6.3 Hitta strategier, en ny mening och perspektiv
7.2.2 Kliniska implikationer
Litteraturstudien är relevant för hälso- och sjukvården av den orsak att det ger en tydligare bild av vilket stöd som vårdande anhöriga behöver samt varför det krävs. Förståelse för anhörigas erfarenhet av att vårda en närstående med Alzheimers sjukdom i hemmet ger möjlighet att erbjuda rätt form av tidigt stöd. Socialstyrelsen (2017) förklarar att stöd skall erbjudas till anhöriga då en närstående insjuknar i demenssjukdom eftersom sjukdomen även drabbar omgivningen. Resultat påvisade att anhöriga prioriterar bort egna behov för att vårda närstående vilket kan leda till negativa konsekvenser på hälsan, både fysiskt och psykiskt. Syftet med att erbjuda tidigt stöd är att minska belastningen hos anhöriga (Socialstyrelsen, 2017). Resultat påvisade att när stöd som behövs inte erbjuds, känner sig anhöriga utestängda och övergivna. Brister det i stödet och uppföljningen från hälso- och sjukvård kan vårdande anhöriga känna besvikelse och övergivenhet i situationen (Lakkonen et al., 2008). Om relationen med hälso- och sjukvård inte fungerar kan det enligt resultat påverka anhörigas beslut att be om eller ta emot stöd. Enligt Svensk sjuksköterskeförening (2017b) ingår det i sjuksköterskans
kompetensbeskrivning att ett partnerskap skall utformas med den närstående och dess anhöriga (Svensk sjuksköterskeförening, 2017b). Möten med hälso- och sjukvård kan antingen ha en positiv eller negativ effekt på anhöriga beroende på om de upplever en ömsesidighet. Ge anhöriga en möjlighet att få tala och reflektera kring sin erfarenhet av vårdandet tidigt med hälso- och sjukvård kan det leda till att anhöriga får ny insikt och vägar att hantera (Erlingsson, 2012).
Stödinsatser som bör ges till anhöriga är utbildning, avlösning och relationsbaserade stödprogram. Utbildningsprogram som utgår ifrån strukturerad information
angående Alzheimers sjukdom, symtom samt den förväntade
sjukdomsutvecklingen, antingen i grupp eller enskilt. Avlösning bör ges till anhöriga i form av att den närstående spenderar tid på korttidsboende eller deltar i daglig verksamhet flertalet gånger i veckan. Avlösning kan även ske genom att sjukvårdspersonal avlöser i hemmet så att den anhörige kan spendera tid åt sig själv och egna behov. Stödbaserat relationsprogram tillsammans med sjukvårdspersonal med fokus på anhöriga och närstående för att bibehålla relationens kvalité, påverka välbefinnandet samt stöd i att hantera vardagen. Det kan ske enskilt eller i grupp tillsammans med andra par i samma situation (Socialstyrelsen, 2017).
Resultat påvisar att anhöriga kan drabbas av ohälsa på grund av vårdandets krav och just kvinnor har en större tendens att uppleva vårdandet som betungande och
stressande (Socialdepartementet, 2018). Ansvaret för obetalt hem- och
omsorgsarbete gällande barn och äldre appliceras redan på kvinnor, medan män utövar sin tid på betalt arbete utanför hemmet (Regeringen, 2016/17:10). Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU, 2015) förklarar att det behövs ett utvecklat stöd för att förhindra ohälsa och sjukdom hos vårdande anhöriga. Bördan från vårdandet kan minskas om anhöriga erbjuds stöd och det kan även ha en positiv effekt på depression hos vårdande anhöriga. Enligt Svensk
Sjuksköterskeförening (2017c) bör sjuksköterskor arbeta för att bevara hälsa, minimera risker samt förebygga ohälsa hos individen. För att reducera framtida behov av vård hos befolkningen behöver sjuksköterskan därmed främja hälsa, förebygga sjukdomar och annan form av ohälsa (Finnström, 2019).
