Nedan nämns några implikationer som kan vara av vikt för distriktssköterskan i sitt arbete kring barn som far illa;
- Obligatorisk handledning för att bli stärkt i sin profession men även som individ
- Kontinuerlig utbildning i ämnet
- Tydliga och klara riktlinjer att arbeta efter för att minska osäkerheten i processen
- Enkla, ändamålsenliga verktyg som underlättar det dagliga arbetet
- Ett bra nätverk, personer att vända sig till med frågeställningar som kan vara avgörande för ett beslut
KONKLUSION
Distriktssköterskans samspel med familjen är av betydelse för att lättare kunna uppmärksamma barn som far illa och vidta adekvata åtgärder. Distriktssköterskan kan i sitt beslut om en anmälan till socialtjänsten om att ett barn far illa bli hjälpt av olika typer av resurser och stöd både av organisatoriskt och kollegial karaktär. Av vikt är att samverkan mellan olika instanser fungerar på ett tillfredställande sätt för att undvika försvårande inslag i distriktssköterskans arbete. Distriktssköterskans individuella livserfarenheter samt erfarenheter från yrkesprofessionen kan både underlätta och försvåra beslutet att anmälan.
Resultatet ger en fördjupad förståelse för fenomenets komplexitet där både försvårande faktorer men även underlättande faktorer framkommer. De fem kategorierna i studiens resultat speglar komplexiteten i ämnet vilket ligger i att vara professionell distriktssköterska och att samtidigt vara en människa som påverkas känslomässigt i svåra situationer. Författarna tror att distriktssköterskans enskilda trygghet och övertygelse om att kunna fatta rätt beslut med barnets bästa i fokus i kombination med tillgängliga resurser och rätt stöd inverkar på beslutet att anmäla. Studiens resultat kan förhoppningsvis användas inom BVC-verksamhet för att identifiera försvårande och underlättande faktorer i förhoppning om att stärka distriktssköterskan i sitt beslut om en anmälan till socialtjänsten om att ett barn far illa. Ökad lyhördhet för tecken på missförhållanden som påverkar barnet och kunskap om adekvata åtgärder leder till att dessa barn ges bättre förutsättningar till en trygg och säker uppväxt på lika villkor.
REFERENSER
Barnombudsmannen (2011). Hämtad 2011-09-28 från
http://www.barnombudsmannen.se/Adfinity.aspx?pageid=42
Bengtsson, J. (2005). Med livsvärlden som grund. Lund: Studentlitteratur.
Brottsförebyggande rådet (2010). Anmälda brott – Preliminär statistik för 2010.
Hämtad 2011-09-15 från
http://www.bra.se/extra/measurepoint/?module_instance=4&name=Sammanfattning
%20anmälda%20brott%20år%202010&url=/dynamaster/file_archive/110113/bf1deb 14293841692dc5ea9cbc81d640/2010%255fanm%255fhelar.pdf
Chihak, A. (2009). The nurse´s role in suspected child abuse. Paediatrics and child health, 19(2), 211-213.
Cocozza, M., Gustafsson, P A. & Sydsjö, G. (2006). Child protection in Sweden: Are routine assessments reliable? Acta Pediatrica, 95, 1474-1480.
Cocozza, M., Gustafsson, P A. & Sydsjö, G. (2007). Who suspects and reports child maltreatment to Social Services in Sweden? Is there a reliable mandatory reporting process? European Journal of Social Work, 10(2), 209-223.
Crowley, A. & Sabatelli, R. (2008). Collaborative Childcare Health Consultation: A Conceptual Model. Journal for Specialists in Pediatric Nursing. 13(2), 79-88.
Dahlberg, K., Segesten, K., Nyström, M., Suserud, B-O. & Fagerberg, I. (2003). Att förstå vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa & Vårdande i teori och praxis. Stockholm:
Natur & Kultur.
Distriktssköterskeföreningen i Sverige (2008a). Kompetensbeskrivning – Legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen Distriktssköterska. Hämtad 2011- 09-05 från http://www.distriktsskoterska.se/dokument.php?cat=1&id=1
Distriktssköterskeföreningen i Sverige (2008b). Punkhandboken 2008. Hämtad 2011- 09-07 från http://www.distriktsskoterska.se/punk.htm
Eisbach, S S. & Driessnack, M. (2010). Am I sure I Want to Go Down This Road?
Hesitations in the Reporting of Child Maltreatment by Nurses. Pediatric Nursing, 15(4).
Eriksson K. (1994). Den lidande människan. Stockholm: Liber AB.
Flaherty, E G., Sege, R D., Griffith, J., Price, L L., Wasserman, E S., Dhepyasuwan, N.
et al. (2008). From Suspicion of Physical Child Abuse to Reporting: Primary Care Clinician Decision-Making. Pediatrics, 122(611).
