Studiens resultat kan vara användbara för distriktssköterskor och personal inom primärvård då det är en patientgrupp som vården kommer i kontakt med kontinuerligt. Distriktssköterskan möter den nyanlända patienten genom olika faser i livet. Kunskap och förståelse är centrala delar i distriktssköterskans arbete vilket också framkommit i vårt resultat. Författarna till denna studie anser därför att resultatet kan vara av intresse för både personal och primärvårdsledning då organisatoriska hinder och förbättringsområden uppmärksammats. Många aspekter som framkom i resultatet involverar även högre beslutsfattares delaktighet som till exempel behovet av fortbildning, mer tid och resurser. Dock kan mycket göras på lokal nivå som schema-tekniska ändringar, flexibilitet och underlätta för nyanlända flyktingar att komma i kontakt med vårdcentralerna. Samt utarbeta tydliga riktlinjer vid till exempel tolkanvändning. Delar av resultatet rör även organisation och samverkan vilket kan vara av intresse för andra aktörer även utanför primärvården. I resultatet påvisas att nyanlända flyktingar har ett behov av övergripande information om svensk hälsosjukvård och egenvård. Detta är något som egentligen inte behöver falla under primärvårdens ansvar, utan det kan med fördel göras i ett tidigare skede, redan vid ankomst till Sverige. Vi anser också att det hade varit intressant att undersöka nyanlända flyktingars upplevelse av den svenska primärvården för att få ytterligare kunskap om eventuella förbättringsmöjligheter.
SLUTSATS
Vår studie belyser distriktssköterskans betydelsefulla arbete med den nyanlända flyktingen. Det upplevs finnas förbättringsområden som hade bidragit till en mer jämlik hälsa. Väsentliga delar i detta kan vara bättre samverkan och resurser angående den psykiska ohälsan, välfungerande tolkverksamhet där extra tid behöver avsättas vid tolksamtal. Tidiga insatser med fokus på hälsofrämjande åtgärder och mer tid avsatt även för detta. Nyanlända är en utsatt patientgrupp där hälsan kan vara komplex. Det behövs kontinuerlig kompetensutveckling, inte minst för att uppmärksamma ojämlik hälsa. Även om det under de senaste åren forskats kring flyktingströmmar, migranters hälsa och primärvård anser författarna till denna studie att det saknas befintlig forskning kring
distriktssköterskornas roll. Vår studie har synliggjort vilket viktigt arbete distriktssköterskan gör för den nyanlända flyktingen.
REFERENSER
Abbas, M.,Tammam, A., Bartolomei, J., Carballo, M., Durieux-Paillard, S., Gabus, L., Jablonka, A., Jackson, Y., Kaojaroen, K., Koch, D., Martinez, E., Mendelson, M., Petrova-Benedict, R., Tsiodras, S., Christie, D., Saam, M. (2018). Migrant and refugee populations: a public health and policy perspective on a continuing global crisis.
Antimicrobial Resistance and Infection Control; London. 7(113). ss. 1-11
DOI:10.1186/s13756-018-0403-4
Al Adhami, M. (2015) Förstudie MILSA- Hälsokommunikation i relation till samhällsorientering och etablering av nyanlända flyktingar i Sverige. Länsstyrelsen Skåne, s.9. https://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:913033/FULLTEXT01.pdf [2018-12-06]
Arman, M., (2017) Lidande I Wiklund Gustin, L. och Bergbom, I., Vårdvetenskapliga
begrepp i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. ss. 213-217.
Bjertrup, P-J., Bouhenia, M., Mayaud, P., Perrin, C., Farhat, JB., Blanchet, K. A life in waiting: Refugees' mental health and narratives of social suffering after European Union border closures in March 2016. Social Science & Medicine, 215, ss. 53-60.