8. Slutsats
Det kan finnas förväntningar från omgivningen att kvinnor skall ta på sig en vårdarroll för närstående. Kvinnor som antagit vårdande rollen känner även skuld och ängslan kring sin närståendes situation i större utsträckning än män. Resultatet visar att vårdande anhöriga skapar individuella personliga strategier för att hantera
situationen och förebygga fysisk och psykisk ohälsa. Vårdande anhöriga försöker acceptera och finna mening i den vårdande rollen för att klara av kraven i vardagen samt skapa tid och utrymme för egenvård. Det är en nödvändighet med tidigt stöd utifrån som vårdande anhörig och om det inte erbjuds, eller lever upp till anhörigas förväntningar kan det ge negativa konsekvenser på hälsan. Sjuksköterskor behöver en förståelse för anhörigas erfarenheter så att rätt stöd kan ges i tid för att lätta anhörigas börda och förebygga ohälsa. Att erbjuda stöd i form av utbildning, avlösning och stödbaserade relationsprogram skapar förutsättningar för god hälsa hos vårdande anhöriga. Förslag till framtida forskning är hur sjuksköterskor kan erbjuda stödbaserade relationsprogram av hög kvalitet samt denna interventions effekt på vårdande anhörigas välbefinnande.
9. Referenslista
Anhörigas riksförbund. (u.å). Anhörigas hälsa. Hämtad 2019-12-27.
http://anhorighandboken.se/anhorigas-halsa/
Antonovsky, A., (2005). Hälsans mysterium. (2. utg.) Stockholm: Natur och kultur. Benzein, E., Hagberg, M. & Saveman, B-I. (2019). Familj och sociala relationer. Friberg, F. & Öhlén, J. (red.). Omvårdnadens grunder Perspektiv och
förhållningssätt. (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Blomqvist, K., & Petersson, P., (2019). Vårdkedjans aktörer och organisering. Ehrenberg, A., Wallin, L. & Edberg, A. (red.). Omvårdnadens grunder Ansvar och utveckling. (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Carlsson, C., (2005). Advocates and voices. Swedish patient associations, their importance to individuals with cancer and collaboration with healthcare (Doktorsavhandling, Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet). Carlsson, C & Wennman-Larsen, A. (2019). Ideellt engagemang och närståendes insatser. Ehrenberg, A., Wallin, L. & Edberg, A. (red.). Omvårdnadens grunder Ansvar och utveckling. (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Czekanski, K.,(2017). The experience of transitioning to a caregiving role for a famiy member with Alzheimer´s disease or related dementia. Am J Nurs. 2017 Sep;117(9):24–32. doi: 10.1097/01.NAJ.0000524517.60352.84.
Dahlborg Lyckhage, E. (2006). Att analysera diskurser. Friberg, F.(red.). Dags att skiva uppsats. Lund: Studentlitteratur
Daley, S., Murray, J., Farina, N., Page, T., Brown, A., Basset, T., Livingston, G., Bowling, A., Knapp, M., Banerjee, A. (2018). Understanding the quality of life of family carers of people with dementia: Development of a new conceptual
framework. Int J Geriatr Psychiatry. 2019; 34: 79– 86. https://doi.org/10.1002/gps.4990
Dam, A., Boots, L., Van Boxtel, M., Verhey, F., & De Vugt, M. (2018). A mismatch between supply and demand of social support in dementia care: A qualitative study on the perspectives of spousal caregivers and their social network members. International Psychogeriatrics, 30(6), 881–892.
doi:10.1017/S1041610217000898
Dehlin, O., & Rundgren, Å. (2014). Demenssjukdomar. Dehlin, O. & Rundgren, Å. Geriatrik. (3., rev. och uppdaterade uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Edberg, A-K., Törnquist, A., & Hasson, H. (2019). Sjuksköterskans roll som ledare inom kommunal vård och omsorg för äldre. Ehrenberg, A., Wallin, L. & Edberg, A.
