- För att sprida studiens resultat önskar vi delge detta till sjuksköterskor inom kommunal hemsjukvård för att diskussioner på lokal nivå kan startas.
- Önskan att delge även verksamhetschefer inom kommunen studiens resultat för att öka medvetenheten om behovet av ökad kompetens hos sjuksköterskor. - Förhoppningsvis kan studiens resultat bidra till utveckling av rutiner lokalt för
apoteksärenden
- Delegeringar av omvårdnadspersonal bör få ta tid för att säkra
läkemedelsadministrationen till äldre. Tidsbrist leder till osäkrare delegeringar. - Att tid ges till sjuksköterskan för reflektion i arbetet med äldres läkemedel. I en
stressig arbetsmiljö blir läkemedelsbehandlingen inte alltid optimal.
- Önskan att delge studiens resultat även till läkare som arbetar inom primärvård samt sluten vård. Detta för att underlätta att få aktuella läkemedelslistor vilket kvalitetssäkrar äldres läkemedelsbehandling. Förhoppningsvis ska samarbetet leda till att sjuksköterskan kan vara mer delaktig i äldres läkemedelsbehandling även mot sluten vård.
Konklusion
I vår sökning efter tidigare studier framkom att det finns få studier om sjuksköterskans upplevelse om sitt ansvarsområde inom kommunen. Den forskning som finns pekar på en otydlig ansvarsfördelning. I vårt resultat ser man tydligt att det råder stor osäkerhet kring ansvarsfördelningen och att sjuksköterskan upplever sig ha en viktig funktion för att säkerställa läkemedelshanteringen. För att säkerställa läkemedelshanteringen för de äldre och ofta multisjuka i hemmet är det viktigt att tydliggöra ansvarsfördelningen samt att höja kompetensen hos sjuksköterskorna. För att motivera sjuksköterskor i kommunen till en specialistutbildning behövs därför tillgång till studier på arbetstid och skälig lön efter utbildning. Studiens resultat kan bidra till åtgärder för en klarare ansvarsfördelning gällande äldres läkemedelsbehandling mellan läkare och sjuksköterska. En tydlig ansvarsfördelning tillsammans med kompetenshöjning kan
bidra till ökad trygghet för kommunsjuksköterskan i sin arbetsroll samt att brister i läkemedelshanteringen minskar medförande minskat onödigt lidande för den äldre patienten.
REFERENSER
Dahlberg, K. (1997). Kvalitativa metoder för vårdvetare. Lund: Studentlitteratur.
Dahlberg, K., Dahlberg, H., & Nyström, M. (2008). Reflective Lifeworld Research. Lund: Studentlitteratur.
Elm, M. (2007). LÄR – UT Bättre läkemedelshantering för äldre. ReKo Sjuhärad. Rapport från samverkansprojekt 2006.
Eriksson, K., Bondas-Salonen, T., Herberts, S., Lindholm, L & Matilainen, D.(1995). Den mångdimensionella hälsan – verklighet och visioner. Institutionen för
vårdvetenskap, Åbo Akademi
Etikprövningsnämnden (2004). Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor. Hämtad 2010-12-20 från
(
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2003:46
0
).Fastbom, J. (2006). Äldre och läkemedel. Stockholm: Liber AB.
Fridlund, B. (2002). The role of the nurse in cardiac rehabilitation programmes. European Journal of Cardiovascular Nurse, 1(1), 15-18.
Furåker, C. (2008). Registered Nurses views on their professional role. Journal of Nursing Management, 16(8), 933-941.
Graneheim, U. H.,& Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today 24: 105–112.
Lundman, B., & Hällgren Graneheim, U. (2008). Kvalitativ innehållsanalys. Ingår i: Granskär, M., & Höglund-Nielsen, B. (2008). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur.
Griffiths, R., Johnson, M., Piper, M., & Langdon, R. (2004). A nursing intervention for the quality use of medicines by elderly community clients. International Journal of Nursing Practice, 10, 166-176.
Haider, S.I., Johnell,K., Thorslund, M., & Fastbom, J. (2008). Analysisi of the association between polypharmacy and socioeconomics position among elderly >77 years old in Sweden. Clinical Therapeutics, 30(2).
Haycock Stuart, E., Jarvis, A. & Daniel, K. (2008). A ward without walls? District nurses’ perceptions of their workload management priorities and job satisfaction. Journal of Clinical Nursing, 17, 3012–3020.
Jordan, S. (2007). Adverse drug reactions: reducing the burden of treatment. Nursing Standard, 21 (34), 35-41.