DOI:org/10.1016/j.socscimed.2018.08.040
Danielsson, E. (2012). Kvalitativ Forskningsintervju. I Henricson, M. (red)
Vetenskaplig teori och metod, från idé till examination inom omvårdnad. Polen:
Studentlitteratur, ss. 163-173.
Delilovic, S., Kulane, A., Åsbring, N., Marttila, A., Lönnroth, K. (2018) What value for whom? – provider perspectives on health examinations for asylum seekers in
Stockholm, Sweden. BMC Health Services Research, 18(601), ss.1-9 DOI:org/10.1186/s12913-018-3422-1
Diskrimineringsombudsmannen, DO. (2012). Rätten till sjukvård på lika villkor. https://www.do.se/globalassets/publikationer/rapport-ratten-till-sjukvard-lika- villkor2.pdf [2018-09-27]
Elo, S. & Kyngäs, H. (2007). The qualitative content analysis process. Journal of
Advanced Nursing. 62(1), ss. 107-115.
DOI:org/10.1111/j.1365-2648.2007.04569
Elo, S., Kääriäinen, M., Kanste, O., Pölkki, T., Utriainen, K., Kyngäs, H. (2014).
Qualitative Content Analysis:s: A Focus on Trustworthiness. SAGE Open, 4 (1), ss.1-10
DOI: 10.1177/2158244014522633
Ekebergh, M. (2017) Tillämpning av vetenskapliga begrepp i vårdandet. I Wiklund Gustin, L. och Bergbom, I., Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur, s.84.
Eisele, Per (2017) Arbetsliv, socioekonomi och hälsa i Andersson, U., Ohlsson, J., Oscarsson, H., Oskarson, M. (red) Larmar och gör sig till. Göteborgs universitet: SOM- institutet, ss. 223-232. https://som.gu.se/digitalAssets/1649/1649020_223-232-per- eisele.pdf [2018-10-12]
Folkhälsomyndigheten (2014) Vägledning inför hälsoundersökningar för migranter.
Möten om hälsa. Folkhälsomyndigheten: Solna
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/6def8d955bdc4faaac33b6847e4f4b 8f/moten-om-halsa-vagledning.pdf [2018-09-27]
Folkhälsomyndigheten (2018) Folkhälsans utveckling- årsrapport 2018. Folkhälsomyndigheten: Solna.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/577b81a929364c6da074a391e29c1 34d/folkhalsans-utveckling-arsrapport-2018-18001.pdf [2018-09-26]
Hemberg, J., Vilander, S. (2017) Cultural and communicative competence in the caring relationship with patients from another culture. Scandinavian Journal of Caring
Science, 31(4), ss. 822- 829. DOI:org/10.1111/scs.12403
Holmberg, S., Rothstein, B. (2015). Mellanmänsklig tillit bygger goda samhällen i Ohlsson, J., Oscarsson, H., Solevid, M. (red) Ekvilibrium. Göteborgs universitet: SOM- institutet, ss. 79-89. https://som.gu.se/digitalAssets/1579/1579392_ekvilibrium-inlaga-f- -rg.pdf [2018-10-12]
Högskolan i Borås (2018). Riktlinjer för examensarbete på magisternivå- I
huvudområdet vårdvetenskap. Borås: Högskolan i Borås.
https://www.hb.se/Global/Akademi%202/Student/Riktlinjer%20och%20mallar/H18_Ri ktlinjer%20-%20MAGISTER_exarbete_Vårdvet.pdf [2018-10-31]
Jonzon, R., Lindkvist, P., Hurtig, A-K. (2018). Structural and procedural barriers to health assessment for asylum seekers and other migrants – an explorative survey in Sweden. BMC Health Services Research, 18(813), ss 1-13. DOI:org/10.1186/s12913- 018-3588-6
Koskinen C, (2017) Lyssnande I Wiklund Gustin, L. och Bergbom, I.,
Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur, s.403-413.
