long_term_consequences.pdf
Chung, H., & Muntaner, C. (2007). Welfare state matters: a typological multilevel analysis of wealthy countries. Health Policy (Amsterdam, Netherlands), 80(2), 328–339.
http://doi.org/10.1016/j.healthpol.2006.03.004
CODEX. (2015). Oredlighet i forskning. Hämtad den 11 januari, 2016, från http://www.codex.vr.se/etik6.shtml
Dahlberg, K. (2014). Att undersöka hälsa och vårdande. Stockholm: Natur och Kultur.
Dahlberg, K. & Segersten, K. (2010). Hälsa och vårdande: i teori och praxis. Stockholm:
Natur och Kultur.
Deenadayalan, Y., Grimmer-Somers, K., Prior, M. & Kumar, S., (2008) How to run an effective journal club: a systematic review. Journal of Evaluation in Clinical Practice, 1356-1294. doi: 10.1111/j.1365-2753.2008.01050.x.
Dutton, M., Goodman, L. & Bennett, L. (2000). Court-involved battered women's responses to violence: the role of psychological, physical, and sexual abuse. (s. 197). I R. Maiuro. &
O'Leary, K (Red.). Psychological abuse in violent domestic relations. New York: Springer Publishing Company, p. 197, ISBN 9780826111463.
Englund, J. & Fransson, E. (2013). Vägledning i vårdmötet och stödet till cancerpatienter – en studie av vårdprogram. Examensarbete, Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur.
Enskär, K. & Månsson, M. (2011). Barns syn på hälsa och sjukdom. Edwinson-Månson, M. (Red.). Pediatrisk vård och specifik omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.
Familjefrid Kronoberg. (2015). Normaliseringsprocessen. Hämtad den 16 november, 2015, från http://www.vaxjo.se/-/Familjefrid-Kronoberg---startsida1/For-professionellaideella/Normaliseringsprocessen/
Filipas, H. & Ullman, S. (2006). Child Sexual Abuse, Coping Responses, Self-Blame, Posttraumatic Stress Disorder, and Adult Sexual Revictimization. Journal of Interpersonal Violence, 21(5), 652-672. doi: 10.1177/0886260506286879
Felitti, V. et al. (1998). Relationship of childhood abuse and household dysfunction to many of the leading causes of death in adults. The Adverse Childhood Experiences (ACE) Study.
American Journal of Preventive Medicine, 14(4), 245–258.
Felitti, V. J., & Anda, R. (2009). The relationship of adverse childhood experiences to adult medical disease, psychiatric disorders, and sexual behavior: Implications for healthcare. In R.
Lanius, E. Vermetten, & C. Pain (Red.), The Hidden Epidemic: The Impact of Early Life Trauma on Health and Disease. Hämtad den 16 november, 2015, från
http://www.acestudy.org/yahoo_site_admin/assets/ docs/LaniusVermetten_FINAL_8-26-09.12892303.pdf
Förenta Nationerna [FN], Unicef. (2015). Barnkonventionen. Stockholm: Unicef. Hämtad den 17 november, 2015, från https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier - värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur och Kultur.
Fossum, B. (2007). Modeller och teorier för kommunikation och bemötande. I B. Fossum (Red.). Kommunikation: samtal och bemötande i vården (s. 23-39). Lund: Studentlitteratur.
Friberg, F. (2012). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. (s. 121-132). I F. Friberg (Red.). Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur.
Hedbäck, S. (2003). Vårdprogram om barnmisshandel tvingar doktorn att ta ställning.
Läkartidningen, 100(10), 822-823.
Hedlund, P. (2012). Sjuksköterskors upplevelser av att anmäla eller inte anmäla när de misstänker att barn utsätts för barnmisshandel. Examensarbete, avancerad nivå. Uppsala universitet, institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap. Hämtad den 30 november, 2015, från http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:530847/FULLTEXT02.pdf
Hibbard, R., Barlow, J. & Macmillan, H. (2012). Child Abuse and Neglect and, American Academy of Child And Adolescent Psychiatry, & Child Maltreatment and Violence.
Psychological maltreatment. Pediatrics, 130(2), 372–378. http://doi.org/10.1542/peds.2012-1552
Hornor, G. (2010). Child Sexual Abuse: Consequences and Implications. Journal of Pediatric Health Care, 24(6), 358-364. doi:10.1016/j.pedhc.2009.07.003
Hornor, G. (2012). Emotional Maltreatment. Journal of Pediatric Health Care, 26(6), 436–
442. doi:10.1016/j.pedhc.2011.05.004
Johansson, A. (2007). Att möta och kommunicera med barn och deras föräldrar. Fossum, B.