Forssén, A. & Carlstedt, G. (2008). Feminism. Ingår i: Kvalitativ innehållsanalys. I M.
Granskär., & B. Höglund-Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (ss. 57-72). Lund: Studentlitteratur.
Fraser, J., Mathews, B., Walsh, K., Chen, L. & Dunne, M. (2010). Factors influencing child abuse and neglect recognition and reporting by nurses: A multivariate analysis.
International Journal of Nursing Studies, 47, 146-153.
Gilbert, R., Widam Spatz, C., Browne, K., Fergosson, D., Webb, E., & Janson, S.
(2009a). Burden and consequences of child maltreatment in high-income countries.
The Lancet, 373(9657), 68-81.
Gilbert, R., Kemp, A., Thoburn, J., Sidebotham, P., Radford, L., Glaser, D. & Mac Millan, H L. (2009b). Recognising and responding to child maltreatment. The Lancet, 373(9658), 167-180.
Glaser, D. (2008). Child Maltreatment. Psychiatry, 7(7), 295-298.
Graneheim, U.H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, 105-112.
Hagelin, E., Magnusson, M., & Sundelin, C. (2007). Barnhälsovård. Falköping: Liber AB
Helsingforsdeklarationen (2008). Hämtad 11-09-13 från
http://www.wma.net/en/30publications/10policies/b3/17c.pdf
Hornor, G. (2005). Physical Abuse: Recognition and Reporting. Journal of Pediatric Health Care, 19(1), 4-11.
Jones, R., Flaherty, E G., Binns, H J., Price, L L., Slora, E., Abney, D. et al. (2008).
Clinicians´ Description of Factors Influencing Their Reporting of Suspected Child Abuse: Report of the Child abuse Reporting Experience Study Research Group.
Pediatrics, 122(259).
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur.
Lazenbatt, A. & Freeman. R. (2005). Recognizing and reporting child physical abuse: a survey of primary healthcare professionals. Journal of Advanced Nursing, 56(3), 227-236.
Lundman, B., & Hällgren Graneheim, U. (2008). Kvalitativ innehållsanalys. Ingår i: I M. Granskär., & B. Höglund-Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom Hälso- och sjukvård, (ss. 159-172). Lund: Studentlitteratur.
Nayda, R. (2002). Infuences on Registered Nurses´ Decision-Making in Cases of Suspected Child Abuse. Child Abuse Review, 11, 168-178.
Patel, R. & Tebelius, U. (1987). (Red.), Grundbok i forskningsmetodik. Lund:
Studentlitteratur.
Piltz, A. & Wachtel, T. (2010). Barriers that inhibit nurses reporting suspected cases of childabuse and neglect. Australian Journal of Advanced Nursing, 26(3).
Regeringskansliet: Stockholm. (2010). Hämtad 2011-09-09 från
http://www.humanrights.gov.se/extra/pod/?id=3&module_instance=6&action=pod_sho w&
Regeringskansliet: Utrikesdepartementet. (2003). Barnets rättigheter – en lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter. Stockholm. Hämtad 2011-09-09 från http://www.humanrights.gov.se/dynamaster/file_archive/030407/79755e014e5f5ba8a03 a9a2414072f8f/barn_ratt_lattlast.pdf
Rowse, V. (2009a). Support needs of childrens nurses involved in child protection cases. Journal of nursing management, 17, 659-666.
Rowse, V. (2009b). Childrens nurses experiences of child protection: what helps? Child Abuse review, 18, 168-180.
SFS 1949:381. Föräldrabalken. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS 1962:700. Brottsbalk. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS 2001:453. Socialtjänstlagen. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm:
Socialdepartementet.
SFS 2009:400. Offentlighets och sekretesslag. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS 2010:659. Patientsäkerhetslagen. Stockholm: Socialdepartementet.
Socialdepartementet. (2002). Mål för folkhälsan. (Regeringens proposition 2002/03:35).
Stockholm: Socialdepartementet.
Socialstyrelsen. (1991). Hälsoundersökningar inom barnhälsovården – Allmänna råd från Socialstyrelsen 1991:8.
SOU 2008:131. Föräldrastöd – en vinst för alla. Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp tillföräldrar i deras föräldraskap. Stockholm: Regeringen.
Svensk Sjuksköterske Förening. (2007). Hämtad 2011-09-20 från
http://www.swenurse.se/Publikationer--Remisser/Publikationer/Etik/ICNs-etiska- kod/
Tingberg, B., Bredlöv, B. & Ygge, B-M. (2008). Nurses´experience in clinical encounters with children experiencing abuse and their parents. Journal of Clinical Nursing, 17, 2718-2724.
Wiklund, L. (2003). Vårdvetenskap i klinisk praxis. Stockholm: Natur och Kultur.
BILAGA 1