Josefsson, K., Sonde, L., Winblad, B & Robins Wahlin, T.B. (2007). Work situation of registered nurses in muncipal elderly care in Sweden: A guestionnaire survey.
International Journal of Nursing Studies, 44, 71-82.
Juthberg, C & Sundin,, K. (2010). Registered nurses’ and nurse assistants’ lived experience of troubled conscience in their work in elderly care—A phenomenological hermeneutic study. International Journal of Nursing Studies, 47, 20–29.
Kapborg, I & Svensson. H. (1999). The nurses role in drug handling within municipal health and medical care. Journal Advanced Nursing, 30(4), 950-957.
Kihlgren, A-L, Fagerberg, I, Skovdahl, K, & Kihlgren, M. (2003). Refferals from home care to emergency hospital care: basis for decisions. Journal of clinical Nursing. Vol. 12(1)
Kragh, A. (2005). Äldres läkemedelsbehandling – orsaker och risker vid multimedicinering. Malmö: Studentlitteratur.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund Studentlitteratur.
Larsson, M & Rundgren, Å. (2010). Geriatriska sjukdomar. Lund. Studentlitteratur.
Lau, D, Banaszak-Holl, J. & Nigam, A. (2007). Perception and use of Guideline and Interprofessional Dynamics: Assessing Their Roles in Guideline Adherence in Delvering Medications in Nursing Homes. Manage Health Care, 16 (2), 135-145.
Lim, L.M., Chiu, L.H., Dohrmann, J. & Tan K.L. (2010). Registred nurses´ medication management of the elderly in aged care facilities. International Nursing Rewiev 57: 98-106.
Lutze´n, K, Dahlqvist, V & Eriksson, S. & Norberg, A. (2006). Developing the concept of moral sensitivity in health care practice. Nursing Ethics, 13 (2).
Magnusson, G., Tedesand, S. & Dahlberg, K. (1998). To be needed as a nurse in neonatal care. Nordic Journal of Nursing Research & Clinical Studies/Vård I Norden, 18(2), 31-6.
Makowsky, M., Schindel, T., Rosenthal, M. Campbell, K., Tsuyki, R. & Madill, H. (2009). Collaboration between pharmacists, physicians and nurse practitioners: A qualitative investigation of working relationships in the inpatient medical settting. Journal of Interprofessional Care, 23(2),169-184.
Markley, J & Winbery, S. (2007). Communicating With Physicians: How Agencies Can Be Heard. Home Health Care Management Practice, 20, 161.
Marrone, C. (2003), Home Health Care Nurses' Perceptions of Physician-Nurse Relationships Qualitative Health Research, Vol. 13(5), 623-635.
Meinov, B., Parker, M,G., Kåreholt, I & Thorslund, M. (2006). Complex health problems in the oldest old in Sweden 1992-2002. European Journal of Ageing, 3, 98-106.
Millard, L., Hallet, C & Luker, K. (2006). Nurse–patient interaction and decision-making in care: patient involvement in community nursing. Journal of Advanced Nursing, 55(2), 142–150.
Nilsson, K., Lundgren, S, & Furåker, C. (2009). Registred nurses´everyday activities in muncipal helath care: A study of diaries. International Journal of Nursing Practice, 15, 543-552.
Stegemann, S., Ecker, F., Maio, M., Kraahs, P., Wohlfart, R., Breitkreutz, J., Zimmer, A., Bar-Shalom, D., Hettrich, P & Broegmann, B. (2010). Geriatric drug
therapy: Neglecting the inevitable majority. Ageing Research Rewievs, 9, 384-398.
Socialstyrelsen (2000). Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2000:1 om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården. Hämtad 2010-12-14 från
Socialstyrelsen (2004). Uppföljning av äldres läkemedelsanvändning. Hämtad 2010-12-14 från ( http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/10283/2004-103-19_200410319.pdf) .
Socialstyrelsen (2008). Äldre felbehandlas - får för många och fel läkemedel. Patientsäkerhet Tema. Hämtad 2010-12-14 från
(http://www.socialstyrelsen.se/aldre/aldreshalsa/aldreochlakemedel).
Socialstyrelsen (2010). Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre. Hämtad 2010-12-14 från (http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2003/2003-110-20).
Summer Meranius, M. (2010). ”Era delar är min helhet”: En studie om att vara äldre och multisjuk. Växjö: Linnéuniversitet.