(Red.). Kommunikation – samtal och bemötande i vården (ss. 353-273). Lund:
Studentlitteratur.
*Jämtlands läns landsting. (2009). Se och våga handla. Råd och riktlinjer för hälso- och sjukvården då barn far illa eller riskerar att fara illa – omsorgssvikt, misshandel och sexuella övergrepp mot barn och ungdomar i Jämtlands län. Östersund: Jämtlands läns landsting.
*Jönköpings län, Regionförbundet. (2010). Riktlinjer angående hälsoundersökning av barn som placeras enl. Socialtjänstlagen (SoL). Jönköping: Landstinget i Jönköpings län.
*Jönköpings län, Regionförbundet. (2012). Hur skyddar och hjälper vi barnet?
Handläggningsråd vid övergrepp mot barn. Jönköping: Regionförbundet, Jönköpings län.
Kairys, S. & Johnson, C. (2002). The psycological maltreatment of children – technical report. Pediatrics, 109(4), 1-3. doi: 10.1542/peds.109.4.e68
Keane C. & Chapman R. (2008). Evaluating nurses' knowledge and skills in the detection of child abuse in the Emergency Department. International Emergency Nursing, 16(1), 5-13.
doi: 10.1016/j.ienj.2007.11.006.
Kolko, D. (1996). Child Physical Abuse. Briere, L., Berliner, J., Burkley, A., Jenny, C. &
Reid, T. (Red.). APSAC Handbook of Child Maltreatment (s. 21-50). Sage, CA: Thousand Oaks.
*Landstinget Blekinge. (2011). Våld i nära relationer och våldtäkt. Lokala riktlinjer vid omhändertagande vid våld i nära relationer och våldtäkt. Karlskrona: Landstinget Blekinge.
*Landstinget Blekinge. (2015). Handlingsplan för barn som far illa. Karlskrona: Landstinget Blekinge.
*Landstinget Dalarna. (2009). Vårdprogram – barnmisshandel och sexuella övergrepp.
Falun: Landstinget Dalarna.
*Landstinget Kronoberg. (2014). Handlingsplan vid misstanke om våld i nära relationer och/eller barn som far illa. Växjö: Landstinget Kronoberg.
Landstinget Sörmland. (2015a). Vårdprogram, våld i nära relationer – bakgrund. Hämtad den 2 december, 2015, från http://www.landstingetsormland.se/extra- ingang/Samarbetspartners/Vald-i-nara-relationer/Vardprogram-vald-i-nara-relationer/Om-vardprogrammet/Bakgrund/
*Landstinget Sörmland (2015b). Svårt att se – ansvar att handla. Barn som far illa eller riskerar att fara illa. Landstinget Sörmlands kunskapsunderlag för hantering av anmälningsplikten SoL 14 kap. Nyköping: Landstinget Sörmland.
Lucas, S. & Jernbro, C. (2014). Försummelse av barn – ett försummat problem. Hämtad den 2 december, 2015, från http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Klinisk-oversikt/2014/11/Forsummelse-av-barn--ett-forsummat-problem/
Lucas, S., Ottermann, G., & Sarkadi, A. (2013). Barnmisshandel i Sverige: kunskap,
expertis och förebyggande insatser. Barnläkaren, ISSN: 1651‒0534, 17-18. Hämtad den 16 november 2015 från http://barnlakaren.se/onewebmedia/nr5_2013.pdf
*Länsverksamheten Barn- och ungdomsmedicin, Landstinget i Värmland. (2007).
Vårdprogram vid barnmisshandel och sexuella övergrepp. Karlstad: Länsverksamheten Barn- och ungdomsmedicin.
Morse, J. (1995). The significance of saturation. Qualitative Health Research, 5(2), 147-149.
doi:10.1177/104973239500500201
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys. (2015). Lång väg till patientnytta – en uppföljning av nationella riktlinjers inverkan på vården i ett decentraliserat system. Stockholm:
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.
Nordborg, G. (2008). Våld i vardagen. Heimer, G. & Sandberg, D. (Red.). Våldsutsatta kvinnor – samhällets ansvar. Lund: Studentlitteratur.
