DMT2 ökar över hela världen och är den vanligast förkommande typen av diabetes. Sjukdomen uppträder huvudsakligen hos vuxna personer men barn och ungdomar drabbas alltmer. De främsta riskfaktorerna för att drabbas av DMT2 är övervikt och fysisk inaktivitet. Individuella faktorer som vilja, intention, motivation och behov av socialt stöd är avgörande för att en person med DMT2 ska genomföra en beteendeförändring och bli mer fysiskt aktiv. En viktig arbetsuppgift som den diabetesansvariga distriktssköterskan har är att utbilda och stödja personen med DMT2. Genom att ge distriktsköterskan i primärvården möjlighet att ta del i den aktuella litteraturstudien får hon kunskap om effektiva faktorer som främjar ökad fysisk aktivitet hos vuxna personer med DMT2. Med hjälp av den ökade kunskapen kan distriktssköterskan individanpassa patientutbildningen. Individanpassad utbildningen leder till kunskap och medvetenhet om hälsovinster med ökad fysisk aktivitet, samt leder till ökat egenvårdsansvar av sin sjukdom. Därför är det av vikt att distriktssköterskan får kunskap om
31 effektiva evidensbaserade hälsofrämjande faktorer som främjar ökad fysisk aktivitet hos vuxna personer med DMT2.
Av de vetenskapliga studier som ingår i litteraturstudien resultat har majoriteten undersökt om hälsofrämjande metoder leder till ökad fysisk aktivitet på kort sikt hos personer med DMT2. Endast några få studier har gjort längre uppföljningar, dock som längst två år. Det finns behov av att utvärdera effekten av hälsofrämjande metoder på fysisk aktivitet i jämförelse med sedvanlig diabetesvård efter fem till 10 år för att utvärdera om fysiska aktiviteten ökar eller om den uppnådda fysiska aktiviteten bibehållits hos personer med DMT2.
Andelen yngre fysiskt inaktiva personer som insjuknar i DMT2 ökar över hela världen. Likaså får alltfler personer tillgång till internet och smarta telefoner. Idag finns applikationer till mobiltelefoner med syfte att personer ska motiveras att göra livsstilsförändringar och öka sin fysiska aktivitet. Hälso- och sjukvården behöver anpassa sig efter dagens alltmer mer aktiva och hektiska samhälle. En metod att göra det på skulle kunna vara att implementera
mobiltelefonen i diabetesvården med syfte att få personer med DMT2 att öka sin fysiska aktivitet. Vid litteratursökningen påträffades inga studier som undersökt mobilanvändande relaterat till ökad fysisk aktivitet. Det skulle vara av intresse att genomföra randomiserade kontrollerade studier med syfte att undersöka om användandet av mobiltelefoner i
diabetesvården effektivt ökar den fysiska aktiviteten hos personer med DMT2 i jämförelse med sedvanlig diabetesvård, både kortsiktigt och på längre sikt.
32
Referenslista
*vetenskapliga studier som ingår i litteraturstudiens resultat
Ajzen, I. (1991). The Theory of Planned Behavior. Organizational Behavior and Human Decision Processes, 50, 179-211.
Andersson, T., Ahlbom, A., & Carlsson, S. (2015). Diabetes prevalence in Sweden at present and projections for year 2050. PLoS ONE, 10(11), 1-10. doi: 10.1371/journal.pone.0143084
Araiza, P., Hewes, H., Gashetewa, C., Vella, C. A., & Burge, M. R. (2006). Efficacy of a pedometer-based physical activity program on parameters of diabetes control in type 2 diabetes mellitus. Metabolism: Clinical and Experimental, 55(10), 1382-1387. doi: 10.1016/j.metabol.2006.06.009
Barrett, J. E., Plotnikoff, R. C., Courneya, K. S., & Raine, K. D. (2007). Physical activity and type 2 diabetes: exploring the role of gender and income. The Diabetes Educator, 33(1), 128- 143. doi: 10.1177/0145721706297453
Bartol, T. (2012). Improving the treatment experience for patients with type 2 diabetes: role of the nurse practitioner. Journal of the American Academy of Nurse Practitioners, 24, 270-276. doi: 10.1111/j.1745-7599.2012.00722.x
Berne, C. (2012). Läkaren. I K. Wikblad (Red.), Omvårdnad vid diabetes (s. 49-58). Lund: Studentlitteratur.