Krupic, F., Sadic, S., & Fatahi, N. (2016) Contact with health-care service expectation and reality of situation experienced by immigrants seeking swedish health-care. Mater
Sociomed, 28(2), ss.141-145. DOI: 10.5455/msm.2016.28.141-145
Krupic, F., Hellström, M., Biscevic, M., Sadic, S., Fatahi, N. (2016). Difficulties in using interpreters in clinical encounters as experienced by immigrants living in Sweden.
Journal of Clinical Nursing. 25(11-12), ss.1721-1728. DOI: 10.1111/jocn.13226.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lamkaddem, M., Essink-Bot, ML., Devillé W., Gerritsen, A., Stronks, K. (2015). Health changes of refugees from Afghanistan, Iran and Somalia: the role of residence status and experienced living difficulties in the resettlement process. European Journal
of Public Health, 25(6), ss. 917–922. DOI:org/10.1093/eurpub/ckv061
Lubin Lobo P., Jonzon, R., Hurtig, A (2016). Health Assessment and the Right to Health in Sweden: Asylum Seekers’ Perspectives. PLoS One; San Francisco. 11( 9), ss.1-15
DOI:10.1371/journal.pone.0161842
Lundman, B. & Hällgren Graneheim, U. Kvalitativ innehållsanalys I Höglund Nielsen B., & Granskär, M. (2017) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso-och sjukvård. Studentlitteratur: Lund, s. 221.
Länsstyrelsen Stockholm (2011) Utan hälsa, ingen etablering – hälsans roll i
flyktingmottagandet.
https://www.srhr.se/sites/default/files/Rapport%20Utan%20h%C3%A4lsa%20ingen%2 0etablering%20L%C3%A4nstyrelsen%20Stockholms%20l%C3%A4n%202011_1_0.pd f [2018-10-05]
Matlin, S.A., Depoux, A., Schütte, S., Flahault, A., Saso, L. (2018). Migrants’ and refugees’ health: towards an agenda of solutions. Public Health Review, 39(27), ss.1-55 DOI: 10.1186/s40985-018-0104-9
Migrationsverket (2015) Ordförklaringar https://www.migrationsverket.se/Om- Migrationsverket/Ordforklaringar.html#m [2018-10-06]
Migrationsverket (2018a). Inkomna ansökningar om asyl.
https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Statistik/Asyl.html [2018-11- 30]
Migrationsverket (2018b). Handläggningstider – så fungerar det. https://www.migrationsverket.se/Om-
Migrationsverket/Pressrum/Nyhetsarkiv/Nyhetsarkiv-2018/2018-05-02- Handlaggningstider---sa-fungerar-det.html [2019-01-11]
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (2017). Rapport 2017:3. En primär
angelägenhet. Kunskapsunderlag för en stärkt primärvård med patienten i centrum
https://www.vardanalys.se/wp-content/uploads/2018/11/2017-3-en-primar- angelagenhet-web.pdf
[2018-11-30]
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (2018). Rapport 2018:4. Förnuft och känsla.
Befolkningens förtroende för hälso- och sjukvården. https://www.vardanalys.se/wp-
content/uploads/2018/08/2018-4-förnuft-och-känsla-web.pdf [2018-10-17]
Polit D., & Beck, C. (2017). Nursing research. Generating and assessing evidence for
nursing practice. 10th.ed., Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams &
SFS 1984:763. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet . SFS 1986:223. Förvaltningslag. Stockholm: Justitiedepartementet.
SFS 2016:752. Lag om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd
i Sverige. Stockholm: Justitiedepartementet.
Shaffer, F., Bakhshi, M., Farell, N., Àlvarez, T. (2019). The Role of Nurses in Advancing the Objectives of the Global Compacts for Migration and on Refugees.
Nursing Administration Quarterly, 43(1), ss. 10–18.
