Ibland räcker det med religiöst stöd eller informationsstöd, men ofta upplever kvinnorna det emotionella stödet från vårdpersonalen som väldigt betydelsefullt. Genom att vårdpersonalen visar mer empati och förståelse för dessa kvinnor, kan synen på vården påverkas positivt och leda till att deras allmänna hälsa förbättras. Därför behövs mer fortsatt forskning kring hur postmenopausala kvinnors upplever olika former av stöd. Det är viktigt att få en sammansatt bild av hur postmenopausala kvinnor upplever olika typer av stöd och hur de påverkar deras hälsa.
19
Inom sjukvården är det viktigt att veta vilka stöd som postmenopausala kvinnor beskriver som de viktigaste för deras hälsa. Vårt resultat går inte att generalisera för alla postmenopausala kvinnor med bröstcancer, men har avsikten att skapa mer kunskap för vårdpersonal om vilka stöd postmenopausala kvinnor har behov av och se till att dessa behov blir tillgodosedda.
20
REFERENSER
* framför referens innebär att den ingår i resultatet
Arman, M., Rehnsfeldt, A., Carlsson, M., & Hamrin, E. (2001). Indications of change in life perspective among women with breast cancer admitted to complementary care.
European Journal of Cancer Care, 10 (3), 192-200.
*Ashida, S., Palmquist, A.E.L., Basen-Engquist, K., Singletary, S.E., & Koehly, L.M.
(2009). Changes in Female Support Network Systems and Adaptation After Breast Cancer Diagnosis: Differences Between Older and Younger Patients. The Gerontologist, 49 (4), 549-559.
Bloom, J.R., Stewart, S.L., Johnston, M., Banks, P., & Fobair, P. (2001). Sources of support and the physical and mental well-being of young women with breast cancer. Social Science & Medicine, 53 (11), 1513-1524.
Browall, M. (2008). Experience of adjuvant treatment among postmenopausal women with breast cancer: Health-Related Quality of Life, symptom experience, stressful events and coping strategies. (Akademisk avhandling). Göteborg: Institute of Health and Care Sciences.
Browall, M., Ahlberg, K., Karlsson, P., Danielson, E., Persson, L-O., & Gaston-Johansson, F. (2008). Health related quality of life during adjuvant treatment of breast cancer among postmenopausal women. European Journal of Oncology Nursing, 12 (3), 180-189.
*Browall, M.M., Ahlberg, K.M., Persson., L-O.G., Karlsson, P.O., & Danielson, E.B.
(2008). The impact of age on Health-Related Quality of Life (HRQoL) and symtoms among postmenopausal women with breast cancer receiving adjuvant chemotherapy. Acta Oncologica, 47 (2), 207-215.
*Browall, M., Gaston-Johansson, F., & Danielson, E. (2006). Postmenopausal Women With Breast Cancer: Their Experiences of the Chemotherapy Treatment Period. Cancer Nursing, 29 (1), 34-42.
Browall, M., Persson, L-O., Ahlberg, K., Karlsson, P., & Danielson, E. (2009). Daily assessment of stressful events and coping among post-menopausal women with breast cancer treated with adjuvant chemotherapy. European Journal of Cancer Care, 18 (5), 507–516.
Byrne, C., & Sebastian, L. (1994). The defining characteristics of support. Journal Of Psychosocial Nursing And Mental Health Services, 32 (6), 33-38.
Ciambrone, D. (2006). Treatment decision-making among older women with breast cancer.
Journal of Women & Aging, 18 (4), 31- 47.
21
*Clough-Gorr, K.M., Ganz, P.A., & Silliman, R.A. (2007). Older Breast Cancer Survivors:
Factors Associated With Change in Emotional Well-Being. Journal of Clinical Oncology, 25 (11), 1334-1340.
CODEX (2010). Regler och riktlinjer för forskning. Hämtad från WWW 2010-09-16:
http://www.codex.uu.se/forskarensetik.shtml
Cowley, L., Heyman, B., Stanton., M., & Milner, S.J. (2000). How women receiving adjuvant chemotherapy for breast cancer cope with their treatment: a risk management perspective. Journal of Advanced Nursing, 31 (2), 314-321.
Crooks, D.L. (2001). Older women with breast cancer: new understandings through grounded theory research. Health Care for Women International, 22 (1-2), 99-114.
Dahlberg, K., Segersten, K., Nyström, M., Suserud, B-O., & Fagerberg, I. (2003). Att förstå vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur AB.
