• Skapa regelbundna handledningsgrupper med socialtjänsten vilket skulle främja samarbetet som i sin tur kan leda till bättre stöd för familjen vilket främjar barnets välfärd. Även fler samverkansmöten där familjen som är berörd finns med.
• Införa familjecentral på varje BVC-mottagning.
• En folder om information till familjen vad som kommer hända efter att en orosanmälan är gjord.
• Skapa klara riktlinjer och en obligatorisk utbildning som fokuserar på omsorgssvikt. Ett material som gemensamt utarbetas av BHV- överläkarna och socialstyrelsen - Var går gränsen ”när ett barn far illa” och den omvårdnad som kan ges på BVC?
• Att arbeta med mentorskap där BVC-sköterskor kan utbyta erfarenheter och ge varandra råd och tips för situationer som upplevs svåra. Detta skulle kunna leda till större trygghet och kunskap för nyanställda att kunna identifiera och agera i svåra och osäkra situationer då studien påvisar att många fall identifieras av ”magkänslan”. Detta mentorskap främjar även den BVC-sköterska som arbetar ensam på sin mottagning och därmed inte har en kollega att bolla sin oro med.
41
Förslag till vidare forskning
Denna studie har försökt att fånga BVC-sköterskans erfarenheter av att möta familjer med omsorgssvikt. Men hur upplevde familjerna det när deras BVC-sköterska förmedlade sin oro och önskade sätta in stödinsatser via socialtjänsten? Trots BVC- sköterskans goda intentioner av att frambära sin oro med ödmjukhet och värme är det kanske inte hela sanningen.2 För att BVC-sköterskan skall kunna få en mer rättvis bild av sitt arbete och därmed kunna utvecklas i sitt omvårdnadsarbete, skulle det vara intressant om forskningen utgick från familjens synvinkel. Från de som faktiskt har erfarenhet av att få besked om att en orosanmälan kommer att göras.
Vidare skulle en studie önskas som belyser socialtjänstens tankar om sitt samarbete med BVC-sköterskor kring omsorgssvikt. Denna studie skulle kunna bidra till en ökad förståelse av varandras arbete som kan leda till förbättringar där det brister. Därmed kan det på chefsnivå utarbetas gemensamma strategier för hur samarbetet bäst kan utformas för att bli en vinst i att identifiera omsorgssvikt och bli en bättre hjälp till de berörda familjerna.
2
Jämför Hörbergs (2008) kvalitativa livsvärldsforskning där hon intervjuat de intagnas upplevelse av vårdarnas bemötande och vård och jämfört den med de anställdas syn på sin vård som gavs, vilket skiljde sig markant. Är det så även för BVC-sköterskan?
42
REFERENSER
ACE studien, Adverse Childhood Experience Study (2009). Centers för Disease Control and Prevention Web site. http://www.cdc.gov/violenceprevention/acestudy/ [141202].
Backlund, Å., Wiklund, S. & Östberg, F. (2012). När man misstänker att barn far illa, En studie av hur professionella inom BVC, förskola och skola förhåller sig till
anmälningsplikten. Rädda barnen. Institution för socialt arbete. Stockholms universitet.
http://www.raddabarnen.se/Documents/vad-vi-gor/sverige/vald-och-
overgrepp/N%C3%A4r%20man%20misst%C3%A4nker%20att%20barn%20far%20illa .pdf. [141218]
Barnkonventionen. http://unicef.se/barnkonventionen [2014-11-03]
Barth, R. (2009). Preventing Child Abuse and Neglect with Parent Training: Evidence and Opportunities. The Future of Children, vol.19(2), ss. 95-118.
Bengtsson, J. (2001). Sammanflätningar: Husserls och Merleau-Pontys fenomenologi. Göteborg: Daidalos.
Blennow, M. & Silfverdal, S-A. (2012). Barnhälsovård. I Hanséus, K., Lagercrantz, H. & Lindberg, T. (red.) Barnmedicin. 4:1. uppl. Lund: Studentlitteratur AB, ss. 71-75.
Brottsförebyggande rådet, Brå (2014). https://www.bra.se/bra/brott-och- statistik/barnmisshandel.html [2014-09-05]
Chartier, M.J., Walker, J.R. & Naimark, B. (2010). Separate and cumulative effects of adverse childhood experiences in predicting adult health and health care utilization. Child Abuse and Neglect, vol. 34, ss. 454-464.
