Föreliggande studie visar på utbildningsbehov om demenssjukdom, personcentrerat bemötande och icke farmakologiska åtgärder vid BPSD för samtliga yrkeskategorier verksamma inom äldrevården. Författarna av detta arbete anser att sjuksköterskans grundutbildning innehåller för lite kunskap om äldre i allmänhet och personer med demenssjukdom i synnerhet. Bra bemötande kräver kunskap. Utbildning i demensvård och bemötande, helst med praktisk träning, handledning och feedback för alla i teamet vore troligen, enligt författarna till detta arbete, ett sätt att öka användningen av icke farmakologiska åtgärder vid oro och ångest hos personer med demenssjukdomar och därmed kunna använda mindre av de läkemedel som medför stora risker för personer med demenssjukdom. Arbetsgivaren skulle kunna underlätta ekonomiskt för de undersköterskor som önskar vidareutbilda sig inom demensvård, på likande sätt som förekommer för
30
sjuksköterskor som kan vidareutbilda sig till specialistsjuksköterskor med inriktning mot äldre. Dessa undersköterskor kunde sedan fungera som spjutspetsar för att få till stånd en god personcentrerad vård som skulle kunna leda till minskad användning av psykofarmaka.
Föreliggande studie har visat att en sådan vård såväl önskas av informanterna som förespråkas av nationella riktlinjer.
4.5 Förslag till fortsatt forskning
Författarna till föreliggande studie anser att det finns stort behov av ytterligare forskning inom området icke farmakologiska åtgärder vid oro/ångest hos personer med demenssjukdom. En större undersökningsgrupp samt informanter från fler yrkeskategorier skulle kunna ge ökad kunskap om vad som främjar och begränsar användningen av icke farmakologiska åtgärder.
I föreliggande studie kan eventuellt ett positivt samband ses mellan förekomst av personcentrerad vård och användning av icke farmakologiska åtgärder. Ytterligare forskning kring detta område vore ytterst angeläget. Finns det ett samband mellan grad av personcentrerad vård och användningen av psykofarmaka till personer med demenssjukdom?
4.6 Slutsats
I föreliggande studie framkom att icke farmakologiska åtgärder vid oro och ångest hos personer med demenssjukdom främjades av kunniga medarbetare, bra informationsöverföring och tid för omvårdnad. Ytterligare främjande åtgärder beskrevs av informanterna som att levnadsberättelser nedtecknades och att det fanns engagerade kontaktpersoner. Genom att lära känna personen med demenssjukdom kunde oro och ångest förebyggas eller upptäckas mycket tidigt, vilket minskade behovet av läkemedel. Intresse och engagemang i hela arbetsgruppen var viktigt för att kunna använda icke farmakologiska åtgärder i så hög grad som möjligt. Vidareutbildning om demenssjukdom och bemötande efterfrågades av de flesta informanter. Personcentrerad vård kännetecknas av individuellt förhållningssätt och att se tillvaron ur personens perspektiv. Det är viktigt att stödja personens psykologiska behov. De informanter som beskriver en utbredd användning av icke farmakologiska åtgärder berättar även om vård som förefaller ha mycket gemensamt med personcentrerad vård. Författarna av föreliggande studie ser därför personcentrerat förhållningssätt som en viktig del av den framtida äldrevården.
31
Referenser
Beijer, H.J.M. & Blaey, C.J. (2002). Hopitalisations caused by adverse drug reaction (ADR) a meta-analysis of observational studies. Pharmacy World & Science, 24, (2), ss 46-52.
Blackburn, R. & Bradshaw, T. (2014). Music therapy for service users with dementias: a critical review of the literature. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 21(2014), ss. 879-887. DOI: 10.1111/jpm.12165
Bolmsjö, I., Edberg, A-K. & Lilja Andersson, P. (2014). The use of drama to support reflection and understanding of the residents’ situation in dementia care: a pilot study.
International Journal of Older People Nursing, (9), ss.183-191. DOI: 10.1111/j.1748-3743.2012.00333
Breiholtz, A., Snellman, I. & Fagerberg, I. (2013). Carers’ ambivalence in conflict situations with older persons. Nursing Ethics, 20(2), ss. 226-237. DOI: 10.1177/0969733012455566 Brooker, D. (2007). Person-centered dementia care – making services better. London: Jessica Kingsley Publishers.
Cerejeira, J., Largarto, L. & Mukaetova-Ladinska, E.B.(2012). Behavioral and Psychological Symptoms of Dementia. Frontiers of Neurology, 3(73), ss.1-21.
DOI: 10.3389/fneur.2012.00073
Cohen-Mansfield, J., Jensen, N., Resnick, B. & Norris, M. (2011). Knowledge of Attitudes Toward Nonpharmacological Interventions for Treatment of Behavior Symtoms Associated With Dementia: A Coparison of Physicians, Psychologists, and Nurse Practitioners. The Gerontologist, 52(1), ss. 32-45. DOI: 10.1093/geront/gnr081
Davidson, T.E., Hudgson, C., McCabe, M.P., George, K. & Buchanan, G. (2007) An individualized psychosocial approach for ”treatment resistant” behavioral symptoms of dementia among aged care residents. International Psychogeriatrics 19(5), ss 859-873.