Bjørgaas, M. R., Vik, J. T., Stølen, T., Lydersen, S., & Grill, V. (2008). Regular use of pedometer does not enhance beneficial outcomes in a physical activity intervention study in type 2 diabetes mellitus. Metabolism: Clinical And Experimental, 57(5), 605-611.
doi:10.1016/j.metabol.2007.12.002
Booth, A. O., Lowis, C., Dean, M., Hunter, S. J., & McKinley, M. C. (2013). Diet and
physical activity in the self-management of type 2 diabetes: barriers and facilitators identified by patients and health professionals. Primary Health Care Research & Development, 14(3), 293-306. doi: 10.1017/S1463423612000412
33 Boström, E., Isaksson, U., Lundman, B., Lehuluante, A., & Hörnsten, Å. (2014). Patient- centred care in type 2 diabetes - an altered professional role for diabetes specialist nurses. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 28(4), 675-682. doi: 10.1111/scs.12092
*Boudreau, F., Godin, G., & Poirier, P. (2011). Effectiveness of a computer-tailored print- based physical activity intervention among French Canadians with type 2 diabetes in a real- life setting. Health Education Research, 26(4), 573-585. doi: 10.1093/her/cyr008
Boule, N. G., Haddad, E., Kenny, G. P., Wells, G. A., & Sigal, R. J. (2001). Effects of exercise on glycemic control and body mass in type 2 diabetes mellitus. JAMA, 286(10), 1218-1227.
Brownson, R. C., Ballew, P., Dieffenderfer, B., Haire-Joshu, D., Heath, G. W., Kreuter, M. W., & Myers, B. A. (2007). Evidence-based interventions to promote physical activity: what contributes to dissemination by state health departments. American Journal of Preventive Medicine, 33(1S), 66-78. doi: 10.1016/j.amepre.2007.03.011
Casey, D., De Civita, M., & Dasgupta, K. (2010). Understandning physical activity facilitators and barriers during and following a supervised exercise programme in type 2 diabetes: a qualitative study. Diabetic Medicine, 27, 79-84. doi: 10.1111/j.1464-
5491.2009.02873.x
Çolak, T. K., Acar, G., Dereli, E. E., Özgül, B., Demirbüken, İ., Alkaç, Ç., & Polat, M. G. (2016). Association between the physical activity level and the quality of life of patients with type 2 diabetes mellitus. Journal of Physical Therapy Science, 28(1), 142-147.
Davidson, J. (2004). Treatment of the patient with diabetes: importance of maintaining target HbA1c levels. Current Medical Research and Opinion, 20(12), 1919-1927. doi:
10.1185/0300779904X6291
*De Greef, K., Deforche, B., Tudor-Locke, C., & De Bourdeaudhuij, I. (2010). A cognitive- behavioural pedometer-based group intervention on physical activity and sedentary behaviour in individuals with type 2 diabetes. Health Education Research, 25(5), 724-736. doi:
34 *De Greef, K., Deforche, B., Tudor-Locke, C., & Bourdeaudhuij, I. (2011a). Increasing
physical activity in Belgian type 2 diabetes patients: a three-arm randomized controlled trial. International Journal of Behavioral Medicine, 18(3), 188-198. doi: 10.1007/s12529- 010-9124-7
*De Greef, K., Deforche, B., Ruige, J., Bouckaert, J., Tudor-Locke, C., Kaufman, J., & De Bourdeaudhuij, I. (2011b). The effects of a pedometer-based behavioral modification program with telephone support on physical activity and sedentary behavior in type 2 diabetes
patients. Patient Education and Counseling, 84(2), 275-279. doi: 10.1016/j.pec.2010.07.010
Diedrich, A., Munroe, D., & Romano, M. (2010). Promoting physical activity for persons with diabetes. Diabetes Educator, 36(1), 132-140. doi: 10.1177/01457217096852382
Di Loreto, C., Fanelli, C., Lucidi, P., Murdolo, G., De Cicco, A., Parlanti, N., ... De Feo, P. (2003). Validation of a counseling strategy to promote the adoption and the maintenance of physical activity by type 2 diabetic subjects. Diabetes Care, 26(2), 404-408.
