Resultatet visar på att följande områden är viktiga att arbeta vidare med i diabetesvården.
- Att fler verksamheter erbjuder grupputbildning för patienter med typ 2-diabetes. - Att hänsyn tas till deltagarnas individuella förutsättningar vid sammansättning
av diabetesgrupper i syfte att öka möjligheterna till en mer personcentrerad grupputbildning.
- Att sjuksköterskan är vaksam på att identifiera vilka patienter som har störst behov utav grupputbildning.
SLUTSATS
Slutsatsen utifrån studiens resultat är att patienterna upplevde grupputbildning som positivt. Detta då den upplevdes ge en bra informationsgrund, gemenskap och en positiv känsla av sammanhang med andra patienter med typ 2-diabetes. Grupputbildning ger patienterna fler verktyg för att hantera sin typ 2-diabetes. Resultatet har visat på att det kan vara lättare att ta till sig den individuella utbildningen efter att ha gått grupputbildning. Därför kan slutsatser dras kring fördelen av att erbjuda grupputbildning för nydiagnostiserade patienter i syfte att de ska få en tidig förståelse för sin sjukdom och lättare kunna ta till sig den individuella utbildningen. Ifall användandet av grupputbildning skulle ökas vid typ 2-diabetes skulle eventuellt en samhällsekonomisk vinst kunna ses.För att kunna utvärdera detta område krävs fortsatt forskning som behandlar både sociokulturella skillnader, hur grupputbildning kan påverka inlärningen hos nydebuterade och ifall den förändrade levnadssituationen består över tid efter grupputbildningen. Fortsatt forskning om varför inte så många utför grupputbildning kan också vara intressant inom området.
REFERENSER
Adolfsson, E., Starrin, B., Smide, B., & Wikblad, K. (2008). Type 2 diabetic patients' experiences of two different educational approaches - a qualitative study. International Journal Of Nursing Studies, 45(7), ss. 986-994.
Akhter, K., Bunn, C., Graffy, J., Donald, S., Ward, C. & Simmons, D. (2017). Empowerment-based education for established type 2 diabetes in rural England. Practical Diabetes, 34(3), ss. 83-88.
Dahlberg, K., Dahlberg, H. & Nyström, M. (2008). Reflective lifeworld research. Second edition. Lund: Studentlitteratur.
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa & vårdande i teori och praxis. Stockholm: Natur & Kultur
Dahlberg, K. (2014). Att undersöka hälsa och vårdande. Natur och Kultur: Stockholm. Deakin, T., McShane, CE., Cade, JE. & Williams, R. (2005). Group based training for selfmanagement strategies in people with type 2 diabetes mellitus. Cochrane Database of Systematic Reviews; 2005 Apr 18;(2):CD003417.
Edwall, L (2011). Rutinbesöket hos diabetessjuksköterskan. Vårdmötet och dess innebörd för personer med typ 2 diabetes. Doktorsavhandling, Göteborgs Universitet. Institutionen för vårdvetenskap och hälsa vid Sahlgrenska akademin Göteborgs
Universitet. Tillgänglig: Rutinbesöket hos diabetessjuksköterskan. Vårdmötet och dess
innebörd för personer med typ 2 diabetes. [2018-09-22].
Elo, S. & Kyngäs, H. (2008). The qualitative content analysis process. Journal of Advanced Nursing, 62(1), ss. 107-115
Fant, S. (2012). Grupputbildning vid typ 2-diabetes. Har en ny utbildningsinsats på Curera Hornstull förbättrat hälsan för patienter med typ 2-diabetes? Stockholm: Curera Hornstull.
Husdal, R., Rosenblad, A., Leksell, J., Eliasson, B., Jansson, S., Jerden, L., Stålhammar, J., Steen, L., Wallman, T., Svensson, A. & Adolffson, T. (2018). Resources and
organisation in primary health care are associated with HbA1c level: A nationwide study of 230 958 people with Type 2 diabetes mellitus. Primary care diabetes, 12, ss. 23-33.