DOI: 10.1097/NAQ.0000000000000328
Smirthwaite,G., Tengelin, E., Borrman, T. (2014) (O)jämställdhet i hälsa och vård. Sveriges kommuner och landsting.
http://webbutik.skl.se/sv/artiklar/ojamstalldhet-i-halsa-och-vard.html [2018-09-27]
Socialdepartementet (2011). Vård efter behov och på lika villkor en mänsklig rättighet. Statens offentliga utredningar (SOU) 2011:48. Stockholm: Socialdepartementet. Socialdepartementet (2016). Kommissionen för jämlik hälsa. Det handlar om jämlik
hälsa. Utgångspunkter för Kommissionens vidare arbete. Delbetänkande. Statens
offentliga utredningar (SOU) 2016:55. Stockholm: Socialdepartementet.
Socialdepartementet (2018). God och jämlik hälsa – en utvecklad folkhälsopolitik (Regeringens proposition 2017/18:249). Stockholm: Regeringskansliet.
Socialstyrelsen (2015) Psykisk ohälsa hos asylsökande och nyanlända migranter. Ett
kunskapsunderlag för primärvården.
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19664/2015-1-19.pdf [2018-12-10]
Socialstyrelsen (2016a) Hälso- och sjukvård och tandvård till asylsökande och
nyanlända.
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20370/2016-10-13.pdf [2018-11-02]
Socialstyrelsen (2016b) Primärvårdens uppdrag- En kartläggning av hur landstingens
uppdrag till primärvården är formulerade.
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20066/2016-3-2.pdf [2018-10-04]
Straiton, Reneflot1 & Diaz (2017). Mental Health of Refugees and Non-refugees from War-Conflict Countries: Data from Primary Healthcare Services and the Norwegian Prescription Database. J Immigrant Minority Health, 19(3), ss. 582–589.
Svensk sjuksköterskeförening (2013) Kompetensbeskrivning- legitimerad sjuksköterska
med specialistsjuksköterskeexamen distriktssköterska.
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer- svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-
publikationer/distriktskoterksa.kompbeskr.webb.pdf [2018-09-27]
Sveriges kommuner och landsting (2017) Hälsa i Sverige för asylsökande och
nyanlända Slutrapport för nationell spridning av insatser från förstudien om positiv hälsoutveckling för asylsökande och nyanlända. Sveriges kommuner och landsting:
Stockholm. https://www.uppdragpsykiskhalsa.se/assets/uploads/2018/01/Rapport-halsa- i-Sverige.pdf [2018-10-03]
UN (2015). Sustainable Development Goals.
https://www.un.org/sustainabledevelopment/sustainable-development-goals/ [2018-09-27]
UNHCR (2018). Vem är flykting? https://sverigeforunhcr.se/om-oss/vem-ar-flykting [2018-12-06]
van Loenen, T., van den Muijsenbergh, M., Hofmeester, M., Dowrick, C., van Ginneken, N., Aggelos Mechili, E., Angelaki, A., Ajdukovic, D., Bakic, H., Rotar Pavlic, D., Zelko, E., Hoffmann, K., Jirovsky, E., Sophie Mayrhuber, E., Dückers, M., Mooren, T., Gouweloos–Trines, J., Kolozsvári, L., Rurik, I., Lionis, C., (2018). Primary care for refugees and newly arrived migrants in Europe: a qualitative study on health needs, barriers and wishes. European Journal of Public Health, 28(1), ss. 82–87. DOI:org/10.1093/eurpub/ckx210
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Elanders Gotab.