32
Dehlin, O. & Rundgren, Å. (2007). Geriatrik. 2. uppl., Lund: Studentlitteratur.
Deudon, A., Maubourguet, N., Gervais, X., Leone, E., Brocker, P., Carcallion, L. & Robert, P.H. (2009). Non-pharmacological management of behavioural symptoms in nursing homes.
International Journal of Geriatric Psychiatry, 24(12), ss. 1386-1395.
Edberg, A-K., Bird, M., Richards, D., Woods, R., Keeley, P. &Davis-Quarrel, V. (2008).
Strain in nursing care of people with dementia: Nurses’ experience in Australia, Sweden and United Kingdom. Aging & Mental Health, 12(2), ss. 236-243. DOI:
10.1080/13607860701616374
Edberg, A.-K. (2011). Personcentrerad omvårdnad. I Edberg, A.K. (red.) Att möta personer med demens. 2. uppl., Lund: Studentlitteratur, ss. 151-168.
Ellul, J., Archer, N., Foy, C. M. L., Poppe, M., Boothby, H., Nicholas, H., Brown, R.G. &
Lovestone, S. (2006). The effects of commonly prescibed drugs in patients with Alzheimer’s disease on the rate of detoriation. Journal of Neurology, Neurosurgery & Psychiatry 78(3): ss 233-239 DOI: 10.1111/j.1365-2524.2011.00998.x
Gibbons, L. E., Teri, L., Logsdon, R. G. & McCurry, S. M. (2006). Assessment of Anxiety in Dementia: An Investigation into the Association of Different Methods of Measurement.
Journal of Geriatric Psychiatry and Neurology, 19, (4), ss. 202 -208.
Graneheim, U.H.& Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:
concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today(2004) 24, ss. 105-112.
Gustafsson, M., Karlsson, S., Gustafson, Y., Löveheim, H. (2013)
Psychotropic drug use among people with dementia - a six-month follow-up study.
BMC pharmacology & toxicology, 14(56) ss1-9.
DOI: 10.1186/2050-6511-14-56
Gustafsson, M., Karlsson, S. & Löveheim, H. (2013). Inappropriate long term use of
antipsychotic drugs in common among people with dementia living in specialized care units.
BMC Pharmacology and Toxicology, 14(10), ss. 1-8. DOI: 10.1186/2050-6511-14-10
Gustafsson, M., Sandman, P-O., Karlsson, S. & Gustafson, Y. (2013). Association between behavioral and psychological symptoms and psychotropic drug use among old people with
33
cognitive impairment living in geriatric care settings. International Psychogeriatrics, 25(9), ss. 1415-1423. DOI: 10.1017/S104161021300859
Hälso-och sjukvårdslag (HSL) 1982:763 Hämtad 160520 från
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag-1982763_sfs-1982-763
Josefsson, K., Sonde, L., Winblad, B. & Robins Wallin, TB (2007). Work situation of registred nurses in municipal elderly care in Sweden: a questionaire survey. International Journal of Nursing Studies. 44(1) ss.71-82.
Kirkley, C., Bamford, C., Poole, M., Arksey, H., Hughes, J. & Bond, J. (2011). The impact of organizational culture on the delivery of person-centred care in services providing respite care and short breaks for people with dementia. Health and Social Care in the Community 19(4), ss 438-448. DOI: 10.1111/j.1365-2524.2011.00998.x
Kogan, A., Wilber, K. & Mosqueda, L. (2015). Person-Centred Care for Older Adults with Cronic Conditions and Functional Impairment: A Systematic Literature Review. Journal Compilation, The American Geriatrics Society, 64(1), ss1-7. DOI: 10.1111/jgs.13873
Kolanowski, A., Fick, D., Frazer, C. & Penrod, J. (2010). It’s about time: use of
nonpharmacological interventions in nursing home. Journal of Nursing Scholarship,42(2), ss.
214-222.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. uppl., Lund:
Studentlitteratur.
Lombardo, N.B.E., Dresser, M.V.B., Malivert, M., McManus, C.A., Vehvilainen, L., Ooi, W.L., Xu, G., Rosowsky, E., Drebing, C., Sheridan, P.L., Lewis, S., Imada, T., Hohnstein, J.K., & Perry, K. (2001). Acupuncture as treatment for anxiety and depression in persons with dementia: results of a feasibility and effectiveness study. Alzheimer's Care Quarterly, 2 (4), ss. 28-41.
Läkemedelskommitén Region Örebro län (2016). Rekommenderade läkemedel 2016-2017.
Region Örebro län.
34
Läkemedelsverket. (2008). Information från Läkemedelsverket 5: 2008
https://lakemedelsverket.se/upload/halso-och-sjukvard/behandlingsrekommendationer/BPSD-rek_webb.pdf .Hämtad16-01-10.
Martini de Oliviera, A., Radanovic, M., Cotting Homem de Mello, P., Cardoso Buchain, P., Dias Barbosa Vizzotto, A., Celestino, D.L., Stella, F., Piersol, C.V. & Forlenza, O.V. (2015).
