• No results found

 Barnmorskorna bör få fortlöpande utbildning inom amningsområdet.

 Vidare bör samarbetet med andra instanser upprättas.

 Diskussioner kring vårdpersonalens attityder, sätt att arbeta och delge information bör genomföras fortlöpande.

 Kvinnan behöver tydliga instruktioner angående pumpen samt ha det material hon behöver lättillgängliga under vårdtiden.

 Vårdorganisationen bör se över och öka kontinuitet bland barnmorskorna för att kunna förbättra och individualisera vården för dessa kvinnor.

26

REFERENSER

Allea. (2014). Ethics education in sience.

http://www.allea.org/Content/ALLEA/Statement_Ethics_Edu_web_final_2013_10_10.p df [2015-01-05]

Avery, M., Duckett, L. & Roth Rotfranzich, C. (2000). The Experience of Sexuality During Breastfeeding among Primiparous Women. Journal of Midwifery and women´s health, 45, ss. 227-237.

Barimani, M., Oxelmark, L., Johansson, S-E., Langius-Eklöf, A. & Hylander, I. (2013). Professional support and emergency visits during the first 2 weeks postpartum.

Scandinavian Journal of Caring Sciences, 28, ss. 57-65.

Barnmorskeförbundet. (2015). Barnmorskan arbete är hälsofrämjande, förebyggande och/behandlande. http://www.barnmorskeforbundet.se/barnmorskan/ [2015-01-02] Bonia, K., Twells, L., Halfyard, B., Ludlow, B., Newhook, L. & Murphy-Goodridge, J. (2013). A qualitive study exploring factors associated with mother´s decisions to

formula-feed their infants in Newfoundland and Labrador, Canada. BMC Public Health, 13, ss. 645-652.

Brimdyr, K., Cadwell, K., Widström, A-M., Svensson, K., Neumann, M., Hart, E., Harrington, S. & Phillips, R. (2015). The Association Between Common Labor Drugs and Suckling When Skin-to-Skin During the First Hour After Birth. Birth, 42, ss. 319- 328.

Brown, A. & Arnott, B. (2014). Breastfeeding Duration and Early Parenting Behaviour: The Importance of an Infant-Led, Responsive Style. PLOSONE, 9, ss. 1-6.

Brown, A., Raynor, P. & Lee, M. (2011). Healthcare professionals´and mothers´ perception of factors that influence decisions to breastfeed or formula feed infants: a comparative study. Journal of advanced nursing, 67, ss. 1993-2003.

Bystrova, K., Widström, AM., Matthiesen, AS., Ransjo-Arvidson AB., Welles-Nyström, B., Vorontsov, I. & Uvnas-Moberg, K. (2007). Early lactation performance in

primiparous and multiparous women in relation to different maternity home practices. A randomised trail in St. Petersburg. International breastfeeding journal, 2, ss. 1-14. Bäckström, C. A., Hertfelt Wahn, E. I. & Ekström, A. C. (2010). Two sides of breastfeeding support: experiences of women and midwives. International Breastfeeding Journal, 20, ss. 1-8.

Chen, P., Jonson, L. & Rosenthal, M. (2012). Sources of Education About Breastfeeding and Breast Pump Use: What Effect do they Have on Breastfeeding Duration? An

Analysis of the Infant Feeding Practices Survey II. Maternal and Child Health Journal, 16, ss. 1421-1430.

27

Clemons, S. & Amir, L. (2010). Breastfeeding Womens Experiences of Expresin: A Descriptive Study. Journal of Human Lactation, 26, ss. 258-265.

Dahlberg, K. (2014). Att undersöka hälsa och vårdande. Studentlitteratur: Lund, ss 69- 74.

Ebina, S & Kashiwakura, I. (2012). Influence of breastfeeding on a maternal blood pressure at one moth postpartum. International Journal of Women´s Health, 4, ss. 333- 339.

Ekström, A., Widström, A-M. & Nissen, E. (2003). Duration of breastfeeding in Swedish primiparous and multiparous women. Journal of human lactation, 2, ss. 172- 178.

Fischer, T. & Olson, B. (2014). A qualitive study to understand cultural factors affecting a mothers decision to breast or formula feed. Journal of human lactation, 30, ss. 209- 216.

Folkhälsomyndigheten (2014). Amningsfrekvens.

http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/livsvillkor-och- levnadsvanor/folkhalsans-utveckling-malomraden/matvanor-och- livsmedel/amningsfrekvens/ [2015-01-09]

González-Jiménez, E., Garcia, P., Aguilar, M-J., Padilla, C. & Álvarez, J. (2014). Breastfeeding and the prevention of breast cancer: a retrospective review of clinical histories. Journal of Clinical Nursing, 23, ss. 2397-2403.

