Resultatet i föreliggande studie visar att större fokus bör riktas mot munvård och munhälsa i den kommunala omsorgen. Resultaten i studien kan också bidra till att stärka distriktssköterskans/sjuksköterskans roll som ett stöd för omsorgspersonalen i munvårdsfrågor inom den kommunala äldreomsorgen. Resultatet skulle också kunna ses som en uppmaning till alla inom den kommunala vård- och omsorgen att vara uppmärksamma på vårdtagarnas munhälsa. Vidare skulle ROAG kunna användas i större utsträckning vilket skulle kunna stärka personalen i sitt arbete med munvård och munhälsa. Enhetschefer och medicinskt ansvariga sjuksköterskor borde också vara intresserade av resultatet för att kunna ge utrymme för utbildning samt möjliggöra regelbundet munvårdsarbete på arbetsplatsen. Om kunskaperna och attityderna kring munvård och munhälsa förändras i en än mer positiv riktning kan det leda till en bättre munhälsa hos äldre. Det skulle vara intressant att utifrån vårdtagarnas perspektiv undersöka varför kontakten med tandläkare/tandhygienist förloras i takt med ett ökat omvårdnadsbehov. Det finns också ett behov av ytterligare forskning som belyser hur vårdtagaren själv upplever hur munvården utförs.
31
Förväntningar är att hela projektet med tandhygienist i kommun (TAIK) leder till en ökad kunskap om munhälsa för vårdtagare, närstående samt vård- och omsorgspersonal. En förhoppning är också att TAIK verkar för att vårdtagarna behåller sin befintliga kontakt med tandvården. Förhoppningen är att studiens resultat skall kunna påverka den kliniska vardagen och att tandhygienistens arbete kommer att gagna den äldre vårdtagaren.
32
Tabellförteckning
Tabell 1: Visar i antal och procent (%) var respondenterna arbetar och hur många år de arbetat med äldre ...13 Tabell 2: Visar hur och om vård- och omsorgspersonal fått utbildning i munhälsa, munvård och tandvårdsstöd. Fler svarsalternativ möjliga. ...14 Tabell 3: Fördelningen i de olika personalgrupperna utifrån svaret på frågan ”Tycker du att du har den kunskap som krävs för att du ska kunna utföra munvård på de vårdtagare som behöver hjälp?”. ... 14 Tabell 4: "Har du fått utbildning i ROAG?" ... 15 Tabell 5: Tabellen visar i vilken utsträckning sjuksköterskor och omsorgspersonal svarat "Håller inte alls med" på frågorna 11, 12, 13, 14 samt 17. ... 17
Figurförteckning
Figur 1: Katie Erikssons hälsokors (Eriksson, 1984). ... 5 Figur 2: Flödesschema över urvalet. ... 10 Figur 3: Stapeldiagram över hur grupperna anser att dålig munhälsa påverkar den allmänna hälsan. ... 16 Figur 4: Figuren visar i vilken utsträckning sjuksköterskor och omsorgspersonal svarar
"Håller inte alls med" på frågorna 11, 12, 13, 14 samt 17. ... 17 Figur 5: Stapeldiagram som visar i vilken grad vård- och omsorgspersonal uppfattar
munvårdsarbetet som obehagligt. ... 18 Figur 6: Stapeldiagram som visar i vilken grad vård- och omsorgspersonal uppfattar
munvårdsarbetet som ett personligt intrång. ... 18 Figur 7: Stapeldiagram visar i vilken grad vård- och omsorgspersonal uppfattar
munvårdsarbetet som något som måste göras. ... 19 Figur 8: Stapeldiagram som visar i vilken grad vård- och omsorgspersonal svarat att
munvårdsarbetet tillhör god omvårdnad. ... 19 Figur 9: Stapeldiagram som visar hur vård- och omsorgspersonal förhåller sig till att
genomföra munvård även om vårdtagaren säger nej eller är avvisande till munvård (fler svarsalternativ möjliga), ... 20 Figur 10: Stapeldiagram som visar hur personalgrupperna svarar på frågan huruvida de tror att vårdtagarna själva talar om när de behöver munvårdshjälp. ... 21 Figur 11: Visar i hur stor utsträckning vård- och omsorgspersonal tror att vårdtagarna önskar bli erbjudna munvårdshjälp. ... 22 Figur 12: Cirkeldiagram som visar hur ofta vård- och omsorgspersonal tycker att vårdtagaren ska få munvård i genomsnitt per dag. ... 23
33
REFERENSER
Andersson, P., I. R., Lorefält, B., Unosson, M. & Renvert, S. (2004). Oral Health Problems in Elderly Rehabilitation Patients. International Journal of Dental Hygiene, 2, 70-77.