Nonpharmacological Interventions to Reduce Behavioral and Psychological Symptoms of Dementia: A Systematic Review. BioMed Research International, ss. 1-10. DOI:
10.1155/2015/218980
Mathillas, J., Löveheim, H. & Gustafson, Y. (2011). Increasing prevalence of dementia among very old people. Age and Ageing, 40(2), ss. 243-249.
McKeown, J., Clarke, A., Ingleton, C., Ryan, T. & Repper, J. (2010). The use of life story work with people with dementia to enhance person-centred care. International Journal of Older People Nursing 5, ss148-158. DOI: 10.1111/j.1748-3743.2010.00219.x
elin milsson . (2011). The staff s view on dementia and the care in three cultures: A qualitative study in France, Portugal and Sweden. Dementia, 11(1), 31-47. DOI:
10.1177/1471301211416613
Neville, C. & Teri, L. (2011). Anxiety, anxiety symtoms and associations among older people with dementia in assisted-living facilities. International Journal of Mental Health Nursing 20, ss. 195-201. DOI: 10.1111/j.1447-0349.2010.00724
Patientdatalag 2008:355. Stockholm:Socialdepartementet. Hämtad 20160525
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientdatalag-2008355_sfs-2008-355
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2008). Nursing Research. Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. 8. uppl., Philadelphia: Lippinkott, William and Wilkins.
35
Sjögren, K., Lindkvist,M., Sandman, P-O., Zingmark, K. & Edvardsson, D. (2012).
Psychometric evaluation of the Swedish verision of the person-centred care assessment tool(P-CAT). International psychogeriatrics 24(3), ss. 406-15.
Sjögren, K., Lindkvist, M., Sandman, P-O., Zingmark, K. & Edvardsson, D. (2013).
Person-centeredness and its association with resident well-being in dementia care units.
Journal of Advanced Nursing, 69(10), 2196-2206. DOI:10.1111/jan.1208
Sjögren, K., Lindkvist, M., Sandman, P-O., Zingmark, K. & Edvardsson, D. (2015). To what extend is the work environment of staff releated to person-centred care? A crosssectional study of residential aged care. Journal of Clinical Nursing, 24(9-10), ss. 1310-1319. DOI:
10.1111/jocn.12734
Sjögren, K. (2013). Personcentrerad vård i särskilda boenden för äldre. Diss. Umeå universitet. Umeå: Print &Media.
Skog, M. (2013). Gemensam värdegrund och arbetssätt – etik och reflektion. I Basun, H., Skog, M., Wahlund, L.-O. & Wijk, H. (2013). Boken om demenssjukdomar. Stockholm:
Liber, ss. 234-274.
Skovdahl, K. (2004). Krävande beteenden i samband med demens –förekomst och olika förhållningssätt. Diss. Stockholm: Karolinska institutet.
Skovdahl, K., Sörlie, V. & Kihlgren,M. (2007). Tactile stimulation associated with nursing care to individuals with dementia showing aggressive or restless tendencies: an intervention study in dementia care. International Journal of old people Nursing 2, ss162-170.
Skovdahl, K. & Kihlgren, M. (2011). Beteenden som kan vara svåra att tolka och förstå. I Edberg, A-K. (red.) Att möta personer med demens. Lund: Studentlitteratur, ss.287-302.
Socialstyrelsen. (2010). Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 – stöd för styrning och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen.
36
Socialstyrelsen(2012) Få sjuksköterskor specialiserade på vård av äldre Hämtat 2016-05-26 http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2012februari/fasjukskoterskorinomaldreomsorgenspeci aliseradepavardavaldre
Socialstyrelsen. (2014). Nationell utvärdering – Vård och omsorg vid demenssjukdom 2014:
Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning. Stockholm: Socialstyrelsen
Stein-Parbury, J., Chenoweth, L., Norman, R., Haas, M., Jeon, Y. & Brodaty, H. (2012).
Implementing person-centered care in residential dementia care. Clinical Gerontologist, 35(5), 404. DOI: 10.1080/07317115.2012.702654
Svenskt Demenscentrum (2016). Demens ABC [lärobjekt].
http://www.demenscentrum.se/Utbildning/Webbutbildningar1/demensabc/ [2016-04-15]
Svensk Sjuksköterskeförening (2012). ICN: s etiska kod. Hämtad 160518 från
http://www.swenurse.se/globalassets/01-ssf-jon-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas.etiska.kod_2014.pdf Tabloski, P A. (2013). Gerontological Nursing. Prentice Hall
Wagner, L.M., Huijbregts, M., Sokoloff, L.G., Wisniewski, R., Walsh, L., Feldman, S. &
Conn, D.K. (2014). Implementation of Mental Health Huddles on Dementia Care Units.
Canadian Journal on Aging, 33(3), ss. 235-245. DOI: 10.1017/S0714980814000166
Wijk, H. (2013) Den fysiska och psykosociala miljöns betydelse för omvårdnad och vårdens genomförande. I Basun, H., Skog, M., Wahlund, L.-O. & Wijk, H. (red) Boken om demenssjukdomar. Stockholm:Liber, ss. 154-173.