Distriktssköterskeföreningen. (2008). Kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen distriktssköterska. Stockholm:
Distriktssköterskeföreningen. Från http://www.distriktsskoterska.se/
*Eakin, E. G., Winkler, E. A., Dunstan, D. W., Healy, G. N., Owen, N., Marshall, A. M., ... Reeves, M. M. (2014). Living well with diabetes: 24-month outcomes from a randomized trial of telephone-delivered weight loss and physical activity intervention to improve glycemic control. Diabetes Care, 37(8), 2177-2185. doi: 10.2337/dc13-2427
Ekman, I., & Norberg, A. (2013). Personcentrerad vård – teori och tillämpning. I A-K. Edberg, A. Ehrenberg, F. Friberg, L. Wallin, H. Wijk & J. Öhlén (Red.), Omvårdnad på avancerad nivå: kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområden (s. 29-61). Lund: Studentlitteratur.
Eldh, A. C. (2014). Delaktighet i rollen som patient. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.),
35 Elgán, C., & Fridlund, B. (2014). Vuxet vardagsliv. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.),
Omvårdnadens grunder: perspektiv och förhållningssätt (127-151). Lund: Studentlitteratur.
Ferrand, C., Perrin, C., & Nasarre, S. (2008). Motives for regular physical activity in women and men: a qualitative study in French adults with type 2 diabetes, belonging to a patients' association. Health and Social Care in the Community, 16(5), 511-520. doi: 10.1111/j.1365- 2524.2008.00773.x
Fowler, M. J. (2008). Microvascular and macrovascular complications of diabetes. Clinical Diabetes, 26(2), 77-82.
Fowles, J. R., Shields, C., Barron, B., McQuaid, S., & Dunbar, P. (2014). Implementation of resources to support patient physical activity through diabetes centres in atlantic Canada: the effectiveness of toolkit-based physical activity counselling. Canadian Journal of
Diabetes, 38(6), 415-422. doi: 10.1016/j.jcjd.2014.02.020
Gaede, P., Lund-Andersen, H., Parving, H., & Pedersen, O. (2008). Effect of a multifactorial intervention on mortality in type 2 diabetes. The New England Journal of Medicine, 358(6), 580-591. doi: 10.1056/NEJMoa0706245
Goetz, K., Szecsenyi, J., Campbell, S., Rosemann, T., Rueter, G., Raum, E., ... Miksch, A. (2012). The importance of social support for people with type 2 diabetes - a qualitative study with general practitioners, practice nurses and patients. GMS Psycho-Social-Medicine, 9, 1-9.
Greaves, C., Middlebrooke, A., O'Loughlin, L., Holland, S., Piper, J., Steele, A., ... Daly, M. (2008). Motivational interviewing for modifying diabetes risk: a randomised controlled trial. British Journal of General Practice, 58(553), 535-540. doi: 10.3399/bjgp08X319648
*Heinrich, E., Candel, M., Schaper, N., & de Vries, N. (2010). Effect evaluation of a
motivational interviewing based counselling strategy in diabetes care. Diabetes Research and Clinical Practice, 90(3), 270-278. doi: 10.1016/j.diabres.2010.09.012
36 Holmström, I. M., & Rosenqvist, U. (2005). Misunderstandings about illness and treatment among patients with type 2 diabetes. Journal of Advanced Nursing, 49(2), 146-154. doi: 10.1111/j.1365-2648.2004.03274.x
Hörnsten, Å., Lindahl, K., Persson, K., & Edvardsson, K. (2014). Strategies in health- promoting dialogues - primary healthcare nurses' perspectives - a qualitative study. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 28(2), 235-244. doi: 10.1111/scs.12045
International Diabetes Federation. (2015). IDF Diabetes Atlas: seventh edition 2015. Bryssel: International Diabetes Federation. Från http://www.diabetesatlas.org/resources/2015-
atlas.html
*Jennings, C. A., Vandelanotte, C., Caperchione, C. M., & Mummery, W. K. (2014).
