Denna litteraturstudie visar på att det utifrån personers upplevelser finns relevans att använda fysisk aktivitet, träning och basal kroppskännedom som behandling vid depression eftersom resultatet visar på utveckling av förkroppsligad erfarenhet där positiva upplevelser av kroppen står i fokus. Detta leder till ökad kroppsmedvetenhet och förbättrad livssituation.
behandlingsmetoden oavsett vilken som används. Det är av vikt att behandlingsmetoden är individanpassad för att upprätthålla motivation och därmed kunna nå ett långsiktigt resultat. Det finns potential och utmaningar med behandlingsmetoderna och dessa bör därför
undersökas i framtida forskning.
Konklusion
Denna litteraturstudie visar att personer med depression till stor del har positiva upplevelser av fysisk aktivitet, träning och basal kroppskännedom. Det vi funnit centralt i vårt resultat är att det krävs ett engagemang för att kunna bryta sig igenom det motstånd som utgörs av hur kroppen upplevs och de barriärer som individen står inför. När personerna tar sig igenom motståndet och kan utföra någon av behandlingsmetoderna öppnar sig möjligheten att få uppleva kroppen på ett sätt som skiljer sig från hur den annars känns. Genom detta utvecklas förkroppsligad erfarenhet vilket ökar kroppsmedvetenhet och leder till strategier som
förbättrar livssituationen. För att detta ska kunna ske behöver fysioterapeuten utgöra professionellt stöd genom ett bra bemötande, bygga en förtroendefull relation och skapa en individanpassad behandling. Materialet till denna litteraturstudie var begränsat och visar på att det behövs mer kvalitativ forskning inom områdena.
Referenser
1. World Health Organization. Depression [Internet]. World Health Organization; 2018 [uppdaterad: 2018-03-22; citerad: 2019-09-10]. Hämtad från:
https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/depression
2. Socialstyrelsen. Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård samt tandvård: lägesrapport 2016 [Internet]. Stockholm: Socialstyrelsen; 2016 [citerad 2019-09-26]. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/ovrigt/2016-3-16.pdf
3. Försäkringskassan. Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser. En studie av Sveriges befolkning 16–64 år (Socialförsäkringsrapport 2014:4) [Internet]. Stockholm: Försäkringskassan; 2014 [uppdaterad 2014-04; citerad 2019-09-30]. Hämtad från:
http://www.forskasverige.se/wp-content/uploads/Sjukfranvaro-Psykiska-Diagnoser- 2014.pdf
4. Sverige. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för vård vid depression och
ångestsyndrom: stöd för styrning och ledning. [Stockholm]: Socialstyrelsen; 2017. 5. Öhrlund, J & Norlander, L. Fysioterapeutiska behandlingsmetoder vid egentlig
depression - En enkätstudie [examensarbete på Internet]. Luleå: Luleå Tekniska Universitet; 2018 [citerad 2019-09-12]. Hämtad från: https://ltu.diva-
portal.org/smash/get/diva2:1176197/FULLTEXT02.pdf
6. World Confederation of Physical Therapy. What is physical therapy [Internet]. London: World Confederation of Physical Therapy; 2016 [uppdaterad 2016-10-14; citerad 2019-09-27]. Hämtad från https://www.wcpt.org/what-is-physical-therapy 7. Fysioterapeuterna. Fysioterapi med inriktning mot Mental Hälsa [Broschyr på
Internet]. Fysioterapeuterna; [okänt år] [citerad 2019-09-12]. Hämtad från:
https://www.fysioterapeuterna.se/globalassets/_sektioner/mental-halsa/profiliering/a5- folder-mental-halsa-med-skarmarken.pdf
8. Mattsson M. Body awareness: applications in physiotherapy. Umeå: Univ.; 1998. 9. Biguet G, Keskinen-Rosenqvist R, Levy Berg A, editors. Att förstå kroppens budskap:
sjukgymnastiska perspektiv. 1. Uppl. Lund: Studentlitteratur; 2012. Kapitel 3, Psykosomatik och meningsskapande: en tillämpning av Maurice Merleau-Pontys fenomenologi; s. 63-77.
10. Biguet G, Keskinen-Rosenqvist R, Levy Berg A, editors. Att förstå kroppens budskap: sjukgymnastiska perspektiv. 1. Uppl. Lund: Studentlitteratur; 2012. Kapitel 2,
Sjukgymnastik inom psykiatri och psykosomatik - en specialitet växer fram; s. 35-62. 11. Danielsson L, Rosberg S. Depression embodied: an ambiguous striving against fading.
