KLINISKA IMPLIKATIONER - Dokumentation- grunden för patientsäkerhet på akutmottagning

Studiens resultat skall redovisas vid den aktuella akutmottagningen för att synliggöra brister, stimulera till gemensam reflektion om möjligheter att förbättra dokumentationen. Målet är en ökad medvetenhet som kan leda till en förbättrad dokumentationskultur.

Tydligare riktlinjer som påvisar vem som skall dokumentera och vad som skall dokumenteras på akutjournalen under patientens vårdtid på akutmottagningen.

Regelbunden uppföljning av dokumentationen genom att ett antal journaler slumpmässigt plockas ut, avidentifieras och sedan granskas. Vad som skall granskas på dessa journaler, kan beslutas på en arbetsplatsträff. När journalerna är granskade redovisas resultatet vid nästkommande arbetsplatsträff. På så vis kan eventuella förändringar/förbättringar i dokumentationen lätt synliggöras för hela personalgruppen.

REFERENSER

Aminzadeh. F. & Dalziel. WB. (2002). Older adults in the emergency department a systematic review of patterns of use adverse outcomes, and effectiveness of interventions.

Annals Emergency Medicine. Mar; 39(3): 238-47.

Andersson, AK., Omberg M & Svedlund, M. (2006). Triage in the emergency department- a qualitative study of the factors which nurses consider when making decisions. Nursing in Critical Care.May-jun;11(3):136-45.

Andrews, F J. & Nolan, J P. (2006). Critical care in the emergency department: monitoring the critically ill patient. Emergency Medicine Journal. Jul; 23 (7):561-564.

Armstrong, B., Walthall, H., Clancy, M., Mullee, M.& Simpson, H. (2008). Recording of vital signs in a district general hospital emergency department. Emergency Medicine Journal.

Dec; 25(12):799-802.

Benner. P., Tanner. C A., & Chesla. C A. (1999). Expertkunnande i omvårdnad: omsorg, klinisk bedömning och etik. Lund: Studentlitteratur.

Björvell, C. (2001). Sjuksköterskans Journalföring – En praktisk handbok. Lund:

Studentlitteratur.

Chan, J.N.H. & Chau, J. (2005). Patient satisfaction with triage nursing care in Hong Kong.

Journal of Advanced Nursing.Jun;50 (5), 498-507.

Christ, M., Grossmann, F., Winter, D., Bingisser, R. &. (2010). Modern Triage in the Emergency Department. Deutsches Ärzteblatt international. Dec; 107 (50):892-8.

Cooke,T., Watt,D.,Wertzler, W. & Quan, H. (2006). Patient expectation of emergency department care: phase II -a cross-sectional survey. Canadian Journal of Emergency Medicine. May;, 8(3):148-57.

Cooper, R J., Schriger, D L., Flaherty, H L., Lin, E J., Hubbell, K A.(2002). Effect of Vital Signs on Triage Decisions. Annals of Emergency Medicine. Mar; 39(3):223-32.

Dahlberg K, Segersten K. (2010). Hälsa och vårdande. Stockholm: Natur och kultur.

De Von, HA., Hogan, N., Ochs, AL. & Shapiro, M. (2010). Time to treatment for acute coronary syndromes: The cost of indecision. Journal of Cardiovascular Nursing. Mar-Apr;25(2):106-14.

Ekwall, A., Gerdtz, M. & Manias, E. (2008). The influence of patient acuity on satisfaction with emergency care: perspectives of family, friends and carers. Journal of Clinical

Ejlertsson, G. (2003) Statistik för hälsovetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

Estrada, E G.(1981). Triage Systems. Nusring clinics of North America. Mar;16(1):13-24.

Forsgren, S., Forsman, B. & Carlström, ED. (2009). Working with Manchester triage-- job satisfaction in nursing. International Emergency Nursing. Oct;17(4):226-32.

Fröberg, U. & Sanderfelt, M. (2007). Medicinsk Författningshandbok. Tallinna Raamatutrükikoda.

Gellerstedt, M. (2004). Medicinsk statistik. Sollentuna: Merck Sharp & Dohme.

Gerdtz, M.F. & Bucknall, T. K. (2001). Triage nurses´ clinical decision making. An observational study of urgency assessment. Journal of Advanced Nursing. Aug;35(4):550-61.

