Utifrån vad som framkommer i resultatet kan följande rekommenderas i samband med BVC-sjuksköterskors arbete med asylsökande barnfamiljer:
• Implementera ett nationellt enhetligt tillvägagångssätt, med tydliga riktlinjer, gällande mottagandet av asylsökande barnfamiljer. Överrapportering av asylsökande barnfamiljer skulle förslagsvis kunna ges direkt från Migrationsverket till berörd BVC. Detta medför att BVC-sjuksköterskorna får kännedom om asylsökande barnfamiljer i ett tidigare skede och på så sätt kan tillgodose behov av vård.
• En vårdande relation mellan BVC-sjuksköterskor och asylsökande barnfamiljer kan upprätthållas om kontakten sinsemellan dem inte upphör. Förslagsvis kan antalet omflyttningar mellan asylboenden minimeras.
• Ökad kunskap och förståelse om kulturella likheter och skillnader ger ökad möjligheten till att bedriva hälsofrämjande och förebyggande vård. Förslagsvis kan utbildning om detta implementeras, såväl inom barnhälsovården som inom specialistutbildningarna för distrikts- och barnsjuksköterskor.
REFERENSER
Andersson, H E., Björnberg, U. & Eastmond, M. (2010). Introduktion. I Andersson, H E., Ascher, H., Björnberg, U. & Eastmond, M. (red.) Mellan det förflutna och
framtiden. Asylsökande barns välfärd, hälsa och välbefinnande. Göteborg: Göteborgs universitet. ss. 3-37.
Alfvén, G. (2014). Psykosomatiska besvär hos barn. Hämtad från.
http://www.rikshandboken-bhv.se/Texter/Allmant/Psykosomatiska-besvar-hos- forskolebarn/ [2014-05-15].
Angel, B. & Hjern, A. (2004). Att möta flyktingar. Lund: Studentlitteratur.
Ascher, H. (2010). Asylrätten - en grundläggande mänsklig rättighet. I Söderbäck, M. (red.) Barns och ungas rätt i vården. Stiftelsen Allmänna barnhuset. ss. 95-115.
Ascher, H. & Hjern, A. (2013). Hälsoundersökning av nyanlända flyktingbarn. Asylsökande barn. Hämtad från: http://www.rikshandboken-
bhv.se/Texter/Asylsokande-flyktingar/Halsoundersokning-av-nyanlanda-flyktingbarn/ [2014-09-14].
Backlund, Å. & Malmsten, J. (2014). Barnets bästa? En studie om asylsökande barn i socialtjänstens barnavård. Hämtad från: http://unicef-porthos-
production.s3.amazonaws.com/barnets-basta.pdf [2014-09-08].
Berlin, A. (2010). Cultural competence in primary child health care services -
interaction between primary child health care nurses, parents of foreign origin and their children. Diss. Karolinska Institutet. Stockholm. Hämtad från:
https://publications.ki.se/xmlui/bitstream/handle/10616/38153/thesis.pdf?sequence=1 [2014-10-25].
Berlin, A., Hylander, I. & Törnkvist, L. (2008). Primary Child Health Care Nurses’ assessment of health risks in children of foreign origin and their parents – a theoretical model. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 22(1), ss. 118-127.
Burchill, J. (2011). Safeguarding vulnerable families: work with refugees and asylum seekers. Community Practitioner, 84(2), ss. 23-26.
Burchill, J. & Pevalin, D. (2012). Barriers to effective practice for health visitors working with asylum seekers and refugees. Community Practitioner, 85(7), ss. 20-23.
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2011). Hälsa & vårdande i teori och praxis. Stockholm: Natur & Kultur.
Drennan, V. & Joseph, J. (2005). Health visiting and refugee families: issues in professional practice. Journal of Advanced Nursing, 49(2), ss. 155-163.
Folkhälsomyndigheten. (2014). Målområde 6. Hälsofrämjande Hälso- och sjukvård. Hämtad från: http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/livsvillkor-och- levnadsvanor/folkhalsans-utveckling-malomraden/halsoframjande-halso-och-sjukvard/ [2014-12-13].
Håkansson, L. (2013). Bakgrund - Grunda sunda vanor. Hämtad från:
http://www.rikshandboken-bhv.se/Texter/Grunda-sunda-vanor/Bakgrund/ [2014-05-25]. Kirkevold, M. & Strømsnes Ekern, K. (2003). Familjen i ett omvårdnadsperspektv. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lundman, B. & Hällgren Graneheim, U. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I Granskär, M. & Höglund-Nielsen, B. (red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och
sjukvård. Lund: Studentlitteratur, ss. 187-201.
Magnusson, M., Blennow, M., Hagelin, E. & Sundelin, C. (2009). Barnhälsovård – att främja barns hälsa. Stockholm: Liber AB.