Johansson K, Ekebergh M & Dahlberg K.(2009) A lifeworld phenomenological study of the experience of falling ill with diabetes. International Journal of Nursing Studies. 46(2) ss. 197-203.
Kneck, Å., Fagerberg, I., Eriksson, L. & Lundman, B. (2014). Living with diabetes- Development of learning patterns over a 3-year period. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, 2014(9).
Litchman, M. L., Rothwell, E. & Edelman, L. S. (2018) The diabetes online
community: Older adults supporting self-care through peer health. Patient Education & Counseling, Mar2018; 101(3), ss. 518-523.
Lundman, B. & Hällgren Granheim, U. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I Granskär, M. & Höglund-Nielsen, B. (red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur.
Mulder, H. (2012). Diabetes Mellitus – ett metabolt perspektiv. Lund: Studentlitteratur. Odgers - Jewell, K. , Isenring, E.,Thomas, R. & Reidlinger, D. (2017) Process
evaluation of a patient-centred, patient- directed, group-based education program for the management of type 2 diabetes mellitus. Nutrition & Dietetics, 74, ss. 243–252.
Petersson, A. (Red.) (2015) Utbildningsverktyg, Fakta – för dig som deltar i en typ 2- diabetesutbildning. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).
Tillgänglig: Utbildningsverktyg, Fakta – för dig som deltar i en typ 2-diabetesutbildning [2018-09-12].
Rolfe, G. (2006). Validity, trustworthiness and rigor: quality and the idea of qualitative research. Journal of Advanced Nursing, 53(3), ss. 304-310.
Rygg, L Ö., Rise, M B., Lomundal, B., Ström-Solberg, H., & Steinsbekk, A. (2010). Reasons for participation in group based diabetes self-management education. A qualitative study. Scandinavian Journal of Public Health, 38, ss. 788-793.
SBU (2009). Patientutbildning vid diabetes- en systematisk litteraturöversikt.
Tillgänglig: Patientutbildning vid diabetes- en systematisk litteraturöversikt. [2018-10- 10]
Scriven, A. (2013). Ewles & Simnett. Hälsoarbete. Lund. Studentlitteratur. Seuring T, Archangelidi O & Suhrcke M. (2015). The Economic Costs of Type 2 Diabetes: A Global Systematic Review. PharmacoEconomics, 33(8), ss. 811-31. SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet. Tillgänglig:
Hälso- och sjukvårdslag [2018-09-18]
SFS 2014:821. Patientlagen. Stockholm: Socialdepartementet. Tillgänglig: Patientlagen [2018-09-12]
SFS, 2003:460. Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Tillgänglig: Lag (2003:460) om etikprövning av
Socialstyrelsen (2017). Nationella riktlinjer för diabetesvård. Stöd för styrning och ledning. Tillgänglig: Nationella riktlinjer för diabetesvård. Stöd för styrning och ledning [2018-09-18]
Socialstyrelsen (2011). Kost vid diabetes – en vägledning till hälso- och sjukvården. Tillgänglig: Kost vid diabetes – en vägledning till hälso- och sjukvården [2018-09-12] Steinsbekk, A., Rygg, LØ., Lisulo, M., Rise, MB. & Fretheim, A. (2012). Group based diabetes self-management education compared to routine treatment for people with type 2 diabetes mellitus. A systematic review with meta-analysis. BMC Health Serv Res. 2012;12(1):1.
The World Medical Association (2018). Wma declaration of Helsinki- ethical principles for medical research involving human subjects. Tillgänglig: Wma declaration of
Helsinki- ethical principles for medical research involving human subjects [2018-09-17]
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Tillgänglig: Forskningsetiska principer inom
humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning [2018-09-15]
World Health Organization (2016) Global report on diabetes.
apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/204871/9789241565257_eng.pdf;sequence=1 [2018-09-21]
Vilhelmsson A. & Tengland P-A (2016) Global folkhälsa. Om livsvillkor, sjukdomar och social rättvisa. Lund: Studentlitteratur.
Wild S, Roglic G, Green A, Sicree R & King H. (2004). Global Prevalence of Diabetes. Diabetes Care, 27(5) ss.1047-1053.