Gulbrandsen, T. & Stubberud, D-G. (2009). Intensivvård; avancerad omvårdnad och behandling. Lund: Studentlitteratur.

Gordon, J., Sheppard, L. & Anaf, S. (2008). The patient experience in the emergency department: A systematic synthesis of qualitative research. International Emergency Nursing.

Apr; 18(2):80-88.

Grossman, V GA. (2003) Quick Reference to Triage. Philadelphia, Pa: Lippincott Williams &

Wilkins.

Göransson, K., Ehrenberg, A. & Ehnfors, M. (2005). Triage in emergency departments:

National survey. Journal of Clinical Nursing.Oct;14(9):1067-1074.

Göransson, K., Ehrenberg, A., Marklund, B. & Ehnfors, M. (2005). Accuracy and concordance in emergency department triage. Scandinavian Journal of Caring Sciences.

Dec;19(4):432-8

Göransson, K., Ehnfors, M., Fonteyn, M E. & Ehrenberg, A. (2008). Thinking strategies used by Registered Nurses during emergency department triage. Journal of Advanced Nursing. Jan;

61(2):163-72

Hwang, S. Y. (2009). Comparison of clinical manifestations and treatment-seeking behavior in younger and older patients with first-time acute coronary syndrome. Journal Korean Academic Nursing.Dec;39 (6):888-98.

Iserson, KV. & Moskop, JC. (2007). Triage in medicine, part 1: Concept, history, and types.

Annals of Emergency Medicine. Mar;49(3):275-81.

Larsson Kihlgren, A., Nilsson, M., Skovdahl, K., Palmblad, B. & Wimo, A.(2004).Older patients awaiting emergency department treatment. Scandinavian Journal Caring Sciences;18:169-176.

Moser, DK., McKinley, S., Dracup, K.& Chung, M. L.(2005). Gender differences in reasons patients delay in seeking treatment for acute myocardial infarction symptoms. Patient Education Counseling. Jan; 56(1):45-54.

Möller, M., Fridlund, B. & Göransson, K. (2010) Patients´ conceptions of the triage encounter at the Emergency Department. Scandinavian Journal of Caring Sciences. Dec;24(4):746-54.

Nymark, M. (2010). Patientdatalagen. Informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården m.m. Stockholm: Nordstedts Juridik AB.

Rady, MY. (1994). Triage and resuscitation of critically ill patients in the emergency department: Current concepts and practice. European Journal of Emergency Medicine. Dec;

1(4): 175-189.

Ryan, J M. (2008). Triage: Principles and Pressures. European Journal of Trauma and Emergency Surgery.34:427-32.

Sandvoll, Vee, T. & Hestetun, M. (2009). Struktur og rutinar,-naudsynte föresetnader for å sikra sjukepleidokumentasjoenen. Vård i Norden. No.93 Vol. 29. No 3.PP: 50-52.

SBU- Statens beredning för medicinsk utvärdering (2010). Triage och flödessprocesser på akutmottagningen. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm. SBU-rapport nr 197. ISBN 978-91-85413-33-1.

Stiell, A., Forster, AJ., Stiell, IG. & Van Walraven,C. (2003.) Prevalence of information gaps in the emergency department and the effect on patient outcomes. Canadian Medical Association. NOV 11; 169 (10):1023-8.

Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården (SOSFS 2008:14).

Socialstyrelsens föreskrifter om Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (SOSFS 2005:12).

Sun, BC., Burstin, HR. & Brennan, TA. (2003). Predictors and outcomes of frequent emergency department users. Academic Emergency Medicine. Apr;10(4):320-8.

Svensk författningssamling. Lag om etikprövning av forskning som avser människor (SFS 2003:460).

Svensk författningssamling. Patientdatalagen (SFS 2008:355).

Tanabe, P., Gimbel, R., Yarnold, P. R., Kyriacou, D. & Adams, J.G. (2004). Reliability and validity of scores on the Emergency Severity Index Version 3. Academic Emergency Medicine. Jan;11(1):59-65.

Travers, D.A., Waller, A.E., Bowling , J.M., Flowers, D., Tintinalli, J. & Hill, C. (2002) Five-Level Triage System More Effective Than Three-Five-Level in Tertiary Emergency Department.

Journal of Emergency Nursing. October; 28(5):395-400.

Turner, S R. (1981). Golden rules for accurate triage. Journal of Emergency Nursing. Jul-Aug;7(4):153-5.