Guyer, J., Millward, L-J. & Berger, I. (2012). Mothers breastfeeding experiences and implications for professionals. British Journal of Midwifery, 20, ss. 724-733.

Hauck, Y. & Iruritas, V. (2003). INCOMPATIBLE EXPECTATIONS: THE DILEMMA OF BREASTFEEDING MOTHERS. Health Care for Women International, 24, ss. 62- 78.

Hill, P., Aldag, J. & Chatterton, R. (2001). Initiation and Frequency of pumping and Milk Production in Mothers of Non-Nursing Preterm Infants. Journal of Human Lactation, 17, ss. 9-13.

Holmberg, K., Peterson, U. & Oscarsson, M. (2014). A two-decade perspective on mother´s experiences and feelings related to breastfeeding initiation in Sweden. Sexual & Reproductive Healthcare, 5, ss. 125-130.

Häggkvist, A-P., Brantsaeter, A-L., Grjibovski, AM., Helsing,E., Meltzer HM. & Haugen, M. (2010). Prevalence of breastfeeding in the Norwegian mother and child cohort study and health-service related correlates of full breastfeeding. Public Health Nutrition, 13, ss. 2076-2086.

Jonsson, H., Heuchemer, B. & Josephsson, S. (2012). Narrativanalys. I Granskär, M. & Höglund-Nielsen, B. (red) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård.

28 Lund: Studentlitteratur, s. 228.

Karlström, A., Engström-Olofsson, R., Nystedt, A., Sjöling, M. & Hildingsson, I. (2010). Women’s postoperative experiences before and after the introduction of spinal opioids in anaesthesia for caesarean section. Journal of clinical nursing, 19, ss. 1326- 1334.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur, s. 85, s. 170, ss. 172-182, ss. 293-298, ss. 330-331.

Kylberg, E., Westlund, A-M. & Zwedberg, S. (2014). Amning i dag. Gothia fortbildning: Stockholm: ss. 16, 111.

Larkin, T., Kiehn, T., Murphy, P., Uhryniak, J. & Dowling, D. (2013). Examining the Use and Outcomes of a New Hospital-Grade Breast Pump in Exclusive Pumping NICU Mothers. Advances in Neonatal Care, 13, ss. 75-82.

Livsmedelsverket. (2014). De första sex månaderna. http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat- och-naring/Kostrad/Spadbarn/#sex [2015-01-02]

Lundman, B. & Hällgren-Graneheim,U. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I Granskär, M. & Höglund-Nielsen, B. (red) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och

sjukvård. Lund: Studentlitteratur, ss. 188-191, s. 197.

Mathur, N-B. & Dhingra. (2013). Breastfeeding. The Indian Journal of Pediatrics, 81, ss. 143-149.

Merten, S., Dratva, J. & Ackermann-Liebrich, U. (2005). Do Baby-Friendly Hospitals Influence Breastfeeding Duration on a National Level?. Pediatrics,116, ss. 702-708. Mänskliga rättigheter. (2015). Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.

http://www.manskligarattigheter.se/sv/de-manskliga-rattigheterna/vilka-rattigheter- finns-det/sexuell-och-reproduktiv-halsa-och-rattigheter-srhr [15-12-11]

Palmér, L. (2010). Stöd vid amning. I Berg, M & Lundgren, I (red). (2010). Att stödja och stärka - vårdande vid barnafödande. Studentlitteratur AB: Lund, ss 205-219.

Palmér, L. (2015). Amning och Existens-Moderskap, sårbarhet och ömsesidigt beroende vid inledande amning. Diss.Linneúniversitetet. Växjö (ss49-52).

Palmér, L., Carlsson, G., Mollberg, M. & Nyström, M. (2010a). Breastfeeding an existential challange- women´s lived experiences of initiation breastfeeding within the context of early home discharge in Sweden. Int J Qualitative Stud Health Well-being, 5, ss. 1-11.

Palmér, L., Carlsson, G., Mollberg, M. & Nyström, M. (2012b). Severe breastfeeding difficulties: Existential lostness as a mother- Women´s lived experiences of

breastfeeding under severe difficulties. Int J Qualitative Stud Health Well-being, 7, ss. 1-8.

29

Persson, M., Fridlund, B., Kvist, L. & Dykes, A-K. (2010). Mothers’ sense of security in the first postnatal week: interview study. Journal of Advanced Nursing, 67, ss. 105-116. Petrides, K. & Furnham, A. (2015). Further Tests of Belief-Importance Theory.

PLOSONE, 10, ss 1-14.

Qi, Y., Zhang, Y., Fein, S., Wang, C. & Loyo-Berrios, N. (2014). Maternal and Breast Pump Factors Associated with Breast Pump Problems and Injuries. Journal of Human Lactation, 30, ss. 62-72.