Effectiveness of a web-based physical activity intervention for adults with type 2 diabetes - a randomized controlled trial. Preventive Medicine, 60, 33-40. doi:
10.1016/j.ypmed.2013.12.011
Jutterström, L., Hörnsten, Å., Sandström, H., Stenlund, H., & Isaksson, U. (2016). Nurse-led patient-centered self-management support improves HbA1c in patients with type 2 diabetes - a randomized study. Patient Education and Counseling, 99(11), 1821-1829. doi:
10.1016/j.pec.2016.06.016
Kang, M., Marshall, S., Barreira, T., & Lee, J. (2009). Effect of pedometer-based physical activity interventions: a meta-analysis. Research Quarterly for Exercise and Sport, 80(3), 648-655. doi: 10.1080/02701367.2009.10599604
*Kirk, A., Mutrie, N., MacIntyre, P., & Fisher, M. (2003). Increasing physical activity in people with type 2 diabetes. Diabetes Care, 26(4), 1186-1192.
*Kirk, A. F., Mutrie, N., Maclntyre, P. D., & Fisher, M. B. (2004). Promoting and
maintaining physical activity in people with type 2 diabetes. American Journal of Preventive Medicine, 27(4), 289-296. doi: 10.1016/j.amepre.2004.07.009
37 Kirk, A. F., Barnett, J., & Mutrie, N. (2007). Physical activity consultation for people with type 2 diabates: evidence and guidelines. Diabetic Medicine, 24, 809-816. doi:
10.1111/j.1464-5491.2007.02190.x
*Kirk, A., Barnett, J., Leese, G., & Mutrie, N. (2009). A randomized trial investigating the 12-month changes in physical activity and health outcomes following a physical activity consultation delivered by a person or in written form in type 2 diabetes: Time2Act. Diabetic Medicine, 26(3), 293-301. doi: 10.1111/j.1464-5491.2009.02675.x
Korkiakangas, E. E., Alahuhta, M. A., Husman, P. M., Keinänen-Kiukaanniemi, S., Taanila, A. M., & Laitinen, J. H. (2011a). Motivators and barriers to exercise among adults with a high risk of type 2 diabetes - a qualitative study. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 25(1), 62-69. doi: 10.1111/j.1471-6712.2010.00791.x
Korkiakangas, E., Taanila, A. M., & Keinänen-Kiukaanniemi, S. (2011b). Motivation to physical activity among adults with high risk of type 2 diabetes who participated in the Oulu substudy of the Finnish Diabetes Prevention Study. Health and Social Care in the
Community, 19(1), 15-22. doi: 10.1111/j.1365-2524.2010.00942.x
Lindström, J., llanne-Parikka, P., Peltonen, M., Aunola, S., Eriksson, J. G., Hemiö, K., ... Tuomilehto, J. (2006). Sustained reduction in the incidence of type 2 diabetes by lifestyle intervention: follow-up of the Finnish Diabetes Prevention Study. The Lancet, 368(9548), 1673-1679. doi: 10.1016/S0140-6736(06)69701-8
Mladenovic, A. B., Wozniak, L., Plotnikoff, R. C., Johnson, J. A., & Johnson, S. T. (2014). Social support, self-efficacy and motivation: a qualitative study of the journey through
HEALD (Healthy Eating and Active Living for Diabetes). Practical Diabetes, 31(9), 370-374. doi: 10.1002/pdi.1905
Mulder, A. (2011). Patogenetiska mekanismer vid utveckling av typ 2-diabetes. I C-D Agardh (Red.), Typ 2-diabetes: klassifikation, diagnostik, behandling (s. 29-53). Stockholm: Liber.
Nationella diabetesregistret. (u.å.). Andel fysiskt inaktiva från 18 år. Hämtad 10 september, 2016, från Nationella diabetesregistret, https://www.ndr.nu/#/knappen
38 Nolan, C., Damm, P., & Prentki, M. (2011). Type 2 diabetes across generations: from
pathophysiology to prevention and management. Lancet, 378, 169-181. doi: 10.1016/S0140- 6736(11)60614-4
Olsson, L., Jakobsson Ung, E., Swedberg, K., & Ekman, I. (2013). Efficacy of person-centred care as an intervention in controlled trials - a systematic review. Journal of Clinical Nursing, 22(3/4), 456-465. doi: 10.1111/jocn.12039
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2012). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. (9.ed.) Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins.
