Resultatet visade att det finns ett behov av mer kunskap och förståelse gällande att vårda patienter i livets slutskede. Denna studie bidrar till att öka förståelsen och kunskapen, även om viss kunskap endast kan genereras genom arbetslivserfarenhet, visar vårt resultat. En förhoppning finns att studien ska öppna upp för diskussioner på intensivvårdsavdelningar, kanske utgöra en grund för förbättringsarbeten och medföra att lättare kunna hantera och förstå denna komplexa situation. Vårt resultat visar även att debriefing i form av eftersamtal verkar vara underanvänt, och detta behöver implementeras för att ge stöd åt
intensivvårdssjuksköterskor som vårdar patienter i livets slutskede. Med en högre nivå av kunskap och stöd behöver vi ej känna oss rädda eller osäkra när vi vårdar i en kanske tragisk situation. På så sätt kan även de anhöriga gynnas. De kommer att minnas denna stund i resten av sina liv och därför är det viktigt att personalen utstrålar lugn och har kunskap om anhöriga.
Därmed finns inte bara nytta för intensivvårdssjuksköterskan utan även viss samhällsnytta. Fler studier inom ämnet behövs, kanske jämförande mellan två arbetsgrupper varav en fått utbildning och en inte. Undersköterskor på en intensivvårdsavdelning har en mycket viktig roll och befinner sig i patientens direkta närhet, men få har studerat deras påverkan på vården eller på anhöriga och eftersom teamarbete är ytterst viktigt så kan även forskning kring undersköterskans roll vara till nytta. Den kunskap som studien bidragit med har hjälpt oss med att få en inblick i vad vård i livets slutskede kan innebära och vilken viktig del av intensivvården detta är, vilket vi kommer att bära med sig in i arbetslivet som
intensivvårdssjuksköterskor.
7. Slutsats
Resultatet i denna studie visar på en bredd av olika upplevelser som beskriver hur det är att vårda patienter i livets slutskede. Intensivvårdssjuksköterskorna riktade uppmärksamheten mer mot anhöriga och blev mer måna om att de anhörigas behov skulle mötas när patienten var i livets slutskede än om patienten förväntades överleva. Studien visade att
intensivvårdssjuksköterskorna ville skapa en lugn miljö runt patienten, bland annat genom att stänga av övervakningsmonitorn och genom att de själva gick ner i aktivitet och agerade samt talade långsammare i patientens slutskede. Ett ledord som av oss upplevdes övergripande genom hela studien var värdighet. Miljön och omvårdnaden kring patienten och anhöriga, bör genomsyras av viljan att göra den absolut sista tiden så värdig som möjlig. När inriktningen på vården ändras från att vara behandlande till lindrande och när det inte går göra något mer medicinskt så ska inga medel sparas omvårdnadsmässigt. Detta kan sammanfattas som;
”Att inte göra något mer och samtidigt göra allt”.Referenslista
Banjar, A.K. (2017). Till death do us part, The evolution of end-of-life and death attitudes. Canadian Journal of Critical Care Nursing, 28(3), 34-40.
Beckstrand, R., Callister, L., & Kirchhoff, K. (2006). Providing a 'good death', critical care nurses' suggestions for improving end-of-life care. American Journal Of Critical Care, 15(1), 38-46.
Bergbom, I., & Askwall, A. (2000). The nearest and dearest, a lifeline for ICU patients. Intensive & Critical Care Nursing, 16(6) 384-395.
Breckenride, T. (2017). When care and comfort matter, palliative and end-of-life care in the intensive care unit (ICU). Canadian Journal of Critical Care Nursing, 28(2), 26-26.
Bournes, D.A., & Mitchell, G.J. (2002). Waiting, the experience of persons in a critical care waiting room. Research in Nursing & Health, 25(1), 58-67.
Chan. K.G. (2018). Palliative care and End-of-life issues in critical care. I P.G. Morton & D. Fontaine. (Red.) Critical care nursing, a holistic approach (11. uppl., s. 59-70). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins/Wolters Kluwer.
Chow, K. (2014). Ethical dilemmas in the intensive care unit. Journal of Hospice & Palliative Nursing, 16(5), 256-262. doi:10.1097/NJH.0000000000000069
Ciccarello, G.P. (2003). Strategies to improve end-of-life care in the intensive care unit. Dimensions of Critical Care Nursing, 22(5), 216-222.