Magnusson, M., Tell, J., Blennow, M. & Reuter, A. (2014). Barnhälsovårdens nationella program. Hämtad från: http://www.rikshandboken-
bhv.se/Texter/Oversikt/Barnhalsovardens-nationella-program/ [2014-11-15]. Migrationsverket. (2011). Asylsökande 2011. Hämtad från:
http://www.migrationsverket.se/download/18.5e83388f141c129ba6312c99/1381926428 363/Asylsökande+2011+-+Asylumseekers+2011.pdf [2014-08-19].
Migrationsverket. (2013a). Asylprocessen. Hämtad från:
http://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Fakta-om-migration/Fakta-om- ett-arendes-gang.html [2014-09-09].
Migrationsverket. (2013b). Asylsökande 2013. Hämtad från:
http://www.migrationsverket.se/download/18.7c00d8e6143101d166ddae/13902341640 07/Inkomna+ansökningar+om+asyl+2013+-
+Applications+for+asylum+received+2013.pdf [2014-08-19].
Migrationsverket. (2014b). Asylregler. Hämtad från:
http://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Skydd-och-asyl-i- Sverige/Asylregler.html [2014-09-07].
Migrationsverket. (2014c). Boende. Hämtad från:
http://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Skydd-och-asyl-i-Sverige/For-dig-som- ar-vuxen-och-har-sokt-asyl/Boende.html [2014-09-11].
Migrationsverket. (2014d). Ekonomiskt stöd. Hämtad från:
http://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Skydd-och-asyl-i-Sverige/For-dig-som- ar-vuxen-och-har-sokt-asyl/Ekonomiskt-stod.html [2014-09-11].
Migrationsverket. (2014e). Avgjorda asylärenden beslutade av Migrationsverket 2014. Hämtad från:
http://www.migrationsverket.se/download/18.7c00d8e6143101d166d1aad/1409563938 787/Avgjorda+asylärenden+2014+-+Asylum+desicions+2014.pdf [2014-09-30]. Migrationsverket. (2014f). Inkomna ansökningar om Asyl 2014. Hämtad från:
http://www.migrationsverket.se/download/18.7c00d8e6143101d166d1aab/1409563863 507/Inkomna+ansökningar+om+asyl+2014+-
+Applications+for+asylum+received+2014.pdf [2014-09-30].
NNF. (2003). Etiska riktlinjer för omvårdnadsforskning i Norden. Northern Nurses' Federation. Hämtad från:
http://www2.dsr.dk/dsr/upload/3/0/813/SSN_etiske_retningslinjer.pdf [2014-10-28]. Nyström, M. (2012). Hermeneutik. I Granskär, M. & Höglund-Nieslen, B. (red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur, ss 155-172.
Reynolds, B. (2010). Seeking asylum and motherhood: health and wellbeing needs. Community Practitioner, 83(3),ss. 20-23.
Rosberg, S. (2012). Fenomenologi. I Granskär, M. & Höglund-Nielsen, B. (red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur, ss. 109-133.
Sandahl, H., Norredam, M., Hjern, A., Asher, H. & Smith-Nielsen, S. (2013). Policies of access to healthcare services for accompanied asylum-seeking children in the Nordic countries. Scandinavian Journal of Public Health, 41(6), ss. 630-636.
SFS 2003:460. Lag om etikprövning för forskning som avser människor. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SFS 2005:716. Utlänningslag. Stockholm: Justitiedepartementet.
SFS 2008:344. Lag om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. Stockholm: Justitiedepartementet.
SFS 2013:407. Lag om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Stockholm: Socialdepartementet.
SKL. (2014). Hälso- och sjukvård åt asylsökande 2013. Hämtad från:
http://www.skl.se/download/18.2064a667148a7e3a2b68fbf/1411727252612/SKL+asylu ppföljning+2014_3.pdf [2014-09-28].
Socialstyrelsen. (2008). Familjecentraler. Kartläggning och kunskapsöversikt. Hämtad från: http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8845/2008-131- 16_200813116.pdf [2014-12-10].
Socialstyrelsen. (2009). Folkhälsorapport 2009. Hämtad från:
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8495/2009-126-71.pdf [2014-12-08].
Socialstyrelsen. (2013). Barn med uppgivenhetssyndrom. En vägledning för personal inom socialtjänst och hälso- och sjukvård. Hämtad från:
http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/19031/2013-4-5.pdf [2014-08-29].
Socialstyrelsen. (2014). Vägledning för barnhälsovården. Hämtad från:
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19403/2014-4-5.pdf [2014-05-07].
Suurmond, J., Seeleman, C., Rupp, I., Goosen, S. & Stronks, K. (2010). Cultural competence among nurse practitioners working with asylum seekers. Nurse Education Today, 30(8), ss. 821-826.
UNICEF. (2009). Barnkonventionen. FN:s konvention om barns rättigheter. Hämtad från: http://unicef.se/rapporter-och-publikationer/barnkonventionen [2014-09-09].
UNHCR. (2014). 1951 års konvention om flyktingars rättsliga ställning. Hämtad från: http://www.unhcr.se/se/om-oss/1951-aars-flyktingkonvention.html [2014-09-04].