Robinson, J. H., Callister, L. C., Berry, J. A., & Dearing, K. A. (2008). Patient-centered care and adherence: definitions and applications to improve outcomes. Journal of the American Academy of Nurse Practioners, 20, 600-607. doi: 10.1111/j.1745-7500.2008.00360.x
Sagen, J. (2013a). Fysisk aktivitet. I A. Skafjeld & M. Graue (Red.), Diabetes:
Förebyggande, arbete, behandling och uppföljning (s. 179-191). Lund: Studentlitteratur.
Sagen, J. (2013b). Sjukdomslära. I A. Skafjeld & M. Graue (Red.), Diabetes: Förebyggande, arbete, behandling och uppföljning (s. 23-87). Lund: Studentlitteratur.
SFS 2014:821. Patientlag. Stockholm: Socialdepartementet.
Siminerio, L. M., Funnell, M. M., Peyrot, M., & Rubin, R. R. (2007). US nurses' perceptions of their role in diabetes care: results of the cross-national Diabetes Attitudes Wishes and Needs (DAWN) study. The Diabetes Educator, 33(1), 152-162. doi:
10.1177/0145721706298194
Snellman, I. (2012). Autonomi och delat beslutsfattande i diabetesvården. I K. Wikblad (Red.), Omvårdnad vid diabetes (s. 193-203). Lund: Studentlitteratur.
39 Socialstyrelsen. (u.å.a). KBT (Kognitiv beteendeterapi). Hämtad 22 oktober, 2016, från
Socialstyrelsen,
http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/sokimetodguidenforsocialtarbete/kbtkog nitivbeteendeterapi
Socialstyrelsen. (u.å.b). MI (Motiverande samtal). Hämtad 22 oktober, 2016, från Socialstyrelsen,
http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/sokimetodguidenforsocialtarbete/motiver andesamtal
Socialstyrelsen. (2015). Nationella riktlinjer för diabetesvård: Stöd för styrning och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen. Från http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2015/2015-2-3
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2007). Metoder för att främja fysisk aktivitet: en systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Från http://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU-utvarderar/metoder-for-att- framja-fysisk-aktivitet/
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2014). Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården: en handbok. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Från http://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok.pdf
Stratton, I. M., Adler, A. I., Neil, A. W., Matthews, D. R., Manley, S. E., Cull, C. A., … Holman, R. R. (2000). Association of glycaemia with macrovascular and microvascular complications of type 2 diabetes (UKPDS 35): prospective observational study. BMJ, 321, 405-412. doi: http://dx.doi.org/10.1136/bmj.321.7258.405
Stumvoll, M., Goldstein, B. J., & van Haeften, T. W. (2005). Type 2 diabetes: principles of pathogenesis and therapy. Lancet, 365, 1333-1346.
Sörman, E. (2012). Diabetessjuksköterskan. I K. Wikblad (Red.), Omvårdnad vid diabetes (s. 59-66). Lund: Studentlitteratur.
40 The Diabetes Prevention Program (DPP). (2002). Description of lifestyle intervention.
(2002). Diabetes Care, 25(12), 2165-2171.
Thomas, N., Alder, E., & Leese, G. P. (2004). Barriers to physical activity in patients with diabetes. Postgraduate Medical Journal, 80(943), 287-291. doi: 10.1136/pgmj.2003.010553 Toft, E. (2011). Behandlingsstrategier vid typ 2-diabetes. I C-D Agardh (Red.), Typ 2- diabetes: klassifikation, diagnostik, behandling (s. 80-106). Stockholm: Liber.
Tudor-Locke, C. E., Myers, A. M., & Rodger, N. W. (2001). Development of a theory-based daily activity intervention for individuals with type 2 diabetes. The Diabetes Educator, 27(1), 85-93.
Tuomilehto, J., Lindström, J., Eriksson, J., Valle, T., Hämäläinen, H., Ilanne-Parikka, P., ... Uusitupa, M. (2001). Prevention of type 2 diabetes mellitus by changes in lifestyle among subjects with impaired glucose tolerance. New England Journal of Medicine, 344(18), 1343- 1350.