Cook, D., & Rocker, G. (2014). Dying with dignity in the intensive care unit. The New England Journal of Medicine, 37(10), 2506-2514.
Cook, D., Rocker, G., Giacomini, M., Sinuff, T., & Heyland, D. (2006). Understanding and changing attitudes toward withdrawal and withholding of life support in the intensive care unit. Critical Care Medicine, 34(11), 317-323.
Danielsson, E. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Henricson (red.), Vetenskaplig teori och metod, från idé till examination inom omvårdnad (1. uppl. s. 330-343). Lund:
Studentlitteratur
Donchin, Y., & Seagull, F.J. (2002). The hostile environment of the intensive care unit. Current Opinion in Critical Care, 8(4), 316-320.
Doorenbos, A., Wilson, S., & Coenen, A. (2006). A cross-cultural analysis of dignified dying. Journal Of Nursing Scholarship, 38(4), 352-357. doi:10.1111/j.1547-5069.2006.00126.x Engström, A., & Söderberg, S. (2007). Receiving power through conrmation, the meaning of close relatives for people who have been critically ill. Journal of Advanced Nursing, 59(6), 569-76.
Fawcett, J. (2005). Contemporary nursing knowledge. Analysis and Evaluation of Nursing Models and Theories. F.A. Davis Company, Philadelphia.
Fridh, I. (2009). Vårdmiljö, vård och omvårdnad vid livets slut inom intensivvård. (Doktorsavhandling, Sahlgrenska akademin, Borås). Hämtad 2 mars 2018 från
https://www.researchgate.net/publication/266881151_Vardmiljo_vard_och_omvardnad_vid_l ivets_slut_inom_intensivvard?enrichId=rgreq-96a94b6576ac6ba805085da617043873-XXX& enrichSource=Y292ZXJQYWdlOzI2Njg4MTE1MTtBUzoyMTMwNDUyNDM1ODQ1MTR AMTQyNzgwNTM1MjM3OQ%3D%3D&el=1_x_2&_esc=publicationCoverPdf
Fontaine, D.K., Briggs, L.P., & Pope-Smith, B. (2001). Designing humanistic critical care environments. Critical Care Nursing Quarterly, 24(3), 21-34.
Gallager, A., Bousso, R., McCarthy, J., Kohlen, H., Andrews, T., Paganini, M.C., & Padillha, K.G. (2015) Negotiated reorienting, A grounded theory of nurses’ end-of-life
decision-making in the intensive care unit. International Journal of Nursing Studies, 52(4), 794-803.
Graneheim, U.H., & Lundman,B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research, concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, 105–112.
Halcomb, E., Daly, J., Jackson, D., & Davidson, P. (2004). An insight into Australian nurses' experience of withdrawal/withholding of treatment in the ICU. Intensive & Critical Care Nursing, 20(4), 214-222.
Henricson, M., & Billhult, A. (2012). Kvalitativ design. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod, från idé till examination inom omvårdnad (1. uppl. s. 129-137). Lund: Studentlitteratur AB
Hlahatsi, N. L., Lingela, M., Cwayi, B., Mabona, L. L. P., & Gomes, V. P. R. (2017). Needs of the significant others of critically ill patients in eleven intensive care units in four private hospitals in Gauteng. Professional Nursing Today, 21(3), 48-52.
Holms, N., Milligan, S., & Kydd, A. (2014). A study of the lived experiences of registered nurses who have provided end-of-life care within an intensive care unit. International Journal of Palliative Nursing, 20(11), 549-556. doi:10.12968/ijpn.2014.20.11.549
International Council of Nurses. (2012). Nurses role in providing care to dying patients and their families. Hämtad 23 januari 2018 från International Council of Nurses (ICN)
http://www.icn.ch/what-we-do/ethics-and-human-rights/ethics-and-human-rights-1704.html
Jasper, S., Stephan, M., Al-Khalaf, H., Rennekampff, H.O., Vogt, P.M., & Mirastschijski, U. (2012). Too little appreciation for great expenditure? Workload and resources in ICUs. International Archives of Occupational and Environmental Health, 5(85), 753-761. 33
Karlsson, E.M. (2008). Livet nära döden, situationer, status och social solidaritet vid vård i livets slutskede. (Doktorsavhandling, Stockholms universitet, Botkyrka). Hämtad från http://journals.lub.lu.se/index.php/rig/article/view/10295
Lloyd-Williams, M., Mortons, J., & Peters, S. (2008). The End-of-Life Care Experiences of Relatives of Brain Dead Intensive Care Patients. Journal of Pain and Symptom Management, 37(4), 659-664. doi:10.1016/j.jpainsymman.2008.04.013
Mani, Z.A. (2016). Intensive care unit nurses experiences of providing end of life care. Middle East Journal of Nursing, 10(1), 3-9.