(red.). Omvårdnadens grunder Ansvar och utveckling. (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Eriksson, K. (1989). Hälsans idé. (2. uppl.) Stockholm: Almqvist & Wiksell Erlingsson, C. (2012). Äldre anhörigvårdares hälsa: vårdandet i ett kraftfält av föreställningar. Benzein, E., Hagberg, M. & Saveman, B. (red.). Att möta familjer inom vård och omsorg. Lund: Studentlitteratur.
Finnström, B. (2019). Den professionella sjuksköterskan i dagens vård. Dahlborg, E. (red.). Att bli sjuksköterska: en introduktion till yrke och ämne. (3.uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Friberg, F. (2006a) Tankeprocessen under examenarbetet. Dags att skriva uppsats: vägledning för litteraturbaserade examenarbeten. Friberg, F (red.). Stockholm: studentlitteratur.
Friberg, F. (2006b). Att göra en litteraturöversikt. Dags att skriva uppsats: vägledning för litteraturbaserade examenarbeten. Friberg, F (red.). Stockholm: Studentlitteratur.
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (4. rev. utg) Stockholm: Natur & kultur.
Graneheim, U. H., & Lundman, B., (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24 (2), 105-112.
Harris, S., Adams, M ., Zubatsky, M ., & White, M. (2011) A caregiver perspective of how Alzheimer's disease and related disorders affect couple intimacy, Aging & Mental Health, 15:8, 950- 960, DOI: 10.1080/13607863.2011.583629
Helsingforsdeklarationen. (2013). Hämtad 2019-12-11 från
https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/
Hylen Ranhoff, A.(2018). Den äldre patienten. Kikevold, M. Brodtkorb, K & Hylen Ranhoff, A (red.) Geriatrisk omvårdnad. (Andra upplagan) Stockholm: Liber Jansson, W & Grafström, M. (2011). Att vara anhörig till en person med demenssjukdom. Edberg, A-K. (Red.). Att möta personer med demens. (Andra upplagan). Lund: studentlitteratur.
Kasén, A. (2012). `Patient´och `sjuksköterska´i en vårdande relation. Wiklund Gustin, L. & Bergbom, I. (red.). Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & kultur.
Lakkonen, M-L., Raivio, MM., Eloniemi-Sulkava, U., Saarenheimo, M., Pietilä, M., Tilvis, RS & Pitkälä, KH. (2008). How do elderly spouse care givers of people with Alzheimer disease experience the disclosure of dementia diagnosis and subsequent care?. Journal of Medical Ethics 2008;34:427-430.
http://dx.doi.org/10.1136/jme.2007.021956
Larsson, M. & Rundgren, Å. (2010). Geriatriska sjukdomar. [uppdaterade och utök.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Lethin, C., Rahm Hallberg, I ., Karlsson, S., & Janlöv, A-C. (2016). Family
caregivers experience of formal care when caring for persons with dementia though the process of the disease. Scandinavian journal of caring sciences, 30(3), 526-534.
https://doi.org/10.1111/scs.12275
Lincoln, Y., & Guba, E. (1985). Naturalitic Inquiry. Thousand Oaks: Sage publication.
Lundman, B., &Hällgren Graneheim, U. (2008) Kvalitativ innehållsanalys. I Granskär, M., & Höglund- Nielsen, B.(red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso-och sjukvård. (.152 – 172). Lund: Studentlitteratur
Lövenmark, A., Summer Meranius, M., & Marmstål Hammar, L. (2018) That mr. Alzheimer… you never know what he’s up to, but what about me? A discourse analysis fo how swedish spouse caregivers can make their subject positions understandable an meaningful. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, 13:1, DOI: 10.1080/17482631.2018.1554025
Marcusson, J., Blennow, K., Skoog, I. & Wallin, A. (red.) (2011).
Demenssjukdomens konsekvenser. Alzheimers sjukdom och andra kognitiva sjukdomar. (3., [omarb. och utök.] uppl.) Stockholm: Liber.