Andersson, K. & Nordenram, G. (2004). Attitudes to and Perceptions of Oral Health and Oral Care Among Community-Dwelling Elderly Residents of Stockholm, Sweden: an Interview Study. International Journal of Dental Hygiene. 2, 8-18.
Andersson, K., Nordenram, G., Wårdh, I. & Berglund, B. (2007). The District Nurse’s Perceptions of Elderly Patients’ Oral Health: A Qualitative Interview Study. Acta
Odontologica Scandinavia, 65, 177-182.
Andersson, P., Westergren, A., Karlsson, S., Rahm, I. & Renvert, S. (2002). Oral Health and Nutritional Status in a Group of Geriatric Rehabilitation Patients. Scandinavian Journal of
Caring Sciences, 16, 311-318.
Basun, H., Skog, M., Wahlund, L-O. & Wijk, H. (2013). Boken om Demenssjukdomar. Stockholm: Liber.
Distriktssköterskeföreningen (2014). Kompetensbeskrivning Distriktssköterska. Hämtat den 2 januari 2015 från
http://www.swenurse.se/globalassets/publikationer/kompetensbeskrivningar- publikationer/distriktskoterksa.kompbeskr.webb.pdf
Ebrahimi, Z., Wilhelmson, K., Moore, C. D. & Jakobsson, A. (2012). Frail Elders’ Experiences With and Perceptions of Health. Qualitative Health Research, 25(11), 1513- 1523.
Ejlertsson, G. (2005). Enkäten i praktiken: En handbok i enkätmetodik. Lund: Studentlitteratur.
Ejlertsson, G. (2012). Statistik för hälsovetenskaperna. Lund: Studentlitteratur. Eriksson, K. (1984). Hälsans idé. Stockholm: Almkvist & Wiksell.
Eriksson, K., Bondas-Salonen, T., Herberts, S., Lindholm, L. & Matilainen, D. (1995). Den
mångdimensionella hälsan - verklighet och visioner. Vasa sjukvårdsdistrikt SKN och
Institutionen för vårdvetenskap.
Folkhälsomyndigheten. (2014). Folkhälsorapport. Hämtad den 12 januari 2015 från http://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/17825/Folkhalsan-i-Sverige-arsrapport- 2014.pdf
Folktandvården i Sverige. (2013). Ramdokument, Äldretandvård. Hämtad den 15 november 2015, från
http://www.folktandvarden.se/Global/Aldratandvard/Ramdokument%20%C3%A4ldretandv% C3%A5rd%202014-08-17.pdf.
34
Forsell, M., Sjögren, P. & Johansson, O. (2009). Need of Assistance with Daily Oral Hygiene Measures among Nursing Home Resident Elderly versus the Actual Assistance Received from the Staff. The Open Dentistry Journal, 3, 241-244.
Forsell, M., Kullberg, E., Hogstraate, J., Herbst, B., Johansson, O. & Sjögren, P. (2010). A Survey of Attitudes and Perceptions toward Oral Hygiene among Staff at a Geriatric Nursing Home. Geriatric Nursing, 31(6), 435-440.
Forsell, M., Kullberg, E., Hogstraate, J., Johansson, O. & Sjögren, P. (2011). An Evidence- based Oral Hygiene Education Program for Nursing Staff. Nurse Education in Practice. 11, 256-259.
Forsell, M., Sjögren, P., Kullberg, E., Johansson, O., Wedel, P., Herbst, B. & Hogstraate, J. (2011). Attitudes and Perceptions towards Oral Hygiene Tasks among Geriatric Nursing Home Staff. International Journal of Dental Hygiene, 9, 199-203.
Fure, S. (2001). Karies hos äldre. Tandläkartidningen, 93 (1): 42–50. Hämtad den 19 september 2015 från http://www.tandlakartidningen.se/media/1055/Fure_1_2001.pdf Gastman, C. (1999). Care as a Moral Attitude in Nursing. Nursing Ethics, 6(3), 214-223. Hanson, R. M. (2014). Is Elderly Care Affected by Nurse Attitudes? A Systematic Review.
British Journal of Nursing, 23(4), 225-229.