McAndrew, N. S., & Leske, J. S. (2015). A Balancing Act, Experiences of Nurses and Physicians When Making End-of-Life Decisions in Intensive Care Units. Clinical Nursing Research, 24(4), 357-374.
McNutt, SB. (2005). The influence of nursing on end of life care in the adult ICU, how nurses can act to improve care of dying patients and their families. Journal of Undergraduate
Nursing Scholarship, 7(1), 3.
Noome, M., Beneken genaamd Kolmer, D.M., Leeuwen, E., Dijkstra, B.M., & Vloet, L.C.M. (2016). The nursing role during end-of-life care in the intensive care unit related to the interaction between patient, family and professional, an integrative review. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 30(4), 645-661.
Noome, M., Dijkstra, B.M., Leeuwen, E., & Vloet, L.C. (2015). Exploring family experiences of nursing aspects of end-of-life care in the ICU, A qualitative study. Intensive Crit Care Nurs, 33, 56-64. doi:10.1016/j.iccn.2015.12.004.
Ranse, K., Yates, P., & Coyer, F. (2012). End-of-life care in the intensive care setting, A descriptive exploratory qualitative study of nurses' beliefs and practices. Australian Critical Care, 25(1), 4-12.
Peterson, J., Johnson, M., Halvorsen, B., Apmann, L., Chang, P.C., Kershek, S., Scherr, C., Ogi, M., & Pincon, D. (2010). Where do nurses go for help? A qualitative study of coping with death and dying. International Journal of Palliative Nursing, 16(9), 432-438.
Polit, D.F., & Beck, C.T. (2017). Nursing research, generating and assessing evidence for nursing practice. Philadelphia, Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins. Regionala cancercentrum i samverkan. (2016). Palliativ vård i livets slutskede, Nationellt vårdprogram. Hämtad 12 april 2018 från
https://www.cancercentrum.se/globalassets/vara-uppdrag/rehabilitering-palliativ-vard/vardpro gram/natvp_palliativvard_vers.2.1_dec2016.pdf
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Hämtad 1 februari 2018 från Riksdagens webbplats
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-20034 60-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460
SFS 2010:659. Patientsäkerhetslagen. Hämtad 16 maj 2018 från Riksdagen,
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientsak erhetslag-2010659_sfs-2010-659
Socialstyrelsen. (2013). Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede – Vägledning, rekommendationer och indikatorer. Hämtad den 23 mars 2018 från
Socialstyrelsens hemsida
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2013/2013-6-4/Sidor/default.aspx
Socialdepartementet. (SOU 2001:6). Döden angår oss alla - värdig vård vid livets slut. Kommittén om värdig vård vid livets slut. Slutbetänkandet, Socialstyrelsen, Stockholm.
Hämtad 2 juni 2018 från Regeringens hemsida
https://www.regeringen.se/rattsligadokument/statens-offentliga-utredningar/2001/01/sou-2001 6/
SOSFS 2011:7 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande behandling. Stockholm: Socialstyrelsen
Stajduhar, K., Thorne, S., McGuinness, L., & Kim-Sing, C. (2010). Patient perceptions of helpful communication in the context of advanced cancer. Journal Of Clinical Nursing, 19(13/14), 2039-2047. doi:10.1111/j.1365-2702.2009.03158.x
Statistiska centralbyrån. (2017). Befolkningsutveckling; födda, döda, in- och utvandring, gifta, skilda 1749–2016. Hämtad 19 maj 2018 från Statistiska centralbyrån
http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattnin g/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/befolkningsutveckling-fo dda-doda-in--och-utvandring-gifta-skilda/
Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård/Svenska Intensivvårdssällskapet (SFAI/SIS). (2015). Riktlinjer för svensk intensivvård. Hämtat 10 maj från
https://sfai.se/wp-content/uploads/2015/02/Riktlinjer-Svensk-Intensivvård_-rev-2015.pdf
Svenska intensivvårdsregistret. (u.å.). Avlidna på IVA - mätetal. Hämtad 10 maj 2018 från Svenska intensivvårdsregistret http://portal.icuregswe.org/avlidna/RapportAvlidna
Svensk Sjuksköterskeförening. (2014). ICN’s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm, Svensk Sjuksköterskeförening.