Oddone, E., Genuis, M. & Violato, C. (2001) A Meta-Analysis of the Published Research on the Effects of Child Sexual Abuse. The Journal of Psychology, 135:1, 17-36, Doi:
10.1080/00223980109603677
Paavilainen, E. & Flinck, A. (2013). National Clinical Nursing Guideline for Identifying and Intervening in Child Maltreatment within the Family in Finland. Child Abuse Review, 22(3) 209-220. doi: 10.1002/car2207
Paavilainen, E., Kurki, P. & Paunonen, M. (2000). School nurses’ operational modes and ways of collaborating in caring for child abusing families in Finland. Journal of Clinical Nursing, 9(5), 742-750. doi: 10.1046/j.1365-2702.2000.00421.x
Piaget, J. (1952). The Origin of Intelligence in Children. New York: University Press.
Polit, D. F. & Beck, C. T. (2008). Nursing research: Generating and assessing evidence for nursing practice. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins, a Wolters Kluwer business.
*Region Jönköpings län, Odontologiska institutionen. (2015). Anmälan till socialnämnden, råd och anvisningar. Jönköping: Avdelningen för pedodonti.
*Region Skåne. (2006). Handlingsprogram vid misstänkta fall av barn som far illa.
Kristianstad: Region Skåne.
Region Skåne. (2015). Handlingsprogram vid misstänkta fall av barn som far illa.
Kortversion. Hämtad den 17 november, 2015, från http://vardgivare.skane.se/siteassets/2.-
patientadministration/trycksaker-och-webbmanualer/handbocker-och- lathundar/handlingsprogram-misstankta-fall-av-barn-som-far-illa/handlingsprogram-vid-misstankta-fall-av-barn-far-illa---kortversion.pdf
*Region Östergötland. (2012). Sexuella övergrepp, fysisk barnmisshandel och bevittnat våld i nära relationer – vårdprocessprogram. Linköping: Region Östergötland.
*Region Östergötland. (2015). Våld i nära relationer – administrativ riktlinje. Linköping:
Region Östergötland.
Rikshandboken Barnhälsovård. (2014). Barn som far illa. Hämtad den 7 januari, 2016, från http://www.rikshandboken-bhv.se/Texter/Utskriftssida/?pid=4748
Rädda barnen. (2014). Detta borde alla veta om sexuella övergrepp mot barn. Stockholm:
Rädda Barnen.
Sackett, L. & Saunders, D. (1999). The Impact of Different Forms of Pschycological Abuse on Battered Women. Violence and Victims, 14(1), 105-17.
Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU]. (2014). Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården. En handbok. Stockholm: SBU – Statens beredning för medicinsk utvärdering.
Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU]. (2015). Vetenskapliga kunskapsluckor – otillräckligt utvärderade medicinska metoder i hälso- och sjukvården. Hämtad den 7 januari, 2016, från http://www.sbu.se/sv/Publicerat/Vetenskapliga-kunskapsluckor/
SFS 1949:381. Föräldrabalk. Stockholm: Justitiedepartementet. Hämtad den 8 november,
2015, från
https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Foraldrabalk-1949381_sfs-1949-381/#K6
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad den 8
november, 2015, från
https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso--och-sjukvardslag-1982_sfs-1982-763/
SFS 1990:52. Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga. Stockholm:
Socialdepartementet. Hämtad den 8 november, 2015, från
https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-199052-med-sarskilda-be_sfs-1990-52/
SFS 2001:453. Socialtjänstlag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad den 8 november,
2015, från
https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453/
Shin, S., & Miller, D. (2012). A longitudinal examination of childhood maltreatment and adolescent obesity: Results from the National Longitudinal Study of Adolescent Health (AddHealth) study. Child Abuse & Neglect, 36(2), 84–94. doi: 10.1016/j.chiabu.2011.08.007 Statens offentliga utredningar [SOU], Socialdepartementet. (2001). Barnmisshandel - Att förebygga och åtgärda. Hämtad den 9 december, 2015, från http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2001/08/sou-200172/
Socialdepartementet. (2012). Stärkt stöd och skydd för barn och unga. Hämtad den 2 juni,
2015, från
http://www.regeringen.se/contentassets/f7e82abb03ed47489a5d2541a436fa2e/starkt-stod-och-skydd-for-barn-och-unga-prop.-20121310
Socialstyrelsen. (2010a). Hälso- och sjukvårdens ansvar för information, råd och stöd till vissa barn under 18 år. Hämtad den 9 december, 2015, från http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18094/2010-7-4.pdf
Socialstyrelsen. (2010b). Barn under 18 år som söker hälso- och sjukvård. Hämtad den 9
december, 2015, från
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18100/2010-8-3.pdf
Socialstyrelsen. (2013a). Barn som far illa eller riskerar att fara illa. En vägledning för hälso- och sjukvården samt tandvården gällande anmälningsskyldighet och ansvar. Hämtad den 9 december, 2015, från http://www.skolskoterskor.se/wp/wp-content/uploads/2013/10/Anmälningsskyldighet-barn-som-far-illa.pdf
Socialstyrelsen. (2013b). Vad är nationella riktlinjer? Hämtad den 2 december, 2015, från http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19201/2013-9-17.pdf
*Socialstyrelsen. (2014). Barn som far illa eller riskerar att fara illa. En vägledning för hälso- och sjukvården samt tandvården gällande anmälningsskyldighet och ansvar.
Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2015a). Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig. Handbok för vårdgivare, chefer och personal. Hämtad den 11 januari, 2016, från https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19801/2015-4-10.pdf
Socialstyrelsen. (2015b). Indikatorer för att mäta och följa upp. Hämtad den 2 december, 2015, från http://www.socialstyrelsen.se/indikatorer
*Stockholms läns landsting. (2011). Regionalt vårdprogram – vid misstanke om fysisk misshandel av spädbarn. Stockholm: Stockholms läns landsting.
Svensk sjuksköterskeförening [SSF]. (2010). Värdegrund för omvårdnad. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Hämtad den 23 september 2015, från http://www.genia.dinstudio.se/files/Ssf_vrdegrund.pdf
Söderman, A. & Jackson, K. (2011). Child abuse in the home environment: child health nurses experiences of meeting and helping the children. Vård i Norden, 31(4)38-42. ui:
12013213
Thoresen, S., Myhre, M., Wentzel-Larsen, T., Aakvaag, H. F., & Hjemdal, O. K. (2015).
Violence against children, later victimisation, and mental health: a cross-sectional study of the general Norwegian population. European Journal of Psychotraumatology, 6.
http://doi.org/10.3402/ejpt.v6.26259
Verdolini, N, Attademo, L., Agius, M., Ferranti L., Moretti P. & Quartesan R. (2015).
Traumatic events in childhood and their association with psychiatric illness in the adult.
Psychiatria Danubina, 2015, 27 Suppl 1:S60-70.
*Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer [VKV]. (2015a).
Handledning för samtal om vård i nära relationer inom hälso- och sjukvården och tandvården. Göteborg: VKV – Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer.
*Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer [VKV], Västra Götalandsregionen. (2015b). Barn som far illa/riskerar att fara illa. Handläggning för hälso- och sjukvården och folktandvården. Göteborg: VKV – Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer.
Widom, C., Czaja, S., Bentley, T., & Johnson, M. (2012). A prospective investigation of physical health outcomes in abused and neglected children: New findings from a 30 year follow-up. American Journal of Public Health, 102(6), 1,135–1,144. doi:
10.2105/AJPH.2011.300636.
Wiklund L. (2009). Lidande - En del av människans liv. (s. 295- 326). I: Friberg F, Öhlén J, Edberg A-K (Red.). Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt. Lund:
Studentlitteratur.
WHO. (2015). Child Maltreatment. Hämtad den 6 november, 2015, från http://www.who.int/topics/child_abuse/en/
Bilaga 1.
Hej Landstinget/Region X!
Jag kontaktar nu varje landsting runtom i riket för att samla in de
riktlinjer/vårdprogram gällande barnmisshandel som eventuellt finns hos varje landsting och region. Detta är för att jag läser till sjuksköterska och nu skriver mitt examensarbete, där jag kartlägger vilka landsting/regioner som har riktlinjer/vårdprogram för barnmisshandel. Vidare skall jag analysera dokumenten för att de vilka möjligheter sjuksköterskor, och naturligtvis
vårdpersonal i övrigt, har att kunna bemöta barn som misshandlas. Därför är Ert deltagande jätteviktigt och jag skulle vara så tacksam för hjälp jag kan få!
Om Ni har möjlighet, skulle Ni kunna skicka mig de senaste, om det finns inom Ert landsting, det senaste dokumentet för riktlinjer/vårdprogram gällande
barnmisshandel? Om Ni ej har möjlighet, skulle Ni kunna dirigera mig vidare till den enhet som Ni tror kan få fram riktlinjerna/vårdprogrammet?
Allt gott och ha en fin dag!
Vänligen,
Magdalena Deminger
Sjuksköterskestudent termin 6, Uppsala universitet
*****************************************************
magdalenademinger(a)gmail.com /
magdalena.deminger.5313(a)student.uu.se Telefon (privat): +46 (0)XXXXXXX
Telefon (arbete): +46 (0)XXXXXXX