Resultatet i denna studie visar att följande områden är viktiga att arbeta vidare med i framtiden. Både för kriminalvårdssköterskorna och de intagna inom kriminalvården och för att öka möjligheterna för ett mer hälsofrämjande arbetssätt.
Samarbetet med både vårdinstitutioner och andra professioner är betydelsefullt för att ge de intagna den vård som de har rätt till oavsett sjukdom och brott. Att öka tillgängligheten med psykologer/somatiker/psykiatriker på anstalter och
häkten för att ha möjlighet att möta de stora sjukvårdsbehov som finns hos de intagna.
Betydelsen av ett korrekt och bra bemötande är av stor vikt för att ha möjlighet att skapa en relation och vinna förtroende och respekt hos de intagna och genom detta ha möjlighet att påverka deras hälsa och leverne.
Det är viktigt att kriminalvårdssköterskorna finns tillgängliga för
kriminalvårdarna och deras vårdrelaterade frågor genom att de blir tryggare i sin roll och för att kriminalvårdssköterskorna inte är i tjänst dygnet runt.
Att arbeta med att få ett bättre samarbete och ett smidigare arbetssätt när det handlar om att planera vården för interner som skall släppas ut i frihet. Frågan är bara hur den upplevda rädslan ute samhället skall kunna förändras. Ett sätt skulle kunna vara samhällets medborgare får bättre information och kunskap om
kriminalvårdens arbetssätt.
Behövs fler kriminalvårdssköterskor med bred kompetens såsom
distriktssköterskor inom kriminalvården för att ha möjlighet att möta de stora vårdbehov som finns hos de intagna och för att sjuksköterskorna skall kunna stötta varandra bättre i sitt arbete och för att få större möjligheter att främja hälsa.
SLUTSATS
I denna studie visar resultatet att kriminalvårdssköterskan har en viktig roll i kriminalvårdens sjukvård och då handlar det inte bara om att vårda. Betydelsen av att ett bra bemötande, samarbete med andra vårdprofessioner och speciellt samarbetet med kriminalvården är en viktig faktor för att kunna ge en bra och rättvis vård för den enskilde individen. I kriminalvårdens sjukvård ställs det stora krav på kriminalvårdssköterskans roll på grund av att det är en annorlunda miljö att utföra sjukvård i samt att patienterna är speciella, ofta väldigt trasiga individer utan skyddsnät. Kriminalvårdssköterskan måste vara flexibel i sitt arbete med tanke på den höga säkerheten som finns på anstalter/häkten, säkerheten kommer i första hand. Det framkommer stora vårdbehov av olika slag på grund av mycket ohälsa, misskötsel av sjukdomar och passivitet hos de intagna.
Även samtalsbehoven hos patienterna upplevs som stora, men med anledning av att det ofta är en hög arbetsbelastning och ensamhet i sjuksköterskeprofessionen är det inte är möjligt att tillfredställa de behoven till fullo. Kyrkan är här en stor tillgång för kriminalvården och har en betydande roll att tillmötesgå samtalsbehoven hos internerna. Kriminalvårdssköterskorna försöker att involvera patienterna i sin vård för att medvetandegöra dem och för att ge dem möjligheten att påverka och förändra deras egen hälsa. Även motivationen kan vara avgörande för att påverka patienten till ett bättre levnadssätt och är en förutsättning för att det hälsofrämjande arbetet skall ha möjlighet att lyckas.
Författarna anser att tema; förena säkerhet och omvårdnad, säger mycket om hur det är att arbeta som kriminalvårdssjuksköterska: det är en stor utmaning. Samtidigt att lyckas främja hälsa i ett hållbarhetsperspektiv inom kriminalvården kan leda till att förbättra fångarnas situation. Hälsofrämjandet bland patienter inom kriminalvården kan också innebära sociala och ekonomiska vinster. Bättre hälsa leder till högre livskvalité, välmående och bättre social situation samt eventuellt minskad återfall i brottslighet.
REFERENSER
Carlsson, P. (2010). Vägen in. Om andlig vård i kriminalvården. Söderköping: Tellogruppen.
Codex – regler och riktlinjer för forskning. (2013.) Forskning som involverar människan. Uppsala; Codex.
Tillgänglig; http://codex.vr.se/människa4.shtml [2014-11-02].
Dahlberg, K (2014). Att undersöka hälsa och vårdande. Stockholm: Natur och Kultur. Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa & Vårdande i teori och praxis. Stockholm: Natur & Kultur.
Distrikssköterskeföreningen i Sverige (2008). Kompetensbeskrivning, Legitimerad
sjuksköterska med specialistssjuksköterskeexamen distrikssköterska. Stockholm: AB
Danagårds Grafiska.