Wikblad, K. (2012a). Det multiprofessionella diabetesteamet. I K. Wikblad (Red.), Omvårdnad vid diabetes (s. 27-28). Lund: Studentlitteratur.
Wikblad, K. (2012b). Egenvårdsutbildning. I K. Wikblad (Red.), Omvårdnad vid diabetes (s. 129-140). Lund: Studentlitteratur.
Wikblad, K. (2012c). Evidensbaserad omvårdnad vid diabetes. I K. Wikblad (Red.), Omvårdnad vid diabetes (s. 419-423). Lund: Studentlitteratur.
World Health Organization. (u.å.). Prevalence of insufficient physical activity among adults. Hämtad 11 september, 2016, från World Health Organization,
http://apps.who.int/gho/data/view.main.2482?lang=en
World Health Organization. (2016a). Global report on diabetes. Genève: World Health Organization. Från http://www.who.int/diabetes/publications/grd-2016/en/
41 World Health Organization. (2016b). Physical activity. Hämtad 8 september, 2016, från World Health Organization, http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs385/en/
World Medical Association. (2013). Declaration of Helsinki: Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects. Hämtad 3 oktober, 2016, från World Medical
Association, http://www.wma.net/en/30publications/10policies/b3/index.html
Örebro universitet. (2015). Granskningsmall för randomiserad kontrollerad studie och observationsstudier med kontrollgrupp. Granskningsmallen är utformad och modifierad utifrån SBU:s granskningsmallar (2010 och 2012), Polit och Becks (2012) kriterier, Pace et als (2012) Mixed Method Apprasial Tool (MMAT) och Critical Appraisal Skills Program CASP© (2013). Modifierad av Ulrica Nilsson, Institutionen för Hälsovetenskap och Medicin, Örebro Universitet. Tillgänglig Blackboard, Örebro universitet, 15 september, 2016.
Bilaga 1. Sökmatris.
Databas: MEDLINE ämnesordssökning 170116 Kl. 08.45
Sökning Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3 Urval 4
S1 (MH ”Diabetes Mellitus, Type 2”) 100,059
S2 (MH ”Motor Activity”) OR (MH ”Exercise”) 162, 064 S3 (MH ”Health Promotion/MT”) 15,529 S4 S1 AND S2 AND S3 82 S5 S1 AND S2 AND S3 Limiters: English language, 2003-2016 77 45 18 5 4
Databas: Cinahl ämnesordssökning 170116 Kl. 08.57
Sökning Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3 Urval 4
S1 (MH ”Diabetes Mellitus, Type 2”) 41,132 S2 (MH ”Physical Activity”) OR (MH ”Exercise”) 56,908 S3 (MH ”Health Promotion/MT”) 7,806 S4 S1 AND S2 AND S3 41 S5 S1 AND S2 AND S3 Limiters: English language, Peer-Reviewed, 2003-2016 37 18 (4*) 8 0 0
*antal bortvalda dubbletter efter läsning av abstrakt från ämnesordssökningen i databasen MEDLINE Databas: PsycINFO ämnesordssökning
170116 Kl. 09.25
Sökning Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3 Urval 4
S1 DE ”Type 2 Diabetes” 2,696 S2 DE ”Physical Activity” OR DE ”Exercise” 35,542 S3 DE ”Health Promotion” 28,160 S4 S1 AND S2 AND S3 55 S5 S1 AND S2 AND S3 Limiters: English language, Peer-Reviewed, 2003-2016 48 21 (8*) 10 2 1
Databas: MEDLINE fritextsökning 170116 Kl. 10.13
Sökning Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3 Urval 4
S1
diabetes mellitus type 2 OR diabetes type 2 OR type 2 diabetes 171,715 S2 physical activity OR exercise 395,281 S3 health promotion methods 30,051 S4 S1 AND S2 AND S3 257 S5 S1 AND S2 AND S3 Limiters: English language, 2003-2016 245 96 (*15) 25 4 3