Vance, J. & Sprivulis, P. (2005) Triage nurses validly and reliably estimate emergency department patient complexity. Emergency Medicine Australasia. Aug; 17(4):382-386.

Widfeldt, N. & Örtenwall, P. (2005). Triage- metod för bästa möjliga omhändertagande på akutmottagningen. Läkartidningen: Nr 39, Vol. 102.

Widgren, B. R. (2009) Standardiserad rutin på akuten gav resultat, Färre cirkulations-/andningsstillestånd och ökad överlevnad med METTS. Läkartidningen: Nr 39, Vol.106.

Widgren, B. R. & Jourak, M. (2008). Medical Emergency Triage and Treatment System (METTS): A New Protocol in Primary Triage and Secondary Priority Decision in Emergency Medicine. Journal of Emergency Medicine. Oct 17, In press.

Widgren, B. R., Jourak, M. & Martinius, A. (2008). Ny träffsäker triagemetod METTS-A ger underlag för prioritering till rätt vårdnivå. Läkartidningen: Nr 4 Vol. 105.

Widgren, B., Örninge, P., Grauman, S. & Thörn, K. (2009). Akutvården säkrare och effektivare med gemensamma metoder. Läkartidningen: Nr 49 Vol.106.

Winters, M E., Mc Curdy, M T.& Zilberstein, J.(2008).Monitoring the Critically Ill Emergency Department Patient. Emergency Medicine Clinics of North America. Aug;26 (3):741-757.

Wolf, L. & Foley, A. (2007). How Normal are ”Normal Vital signs”? Effective Triage of the Older patient. Journal of Emergency Nursing. Dec; 33(6):587-9.

Yu, KT. & Green, R A. (2009). Critical aspects of emergency department documentation and communication. Emergency Medicine Clinics of North America. Nov; 27(4):641-54,ix.

BILAGOR

^{Bilaga 1a}

Verksamhetschefens godkännande av datainsamling

Vi är två sjuksköterskor som studerar på specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot akutsjukvård, Högskolan i Borås. Som en del i denna utbildning gör vi ett examensarbete på avancerad nivå.

Att beskriva hur väl dokumentation genomförs i patientens journal vid besök på akutmottagning.

Problemprecisering

Sjuksköterskans arbete på akuten består delvis av att bedöma samt prioritera patienter som söker på akutmottagningen. Som sjuksköterska arbetar man utifrån ett helhetsperspektiv av patienten, vilket innebär att sjuksköterskan gör sina bedömningar på vad hon ser visuellt, vad patienten berättar och vad mätverktyget METTS visar. Det är därför viktigt att dokumentationsrutiner finns och utvecklas till ett stöd (SBU 2010).

Metoden i examensarbetet är en kvantitativ ansats. För att kunna uppnå syftet har författarna valt att göra en empiriskstudie och för att ytterligare få ett kvantifierbart resultat kommer data från akutjournaler samlas in, från akutmottagningen NÄL i Trollhättan.

Datainsamling kommer att bestå i att granska akutjournaler. Uppgifter som kan identifiera deltagare kommer att tas bort. Ingen obehörig kommer att ha tillgång till datamaterialet. Vid publicering kommer det analyserade resultatet att vara avidentifierat.

Urvalet kommer att göras, genom en granskning av alla journaler som dokumenterats under tidsperioden 1 november 2010 från kl. 15 till 2 november till kl. 15 2010

Vi handleds i examensarbetet av nedanstående handledare.

Hälsningar

__________________________ __________________________

Ulrica Gränsman Ulrika Rölvåg

Leg. Sjuksköterska Leg. Sjuksköterska

E-post: ulrica.gransman@vgregion.se E-post: ulrika.rolvag@vgregion.se

Tfn xxxxxxx Tfn xxxxxxx

Handledare Angela Bång

Universitetslektor Institutionen för vårdvetenskap Högskolan i Borås

E-post: Angela.Bang@hb.se Tfn xxxxxxxx

Godkännande

Undertecknad verksamhetschef godkänner härmed att Ulrica Gränsman och Ulrika Rölvåg genomför datainsamling inom ramen för vad som ovan beskrivits.

Trollhättan 27/9 2010

_______________________________

Namn

Verksamhetschef/Akutmottagningen/Trollhättan

Bilaga 1 b Chefsläkarens godkännande av datainsamling