• No results found

Med stöd i föreliggande resultat kan följande kliniska implikationer rekommenderas för distriktssköterskans vårdande möte med mammor i riskzonen för postpartum depression:

· Distriktsköterskan bör aktivt stäva mot fördomar och negativa attityder gällande psykisk ohälsa som kan drabba nyblivna mammor.

· Samarbete mellan olika vårdgivare bör prioriteras för att upptäcka mammor i riskzonen.

· Hembesök bör prioriteras och aktivt uppmuntras av arbetsgivaren vid misstanke om psykisk ohälsa.

REFERENSER

Andrews Horwitz, J., Murphy, C.A., Gregory, M., Wojcik, J., Pulcini, J. & Solon, L. (2013). Nurse Home Visits Improve Maternal/Infant Interaction and Decrease Severity of Postpartum Depression. Journal of Obstretic Gynecologic & Neonatal Nursing, 42 (3), ss. 287-300.

Arborelius, E. U. & Bremberg, S. G (2003). Supportive and nonsupportive qualities of child health nurses´contacts with strained infant mothers. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 17(2), ss. 169-175.

Barnhälsovård i Västra Götalandsregionen (2017). Årsrapport. Tillgänglig:

https://alfresco.vgregion.se/alfresco/service/vgr/storage/node/content/workspace/Spaces Store/2451601f-06eb-4247-96db-

527f9492d699/BHV_VGR_arsrapport_2017.pdf?a=false&guest=true [2019-05-21]

Beck, C.T. (1995). Perceptions of Nurses` Caring by Mothers Experiencing Postpartum Depression. Journal of Obstretic Gynecologic & Neonatal Nursing, 24(9), ss. 819-825. Beck, C.T. (2002). Postpartum Depression: A Metasynthesis. Qualitative Health

Research, 12(4), ss. 453-472.

Beck, C.T. (2006). Postpartum Depression- It isn´t just the blues. American Journal of Nursing, 106(5), ss. 40-50.

Beck, C.T. & Indman, P. (2005). The Many Faces of Postpartum Depression. Journal of Obstetric, Gynecologic & Neonatal Nursing, 34 (5), ss. 569-576.

Björk Brämberg, E. (2014). Specialistsjuksköterska med inriktning mot distriktssköterska. I Nordgren, L. & Almerud Österberg, S. (red) Att bli specialistsjuksköterska eller barnmorska- utbildning för framtiden. Lund: Studentlitteratur, ss. 81-92.

Brummelte, S. & Galea, L. A.M. (2016). Postpartum depression: Etiology, treatment and consequences for maternal care. Hormones and Behavior, (77), ss. 153-166. Dahlberg, K. (2014). Att undersöka hälsa & vårdande. Stockholm: Natur & Kultur. Dahlberg, K,. Dahlberg,. H. & Nyström, M. (2008). Reflective Lifeworld Research. Lund: Studentlitteratur.

Distriktsköterskeföreningen i Sverige (2008) Kompetensbeskrivning Legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen distriktssköterska. Tillgänglig:

https://distriktsskoterska.com/wp-content/uploads/2017/06/kompetensbeskrivning-1.pdf

[2018-12-06]

Edhborg, M., Friberg, M., Lundh, W. & Widström, A-M. (2005).”Struggling with life”: Narratives from women with signs of postpartum depression. Scandinavian Journal of Public Health, (33), ss. 261-267.

Elo, S. & Kyngnäs, H. (2008). The qualitative content analysis process. Journal of Advanced Nursing, 62 (1), ss. 107-115.

Elo, S., Kääriäinen, M., Kanste, O., Pölkki, T., Utriainen, K. & Kyngäs, H. (2014). Qualitative Content Analysis: A Focus on Trustworthiness, SAGE open, 4 (1), ss. 1-10. Engqvist, I., Ahlin, A., Ferszt, G. & Nilsson, K. (2010). Nurses- Psychiatrists´main collaborators when treating women with postpartum psychosis. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 17, ss. 494-502.

Evans, M., Donelle, L. & Hume-Loveland, L. (2012). Social support and online postpartum depression discussion groups: A content analysis. Patient Education and Counseling. (87) ss. 405-410

Feeley, N., Bell, L., Hayton, B., Zelkowitz, P. & Carrier, M-A (2016). Care for postpartum depression: what do women and their partners prefer? Perspectives in Psychiatric Care, (52), ss. 120-130.