Eaker, S., Dickman, P.W., Bergkvist, L., & Holmberg, L. (2006). Differences in Management of Older Women Influence Breast Cancer Survival: Results from a Population-Based Database in Sweden. PLoS Medicine, 3 (3), 0321-0328.
Ehnfors, M., Ehrenberg, A., & Thorell-Ekstrand, I. (1998). VIPS-boken: Om en forskningsbaserad modell för dokumentation av omvårdnad i patientjournallagen.
Stockholm: Författarna och Vårdförbundet.
Forsberg., C., & Wengström., Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier.
Stockholm: Natur och kultur.
Fortner, B.V., Stepanski, E.J., Wang, S.C., Kasprowicz, S., & Durrence, H. (2002). Sleep and quality of life in breast cancer patients. Journal of pain & Symptom Management, 24 (5), 471-480.
Fredriksson., I., & Liljegren, G. (2009). Bröstcancerbehandling av äldre kvinnor. (s. 138-150). Nationella riktlinjer för behandling av bröstcancer. (2010). Hämtad från WWW 2010-11-17: http://www.swebcg.se/Files/Docs/Nationella_riktlinjer101112.pdf
Friberg, F. (2006). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten.
Lund: Studentlitteratur.
*Gall, T.L., Guirguis-Younger, M., Charbonneau, C., & Florack, P. (2009). The trajectory of religious coping across time in response to the diagnosis of breast cancer. Psycho- Oncology, 18 (11), 1165-1178.
Ganz, P.A., Guadagnoli, E., Landrum, M.B., Lash, T.L., Radowski, W., & Silliman, R.A.
(2003). Breast cancer in older women: quality of life and psychosocial adjustments in the 15 months after diagnosis. Journal of Clinical Oncology, 21 (21), 4027-4033.
22
*Goodwin, J.S., Satish, S., Anderson, E.T., Nattinger, A.B., & Freeman, J.L. (2003). Effect of nurse case management on the treatment of older women with breast cancer. Journal of the American Geriatrics Society, 51 (9), 1252-1259.
Hardie, H., & Leary, A. (2010). Value to patients of a breast cancer clinical nurse specialist. Nursing Standard, 24 (34), 42-47.
Holme, I.M., & Solvang, B.K. (1997). Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa metoder. (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Hupcey, J.E., & Morse, J.M. (1997). Can a Professionalm Relationship Be Considered Social Support? Nursing Outlook, 45, (6), 270-276.
*Husain, L.S., Collins, K., Reed, M., & Wyld, L. (2008). Choices in cancer treatment: a qualitative study of the older women´s (>70 years) perspective. Psycho-Oncology, 17 (4), 410-416.
Jahren Kristoffersen, N., Nortvedt, F., & Skaug, E-A. (2005). Grundläggande omvårdnad 1. (1:a uppl.). Stockholm: Liber AB.
*Jennings-Sanders, A., & Anderson, E.T. (2003). Older women with breast cancer:
perceptions of the effectiveness of nurse case managers. Nursing Outlook, 51 (3), 108-114.
Jennings-Sanders, A., Kuo, Y., Anderson, E.T., Freeman, J.L., & Goodwin, J.S. (2005).
How do nurse case managers care for older women with breast cancer? Oncology Nursing Forum, 32 (3), 625-632.
Johansson, E. (Red.). (2009). Cancer i siffror. (2009). Stockholm: Socialstyrelsen. Kap.
Bröstcancer, s. (20-21). Hämtad från WWW 2010-11-12:
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8348/2009-126-127_2009126127.pdf
*Kenne-Sarenmalm, E., Öhlén, J., Jonsson, T., & Gaston-Johansson, F. (2007). Coping with Recurrent Breast Cancer: Predictors of Distressing Symptoms and Health-Related Quality of Life. Journal of Pain and Symptom Management, 34 (1), 24-39.
Kissane, D.W, Grabsch, B., Love, A., Clarke, D.M., Bloch, S., & Smith, G.C. (2004).
Psychiatric disorder in women with early stage and advanced breast cancer: a comparative analysis. Australian and New Zealand Journal of Psychiatry, 38 (5), 320-326.
Kreling, B., Figueiredo, M.I., Sheppard, V.L., & Mandelblatt, J.S. (2006). A qualitative study of factors affecting chemotherapy use in older women with breast cancer: barriers, promoters and implications for intervention. Psycho-Oncology, 15 (12), 1065-1076.
Landmark, B.T., Strandmark, M., & Wahl, A. (2002). Breast cancer and experiences of social support. In-depth interviews of 10 women with newly diagnosed breast cancer.