International Council of Nurses (ICN). (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Svensk
sjuksköterskeförening. Hämtad 4 januari, 2015, från
http://www.swenurse.se/globalassets/publikationer/etikpublikationer/sjukskoterskornas.etiska. kod_2014.pdf
Jablonski, R. A., Munro, C. L., Grap, M. J., Ligon, M. & Spigelmyer, P. (2009). Mouth Care in Nursing Homes: Knowledge, Beliefs, and Practice of Nursing Assistants. Geriatric
Nursing, 30, 99-107.
Jensen, P. M., Saunders, R., Thierer, T. & Friedman, B. (2008). Factors Associated with Oral Health-Related Quality of Life in Community-Dwelling Elderly Persons with Disabilities.
Journal of the American Geriatric Society, 56, 711-717.
Jonsson, M. & Wårdh, I. (2007). Effekterna av en reform. Vårdpersonals inställning till och
kunskap om munvård vid särskilda boenden i Jönköpings län - fem år efter införandet av tandvårdsreformen 1999. Rapport. Folktandvården Landstinget i Jönköpings län.
Kirkevold, M. (2010). Äldre och sjuk. I M. Kirkevold, K. Brodtkorb & A. Hylen Ranhoff (Reds). Geriatrisk omvårdnad. God omsorg till den äldre patienten (s. 23-28). Stockholm: Liber.
Lindqvist, L., Seleskog, B., Wårdh, I. & Bültzinglöwen, I. (2013). Oral Care Perspectives of Professionals in Nursing Homes for the Elderly. International Journal of Dental Hygiene, 11, 298-305.
35
Marcenes, W., Steele, J. G., Sheiham, A. & Walls, A. W. (2003). The Relationship between Dental Status, Food Selection, Nutrient Intake, Nutritional Status and Body Mass Index in Older People. Cad Saude Publica, 19(3), 809-816.
Melin, E. & Olsen Bang, R. (2001). Handbok i demens. Stockholm: Kommentus. Millns, B., Gosney, M., Jack, CI., Martin, MV. & Wright, AE. (2003). Acute stroke predisposes to oral gram negative bacilli – a cause of aspiration pneumonia? Gerontology. 49(3):173-6.
Nationalencyklopedin. (2015). Attityd. Hämtad den 12 december 2015 från http://www.ne.se.login.libraryproxy.his.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/attityd
Niesten, D., van Mourik, K. & van der Sanden, W. (2012). The Impact of Having Natural Teeth on the QoL of Frail Dentulous Older People. A qualitative study. BMC Public Health, 12(1), 1-13.
Niesten, D., van Mourik, K. & van der Sanden, W. (2013). The Impact of Frailty on Oral Care Beaviour of Older People: A qualitative study BMC Public Health, 13, 1-12. Doi:
10.1186/1472-6831-13-61.
Nitschke, I., Majdani, M., Sobotta, B. AJ., Reiber, T. & Hopfenmüller, W. (2010). Dental Care of Frail Older People and Those Caring for Them. Journal of Clinical Nursing, 19, 1882-1890.
Pallant, J. (2013). The SPSS Survival Manual. A Step by Step Guide to Data Analysis Using
IBM SPSS. Maidenhead: Open University Press.
Paulsson, G., Andersson, P., Wårdh, I. & Öhrn, K. (2008). Comparison of Oral Health Assessments between Nursing Staff and Patients on Medical Wards. European Journal of
Cancer Care, 17, 49-55.
Polit, D. F. & Beck, C. T. (2011). Nursing research: Generating and Assessing Evidence for
Nursing Practice. (9th ed). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
Rejnefelt, I., Andersson, P. & Renvert, S. (2006). Oral health status in individuals with dementia living in special facilities. International Journal of Dental Hygiene. 4(2), 67-71. DOI: 10.1111/j.1601-5037.2006.00157.x
Rosén, M. & Haglund, B. (2005). From Healthy Survivors to Sick Survivors – Implications for the Twenty-first century. Scandinavian Journal of Public Health. 33(2), 151-155. Samson, H. & Vesterhus Sand, G. (2010). Munvård. I M. Kirkevold, K. Brodtkorb & A. Hylen Ranhoff (Reds). Geriatrisk omvårdnad. God omsorg till den äldre patienten (s. 262- 267). Stockholm: Liber.