Dumpel, H. (2005). Critical patient advocacy issues facing correctional RNs in California. California Nurse, 101(7), 22-27.
Engström, B., Johansson, G. & Kihlgren, M. (2009). Sjuksköterska med uppdrag att
leda. Lund: Studentlitteratur.
Ewles, I. & Simnett, I. (2013). Hälsoarbete. Lund: Studentlitteratur. Folkhälsomyndigheten (2014) Hälsofrämjande hälso- och sjukvård.
Tillgänglig: http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/livsvillkor-och- levnadsvanor/halsoframjande-halso-och-sjukvard/ [2014-11-10].
Franco, Á. (2004). Effect of democracy on health: ecological study. National Center for
Biotechnology Information. BMJ. Dec 18, 2004; 329(7480): 1421–1423.
Tillgänglig: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC535957/ [2014-10-11]. Gojkovic, D. (2009). Less theory and more action? The State of international prison mental health care. International Journal of Nursing Studies, (47). ss. 1459-1463. Granskär, M. & Höglund,- Nielsen, B. (red) (2013). Tillämpad kvalitativ forskning inom
hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur.
Homel, R. & Thomson, C. (2005). Causes and prevention of violence in prisons. In Sean O’Toole & Simon Eyland (Eds.), Corrections criminology, (pp. 101-108). Sydney: Hawkins Press.
Howard, J. (1999). Effects of long term incarceration: Society of Alberta.
Isgren, C., Lyckander, S. & Strömberg, B.(2003). Omvårdnad. Stockholm: Liber AB. Karolinska Institutets Folkhälsoakademin (2011). Att främja barns och ungas psykiska
hälsa. Vägledning inför val och implementering av metoder. Stockholm.
Tillgänglig: http//www.folkhalsoguiden.se [2014-10-27].
Kriminalvården (2012:9). Handbok och ledningssystem för Hälso och sukvården inom
Kriminalvården. Norrköping: Kriminalvården.
Kriminalvården. (2014a). Ankomsten till häktet.
Tillgänglig: https://www.kriminalvarden.se/for-domd-eller-haktad/haktad/ankomsten- till-haktet[2014-10-18].
Kriminalvården. (2014b). Hälsofrämjande arbete. Handlingsplan 2014. Region Stockholm: Kriminalvården.
Kriminalvården (2014c). Kort om kriminalvården.
Tillgänglig: http://www.kriminalvarden.se/sv/Om-Kriminalvarden/Kort-om- Kriminalvarden/ [2014-08-31].
Kriminalvården årsredovisning. (2008). Norrköping: Kriminalvården reprocentral. Tillgänglig:http://www.kriminalvarden.se/upload/Informationsmaterial/Arsredovisning_ 2008.pdf [2014-09-07].
Kriminalvården. (2013-2015). Kriminalvårdsmedicin, handbok och basläkemedel. Kriminalvården: Norrköping.
Kvale, S. & Brinkman, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Levader, S., Svalenius, H.& Jansen, J. (1997). Alarmerande siffror om intagna på svenska fängelser- Psykiska skador vanliga bland interner. Läkartidningen, 94 (1-2) Tillgänglig: http://ltarkiv.lakartidningen.se/1997/temp/pda15028.pdf [2014-12-09]. Lundman, B. & Hällgren Graneheim, U. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. Granskär, M.& Höglund - Nilsen,B (red.). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso och
sjukvård. Lund: Studentlitteratur.
Malterud, K. (2012). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Lund: Studentlitteratur. Nordström, G. Wilde – Larsson, B. (2012). Kvalitetsarbete – för bättre och säkrare
vård. Lund: Studentlitteratur.
Norman, A. & Parrish, A. (1999). Prison health care: what is it that makes prison nursing unique? Brittish Journal of Nursing, 8(15), ss. 1032-1033.
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2012). Nursing research: Generating and assessing evidence
for nursing practice. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams &
Wilkins.
Powell, J., Harris, F., Condon, L. & Kemple, T. (2010). Nursing care of prisoners: staff views and experiences. Journal of advanced nursing, 66(6), ss. 1257-1265.
Rutherford, M. & Duggan, S. (2009) Meeting complex health needs in prisons. Public
Health (123) s. 415–418.
SFS (2003:460). Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Tillgänglig: http://www.riksdagen-se/sv/Dokument-lagar/lagar/Svensk
forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning_sfs-2003-460/ [2014-11-01].
SFS 1974:203. Lag om kriminalvård i anstalt.
Social Exclusion Unit. (2002) Reducing re-offending by ex-prisoners. London. Tillgänglig: http://www.socialexclusionunit.gov.uk [2014-12-09].
