Denna litteraturöversikts resultat kan ha betydelse för sjuksköterskans arbete med patienter som genomgått en amputation i de nedre eller övre extremiteterna. Författarna anser att det är viktigt att sjuksköterskor är medvetna om vilken betydelse en protes efter en amputation har för patienterna. Detta för att kunna informera patienter att det finns möjlighet till ett aktivt och socialt liv och för att möjligtvis kunna hjälpa dem att bli mer positiva till livet trots förlorad extremitet.
I litteraturöversikten framkommer faktorer som gör det lättare för patienterna att genomgå sin rehabilitering och för att i slutändan kunna uppleva hälsa. Författarna menar att sjuksköterskor har nytta av att veta vilka faktorer patienter upplever hjälper dem i sin rehabilitering och som får dem att uppleva hälsa. Detta för att det kan hjälpa patienter i liknande situationer, som också genomgått en amputation.
25
REFERENSER
*Referenser med denna symbol framför sig innebär att det är de artiklar som används i resultatet.
Billhult, A & Gunnarsson, R. (2012). Kvantitativ studiedesign och stickprov. Henricson.
M. (Red). Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad.
(s.116). Studentlitteratur.
Bryant, G. (2001). Stump care. American Journal of Nursing. 101(67), 69–71.
Cater, K. J. (2012). Traumatic amputation: Psychosocial adjustment of six Army women to loss of one or more limbs. Journal of Rehabilitation Research & Development.49 (10), 1443-1456.
*Couture, M. Caron, C-D & Desrosiers, J. (2010). Leisure activities following a lower limb amputation. Disability and rehabilitation. 32(1), 57-64.
Davidson, JH. Jones, LE. Cornet, J & Cittarelli, T. (2002). Management of the multiple limb amputee. Disability and Rehabilitation. 24, 688–699.
Desmond, M-D. MacLachlan, M. (2006). Affective Distress and Amputation-Related Pain Among Older Men with Long-Term Traumatic Limb Amputation. Journal of Pain and Symptom Management. 31(4), 362-368.
* Dunne, S. Coffey,L. Gallahager, P & Desmond, D. (2014). If I can do it I will do it, if I can’t’’: a studie of adaptive self-regulatory strategies following lower limb amputation.
Disability and Rehabilitation. 36(23), 1900-1997.
Eriksson, Katie. (1986). Hälsans idé. Stockholm: Liber/Almqvist & Wiksell medicin.
Eriksson, Katie. (1994). Den lidande människan. Stockholm: Liber.
*Ferguson, A-D. Richie, B-S & Gomez, M-J. (2004). Psychological factors after traumatic amputation in landmine survivors: The bridge between physical healing and full recovery.
Disability and Rehabilitation. 26(14/15), 931-938.
Friberg, F. (2012). Att göra en litteraturöversikt. Friberg, F (red.). Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (s. 133-143). Lund: Studentlitteratur.
Gallagher, P. Allen, D & Maclachlan, M. (2001). Phantom limb pain and residual limb pain following lower limb amputation: a descriptive analysis. Disability and rehabilitation.
23(12), 522-530.
*Gallagher, P & Maclachlan, M. (2001). Adjustments to an Artificial Limb: A Qualitative Perspective. Journal of Health Psychology. 6(1), 85-100.
26
Gunnarsson, R & Billhult, A. (2012). Mätningsinstrument och diagnostiska test.
Henricson. M. (Red). Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad. (s.153). Studentlitteratur.
*Hamill, R. Carson, S & Dorahy, M. (2010). Experience of psychological adjustments within 18 months of amputation: an interpretative phenomenological analysis. Disability and rehabilitation. 32, 729-740.
Henricson, M & Billhult, A. (2012). Kvalitativ design. Henricson. M. (Red). Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad. (s.133). Studentlitteratur.
Kelly, M & Dowling, M. (2008). Patient rehabilitation following lower limb amputation.
Nursing Standard. 22, 35-40.
Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. Henricson. M. (Red). Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad. (s.86-87). Studentlitteratur.
Larsson, J & Apelqvist, J. (1995). Towards less amputations in diabetic patients. Incidence, causes, cost, treatment and prevention – a review. Acta Orthopaedica Scandinavica. 66, 181–192.
Lazarus, R. S & Folkman, S. (1984). Stress, Appraisal and Coping. New York. Springer Publishing Company.
Liu, F. Williams, M-R. Liu, H-E & Chien, N-H. (2010). The lived experience of persons with lower extremity amputation. Journal of Clinical Nursing. 19, 2152-2161.