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [2018-10-31]
Wallström, S., Ekman, I., Taft, C. (2017) Svenskarnas syn på personcentrering i vården i Andersson, U., Ohlsson, J., Oscarsson, H., Oskarson, M. (red) Larmar och gör sig till. Göteborgs universitet: SOM-institutet, ss.197-210.
https://som.gu.se/digitalAssets/1649/1649018_197-210-wallstr--m--ekman-o-taft.pdf [2018-10-12]
Wetzke, M., Happle, C., Vakilzadeh, A., Ernst, D., Sogkas, G., Schmidt, R., Behrens, G., Dopfer, C., Jablonka, A. (2018). Healthcare Utilization in a Large Cohort of Asylum Seekers Entering Western Europe in 2015. Int. J. Environ. Res. Public Health, 15(10), ss 1-9. DOI:10.3390/ijerph15102163
WHO – World Health Organization (2008). World Health Report 2008. Primary Health
Care: Now More Than Ever. Genève: World Health Organization
https://www.who.int/whr/2008 [2018-12-02]
WHO – World Health Organization (2016). Strategy and action plan for refugee and
migrant health in the WHO European Region. World Health Organization Regional
Office for Europe EUR/RC66/8.
http://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0004/314725/66wd08e_MigrantHealthS trategyActionPlan_160424.pdf
[2018-12-08]
WHO – World Health Organization (2018). Implementing integration of primary health
care and public health services to achieve health equality.
http://www.euro.who.int/en/about-us/networks/regions-for-health-network-
rhn/news/news/2018/5/implementing-integration-of-primary-health-care-and-public- health-services-to-achieve-health-equality [2018-12-08]
Wiklund Gustin, L. (2017) Medlidande och ”compassion” I Wiklund Gustin, L., Bergbom, I., Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur, ss. 353-364.
Wångdahl, J, Lytsy, P, Mårtensson, L.& Westerling, R. (2015) Health literacy among refugees in Sweden – a cross-sectional study. BMC Public health, 14(1030), ss. 1-12 https://bmcpublichealth.biomedcentral.com/track/pdf/10.1186/1471-2458-14-1030 Wärnå-Furu, C. (2017) Hälsa I Wiklund Gustin, L. och Bergbom, I., Vårdvetenskapliga
begrepp i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur, ss.405-410.
Zdravkovic, S, Grahn, M., & Björngren Cuadra, C. (2016) Kartläggning av nyanländas
hälsa. Delrapport från MILSA. MILSA – forskningsbaserad stödplattform för migration
och hälsa. Malmö:Länsstyrelsen, s.19.
https://www.lansstyrelsen.se/download/18.2e0f9f621636c84402732952/152889135454 7/MILSA%201%20Kartl%C3%A4ggning%20av%20nyanl%C3%A4ndas%20h%C3% A4lsa.pdf [2018-09-28]
Zotterman Nygren, A. Skär, L. Olsson, M. Söderberg, S. (2014). District nurses views of quality of primary healthcare encounters. Scandinavian Journal of Caring Sciences. 29(3). ss. 418-425. DOI:org/10.1111/scs.12146
Øversveen, E., Rydland, H. T., Bambra, C., & Eikemo, T. A. (2017). Rethinking the relationship between socio-economic status and health: Making the case for sociological theory in health inequality research. Scandinavian Journal of Public Health, 45, ss. 103–112. DOI:pdf/10.1177/1403494816686711.
Bilaga I
Till verksamhetschef för godkännande av datainsamling
Vi är två sjuksköterskor, Karin Lagerkvist och Henrietta Landin som studerar på
specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot distriktssjuksköterska vid Högskolan i Borås. Som en del i utbildningen gör vi ett examensarbete på avancerad nivå.
Syftet med examensarbetet är att erhålla fördjupade kunskaper inom ett område som distriktssköterskan kommer i kontakt med i sitt arbete. Vi avser att undersöka vilka erfarenheter distriktssköterskor inom primärvården har av att arbeta med nyanlända patienter som fått uppehållstillstånd. Vi skulle uppskatta din hjälp att hitta intresserade distriktssköterskor till vår studie. Förhoppningen är att hitta åtta till tio distriktssköterskor totalt sett.