Cox, J., Chapman, G., Murray, D. & Jones, P. (1996). Research report :Validation of the Edinburgh postnatal depression scale ( EPDS) in non-postnatal women. Journal of Affective Disorders, vol. 39, ss. 185-189.
Crane Wider, L. (2012). Identifying and Responding to Child Abuse in the Home. Home Healthcare Nurse, vol.30 (2), ss. 75-81.
Crisp, B. & Green Lister, P. (2004). Child protection and public health: nurses´ responsibilities. Journal of Advanced Nursing, vol. 47(6), ss. 656-663.
Dahlberg, K. (2014). Att undersöka hälsa och vårdande. Lund: Studentlitteratur.
Dahlberg, K., Dahlberg, H. & Nyström, M. (2008). Reflective lifeworld research. Lund: Studentlitteratur.
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande i teori och praxis. Stockholm: Natur och Kultur.
43
Dube, S.R., Felitti, V., Dong, M., Giles, W. & Anda, R. (2003). The impact of adverse childhood experiences on health problems, evidence from four bith cohorts dating back to 1900. Preventive Medicine, vol. 37, ss. 268-277.
Dubowitz, H. (2013). Neglect in Children. Psychiatric Annals Vol, 43 (3), ss. 106-111.
Elo, S. & Kyngäs, H. (2007). The qualitative content analysis process. Journal of Advanced Nursing. 62 (1), 107-115.
Felitti, V. (2009). Commentary: Adverse Childhood Experiences and Adult Health. Academic Pediatrics, vol 9 (3), ss.131-132.
Ferguson, K. M. (2009). Exploring family environment characteristics and multiple abuse experiences among homeless youth. Journal of Interpersonal Violence, vol. 24(11), ss. 1875-1891.
Fraser, J.A., Mathews, B., Walsh, K., Chen, L. & Dunne, M. (2009). Factors influencing child abuse and negelct recognition and reporting by nurses: A multivariate analysis. International Journal of Nursing Studies, vol. 47, ss. 146-153.
Föräldrabalk (1949:381; kap 6). http://www.riksdagen.se/sv/Dokument- Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/sfs_sfs-1949-381/#K6 [2014-09-05]
Glaser, D. (2002). Emotional abuse and neglect (psychological maltreatment): a conceptual framework. Child Abuse & Neglect, vol. 26, ss. 697-714.
Hibbard, R., Barlow, J., MacMillan and the Committee on Child Abuse and Neglect and American academy of child and adoloscent psychiatry, Child Maltreatment and
Violence Committee. (2012). Clinical Report: Psychological Maltreatment. Pediatrics, vol. 130 (4), ss. 372-378.
Hornor, G. (2014). Child Neglect: Assessment and Intervention. Journal of Pediatric Health Care, vol. 28 (2), ss. 186-192.
Hälso- och sjukvårdslag, SFS 1982:763. Portalparagraf. Socialdepartementet, Regeringskansliet. http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19820763.htm [2015-01-02]. Senaste ändring 1 Juli 2014 till SFS: 2014:822.
http://www.notisum.se/rnp/sls/sfs/20140822.pdf [2015-01-02]
Hörberg, U. (2008). Att vårdas eller fostras. Det rättspsykiatriska vårdandet och traditionen grepp. Acta Wexionensia, Växjö University Press, nr 133/2008. Vårdvetenskap och socialt arbete.
Janson, S. (2012). Barn som far illa. I Hanséus, K., Lagercrantz, H. & Lindberg, T. (red.) Barnmedicin. 4:1. uppl. Lund: Studentlitteratur AB, ss. 629-637.
Johansson, A-M., Landahl, I. & Adolfsson, A. (2011). How the Health Care Nurse Supports and Enhances the Child´s Attachment to Their Parents. International Journal
44 of Clinical Medicine, vol. 2, ss. 418-428.
Lagerberg, D. (2009). Barn som far illa. I Magnusson, M., Blennow, M., Hagelin, E. & Sundelin, C. (red.). Barnhälsovård- att främja barns hälsa. 5. uppl. Stockholm: Liber AB, ss. 188-208.
Land, M. & Barclay, L. (2008). Nurses´contribution to child protection. Neonatal, paediatric and child health nursing, vol. 11(1), ss. 18-24.
