Denna studies resultat visar att information i mötet med personer med diabetes ofta är bristfällig. Diabetessjuksköterskan utforskar inte alltid personens tidigare kunskap eller önskemål. Resultatet kan användas för att hjälpa diabetessjuksköterkor att ändra perspektiv mot ett mer individanpassat sätt att arbeta på. Personer med diabetes har inte alltid kunskap om samband mellan diabetes och fothälsa och här kan diabetessjuksköterskan bidra genom att skapa dialog. Genom information om vad diabetes är och hur det påverkar hälsan är därför viktigt i mötet med personen med diabetes typ 2 för att underlätta medvetna val beträffande egenvård. Fotundersökning som görs i samband med besök hos diabetessjuksköterskan bör även innehålla information om varför vissa åtgärder görs, detta leder till att personen med diabetes får kunskap om att fothälsa är viktig. Individuella egenvårdsåtgärder kan utformas när dialog mellan diabetessjuksköterska och person med diabetes fungerar. Dagens besök hos diabetessjuksköterska är ofta baserade utifrån checklistor och information ges utan säkerställande av att personen med diabetes förstår eller omvandlar informationen till kunskap. Även här skapar dialog en möjlighet till delaktighet vilket kan leda att personen gör medvetna val angående egenvård.
Vidare forskning behövs angående om fotvårsterapeutens åtgärder minskar risken för fotkomplikationer samt om dessa åtgärder är samhällsekonomiskt försvarbara. Dessutom behövs ytterligare forskning kring hur personen med diabetes kan göras delaktig i sin egen vård samt hur denna delaktighet skapar möjligheter för personen att göra medvetna val.
Mer forskning behövs utifrån personens perspektiv samt hur delaktighet upplevs i mötet med diabetessjuksköterskan.
27
REFERENSER
Agardh, D. (2009). Mikroangiopati. I C-D. Agardh & C. Berne (Red.), Diabetes.
Stockholm: Liber.
Albargawi, M., Snethen, J., Al Gannass, A. & Kelber, S. (2017). Relationship between person’s health beliefs and diabetes self-care regimen. Journal of Vascular Nursing, 35, 187-192. Doi: http://dx.doi.org/10.1016/j.jvn.2017.07.002.
Al-Hariri, M. T., Al-Enazi, A. S., Alshammari, D. M., Bahamdan, A. S., AL-Khtani, S. M.
& Abdulwahab, A. A. (2017). Descriptive study on the knowledge, attitudes and practices regarding the diabetic foot. Journal of Taibah University Medical Sciences, 12(6), 492-496. Doi: http://dx.doi.org/10.1016/j.jtumed.2017-01.001.
Andersson, S., Svanström, R., Ek, K., Rosén, H. & Berglund, M. (2015). ’The challenge to take charge of life with long-term illness’: nurses’ experiences of supporting patients’
learning with the didactic model. Journal of Clinical Nursing, 24, 3409-3416. Doi:
10.1111/jocn.12960
Apelqvist, J. & Bergqvist, D. (2009). Diabetesfoten. I C-D. Agardh & C. Berne (Red.), Diabetes. Stockholm: Liber.
Arborelius, E. (2013). Att tala med patienter om levnadsvanor. I B. Klang Söderkvist (Red.), Patientundervisning. Lund: Studentlitteratur.
Baba, M., Foley, L., Davis, W. A. & Davis, T. M. E. (2014). Research: Eductional and psychological issues. Self-awareness of foot health status in patients with Type 2 diabetes:
the Freemantle Diabetes Study Phase II. Diabetic Medicine 31, 1439-1445. Doi:
10.1111/dme.12521
Barshes, N. R., Saedi, S., Wrobel, J., Kougias, P., Kundakcioglu, O. E. & Armstrong, D. G.
(2017). A model to estimate cost-savings in diabetic foot ulcers prevention efforts. Journal of Diabetes and Its Complications, 31, 700-707. Doi:
http://dx.doi.org/10.1016/j.jdiacomp.2016.12.017
Berglund, M. (2014). Learning turning points - in life with long-term illness - visualized with the help of the life-world philosophy. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, 9(1), 1-26. Doi: https://doi.org/10.3402/qhw.v9.22842
Boström, E., Isaksson, U., Lundman, B., Egan Sjölander, A. & Hörnsten, Å. (2012).