Bilaga 1
Borås 100908
Brev till enhetschef för ssk
Vi är två sjuksköterskor verksamma i Borås Stad som läser specialistutbildningen till distriktssköterska. Hösten -10 ska vi skriva vår magisteruppsats och som ska vara en kvalitativ intervjustudie utifrån valt ämne. Vi har valt att fortsätta i projektet ”Lär Ut” som handlar om bättre läkemedelshantering för äldre. Vår studie ska då syfta till att ta reda på hur sjuksköterskor inom den kommunala hemsjukvården ser på sin ansvarsroll inom äldres läkemedelshantering och söker därför sjuksköterskor som kan tänka sig delta i studien och kan tänka sig medverka i en intervju.
Vi ber också om att detta ska kunna ske under arbetstid för att möjliggöra ett större intresse. Intervjun kommer att ta max en timme.
Vår önskan är att Du som enhetschef kan hjälpa oss med urvalet av sjuksköterskor. Om så är fallet ber vi att få ta kontakt med de utvalda via telefon för att bestämma tid och plats för intervjun. Målgruppen vi söker är kommunalt verksam sjuksköterska i hemsjukvården, oavsett ålder, kön eller erfarenhet. Vi är tacksamma för svar snarast.
Med vänlig hälsning
Jaana Börjesson Ingela Liljeros
jaana.borjesson@boras.se ingela.liljeros@boras.se
Bilaga 2.
Informationsbrev till intervjustudien om: Sjuksköterskans syn på sin på sin ansvarsroll inom äldres läkemedelshantering.
Vi är två sjuksköterskor som läser specialistutbildningen till distriktssköterska. Nu i höst ska vi skriva vår magisteruppsats i form av en kvalitativ intervjustudie. Vi har då valt att fortsätta i projektet ”Lär ut” som handlar om läkemedelshanteringen för äldre. Lär ut- projektet som vill förbättra läkemedelshanteringen och öka kunskapen hos vårdpersonal i Borås stad, vill möta det mer uppmärksammade problemet med polyfarmaci hos äldre. Vi som skriver, arbetar i hemsjukvården i Borås kommun och själva gått utbildningen i ”Lär ut” och är intresserade av att ta del av andra
sjuksköterskors syn på, och erfarenhet av, läkemedelshanteringen för äldre. Detta kommer vi att göra genom en bandad intervju som sedan kommer att skrivas ner och analyseras i en kvalitativ innehållsanalys.
Vi har skickat ut förfrågan till enhetschefer för sjuksköterskor i Borås stad för att komma i kontakt med sjuksköterskor som är intresserade av att delta i studien. Intervjun kommer inte att ta mer än 60 minuter och kan när som helst avbrytas om så önskas. Allt material kommer att behandlas konfidentiellt och inga namn eller
arbetsplatser kommer att publiceras. Allt datamaterial kommer att förvaras och sparas så att obehöriga ej kommer åt det.
Studien anser vi, kommer att öka kunskapen om sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter kring äldres läkemedelshantering och på sikt hoppas vi att den kunskapen leder till en förbättrad läkemedelshantering för äldre. Att öka kunskapen och förståelsen kring sjuksköterskors olika ansvarsområden ser vi bara som positivt och ser därmed inga risker med vår studie.
Vi är tacksamma för Er hjälp att genomföra studien, har Ni några frågor kan Ni maila eller ringa, annars ber vi att få återkomma för att bestämma tid och plats.
Med vänlig hälsning
Jaana Börjesson Ingela Liljeros
jaana.borjesson@boras.se ingela.liljeros@boras.se
Student på Vårdhögskolan i Borås Student på Vårdhögskolan i
Specialistutbildning med inriktning Specialistutbildning med inriktning mot distriktssköterska, 75 p inriktning mot distriktssköterska 75 p
Examensarbete, 15 p Examensarbete, 15 p
Bilaga 3
Samtycke till att medverka i intervjustudien om: Sjuksköterskor syn på sin roll i läkemedelshanteringen inom hemsjukvården.
Undertecknad har tagit del av information kring studien och fått tillfälle att få svar på frågor.
Ja, jag vill vara med i intervjustudien och är med på att intervjun bandas.
Nej, jag är inte intresserad av att vara med i intervjustudien.
Bilaga 4
INTERVJUGUIDE
Huvudfråga:
-Hur upplever du din ansvarsroll som sjuksköterska i de äldres läkemedelshantering?
Riktade frågor:
-Hur ser du på ditt ansvar i läkemedelsordinationen? -Hur ser du på ditt ansvar i uppföljningen av läkemedel? -Hur ser du på ditt ansvar i anmälningen av biverkningar?
Följdfrågor: -Hur menar du nu?
-Kan du berätta mer om det?
-Har du någon speciell situation du kan berätta om? -Hur har det påverkat dig?
-Hur ser du på dina möjligheter att påverka äldres läkemedelshantering? -Tycker du att det finns hinder i läkemedelshanteringen?