*antal bortvalda dubbletter efter läsning av abstrakt från ämnesordssökningarna i databaserna MEDLINE (10 stycken), Cinahl (2 stycken) och PsycINFO (3 stycken)
Databas: Cinahl fritextsökning 170116 Kl. 10.25
Sökning Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3 Urval 4
S1
diabetes mellitus type 2 OR diabetes type 2 OR type 2 diabetes 54,718 S2 physical activity OR exercise 169,868 S3 health promotion methods 17,117 S4 S1 AND S2 AND S3 167 S5 S1 AND S2 AND S3 Limiters: English language, Peer-Reviewed, 2003-2016 149 30 (12*) 5 0 0
*antal bortvalda dubbletter efter läsning av abstrakt från ämnesordssökningarna i databaserna MEDLINE (4 stycken) och Cinahl (4 stycken), samt MEDLINE fritextsökning (4 stycken)
Databas: PsycINFO fritextsökning 170116 Kl. 10.45
Sökning Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3 Urval 4
S1
diabetes mellitus type 2 OR diabetes type 2 OR type 2 diabetes 8,359 S2 physical activity OR exercise 134,449 S3 health promotion methods 26,038 S4 S1 AND S2 AND S3 252 S5 S1 AND S2 AND S3 Limiters: English language, Peer-Reviewed, 2003-2016 239 54 (5*) 13 0 0
*antal bortvalda dubbletter efter läsning av abstrakt från ämnesordssökningarna i databaserna MEDLINE (4 stycken) och PsycINFO (1 stycken)
Bilaga 2. Exkluderade studier efter hellästa studier.
FÖRFATTARE (ÅRTAL) ORSAK TILL EXKLUDERING
Alexander et al. (2012) RCT. Passar ej syftet. Almeida et al. (2014) RCT. Passar ej syftet. Andersen et al. (2013) RCT. Passar ej syftet. Andrews et al. (2011) RCT. Passar ej syftet.
Baghianmoghadam et al. (2012)
Låg värdering efter kvalitetsgranskning. Ingen poweranalys gjord. Otydligt redovisat urval. Etiskt tillstånd saknas. Bortfallet redovisas inte. Utfallsmåtten otydligt redovisade.
Balducci et al. (2015) RCT. Ej färdig studie, resultat saknas. Bennett et al. (2008) RCT. Passar ej syftet.
Biddle et al. (2015) RCT. Passar ej syftet. Bjørgaas et al. (2008) RCT. Passar ej syftet.
Brokaw et al. (2015) Ej RCT.
Chen et al. (2011) Quasi-experimentell studie. Diedrich et al. (2010) Quasi-experimentell studie. Dixit et al. (2014) RCT. Passar ej syftet. Duijzer et al. (2014) RCT. Passar ej syftet.
Dutton et al. (2009)
Låg värdering efter kvalitetsgranskning. Ingen poweranalys gjord. Otydligt redovisad
randomiseringsmetod. Etiskt resonemang saknas. Bortfallet redovisas inte.
Dyson et al. (2010) RCT. Passar ej syftet. Eakin et al. (2008) RCT. Passar ej syftet. Eakin et al. (2010) RCT. Passar ej syftet. Eakin et al. (2013) RCT. Passar ej syftet. Erickson et al. (2013) Cross-sectional studie. Eriksson et al. (2006) RCT. Passar ej syftet. Fowles et al. (2014) Quasi-experimentell studie. Fritz et al. (2013). RCT. Passar ej syftet. Gallagher et al. (2012) RCT. Passar ej syftet.
Gibson et al. (2012) Ingen RCT.
Goode et al. (2011) RCT. Passar ej syftet. Goode et al. (2012) RCT. Passar ej syftet. Greaves et al. (2008) RCT. Passar ej syftet. Gusi et al. (2008) RCT. Passar ej syftet.
Hardeman et al. (2008) Experimentell studie. Ej randomiserad. Hardeman et al. (2009) RCT. Passar ej syftet.
Hesselink et al. (2013) RCT. Passar ej syftet.
Jackson et al. (2007) RCT. Passar ej syftet. Jansink et al. (2013) RCT. Passar ej syftet. Kinmonth et al. (2008) RCT. Passar ej syftet.
Kolt et al. (2009) RCT. Ej färdig studie, resultat saknas. Laatikainen et al. (2007) RCT. Passar ej syftet.