Scandinavian Journal Of Caring Sciences, 16 (3), 216 – 223.
23
Landmark, B.T., & Wahl, A. (2002). Living with newly diagnosed breast cancer: a qualitative study of 10 women with newly diagnosed breast cancer. Journal of Advanced Nursing, 40 (1), 112–121.
Langford, C.P.H., Bowsher, J., Maloney, J.P. & Lillis, P.P. (1997). Social support: a conceptual analysis. Journal of Advanced Nursing, 25 (1), 95-100.
Liao, M-N., Chen, M-F., Chen, S-C., & Chen, P-L. (2007). Healthcare and support needs of women with suspected breast cancer. Journal of Advanced Nursing, 60 (3), 289-298.
*Lu, M-H., Lin, H-R., & Lee, M-D. (2010). The Experiences Among Older Taiwanese Women Facing a New Diagnosis of Breast Cancer. Cancer Nursing, 33 (5), 398-405.
Maly, R.C., Leake, B., & Silliman, R.A. (2004). Breast Cancer Treatment in Older Women: Impact of the Patient-Physician Interaction. American Geriatrics Society, 52 (7), 1138-1145.
Maly, R.C., Stein, J.A., Umezawa, Y., Leake, B., & Anglin, M.D. (2008). Racial/ethnic differences in breast cancer outcomes among older patients: effects of physician communication and patient empowerment. Health Psychology, 27 (6), 728-736.
*Maly, R.C., Umezawa, Y., Leake, B., & Silliman, R.A. (2005). Mental health outcomes in older women with breast cancer: impact of perceived family support and adjustment.
Psycho-Oncology, 14 (7), 535-545.
Mandelblatt, J., Figueiredo, M., & Cullen, J. (2003). Outcomes end quality of life following breast cancer treatment in older women: When, why, how much, and what do women want? Health and Quality of Life Outcomes, 1 (45), 1-11.
Medicinska forskningsrådet. (2003). MFR-rapport 2. Riktlinjer för etisk värdering av
medicinsk humanforskning. Hämtat från WWW
2010-09-16:http://www.vr.se/download/18.6b2f98a910b3e260ae28000355/medicinsk_humanforskn ing_13.pdf
National board of health and welfare. (2008). Cancer Incidence in Sweden 2008.
Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtat från WWW 2010-11-15:
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/17841/2009-12-1.pdf Overcash, J.A. (2004). Using Narrative Research to Understand the Quality of Life of Older Women With Breast Cancer. Oncolology Nursing Forum, 31 (6), 1153-1159.
Rasmussen, D.M., Hansen, H.P., & Elverdam, B. (2010). How cancer survivors experience their changed body encountering others. European Journal of Oncology Nursing, 14 (2), 154-159.
*Roberts, J., Morden, L., MacMath, S., Massie, K., Olivotto, I.A., Parker, C., & Hayashi, A. (2006). The Quality of Life of Elderly Women Who Underwent Radiofrequency Ablation to Treat Breast Cancer. Qualitative Health Research, 16 (6), 762-772.
24
Schmid-Büchi, S., Halfens, R.J.G., Dassen, T., & van den Borne, B. (2008). A review of psychosocial needs of breast-cancer patients and their relatives. Journal of Clinical Nursing, 17 (21), 2895-2909.
Skilbeck, J., & Payne, S. (2003). Emotional support and the role of Clinical Nurse Specialists in palliative care. Journal of Advanced Nursing, 43 (5), 521-530.
*Thewes, B., Butow, P., Girgis, A., & Pendlebury, S. (2004). The psychosocial needs of breast cancer survivors; a qualitative study of the shared and unique needs of younger versus older survivors. Psycho-Oncology, 13 (3), 177-189.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. (4:e uppl). Lund: Studentlitteratur.
*Tsai, S-L., Lin, H-R., Chao, T-Y., & Lin P-F. (2010). The fatigue experiences of older Taiwanese women with breast cancer. Journal of Clinical Nursing, 19 (5-6), 867-875.
*Turner, J., Kelly, B., Swanson, C., Allison, R., & Wetzig, N. (2005). Psychosocial impact of newly diagnosed advanced breast cancer. Psycho-Oncology, 14 (5), 396-407.
Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad - en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. (2: a uppl.). Lund: Studentlitteratur.