*Livingstone, W. Mortel, T-F & Taylor, B. (2011). A path of perpetual resilience:
Exploring the experience of a diabetes-related amputation through grounded theory.
Contemporary Nurse. 39, 20-30.
*Lundberg, M. Hagberg, K & Bullington, J. (2011). My prosthesis as a part of me: a qualitative analysis of living with an osseointegrated prosthetic limb. Prosthetics and Orthotics International. 35, 207-214.
McCreaddie, M & Payne, S. (2011). Humour in health-care interactions: a risk worth taking. Health Expectations 17, 332-344.
*Mortimer, C-M. Steedman, W-M. McMillan, I-R. Martin, D-J & Ravey, J. (2002). Patient information on phantom limb pain: a focus group study of patient experiences, perceptions and opinions. Health education research. 17, 291-304.
Oaksford, K. Frude, N & Cuddihy, R. (2005). Positive Coping and Stress-Related Psychological Growth Following Lower Limb Amputation. Rehabilitation Psychology. 50, 266-277.
Patel, R & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder – att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Studentlitteratur. Lund.
27
Priebe, G. Landström, C. (2012). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och begränsningar – grundläggande vetenskapsteori. Henricson. M. (Red). Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad. (s.45). Studentlitteratur.
Rashbaum, IG. Walker, WC & Glassman, SJ. (2001). Cardiopulmonary rehabilitation and cancer rehabilitation. 2. Cardiac rehabilitation in disabled populations. Archives of Physical Medicine & Rehabilitation. 82, 52–55.
Röda korsets högskola. (2005). Mall för granskning av vetenskapliga artiklar. Hämtad 27 april, 2015, från http://www.rkh.se/PageFiles/466/mall_granskning.pdf.
* Saradjian, A. Thompson, R-A & Datta, D. (2008). The experience of men using an upper limb prosthesis following amputation: Positive coping and minimizing feeling different.
Disability and Rehabilitation. 30, 871-883.
*Schaffalitzky, E. Gallagher, P. Maclachlan. M & Ryall, N. (2011). Understanding the benefits of prosthetic prescription: exploring the experiences of practitioners and lower limb prosthetic users. Disability and Rehabilitation. 33, 1314-1323.
*Senra, H. Oleviera, R-A. Leal, I & Viera, C. (2011). Beyond the body image: a qualitative study how adults experience lower limb amputation. Clinical Rehabilitation. 26, 180-191.
SFS 2014:821. Patientlag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 14 december, 2015.
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/sfs_sfs-2014-821/
Sjödahl, C. Gard, G & Jarnlo, GB. (2004). Coping after trans-femoral amputation due to trauma or tumour–a phenomenological approach. Disability and Rehabilitation. 26, 851–
861.
Sjödahl, C. Gard, G. & Jarnlo, G. (2008). Transfemoral amputees´experiences of the first meeting and subsequent interactions with hospital staff. Disability and rehabilitation. 30, 1192-1203.
Singh, R. Ripley, D. Pentland, B. Todd, I. Hutton, L & Philip, A. (2009). Depression and anxiety symptoms after lower limb amputation: the rise and fall. Clinical Rehabilitation.
23, 281-286.
Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (2005‐105‐
1). Hämtad från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9879/2005‐105‐
1_20051052.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2007). ICN: S etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad från http://www.swenurse.se/globalassets/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas.etiska.kod_2014.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2010). Värdegrund för omvårdnad. Hämtad från http://www.swenurse.se/globalassets/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas.etiska.kod_2014.pdf
28
Swedeamp. (2014). Årsrapport 2014 - amputations & protesregister för nedre extremitet - ett nationellt kvalitetsregister. Hämtad från
http://www.swedeamp.com/dokument/arsredovisning/Arsrapport%202014.pdf
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad från
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Virani, A. Green, T. Turin, C-T. (2014). Phantom limb pain: a nursing perspective.
Nursing Standard. 29, 44-50.
Wallengren, C & Henricson, M. (2012). Vetenskaplig kvalitetssäkring av litteraturbaserat examensarbete. Henricson. M. (Red). Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad. (s.487-488). Studentlitteratur.
Wiklund, L. (2003). Vårdvetenskap i klinisk praxis. Natur och Kultur. Stockholm.
World health organization. (1948). WHO – definition of Health. Hämtad från http://www.who.int/about/definition/en/print.html.
29