Mavounza, C. Ouellet, M-C. & Hudon, C. (2018). Caregivers´emotional distress due to neuropsychiatric symtoms of persons with amnestic mild cognitive impairment or Alzheimer´s disease. Aging and mental health.
https://doi.org/10.1080/13607863.2018.1544208
Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka). (2016) Vem är anhörig?. Hämtad från 2019-10-25. https://www.anhoriga.se/stod-och-kunskap/fakta-om-anhorig/vem-ar-anhorig/
Nay, R., Bauer, M., Fetherstonhaugh, D., Moyle, W., Tarzia, L. & McAuliffe, L. (2015), Social participation and family carers of people living with dementia in Australia. Health Soc Care Community, 23: 550-558. doi:10.1111/hsc.12163
Nordenfelt, L. (2004). Livskvalitet och hälsa [Elektronisk resurs] teori & kritik. (2. uppl.) Linköping: Univ., Institutionen för hälsa och samhälle.
Oliviera, D., Zarit, S. & Orrell, M. (2019). Health-Promoting Self-Care in Family Caregivers of People with dementia: The Views of Multiple Stakeholders. The Gerontologist. Vol. 59.
http://dx.doi.org/10.1093/geront/gnz029
O’Shaughnessy, M., Lee, K., & Lintern, T. (2010). Changes in the couple relationship in dementia care: Spouse carers’ experiences. Dementia, 9(2), 237– 258. https://doi.org/10.1177/1471301209354021
Padgett Coehlo, D., Henderson, T., & Lester, C. (2018). Family Policy: The intersection of Family Policies, Health Disparities and Health Care Policies. (s. 83– 112). Kaakinen, J.R., Coehlo, D.P., Steele, R. & Robinson, M. (red.). Family health care nursing: theory, practice, and research. (Sixth edition). Philadelphia: F.A. Davis.
Pang, R. C., & Lee, D. T. (2019). Finding positives in caregiving: The unique experiences of Chinese spousal caregivers of persons with
young-onset dementia. Dementia, 18(5), 1615–1628. https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1177/1471301217724026
Regeringen. (2016/17:10). Makt, mål och myndighet – feministisk politik för en jämställd framtid. Hämtad 2019-12-27 från
https://www.regeringen.se/4ace09/globalassets/regeringen/dokument/sociald
epartementet/jamstalldhet/makt-mal-och-myndighet---feministisk-politik-for-
ett-jamstallt-samhalle-skr.-2016_17-10.pdf?fbclid=IwAR0HF9K-YCuwbCG8uXlw6ZrHFFxNnN7RYoHHWGp47qE_DFc63HQwtMgEqTY
SBU. (2015). Utbildning för anhöriga till hemmaboende personer med demenssjukdom. Hämtad 2019-12-11 från
https://www.sbu.se/sv/publikationer/sbu-kommentar/utbildning-for-anhoriga-till-hemmaboende-personer-med-demenssjukdom/
Shaji, S., Bose, S., Kuriakose, S., (2009). Behavioral and psychological symptoms of dementia: A study of symptomatology. Indian J Psychiatry, 51(1), 38–41 doi: 10.4103/0019-5545.44903
Skog, M. (2012). Vård och omsorg vid demenssjukdomar. (Andra upplagan) Stockholm:Sanoma utbildning.
Socialdepartementet. (2017). Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer. Betänkande av utredningen om Nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen (SOU 2017:21).