Fonseca, A. & Canavarro, M. C. (2018). Exploring the paths between dysfunctional attitudes towards motherhood and postpartum depressive symtoms; The moderating role of self-compassion. Clinical psychology & psychotherapy. 1 (25) ss. 96-106

Forsell, E., Bendix, M., Holländare, F., Szymanska von Schultz, B., Nasiell, J., Blomdahl-Wetterholm, M., Eriksson, C., Kvarned, S., Lindau van der Linden, J., Söderberg, E., Jokinen, J., Wide, K. & Kalado, V. (2017). Internet deliverd cognitive behavior therapy for antenatal depression: A randomised controlled trial. Journal of Affective Disorders, 221, ss. 56-64.

Friberg, M. & Edhborg, M. (2014). Att bli mamma i skuggan av postpartum depression- transitions-teoretiskt perspektiv. Vård i Norden, 1 (34), ss. 4-8.

Gross, C. & Marcussen, K. (2017). Postpartum Depression in Mothers and Fathers: The Role of Parenting Efficacy Expectations During the Transition to Parenthood. Sex Roles, 5-6 (76), ss. 290-305.

Habel, C., Feeley, N., Hayton, B. & Zelkowitz, P. (2015). Causes of womens´s

postpartum depression symptoms: Men´s and women´s perceptions. Midwifery, (31), ss. 728-734.

Haga, S.M., Lynne, A., Slinning, K. & Kraft, P. (2012). A qualitative study of

depressive symtoms and well-being among firts-time mothers. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 26, ss. 458-466.

Hay, D. F. (1997). Postpartum Depression and Cognitive Development. I Murray, L. & Cooper, P.J. (red) Postpartum Depression and Child Development. New York: Guilford Press, ss. 85-110.

Hegelin., E. Jackson., K. & Wikblad, K. (1998). Utilization of Child Health Services during the first 18 months of life: aspects of health surveillance in Swedish preschool children based on information in Health records. Acta Pӕdiatrica (87) ss. 996-1002 Hela Sverige skall leva (2018). Befolkning i hela landet- Balansrapport #3 2018 Tillgänglig:

https://helasverige.se/fileadmin/user_upload/Kansli/pdf/Balansrapport_3_webb.pdf

Karlsson, B., Morberg, S. & Lagerström, M. (2006). Starka som individer men svaga i grupp- en kvalitativ studie om hur distriktssköterskor upplever sin arbetssituation och på hur de ser på sitt yrke. Vård i norden, 79 (26), ss. 36-41.

Kerstis, B., Aarts, C., Tillman, C., Persson, H., Engström, G., Edlund, B., Sylvén, S. & Skalkidou, A. (2016). Association between parental depressive symtoms and impaired bonding with the infant. Archives of Womens Mental Health, 19(1), ss. 87-94.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Lagerberg, D. (2001). A descriptive survey of Swedish child health nurses awareness of abuse and neglect, characteristics of the nurses. Child abuse and neglect, (25), ss. 1583- 1601.

Letourneau, N., Duffet-Leger, L., Stewart, M., Hegadoren, K., Dennis, C-L., Rinaldi, C.M. & Stoppard, J. (2007). Canadian Mothers`Perceived Support Needs During Postpartum Depression. Journal of Obstretic Gynecologic & Neonatal Nursing, 36(5), ss. 441-449.

Nolvi, S., Karlsson, L., Bridgett, D.J., Pajulo, M., Tolvanen, M. & Karlsson, H. (2016). Maternal postnatal psychiatric symptoms and infant temperament affect early mother- infant bonding. Infant Behavior and Development, (43), ss. 13-23.

Nonnenmacher, N., Noe, D., Ehrenthal, J.C. & Reck, C. (2016). Postpartum bonding: the impact of maternal depression and adult attachment style. Archives of Womens Mental Health, 19(5), ss. 927-935.

Magnusson, M., Lagerberg, D. & Sundelin,C. (2011). How can we identify vulnerable mothers who do not reach the cut off 12 points in EPDS? Journal of Child Health Care, 15(1), ss. 39-49.

O´Hara, M. W. (1997). The Nature of Postpartum Depressive Disorders. I Murray, L & Cooper, P.J. (red) Postpartum Depression and Child Development. New York: Guilford Press, ss. 3-31.

Palmér, L. (2015). Amning och Existens- moderskap, sårbarhet och ömsesidigt beroende vid inledande amning. Diss.Växjö: Linneuniversitetet.