Lawler et al. (2014) RCT. Passar ej syftet. Liebreich et al. (2009) RCT. Passar ej syftet. Lindström et al. (2006) RCT. Passar ej syftet. Lindström et al. (2006) RCT. Passar ej syftet. Lindström et al. (2010) RCT. Passar ej syftet. Lindström et al. (2013) RCT. Passar ej syftet. Mahdizadeh et al. (2013)
Låg värdering efter kvalitetsgranskning. Etiskt
resonemang saknas. Bortfallet redovisas inte. För många utfallsmått att svara på vilket resultatet inte gör.
Mathieu et al. (2008) Quasi-experimentell studie. Moriyama et al. (2009) RCT. Passar ej syftet. Oldroyd et al. (2006) RCT. Passar ej syftet.
Peacock et al. (2015) RCT. Ej färdig studie, resultat saknas.
Pedersen et al. (2006) Review.
Plotnikoff et al. (2010) RCT. Ej färdig studie, resultat saknas. Plotnikoff et al. (2010) RCT. Passar ej syftet.
Richardson et al. (2007) Pilotstudie.
Richert et al. (2007) Ingen RCT.
Roessler et al. (2009) RCT. Passar ej syftet.
Roessler et al. (2009) Ej RCT.
Rossen et al. (2015) RCT. Ej färdig studie, resultat saknas. Sardar et al. (2009) RCT. Passar ej syftet.
Sigurdardottir et al. (2009) RCT. Passar ej syftet.
Stenman et al. (2012) Experimentell studie, ej randomiserad.
Sung et al. (2012) Review.
Tavakolizadeh et al. (2014) RCT. Passar ej syftet. Thompson et al. (2008) RCT. Passar ej syftet.
van der Heijden et al. (2012) Ej randomiserad kontrollerad studie. van der Heijden et al. (2012) RCT. Passar ej syftet.
Waryasz et al. (2010) Review.
Waters et al. (2011) RCT. Passar ej syftet. Venditti et al. (2014) RCT. Passar ej syftet. Vermunt et al. (2012) RCT. Passar ej syftet. Yates et al. (2009) RCT. Passar ej syftet.
Bilaga 3. Redovisning av kvalitetsbedömning utifrån granskningsmall för randomiserad kontrollerad studie och observationsstudier med
kontrollgrupp (Örebro universitet, 2015).
Författare (Årtal) Vetenskaplig relevans och redlighet Urval Intervention/ exponering Bortfall och följsamhet Utfalls- mått Resultat Kritiskt förhållnings- sätt Totalt antal JA-svar Bedömd kvalitets- nivå Antal JA- svar n/N=9 Antal JA- svar n/N=6 Antal JA- svar n/N=5 Antal JA- svar n/N=5 Antal JA- svar n/N=5 Antal JA- svar n/N=5 Antal JA- svar n/N=6 n/N=41 (%) Baghianimoghadam et al. (2012) 3/9 2/6 3/5 1/5 2/5 2/5 5/6 18/41 (44 %) Låg Boudreau et al. (2011) 7/9 6/6 4/5 3/5 5/5 3/5 6/6 34/41 (82 %) Medel De Greef et al. (2010) 7/9 6/6 5/5 2/5 5/5 3/5 6/6 34/41 (82 %) Medel De Greef et al. (2011a) 7/9 5/6 5/5 4/5 5/5 3/5 6/6 35/41 (85 %) Hög De Greef et al. (2011b) 6/9 6/6 5/5 5/5 5/5 3/5 2/6 32/41 (78 %) Medel Dutton et al. (2009) 4/9 4/6 2/5 1/5 3/5 0/5 4/6 18/41 (44 %) Låg Eakin et al. (2014) 8/9 6/6 5/5 4/5 5/5 3/5 5/6 36/41 (87 %) Hög Heinrich et al. (2010) 6/9 4/6 3/5 3/5 5/5 3/5 5/6 29/41 (70 %) Medel Jennings et al. (2014) 8/9 6/6 4/5 2/5 5/5 3/5 6/6 34/41 (82 %) Medel Kirk et al. (2003) 6/9 4/6 4/5 5/5 5/5 3/5 5/6 31/41 (75 %) Medel