36
SFS 1998:1338. Tandvårdsförordningen. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Socialdepartementet. (2011). Satsningen de mest sjuka äldre. Hämtat den 10 januari 2015 från
http://www.regeringen.se/sb/d/14622/a/164150
Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad den 2 april 2015 från http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9879/2005- 105-1_20051052.pdf
Socialstyrelsen. (2009). Folkhälsorapport. Hämtad den 15 juni 2015 från
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-126-71/Documents/16_Tandhalsa.pdf Socialstyrelsen. (2011). Nationella riktlinjer för vuxentandvård. Hämtad den 16 januari från http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2011/2011-5-1
Socialstyrelsen. (2013). Kommunala insatser enligt socialtjänstlagen samt hälso- och
sjukvårdslagen. Hämtad den 2 januari 2015 från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19051/2013-4-15.pdf. Sonde, L., Emami, A., Kiljunen, H. & Nordenram, G. (2010). Care Providers Perceptions of the Importance of Oral Care and its Performance within Everyday Caregiving for Nursing Home Residents with Dementia. Scandinavian Journal of Caring Science, 25, 92-99. SOSFS 1998: 531. Lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad den 1 april 2015 från http://www.riksdagen.se/sv/Dokument- Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-1998531-om-yrkesverksam_sfs-1998-531/ Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). (2002). Att förebygga karies - En
systematisk litteraturöversikt.(SBU, rapport nr 161). Hämtad 29 januari 2015 från
http://www.sbu.se/upload/Publikationer/Content0/1/Karies_2002/kariesfull.html Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU), (2007). Karies-diagnostik,
riskbedömning och icke-invasiv behandling. En systematisk litteraturöversikt. Hämtad den 21
september 2015 från http://www.sbu.se/sv/Publicerat/Gul/Karies---diagnostik-riskbedomning- och-icke-invasiv-behandling/
Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). (2010). Tandförluster. En systematisk
litteraturöversikt. Hämtad den 14 januari 2015 från
http://www.sbu.se/upload/Publikationer/Content0/1/Tandforluster/tandforluster_smf.pdf Strömberg, E., Hagman Gustafsson, M-L., Holmén, A., Wårdh, I. & Gabre, P. (2012). Oral Status, Oral Hygiene Habits and Caries Risk Factors in Home-dwelling Elderly Dependent on Moderate or Substantial Supportive Care for Daily Living. Community Dentistry and Oral
37
Sveriges Kommuner och landsting (SKL). (2013). Uppsökande verksamhet och Senior alert.
Munhälsa. Hämtad 2 februari 2015 från
http://skl.se/download/18.2ec9551814855cd716b8523/1410334693452/SKL+senior+alert+m unh%C3%A4lsa+2013.pdf
Vetenskapsrådet. (2008). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Hämtad 16 mars 2015 från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
World Health Organization (WHO). (1946). Definition av hälsa. Hämtad den 2 januari 2015 från http://www.who.int/about/definition/en/print.html
World Health Organization (WHO). (2012). Definition av munhälsa. Hämtad 6 januari 2015 från http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs318/en/
Wårdh, I., Andersson, L. & Sörensen. (1997). Staff Attitudes to Oral Health Care. A Comparative Study of Registrated Nurses, Nursing Assistants and Home Care Aids.
Gerodontolgy, 14(1), 28-32.
Wårdh, I., Hallberg, L., Berggren, U., Andersson, L. & Sörensen, S. (2000). Oral Health Care – A Low Priority in Nursing. In-depth Interviews with Nursing Staff. Scandinavian Journal of
Caring Science, 14, 137-142.
Wårdh, I., Hallberg, L., Berggren, U., Andersson, L. & Sörensen, S. (2003). Oral Health Education for Nursing Personnel; Experiences among Specially Trained Oral Care Aides: One-year follow-up interviews with oral care aides at a nursing facility. Scandinavian Journal
of Caring Science, 17, 250-256.
Wårdh, I. & Sörensen, S. (2005). Development of an Index to Measure Oral Health Care Priority among Nursing Staff. Gerodontology, 22(2), 84-90.
Wårdh, I., Jonsson, M. & Wikström, M. (2012). Attitudes to and Knowledge about Oral Health Care among Nursing Home Personnel – an area in need of improvement.
Gerodontology, 26(12), 787-792.
Wärnber Gerdin, E., Einarson, S., Jonsson, M., Aronsson, K. & Johansson, I. (2005). Impact of Dry Mouth Conditions on Oral Health-Related Quality of Life in Older People.
Gerodontology, 22, 219-226.
Västra Götalandsregionen. (2015). Kunskap och attityder till munhälsa och munvård hos
tjänstemän och personal i kommunal äldreomsorg | Ansökan. Hämtad den 23 juni 2015 från
Bilaga 3