Rikshandboken Barnhälsovård (2016): Psykisk hälsa, Depression hos nyblivna mammor och screening med EPDS. Tillgänglig:http://www.rikshandboken-

bhv.se/Texter/Psykisk-halsa/Depression-hos-nyblivna-mammor-och-screening-med- EPDS-Psykisk-halsa/

[2018-10-20]

Robertson, E., Grace, S., Wallington, T. & Stewart, D.E. (2004). Antenatal risk factors for postpartum depression: a synthesis of recent literature. General Hospital Phychiatry, (26), ss. 289-295.

Rollans, M., Schmied, V., Kemp, L. & Meade, T. (2013). Negotiating policy in practice: child and family health nurses´ approach to the process of postnatal psychosocial assessment. BMC Health Services Research, 13(133), ss.1-13. Segre, L.S., O´Hara, M.W,. Arndt, S. & Beck, C.T. (2010a). Nursing Care for Postpartum Depression, Part 1: do nurses think they should offer both screening and counseling? MCN, The American Journal of Maternal/Child Nursing, 35(4), ss. 220- 225.

Segre, L.S., O´Hara, M.W., Arndt, S. & Beck, C.T. (2010b). Screening And Counseling for Postpartum Depression By Nurses: The women´s views. MCN, The American Journal of Maternal/Child Nursing, 35(5), ss. 280-285.

SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Tillgänglig: https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-

Skoog, M., Berggren., V. & Kristensson-Hallström, I. (2018). ´Happy that someone cared´- Non- native-speaking immigrant mothers ‘experiences of participating in screening for postpartum depression in the Swedish child health services. Journal of Child Health Care, ss. 1-13.

Skoog, M., Hallström, I. & Berggren, V. (2017). ´There is something in there eyes´- Child Health Services nurses´experiences of identifying signs of postpartum depression in non-Swedish-speking immigrant mothers. Scandinavian Journal of Caring Sciences, (31), ss. 739-747.

Socialstyrelsen (2011). Att mäta kvalitetet i barnhälsovården- utveckling och testning av kvalitetindikationer för öppna jämförelser. Tillgänglig:

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18325/2011-5-8.pdf

[2018-10-20]

Socialstyrelsen (2017). Vård efter förlossning- en nationell kartläggning av vården till kvinnor efter förlossning. Tillgänglig:

https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20592/2017-4-13.pdf

[2018-10-20]

Tammentie, T., Paavilainen, E., Åstedt-Kurki, P. & Tarkka, M. (2013). Public health nurses in Finland help to prevent postnatal depression. Primary health care, 23(1), ss. 26-31.

Torbin, C.L., Di Napoli, P. & Beck, C. T. (2018). Refugee and Immigrant Women´s Experience of Postpartum Depression: A Meta-Synthesis. Journal of Transcultural Nursing, 29(1), ss. 84-100.

Tronick E.Z. & Weinberg, M. (1997). Depressed Mothers and Infants: Failure to Form Dyadic States of Consciousness. I Murray, L. & Cooper, P.J. (red) Postpartum

Depression and Child Development. New York: Guilford Press, ss.55-81.

Verpe, H., Kjellevold,M., Moe,V., Smith, L., Vannebo,U.T., Stormark, K.M. Ljosnes Søvik, M. & Skotheim, S. (2019). Early postpartum discharge: maternal depression, breatsfeeding habits and different follow-up strategies. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 33(1), ss. 85-92.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer. Tillgänglig:

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [2019-02-12]

Wickberg, B. & Hwang, C.P. (1997). Screening for postnatal depression in a population- based Swedish sample. Acta Psychiatrica Scandinavia, (95), ss. 62-66.

Wickberg, B. & Hwang, P. (2003). Post Partum Depression- nedstämdhet och depression i samband med barnafödandet. Statens Folkhälsoinstitut. Tillgänglig

http://www.rikshandboken-bhv.se/Dokument/EPDS/2003-59-Post-partum-

depression.pdf [2018-10-20]

WHO Världshälsoorganisationen (2018). Tillgänglig:

http://www.who.int/mental_health/maternal-child/maternal_mental_health/en/ [2018-

11-15]

Årsrapport barnhälsovården i Stockholms län (2016). Tillgänglig:

https://www.vardgivarguiden.se/globalassets/behandlingsstod/barnhalsovard/bhv-

rapporter/bhv-arsrapport-2016.pdf?IsPdf=true [2019-05-21]

Örtenstrand, A. & Waldenström, U. (2005). Mothers experiences of child health clinic services in Sweden. Acta Pӕdiatrica, (94), ss. 1285-1294.

Bilagor

Bilaga 1. Godkännande av datasinsamling 1(2)

Related documents