World Health Organization. (2005). A Report of the World Health Organization:
Promoting mental health: Concept - emerging evidence – practice. World Health
Organization. Hämtad från WWW 2010.11.03:
http://www.who.int/mental_health/evidence/MH_Promotion_Book.pdf
*Yoo, G.J., Levine, E.G., Aviv, C., Ewing, C., & Au, A. (2010). Older women, breast cancer, and social support. Support Care Cancer, 18 (12), 1521-1530.
25
BILAGOR
Bilaga 1
Figur 3. Översikt av analyserad litteratur
Perspektiv Syfte Metod Resultat Evidensgrad
Artikel 1.
Perspektiv Syfte Metod Resultat Evidensgrad time in response to the diagnosis of breast
Perspektiv Syfte Metod Resultat Evidensgrad hade behov av det under behandlingsfaserna. study of the shared and unique needs of
Perspektiv Syfte Metod Resultat Evidensgrad
Titel: The impact of age on Health-Related
Perspektiv Syfte Metod Resultat Evidensgrad Allison, R. & Wetzig, N.
Tidskrift: sig till diagnosen cancer.
Yngre hade högre nivåer av påträngande och undvikande symtom än de äldre kvinnorna.
Medel
Perspektiv Syfte Metod Resultat Evidensgrad
Perspektiv Syfte Metod Resultat Evidensgrad
Bilaga 2
Faser i arbetsgången vid en litteraturöversikt ( Friberg, 2006).
Bilaga 3
Exempel på protokoll för kvalitetsbedömning av studier med kvantitativ metod (Willman et al., 2006).
Beskrivning av studien
Forskningsmetod RCT CCT (ej randomiserad) Multicenter, antal center ………..
Kontrollgrupp/ er
Patientkarakteristiska Antal ………..
Ålder ………..
Man/Kvinna………
Kriterier för exkludering
Adekvata exklusioner Ja Nej
Intervention ………
………
………
Vad avsåg studien att studera?
Dvs. vad var dess primära resp. sekundära effektmått ……….
………
………
Urvalsförfarandet beskrivet? Ja Nej Representativt urval? Ja Nej Randomiseringsförfarande
Beskrivet? Ja Nej Vet ej Likvärdiga grupper vid start? Ja Nej Vet ej Analyserade i den grupp som de
Randomiserades till? Ja Nej Vet ej Blindning av Patienter? Ja Nej Vet ej
Blindning av vårdare? Ja Nej Vet ej Blindning av forskare? Ja Nej Vet ej Bortfall
Bortfallsanalysen beskriven? Ja Nej Bortfallsstorleken beskriven? Ja Nej Adekvat statistisk metod? Ja Nej Etiskt resonemang? Ja Nej Hur tillförlitligt är resultatet?
Är instrumenten valida? Ja Nej Är instrumenten reliabla? Ja Nej Är resultatet generaliserbart? Ja Nej
Huvudfynd (hur stor var effekten?, hur beräknades effekten?, NNT, konfidensintervall, statistisk signifikans, klinisk signifikans, power-beräkning)
………..
………..
………..
Sammanfattande bedömning av kvalitet
Bra Medel Dålig Kommentar
………
………
Granskare sign: ………
Bilaga 4
Exempel på protokoll för kvalitetsbedömning av studier med kvalitativ metod (Willman et al., 2006).
Beskrivning av studien
Tydlig avgränsning/problemformulering? Ja Nej Vet ej Patientkarakteristiska Antal………
Ålder………
Man/Kvinna………..
Är kontexten presenterad? Ja Nej Vet ej Etiskt resonemang? Ja Nej Vet ej Urval
- Relevant? Ja Nej Vet ej - Strategiskt? Ja Nej Vet ej Metod för
- Urvalsförfarandet tydligt beskrivet? Ja Nej Vet ej - datainsamlingen tydligt beskriven? Ja Nej Vet ej - Analys tydligt beskriven? Ja Nej Vet ej Giltighet
- Är resultatet logiskt, begripligt? Ja Nej Vet ej - Råder datamättnad Ja Nej Vet ej - Råder analysmättnad? Ja Nej Vet ej Kommunicerbarhet
- Redovisas resultatet klart och tydligt? Ja Nej Vet ej - Redovisas resultatet i förhållande
till en teoretisk referensram? Ja Nej Vet ej
Generas teori? Ja Nej Vet ej
Huvudfynd
Vilket /-n fenomen/upplevelse/mening beskrivning/analys adekvat?
………
………
………
………
………
………
Sammanfattande bedömning av kvalitet
Bra Medel Dålig
Kommentar………
………
………
………
Granskare (sign) ……….