Lindahl, M & Juhl, C. (2014). Från argumentation till uppsats: för vårdvetenskap. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Ling, M. & Luker, K. (2000). Protecting children: intuition and awareness in the work of health visitors. Journal of Advanced Nursing, vol. 32(3), ss. 572-579.
Lundell, C & Max, L (2012:62). Sjuksköterskans och barnmorskans erfarenheter av att möta familjer som har bristande omsorgsförmåga om sina barn, en litteraturstudie på kandidatnivå.
Magnusson, M., Blennow, M., Hagelin, E. & Sundelin, C. (2009). Barnhälsovård- att främja barns hälsa.. 5 uppl. Stockholm: Liber AB.
Morse, J. (1998). Validity by committee. Qualitative Health Reseach, vol 8(4), ss. 443- 445.
Olds, D. (2006). The Nurse-Family Partnership: An Evidence-based preventive intervention. Infant Mental Health Journal, vol. 27(1), ss. 5-25.
Pabís, M., Wro´nska, I., ´Slusarska, B. & Cuber, T. (2011). Paediatric nurses´
identification of violence against children. Journal of Advanced Nursing, vol. 67(2), ss. 384-393.
Polit, D.F. & Beck T. C. (2012). Nursing Research:Generating and Assessing Evidence för Nursing Practise. 9 uppl. Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins. Kap 4, ss. 73-93.
Rikshandboken – BHV. (2014). http://www.rikshandboken-bhv.se/Texter/Psykisk- halsa/Depression-hos-nyblivna-mammor-och-screening-med-EPDS-Psykisk-halsa [2014-11-03]
Rodriguez, C. M. (2010). Personal Contextual Characteristics and Cognitions Predicting Child Abuse Potential and Disciplinary Style. Journal of Interpersonal Violence, vol. 25(2), ss. 315-335.
Rowse, V. (2009). Support needs of children´s nurses involved in child protection cases.
Journal of Nursing Management, vol.17, ss. 659-666.
45
Studentlitteratur AB.
Svensk författningssamling SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag (1982:763).
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso-- och-sjukvardslag-1982_sfs-1982-763/ [2015-01-23]
Senaste ändring 1 Juli 2014 till SFS: 2014:822.
http://www.lagboken.se/Views/Pages/GetFile.ashx?portalId=56&cat=213188&docId=2 075768&propId=5#search="respekt patientens" [2015-01-23]
Socialtjänstlagen, SFS 2012:776 kap 14. Riksdagen, Stockholm, (2012).
http://www.lagboken.se/dokument/Andrings-SFS/1452420/SFS-2012_776-Lag-om- andring-i-socialtjanstlagen-2001_453?id=167949 [2014-12-16]
Spinger, K.W., Sheridan, J., Kuo, D. & Carnes, M. (2007). Long-term physical and mental health consequences of childhood psysical abuse: Result from a large
population-based sample of men and woman. Abuse & Neglect,vol. 31, ss. 517-530.
Statens folkhälsoinstitut, sfi, (2008). Barn I familjer med alkohol- och narkotikaproblem, omfattning och analys. 2008:28.
Söderman, A. & Jackson, K. (2011). Child abuse in the home environment- child health nurses experiences of meeting and helping the children. Vård i Norden 4, vol. 31 (1), ss. 38-42.
Taylor, J., Baldwin, N. & Spencer, N. (2008). Predicting child abuse and neglect: ethical, theoretical and methodological challenges. Journal of Clinical Nursing, vol. 17, ss. 1193-1200.
Tingberg, B, Bredlöv, B. & Ygge, B-M. (2008). Nurse´s experience in clinical encounters with children experiencing abuse and their parents. Journal of Clinical Nursing, vol. 17, ss. 2718-2724.
Thomas, E. & Magilvy, J.K. (2011). Qualitative rigor or research validity in qualitative research. Journal for specialists in Pediatric Nursing, vol. 16, ss. 151–155.
UD-PIK-INFO. (2006). Mänskliga rättigheter – Konventionen om barnets rättigheter.
http://www.regeringen.se/content/1/c6/04/09/98/b8de24c7.pdf . Eller Barnkonventionen från Barnens räddningsark. http://www.barnensraddningsark.com/fn-barnkonvention- hela.shtml [121014].