Distriktssköterskor har en viktig roll i bemötandet av nyanlända patienter. Syftet med vår studie är att med fokus på jämlik vård beskriva distriktssköterskans upplevelse av arbetet med nyanlända vuxna patienter inom primärvården. Vår förhoppning är att kunna kartlägga vilka eventuella
vårdhinder/svårigheter som föreligger och vilka förbättringsmöjligheter som finns.
Metoden i examensarbetet kommer att vara kvalitativ innehållsanalys baserad på halvstrukturerade intervjuer. Datainsamling kommer att ske genom bandade intervjuer med distriktssköterskor inom primärvård. Vi vänder oss till distriktssköterskor med erfarenhet av denna patientgrupp. Intervjuerna kommer att ske tidig höst 2018 och kan gärna ske på arbetsplatsen eller enligt överenskommelse. Tidsåtgången beräknar vi till ca 30 minuter. Att medverka i studien är frivilligt och kan när som helst avbrytas utan förklaring. Allt material hanteras konfidentiellt och kan inte spåras till deltagarna vid publiceringen.
För att underlätta för oss att komma igång med våra intervjuer uppskattar vi svar om deltagande så snart som möjligt. Bifogar formulär om godkännande som mailas till angiven adress.
Vänliga hälsningar
Karin Lagerkvist & Henrietta Landin
Handledare Laura Darcy Universitetslektor Institutionen för vårdvetenskap Högskolan i Borås
E-post: xxx Telefon: xxx
Godkännande
Undertecknad verksamhetschef godkänner härmed att Karin Lagerkvist och Henrietta Landin genomför datainsamling inom ramen för vad som ovan beskrivits.
Ort och datum Titel/Verksamhet
________________________ _______________________________ Namn
Bilaga II
Samtycke till insamling och behandling av uppgifter om dig
Vi är två sjuksköterskor Karin Lagerkvist och Henrietta Landin som studerar på
specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot distriktssköterska vid Borås högskola. Som en del av kursen Examensarbete med inriktning mot distriktssköterskans arbete vid Högskolan i Borås utför vi en studie med syftet att beskriva distriktssköterskans upplevelse av att arbeta med vuxna nyanlända patienter.
Högskolan i Borås är personuppgiftsansvarig för behandlingen, som sker med stöd av artikel 6.1 (a) i dataskyddsförordningen (samtycke).
Uppgifterna kommer att användas av oss samt vara tillgängliga för lärarna på den aktuella kursen och centrala administratörer vid högskolan. Uppgifterna kan dock vara att betrakta som allmänna handlingar som kan komma att lämnas ut i det fall någon begär det i enlighet med offentlighetsprincipen.
Uppgifterna kommer att lagras inom EU/EES eller tredje land som EU-kommissionen beslutat har en skyddsnivå som är adekvat, dvs. tillräckligt hög enligt dataskyddsförordningen. Uppgifterna kommer att raderas när de inte längre är nödvändiga.
Resultatet av studien kommer att sammanställas i avidentifierad form och presenteras så att inga uppgifter kan spåras till dig.
Du bestämmer själv om du vill delta i studien. Det är helt frivilligt att lämna samtycke, och du kan när som helst ta tillbaka ett lämnat samtycke. Dina uppgifter kommer då inte att användas mera. På grund av lagkrav kan högskolan dock vara förhindrade att omedelbart ta bort uppgifterna.
Jag samtycker till att deltaga i denna studie samt att uppgifter om mig behandlas enligt ovan.
________________________ Underskrift
_________________________ Namnförtydligande
_________________________ Ort och datum
Fylls i av ansvarig lärare eller handledare
__________________________ Studenternas namn
__________________________ Kurs och kurstillfälle
__________________________ Kursansvarig (namn, avdelning)
Bilaga III
Intervjuguide
● Kan du beskriva hur ditt arbete med nyanlända flyktingar ser ut?
● Upplever du några hinder/svårigheter i arbetet med nyanlända flyktingar? ● Hur kan distriktssköterskan inom primärvård bidra till en jämlik hälsa för
nyanlända flyktingar?