Reddin, E., Pincombe, J. & Darbyshire, P. (2007). Passive resistance: Early experieces of midwifery students/graduates and the Baby Friendly Health Initiative 10 steps to successful breastfeeding. Elsevier, 20, ss. 71-76.

Redshaw, M. & Henderson, J. (2012). Learning the Hard Way: Expectations and Experiences of Infant Feeding Support. Birth, 39, ss. 21-29.

SFS 2003:460. Lagen om etikprövning av forskning som avser människor.

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag- 2003460-om-etikprovning_sfs-2003-460/. [2015-10-05]

SFS1998:204. Personuppgiftslagen. http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-

Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Personuppgiftslag-1998204_sfs-1998-204/ [2015-10-05]

Shakspear, J., Blake, F. & Garcia, J. (2004). Breastfeeding difficulties experienced by women taking part in a qualitative study of postnatal depression. Midwifery, 20, ss. 251- 60.

Socialstyrelsen. (2006). Kompetensbeskrivning för legitimerad barnmorska. Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen. (2014a). Amning och föräldras rökvanor-barn födda 2012.

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19537/2014-9-37.pdf [15-01-02]

Socialstyrelsen. (2014b). 10 steg som främjar amning.

http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2014/2014-10-27 [15-11-20]

Socialstyrelsen. (2014c). Underlag till nationell strategi för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2014/2014-10-26 , s. 11 [15-12-11]

SOSFS2008:33. Information som avser uppfödning genom amning eller med

modersmjölksersättning. http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2008/2008-10-33/ Stearns, C. (2009). The Work of Breastfeeding. WSQ:Women´s Studies Quarterly,37, ss. 63-80.

30

Stockdale, J., Sinclair, M., Kernohan, G. & Keller, J. (2011). Understanding

Motivational Theory and the Psychology of Breastfeeding. I Bryar, R., & Sinclair, M. (red.). Theory for midwifery practice. Great Britain: Palgrave macmillan: ss. 92-109. Stockdale, J., Sinclair, M., Kernohan, G., McCrum-Gardner, E. & Keller, J. (2013). Sensitivity of the Breastfeeding Motivational Measurement Scale: A known Group Analysis of First Time Mothers. PLOSONE, 8, ss. 1-7.

Tarrant, M., Dodgson, J. & Wu, K. (2014). Factors contributing to early breast-feeding cessation among Chinese mothers: An exploratory study. Midwifery, 30, ss. 1088-1095. Weimers, L., Gustafsson, A. & Gustafsson H. (2008). En guide om amning utifrån WHO/UNICEF:s 10 steg.Wassberg+Skotte tryckeri AB, ss. 18-20, 91, 93-96, 117-122. Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed. Vetenskapsrådets rapportserie 1:2011. Wheeler, J., Chapman, C., Johnson, M. & Langdon, R. (2000). Feeding outcomes and influences within the Neonatal Unit. International Journal of Nursing Practice, 6, ss. 196-206.

Widström, A-M., Lilja., G., Aaltomaa-Michalias, P., Dahllöf, A., Lintula, M. & Nissen E. (2010). Newborn behaviour to locate the breast when skin-to-skin: a possible method for enabling early self-regulation. Acata Paediatrica, 100, ss. 79-85.

World Health Organization. (WHO). (2015). 10 facts about breastfeeding. http://who.int/features/breastfeeding/facts/en/index.html [2015-06-24]

Bilaga 1 1

Intervjuguide

Ålder? Civiltillstånd? Antal barn?

Tidigare amningserfarenheter/ förväntningar inför detta amningstillfället? Utbildningsnivå?

Hur upplever/upplevde du pumpningen?

Om du fortfarande pumpar, hur är pumpningen nu jämfört med vid uppstarten? Kan du nämna någon fördel med pumpningen?

Kan du nämna någon nackdel med pumpningen?

Upplever du att pumpningen har påverkat din relation till ditt barn? Hur upplever du att pumpningen har påverkat dig?

Har pumpningen påverkat din amning?

Har pumpningen påverkat din fortsatta amning? Hur upplevde du barnmorskans information och stöd?

Bilaga 2

1

Samtyckesformulär

Jag har tagit del av medskickad information angående intervjustudien om kvinnors upplevelse av att behöva pumpa vid inledande amningssvårigheter. Jag är även

medveten om att jag när som helst kan avbryta mitt deltagande utan att behöva motivera mitt val. Jag har också fått information om vilka jag ska vända mig till för eventuella frågor kring studien.

Jag samtycker till att delta i studien

Namn

…...

Namnförtydligande

…...

Ort och Datum

…...

Med vänliga hälsningar:

Leg.Barnsjuksköterska Leg.Sjuksköterska Ulrika Sennow Nilantika Ådin 0731-808769 0738-181522

Bilaga 3

1

Related documents