Scandinavian Journal of Caring Sciences. 2015;29(3):501–509.
12. Folkhälsomyndigheten. Mat och fysisk aktivitet [Internet]. Folkhälsomyndigheten; 2019 [uppdaterad 2019-11-04; citerad 2019-09-12]. Hämtad från:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/fysisk-aktivitet-och- matvanor/
13. Yrkesföreningar för fysisk aktivitet. FYSS 2017: fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. [3., rev. uppl.]. Stockholm: Läkartidningen förlag AB; 2016. 14. World Health Organization. Physical Activity [Internet]. World Health Organization;
2018 [uppdaterad: 2018-02-23; citerad: 2019-09-12]. Hämtad från:
https://www.who.int/en/news-room/fact-sheets/detail/physical-activity
15. Knapen J, Vancampfort D, Moriën Y, Marchal Y. Exercise therapy improves both mental and physical health in patients with major depression. 2015;37(16):1490-1495. 16. Kvam S, Kleppe CL, Nordhus IH, Hovland A. Exercise as a treatment for depression:
A meta-analysis. Journal of affective disorders. 2016;202:67-86.
17. Mura G, Moro MF, Patten SB, Carta MG. Exercise as an add-on strategy for the treatment of major depressive disorder: a systematic review. CNS SPECTRUMS. 2014;19(6):496-508
18. Glowacki K, Duncan MJ, Gainforth H, Faulkner G. Barriers and facilitators to physical activity and exercise among adults with depression: A scoping review. Mental Health and Physical Activity. 2017;13:108-119.
19. Lundvik Gyllensten A. Basic body awareness therapy: assessment, treatment and interaction [dissertation]. Lund: 2001.
20. Roxendal G, Winberg A. Levande människa: basal kroppskännedom för rörelse och vila. Stockholm: Natur och kultur; 2002.
21. Rosberg S. Kropp, varande och mening: i ett sjukgymnastiskt perspektiv [dissertation]. Göteborg: Parajett; 2000. Hämtad från:
http://hdl.handle.net/2077/13812
22. Danielsson L, Papoulias I, Petersson E-L, Carlsson J, Waern M. Exercise or basic body awareness therapy as add-on treatment for major depression: A controlled study. Journal of Affective Disorders. 2014;168:98-106.
23. Persson LCG, Lansinger B, Carlsson J, Gard G. Expectations of Qigong and Exercise Therapy in Patients With Long-term Neck Pain: An Analysis of a Prospective
Randomized Study. Journal of Manipulative and Physiological Therapeutics. 2017;40(9):676–84.
24. Gyllensten AL, Ekdahl C, Hansson L. Long-term effectiveness of Basic Body Awareness Therapy in psychiatric outpatient care. A randomized controlled study. Advances in Physiotherapy. 2009;11(1):2–12.
25. Olsson H, Sörensen S. Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv. 3. uppl. Stockholm: Liber; 2011.
26. Friberg F, editor. Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Tredje upplagan. Lund: Studentlitteratur; 2017.
27. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården och insatser i socialtjänsten. En handbok [Internet]. 3 rev. uppl. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2014. Bilaga 5, Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik – patientupplevelser. Hämtad från:
http://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/mall_kvalitativ_forskningsmetodik.pdf
28. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården: En handbok [Internet]. 3. rev. uppl. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2014. Hämtad från:
https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok.pdf
29. Danielsson L, Kihlbom B, Rosberg S. “Crawling Out of the Cocoon”: Patients’ Experiences of a Physical Therapy Exercise Intervention in the Treatment of Major Depression. Physical Therapy. 2016;96(8):1241–1250.
30. Danielsson L, Rosberg S. Opening toward life: Experiences of basic body awareness therapy in persons with major depression. Int J Qualitative Stud Health Well-being 2015;10: 27069 - http://dx.doi.org/10.3402/qhw.v10.27069
31. Faulkner G, Biddle SJH. Exercise and Depression: Considering Variability and Contextuality. Journal of Sport & Exercise Psychology. 2004;26(1):3-18.
33. Searle A, Calnan M, Lewis G, Campbell J, Taylor A, Turner K. Patients’ views of physical activity as treatment for depression: a qualitative study. Br J Gen Pract. 2011; DOI: 10.3399/bjgp11X567054
34. Forsberg C, Wengström Y. Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. 4. rev. utg. Stockholm: Natur & kultur; 2016.