Sjögren, R. (2012) Empati och värdighet i bemötandet av psykiskt sjuka och deras
närstående.
Tillgänglig: http://psyk-e.se/wp-content/uploads/Psyk-e_kap12.pdf [2014-11-12]. Stevens, A. (2010). Nursing in a correctional facility.
Tillgänglig: http://blog.sunbeltstaffing.com/nursing/nursing-in-a-correctional-facility [2014-10-13].
Svedberg P, Jormfeldt H & Arvidsson B(2003) Patients’ conceptions of how health processes are promoted in mental health nursing, A qualitative study.
Journal of Psychiatric & Mental Health Nursing, (10), 4, 448-460.
Svensk sjuksköterskeförening, SFF (2008). Strategi för sjuksköterskans hälsofrämjande
arbete. Stockholm: Svensk Sjuksköterskeförening.
Socialdepartementet.(1982) Hälso- och sjukvårdslagen. Svensk författningslag 1982:763. Stockholm: Socialdepartementet.
Watson, R., Stimpson, A. & Hostick, T. (2004). Prison health care: a review of literature. International Journal of Nursing Studies, (41), ss. 119-128.
Willmott, Y. ( 1997). Prison nursing: the tension between custody and care. Clinical. ss. 333-336.
World Health Organization [WHO]. (1946). Constitution of the World Health
Organization 1946.
Tillgänglig: http://whqlibdoc.who.int/hist/official_records/constitution.pdf [2014-08- 29].
World Health Organization [WHO]. (1986) Ottawa Charter on Health Promotion. Köpenham.
Tillgänglig: http://www.who.int/healthpromotion/conferences/previous/ottawa/en/ [2014-10-27].
World Health Organization [WHO]. (2007). Health in prisons. A WHO guide to the
essentials in prison health. Köpenhamn.
Tillgänglig: http://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0009/99018/E90174.pdf [2014-11-12].
Bilaga 1
Information till Intervjuperson
Vi är två legitimerade sjuksköterskor som studerar till distriktssköterskor vid Högskolan i Borås och Institutionen för Vårdvetenskap. Under hösten 2014 kommer vi genomföra vårt examensarbete på magisternivå, där syftet är att skildra distriktssköterskans
upplevelser att främja hälsa inom kriminalvården.
Studiens bakgrund
Området valdes utifrån att det finns begränsad forskning angående hur
distriktssköterskor kan främja hälsa inom kriminalvården. Det har visat sig att
sjuksköterskor inom kriminalvården har stor inverkan på sjukvårdsarbetet när det gäller det gäller psykisk ohälsa, förebyggande av sjukdom och hälsofrämjande arbete. Alla individer har rätt till samma standard av hälsovård oberoende på hudfärg, religion, socioekonomisk bakgrund och straffregister. Vi tillfrågar därför Dig som
distriktssköterska om ditt deltagande eftersom Du har erfarenhet inom området.
Studiens genomförande
Om Du väljer att delta kommer Du att ombes bidra i form av en intervju. Tid och plats bestämmer vi i samråd. Intervjun beräknas ta cirka 45 minuter och kommer att spelas in. Intervjuerna utförs med endast en av oss närvarande. Den inspelade intervjun kommer att skrivas ut till text för att därefter analyseras. Resultatet kommer att redovisas i form av en uppsats på magisternivå. När uppsatsen är examinerad och godkänd
vidarebefordrar vi den gärna till Dig, så Du kan ta del av det färdiga materialet.
Hantering av data och sekretess
Det inspelade materialet kommer att behandlas konfidentiellt och det är endast vi och vår handledare som kommer att läsa materialet. Den inspelade intervjun och den utskrivna texten kommer att förvaras i ett låst utrymme, ingen obehörig kommer att ha tillgång till materialet. När examensarbetet är dokumenterat och godkänt raderas inspelningen och de utskrivna intervjuerna förstörs. Den utskrivna texten kommer att vara avidentifierad och kommer inte i examensarbetet att kunna kopplas till Dig som person. Hanteringen av dina personuppgifter kommer att regleras av
Personuppgiftslagen (SFS 1998:204).
Frivillighet
Deltagandet är frivilligt. Du kan när som helst avbryta ditt deltagande i studien utan att ange skäl.
Frågor
Bilaga 1
Ansvariga för studien:
Adrian Haslinger, Jessica Boltorp Leg. Sjuksköterska Leg. Sjuksköterska
Tfn: xxx E-post: xxx Tfn: xxx E-post: xxx Högskolan Borås
Handledare:
Björn – Ove Suserud, Professor i vårdvetenskap Tfn: xxx E-post: xxx
Bilaga 2