Söderberg, A., Gilje, F., & Norberg, A. (1997). Dignity in situations of ethical difficulty in intensive care. Intensive & Critical Care Nursing, 13(3), 135-144.
Terkamo-Moisio, A., Kvist, T., & Pietila, A-M. (2016). Autonomy and Human Dignity Are Key Features of a Good Death in Finnish Nurses' Conceptions. Journal of Hospice & Palliative Nursing, 18(5), 450-458. doi:10.1097/NJH.0000000000000274
Turnbull, E., Flabouris, A., & Iedema, R. (2005). An outside perspective on the lifeworld of ICU. Australian Critical Care, 18(2), 71-75.
Vetenskapsrådet (1990) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 1 februari 2018 från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Vittone, S.B. (2002). Ethics in the ICU. Critical Care Nursing Clinics of North America, 14(2), 157-163.
Wiegand, D.L., MacMillan, J,. Rogrigues dos Santos, M., & Szylit Bousso, R. (2015). Palliative and End-of-Life Ethical Dilemmas in the Intensive Care Unit. AACN Advanced Critical Care, 26(2), 142-150. doi:10.1097/NCI.0000000000000085
World Health Organization. (2002). WHO Definition of Palliative Care. Hämtad 4 maj 2018 från http://www.who.int/cancer/palliative/definition/en
Bilaga 1
Förfrågan till verksamhetschef/enhetschef om att genomföra intervjustudie och förmedling av studiedeltagare
Genom våra studier på specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot intensivvård vid Luleå tekniska universitet genomför vi en studie med syfte att undersöka
intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede.
En intensivvårdsavdelning ska hålla en hög medicinsk och teknisk kompetensnivå samt fungera multidisciplinärt och den höga vårdnivån ska utgöra en resurs för de svårast sjuka patienterna på sjukhuset. Vården på en intensivvårdsavdelning är ofta både aggressiv och intensiv, men även om man gör sitt yttersta så överlever inte alla. Syftet med denna studie är därför att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede på en intensivvårdsavdelning. Med livets slutskede avses i denna studie de sista timmarna innan en patient avlider.
Med detta informationsbrev önskar vi få tillstånd till att genomföra en kvalitativ studie på er intensivvårdsavdelning. Vi är intresserade av att intervjua intensivvårdssjuksköterskor med minst ett års erfarenhet och som har arbetat med patienter i livets slutskede.
Tillsammans med de personer som deltar i studien kommer vi att avtala tid och plats för intervjun. Intervjun kan komma att ske på arbetstid. Vi skulle vilja intervjua mellan två till tre deltagare och intervjun beräknas att ta ca 30-60 min. I samband med detta kommer vi även att samla in svarstalonger om samtycke. All data kommer behandlas konfidentiellt och deltagare kommer att vara anonyma för alla utom författarna. Intervjuerna kommer att spelas in med en diktafonapplikation på en smartphone som lösenordskyddas och senare transkriberas på papper men att denna data kommer att förstöras efter att uppsatsen är publicerad.
Vi kommer att skicka med talong för samtycke med godkännande att studien genomförs på er avdelning, som vi samlar in när vi kommer för att genomföra eventuella intervjuer alternativt att ni mailar denna till oss.
Vid eventuella frågor, tveka inte att kontakta oss eller vår handledare. Vänliga hälsningar
Ida Holmlund Anna Severin Student Student
idahol-6@student.ltu.se anaese-7@student.ltu.se
Handledare:
Britt-Marie Wälivaara, Lektor omvårdnad britt-marie.valivaara@ltu.se
Institutionen för omvårdnad Luleå tekniska universitet
Godkännande av genomförande av studie
Med denna underskrift bekräftar jag att studien med syftet att undersöka
intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede får genomföras med personal från avdelning _______________
Namn: Titel: Avdelning: Telefon: E-post: ___________________________________________________ Underskrift/datum 39
Bilaga 2