Bilaga 1
Till verksamhetschef för godkännande av datainsamling
Vi är två sjuksköterskor, Titti Edman och Petronella Tjörnmark, som studerar på specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot distriktssjuksköterska vid Högskolan i Borås. Som en del i utbildningen gör vi ett examensarbete på avancerad nivå.
Syftet med examensarbetet är att erhålla fördjupade kunskaper inom ett område som distriktssköterskan kommer i kontakt med i sitt arbete. Vi avser att undersöka vilka erfarenheter BVC-sjuksköterskor inom barnavårdscentralen har av att möta asylsökande barn i familj. Vi skulle uppskatta din hjälp att hitta intresserade BVC-sjuksköterskor till vår studie. Förhoppningen är att hitta sex-åtta BVC-sjuksköterskor totalt sett. Asylsökande barn i förskoleåldern skall likt svenska medborgare erbjudas en kontakt med barnavårdscentralen. Forskning visar på att den vård som asylsökande barn får i mottagarlandet kan främja hälsa och välbefinnande trots tidigare svåra upplevelser. Dock finns endast lite forskning inom området med asylsökande barn ur ett BVC- sjuksköterskeperspektiv.
Vi kommer att utföra semistrukturerade intervjuer som spelas in. Dessa kommer sedan att analyseras utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Vi vänder oss till BVC- sjuksköterskor på barnavårdscentral i upptagningsområden som arbetar med asylsökande barn. Intervjuerna kommer att ske hösten 2014, under v 40–43 och kan gärna ske på arbetsplatsen eller enligt överenskommelse. Tidsåtgången beräknar vi till mellan 30-60 minuter. Det är frivilligt att medverka i studien och kan när som helst avbrytas utan förklaring. Allt material hanteras konfidentiellt och kan inte spåras till deltagarna vid publiceringen.
För att underlätta för oss att komma igång med våra intervjuer uppskattar vi svar om deltagande snarast möjligt. Vid frågor eller eventuella funderingar är Du välkommen att kontakta oss eller vår handledare.
Hälsningar
Titti Edman Petronella Tjörnmark
email: xxxxxxxxx email: xxxxxxxxx
Handledare Kristina Nässén, Universitetslektor Institutionen för vårdvetenskap Högskolan i Borås email: xxxxxxxx Godkännande
Undertecknad verksamhetschef godkänner härmed att Titti Edman och Petronella Tjörnmark genomför datainsamling inom ramen för vad som ovan beskrivits.
Ort___________Datum_________ 2014
_______________________________ Namn
Bilaga 2
Information och förfrågan om deltagande i intervjustudie Bakgrund och syfte
Vi är två distriktssköterskestudenter som ska göra en kvalitativ intervjustudie som vårt examensarbete. Syftet med denna studie är att få ökad kunskap om vilka erfarenheter BVC-sjuksköterskor har av att möta asylsökande barn i familj. Det finns i nuläget endast lite forskning inom ämnet ur ett sjuksköterskeperspektiv. Vi efterfrågar nu dina erfarenheter och upplevelser som BVC-sjuksköterska i barnhälsovården och hoppas du vill medverka.
Studiens genomförande
Studien utförs som en intervju och spelas in. Intervjuerna kommer genomföras under vecka 40-43, 2014. Du kommer vid intervjutillfället få lämna skriftligt samtycke till din medverkan. Det är frivilligt att delta i studien och du kan när som helst avsäga dig medverkan. Allt material behandlas konfidentiellt och din identitet skyddas. Ingen obehörig kommer få ta del av materialet. Din verksamhetschef har givit sitt samtycke att utföra denna intervju.
Tack för att ni vill medverka!
Med vänliga hälsningar Titti & Petronella.
Kontaktuppgifter:
Titti Edman Petronella Tjörnmark
email: xxxxxxxxx email: xxxxxxxxx
Mobil: : xxxxxxxx Mobil: xxxxxxxx
Jag har tagit del av informationen och samtycker till att delta.
Ort och datum__________________________________________________________
Bilaga 3
INTERVJUFRÅGOR
Förklaring
Med asylsökande barn och familjer menar vi de som ännu inte fått permanent uppehållstillstånd. Det vill säga de som ännu inte fått sina fyra sista siffror i personnumret. Vår studie avser de barn som kommer med sina familjer och inte de ensamkommande.
Inledande frågor
Hur länge har du varit sjuksköterska?
Hur länge har du varit specialistsjuksköterska? Vilken specialistutbildning har du?
Hur länge har du arbetat på BVC?
Huvudfrågor
Hur kommer du i kontakt med asylsökande barn med familjer? Träffar du många asylsökande barn?
Berätta om ett asylsökande barn med familj du träffat. Hur upplever du mötet?
Är det något speciellt du tittar efter i mötet? Upplever du att du saknade något i mötet? Skulle du vilja göra/arbeta på något annat sätt? Är det något du vill tillägga?
Följdfrågor
Vad gjorde du då? Vad kände du? Vad tänkte du? Hur menar du?
Kan du utveckla det mer? Berätta mer?