35. Danielsson L. Moved by movement: a person-centered approach to physical therapy in the treatment of major depression [dissertation]. Göteborg: Louise Danielsson; 2015 36. Gyllensten AL, Skär L, Miller M, Gard G. Embodied identity--a deeper understanding
of body awareness. Physiotherapy Theory And Practice. 2010;26(7):439–446. 37. Skjaerven LH, Gard G, Kristoffersen K. Basic elements and dimensions to the phenomenon of quality of movement – a case study. Journal of Bodywork & Movement Therapies. 2003;7(4):251–260.
Bilaga 1
5:1 mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik
Bilaga 5. Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik – patientupplevelser
SBU:s granskningsmall bygger på tidigare publicerat material [1,2], men har bearbetats och kompletterats för att passa SBU:s arbete.
Författare: ____________________ År: _________ Artikelnummer: __________
Total bedömning av studiekvalitet:
Hög Medelhög Låg
Anvisningar:
• Alternativet ”oklart” används när uppgiften inte går att få fram från texten. • Alternativet ”ej tillämpligt” väljs när frågan inte är relevant.
1. Syfte Ja Nej Oklart Ej tillämpl
a) Utgår studien från en väldefinierad problemformulering/frågeställning?
Kommentarer (syfte, problemformulering, frågeställning etc):
2. Urval Ja Nej Oklart Ej tillämpl
a) Är urvalet relevant?
b) Är urvalsförfarandet tydligt beskrivet? c) Är kontexten tydligt beskriven? d) Finns relevant etiskt resonemang?
e) Är relationen forskare/urval tydligt beskriven? Kommentarer (urval, patientkarakteristika, kontext etc):
utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården – en handbok 5:2
3. Datainsamling Ja Nej Oklart Ej tillämpl
a) Är datainsamlingen tydligt beskriven? b) Är datainsamlingen relevant? c) Råder datamättnad?
d) Har forskaren hanterat sin egen förförståelse i relation till datainsamlingen?
Kommentarer (datainsamling, datamättnad etc):
4. Analys Ja Nej Oklart Ej tillämpl
a) Är analysen tydligt beskriven? b) Är analysförfarandet relevant i relation
till datainsamlingsmetoden? c) Råder analysmättnad?
d) Har forskaren hanterat sin egen förförståelse i relation till analysen? Kommentarer (analys, analysmättnad etc):
5. Resultat Ja Nej Oklart Ej tillämpl
a) Är resultatet logiskt? b) Är resultatet begripligt? c) Är resultatet tydligt beskrivet? d) Redovisas resultatet i förhållande
till en teoretisk referensram? e) Genereras hypotes/teori/modell? f) Är resultatet överförbart till ett liknande sammanhang (kontext)? g) Är resultatet överförbart till ett
annat sammanhang (kontext)?
Bilaga 2
Tabell 3: Kvalitetsgranskning av studierna enligt SBU:s mall.
Frågor SBU- mall Artikel 1 Danielsson et al., 2016 Artikel 2 Danielsson et al., 2015 Artikel 3 Faulkner et al., 2004 Artikel 4 Pickett et al., 2017 Artikel 5 Searle et al., 2011
Total Hög kvalitet Hög kvalitet Låg kvalitet Medelhög kvalitet Medelhög kvalitet
1a Ja Ja Ja Ja Ja
2a Ja Ja Ja Ja Ja
2b Ja Ja Nej Ja Ja
2c Ja Ja Nej Ja Ja
2d Ja Ja Nej Nej Nej
2e Nej Nej Nej Nej Nej
3a Ja Ja Ja Ja Ja
3b Ja Ja Ja Ja Ja
3c Ej tillämpligt Ej tillämpligt Ej tillämpligt Oklart Ja
3d Ja Ja Nej Nej Nej
4a Ja Ja Nej Nej Ja
4b Ja Ja Ja Ja Ja
4c Ej tillämpligt Ej tillämpligt Ej tillämpligt Ja Ja
4d Ja Ja Nej Ja Nej
5a Ja Ja Ja Ja Ja
5b Ja Ja Ja Ja Ja
5c Ja Ja Ja Ja Ja
5d Ja Ja Nej Ja Nej
5e Nej Ej tillämpligt Nej Ja Nej
5f Ja Ja Ja Ja Ja