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2017/03/sou-201721/
Socialdepartementet. (2018). Nationell strategi för omsorg om personer med demenssjukdom.
https://www.regeringen.se/49bcce/contentassets/a36c33ecd30e4adb854c48b96a2b8 3bb/nationell-strategi-for-demenssjukdom.pdf
Socialstyrelsen (2004) Socialstyrelsens termbank. Hämtad 2019- 10 -25 från
http://termbank.socialstyrelsen.se/?TermId=263&SrcLang=sv
Socialstyrelsen. (2014). Anhöriga omsorgsgivare drar tungt lass. Hämtad 2019-12-27.
https://www.socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/pressrum/press/anhoriga-omsorgsgivare-drar-tungt-lass/
Socialstyrelsen. (2017). Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Hämtad 2019-11-27 från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2017-12-2.pdf
Socialstyrelsen (2018a) Redovisning av verksamheten vid Nationellt kompetenscentrum anhöriga under 2018. Hämtad 2019-10-25 från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2019-3-9-bilaga-1.pdf
Socialstyrelsen (2018b) Nationella riktlinjer- utvädering 2018 vård och omsorg vid demenssjukdom 2018 indikatorer och underlag för bedömning. Hämtad 2019-12-06 från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2018-3-2.pdf
Socialstyrelsen (2019). Stöd till anhöriga och anhörigstöd. Hämtad 2019 -10 -25 från
https://www.socialstyrelsen.se/utveckla-verksamhet/jamlik-halsa-vard-och-omsorg/stod-till-anhoriga/
Song, J.-A., Park, M., Park, J., Cheon, H. J., & Lee, M. (2018). Patient and Caregiver Interplay in Behavioral and Psychological Symptoms of Dementia: Family Caregiver’s Experience. Clinical Nursing Research, 27(1), 12–34. https://doi.org/10.1177/1054773816678979
Svensk sjuksköterskeförening. (2017a). ICN:s etiska kod. Hämtad 2019-11-21 från
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2017b). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad 2019-12-6 från
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-
sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2017c). Svensksjuksköterskeförening strategi: Jämlik vård och hälsa. Hämtad 2019-12-11 från
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/svensk_sjukskoterskeforening_jamlik_vard_och_halsa.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2016). Värdegrund för omvårdnad. Hämtad 2019-12-6 från
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/vardegrund.for.omvardnad_reviderad_2016.pdf
Söderholm Werkö, S., (2008). Patient patients? Achieving patient empowerment through active participation, increased knowledge and organisation
(Doktorsavhandling, Södertörn, Stockholms universitet).
Thomas, C., Morris, S.M., & Harman, J.C., (2002). Companions through cancer: The care given by informal carers in cancer contexts. Social Science and Medicine, 54(4), 529–544. https://doi.org/10.1016/S0277-9536(01)00048-X
Wawrziczny, E. Pasquier, F. Ducharme, F. Kergoat, M-J. & Antoine, P. (2016). From ´needing to know´ to ´needing not to know more´: an interprative
phenomenological analysis of couples´ experience with early-onset Alzheimer´s disease. Scandinavian journal of caring science.
https://doi.org/10.1111/scs.12290
WHO: World health organisation. (1948). Definition of health. Hämtad 2019-11-18 från https://www.who.int/about/who-we-are/frequently-asked-questions
Willman, A. (2019). Hälsa och befinnande. Edberg, A. & Wijk, H.
(red.). Omvårdnadens grunder Hälsa och ohälsa. (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Östlundh, L. (2006). Informationssökning. Dags att skriva uppsats: vägledning för litteraturbaserade examenarbeten. Friberg, F.(red.). Stockholm: Studentlitteratur.
Bilaga 1
Artikelmatris
Nr Titel. Författare. Land. År. Syfte Metod Resultat Kvalitet
1.
Changes in the couple relationship in demantia care. O`saugnessy, M., Lee, K., & Lintern, T.UK. 2010.
The aim of the study was to investigate spouse
cares´experiences of the impact of ther partner´s cognitive deline on their cuple realtionship and the meanings they gave to these experinces
Fem kvinnor och två män deltog i studien. Från 59 åldern till 86. Medelåldern var 71 år. Deltagarna vårdare sin partner med demens i mittenfasen i hemmet. Deltagarna rekryterades från Alzheimersällskapet. Semistrukturerade interjuver.
Intervjuerna skapades utifrån tre olika källor.