Walls, C. (2006). Shaken Baby Syndrome Education: A Role For Nurse Practitioners Working With Families of Small Children. Journal of Pediatric Health Care, vol. 20, ss. 304-310.
Wickberg, B. & Hwang, P. (2003). Postpartum depression – nedstämdhet och depression i samband med barnafödande. Statens folkhälsoinstitut 2003: 59.
http://www.narhalsan.se/upload/PVTV%20S%C3%B6dra%20%C3%84lvsborg/BHV% 20i%20S%C3%B6dra%20%C3%84lvsborg/Dokument%20o%20rutiner/2003-59-Post-
46
partum-depression%20%281%29.pdf. [2014-11-30]
World Health Organization, WHO. (2006). World Health Organization says violence against children can and must be prevented.
http://www.who.int/mediacentre/news/releases/2006/pr57/en. [2014-10-11]
World Health Organization, WHO, ISPCAN. (2006). Preventing Child Maltreatment:a guide to taking action and generating evidence.
http://whqlibdoc.who.int/publications/2006/9241594365_eng.pdf?ua=1 [2014-10-11]
World Medical Association (WMA) (2008). World Medical Association Declaration of Helsinki:Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects
(Helsingforsdeklarationen).
http://www.wma.net/en/30publications/10policies/b3/17c.pdf [2015-01 02]
WHO (2010). Barnmisshandel. Faktablad nr. 150.
Bilaga 1
Till Verksamhetschef, en förfrågan om deltagande i studie
Hej,
Jag är studerande vid Högskolan i Borås på kursen Examensarbete inom vårdvetenskap på magisternivå, 15 hp. Inom ramen för kursen skrivs ett examensarbete, syftet med examensarbetet i detta fall är att få fördjupade kunskaper om BVC-sköterskans arbetsområde.
Tidigare forskning visar att det föreligger svårigheter att identifiera barn som far illa då det ofta är svårt att bevisa och få bekräftelse av sina iakttagelser, om det inte påvisats fysiska skador. Litteraturen lyfter fram att det behövs kunskap som kan underlätta och stärka BVC-sköterskan i sitt fortsatta arbete med att tidigt identifiera, agera och ge stöd i föräldrarollen. Att möta familjer med respekt och stärka föräldraskapet hör till BVC- sköterskan dagliga arbete, liksom att identifiera försummelse och omsorgssvikt, likväl upplevs det som svårt.
Syftet med examensarbetet är att belysa BVC- sjuksköterskans upplevelser och erfarenheter i mötet med familjer där denne haft misstanke om omsorgssvikt eller försummelse av ett barn.
Datainsamlingen kommer bestå av intervjuer med BVC-sköterskor där de kommer få beskriva sina erfarenheter, och materialet kommer att analyseras med hjälp av kvalitativ beskrivande metod. Plats för intervjun får deltagaren själv bestämma, exempelvis på sin arbetsplats eller i hemmet. Intervjun tar ca 30 - 60 minuter och kommer att spelas in på band. Deltagarna kommer få en muntlig och skriftlig information om studiens syfte och genomförande. Studien bygger helt på frivillighet och deltagaren kan när som helst avbryta utan närmare förklaring. Alla intervjuer kommer att avidentifieras och inga identiteter eller arbetsplatser kommer på något sätt att röjas, deltagarna är garanterade konfidentialitet. Intervjumaterialet kommer att förvaras så att ingen obehörig kommer åt dem. Resultaten kommer att redovisar i en magisteruppsats vid Högskolan i Borås.
Med detta som bakgrund ber jag om din hjälp att tillfråga en eller två specialistutbildade BVC-sköterskor som har arbetat minst 3 år med BVC-arbete om deltagande till studien. Jag bifogar informationsbrev som lämnas ut till vederbörande. Jag kommer inom kort kontakta dig för att diskutera detta.
Med vänliga hälsningar
Lotta Max, distriktssköterska/barnsjuksköterska Telefon xxxx-xxxxxx
mail : lotta.max@telia.com
Handledare för arbetet är : Sepideh, Olausson, filosofie doktor vid akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
Mail: sepideh.olausson@hb.se
Godkännande:
Undertecknad verksamhetschef godkänner härmed att Lotta Max genomför datainsamling inom ramen för vad som ovan beskrivits
S. Björke, 2014
________________________________________________