Fyra teman
1.Samhörighet och separation. 2.Anspänning mellan att möta sina egna behov och behoven hos partnern
3.Att veta och inte veta framtiden 4.Att söka kontroll – emotionella och praktiska strategier”.
Hög kvalitet
11/13
2.
A mismatch between supply and demand of social support in dementia care: a qualitative study on the perspectivesof spousal caregivers and their social network members. Dam, A. Boots, L. van Boxtel, M.Verhey, F., & de Vugt, M., Nederländerna. 2018.This qualitative study aims to investigate multi-informant perspectives on informal social support in dementia care.
Tio anhöriga som vårdar sin partner samt två personer från deras sociala nätverk. Sju av tio anhöriga var kvinnor, medelåldern på anhöriga var 73,7 år. Det utfördes 1–2 timmar långa semistrukturerade intervjuer som blev bandinspelade. Det skapades ett ”ecogram” i början av intervjun med de anhöriga samt ett ”social network card” för att få insikt i tillgängliga stödpersoner och stödfunktioner i det sociala nätverket.
Sex teman
1.Barriärer för att be om stöd. 2.Positiva faktorer för att be om stöd.
3.Barriärer för att ge stöd. 4.Positiva faktorer för att ge stöd. 5.En missanpassning mellan tillgång och efterfrågan av stöd. 6.Öppenhet i kommunikationen för att reparera obalansen.
Hög kvalitet
11/13
3. Family cargivers experinces of formal care when caring for persons with dematia through the progress of the disease. Lethin,C., Rahm Hallberg, I., Karlsson, S., Janlöv, A. Sweden. 2016
To investigate family caregivers`experiences of formal care when caring for a person with dementia, through the stage of the disease.
Kvalitativ studie med intervjuer i fokusgrupper. Analyserade med innehållsanalys. Deltagarna bestod av partners och vuxna barn till personer med demens.
23 personer deltog var av 13 var kvinnor. Medelåldern var 65år eller över.
Tre teman
1.Demensdiagnosen – inträde i professionell vård som en ny anhörigvårdare.
2.Behovet av samarbete med professionell vård för att vårda i hemmet.
4. Vara beroende av boende och samtidigt försöka vara delaktig”.
Måttlig kvalitet 10/13
4. Social participation and family carers of people living with dementia in Australia. Nay, R., Bauer, M., Fetherstonhaug, D., Moyle, W., Tarzia, L., & McAuliffe, L. Australia. 2014.
The aim of this study was to address this gap by illuminating the descriptions and experiences of social participation as related by family carers of people with dementia.
Semistrukturerade intervjuer. Deltagarna var anhörigvårdare (partners och vuxna barn) av äldre närstående (65 år och äldre). Av 33 deltagare var 27 kvinnor, 17 var partner till personen med Alzheimers sjukdom. Medelåldern var 50år eller äldre.
Fyra teman
1.Autonomi att välja när, hur och varför angående socialt deltagande. 2.Vårdandets påverkan på socialt deltagande.
3.Användning av strategier för att maximera önskat socialt
deltagande.
4.Att etablera nya meningsfulla kontakter, aktiviteter, inställning, färdigheter och kunskap.
Hög kvalitet 11/13
5. That mr. Alzheimer… you never know whats what he´s up to, but what about me? A discourse analysis of how swedish spouse caregivers can make their subject positions understandable and
meaningful. Lövenmark, A., Summer Meranuis, M., & Marmstål Hammar, L., Sweden. 2018.
The aim of this study is to describe how spouse caregivers can express themselves when living with and caring for their partners with dementia.
Kvalitativ metod som använde sig av diskursanalys som design och analysmetod. Nio partners med en partner som drabbats av demens deltog i studien. Fem av deltagarna var kvinnor. Alla deltagare var mellan 65år till 94år. Semistrukturerade intervjuer som varade 60 minuter.
Tre teman uppstod i resultatet: 1.Skådespelar.
2.Partner som förälder. 3.Vara en överlevare”.
Hög kvalitet. 11/13