Diabetes specialist nurses´ perceptions of their multifaceted role. EDN Summer, 9(2), 39-44b. Doi: https://doi.org/10.1002/edn.204
Chin, Y-F., Liang, J., Wang, W-S., Hsu, B. R-S. & Huang, T-T. (2014). The role of foot self-care behavior on developing foot ulcers in diabetic patients with peripheral neuropathy: A prospektive study. International Journal of Nursing Studies, 51(12), 1568-1574. Doi: http:dx.doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2014.05.001
28
Chourdakis, M., Kontogiannis, V., Malachas, K., Pliakas, T. & Kritis, A. (2014). Self-Care Behaviors of Adults with Type 2 Diabetes Mellitus in Greece. Journal of Community Health, 39, 972-979. Doi: 10.1007/s10900-014-9841-y.
Crews, R. T., Schneider, K. L., Yalla, S. V., Reeves, N. D., & Vileikyte, L. (2016).
Physiological and psychological challenges of increasing physical activity and exercise in patients at risk of diabetic foot ulcers: a critical review. Diabetes Metabolism Research and Reviews 32, 791-804. Doi: 10.1002/dmrr.2817
Cuevas, H. E. & Brown, S. A. (2018). Self-management decision making of Cuban Americans with type 2 diabetes. Journal of Transcultural Nursing, 29(3), 222-228. Doi:
10.1177/1043659617696977.
Denyes, M. J., Orem, D. E. & Bekel, G. (2001). Self-care: A foundational science. Nursing Science Quarterly, 14(1), 48-54. Doi: https://doi.org/10.1177/089431840101400113
Dixit, S., Maiya, A. G. & Shastry, B. A. (2014). Effect of aerobic exercise on peripheral nerve functions of population with diabetic peripheral neuropathy in type 2 diabetes: A single blind, parallell group randomized controlled trial. Journal of Diabetes and Its Complications 28, 332-339. Doi: http://dx.doi.org/10.1016/j.jdiacomp.2013.12.006
D’Souza, M. S., Ruppert, S. D., Parahoo, K., Karkada, S. N., Amirtharaj, A., Jacob, D., … Al Salmi, N. M. D. (2016). Foot care behaviors among adults with type 2 diabetes.
Primary Care Diabetes, 10, 442-451. Doi: http://dx.doi.org/10.1016/j.pcd.2016.04.002.
EU 2016/679. Europaparlamentets och Rådets förordning av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). Bryssel: Europeiska unionen. Hämtad 2019-03-17 från htps://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32016R0679&rid=1
Flood, L. S. (2009). Nurse-Patient Interactions Related To Diabetes Foot Care. MEDSURG Nursing journal, 18(6), 361-368. Hämtad 2019-03-19 från http://web.b.ebscohost.com/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=1&sid=5669f6f9-f8b8-4b3a-b9bb-5ec3fc162464%40sessionmgr120
Formosa, C., Gatt, A. & Chockalingam, N. (2012). Diabetic foot complications in Malta:
Prevalence of risk factors. The Foot, 22, 294-297. Doi:
http://dx.doi.org/10.1016/j.foot.2012.08.008
Friberg, F. & Öhlén, J. (2017). Fenomenologi och hermeneutik. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod – Från idé till examination inom omvårdnad. Lund:
Studentlitteratur.
Funnel, M. (2012). Professions- respektive patientcentrerade utbildningsmodeller. I K.
Wikblad (Red.), Omvårdnad vid diabetes. Lund: Studentlitteratur.
29
Gillani, S. M. R., Nevill, A. & Singh, B. M. (2015). Research: Care Delivery. Provision of structured diabetes information encourages activation amongst people with diabetes as measured by diabetes care process attainment: the WICKED Projekt. Diabetic Medicine 32, 865-871. Doi: 10.1111/dme.12737
Graneheim, U. H., Lindgren, B-M. & Lundman, B. (2017). Methodological challenges in qualitative content analysis: A discussion paper. Nurse Education Today, 56, 29-34. Doi:
http://dx.doi.org/10.1016/j.nedt.2017.06.002
Graneheim, U. H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:
concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, 105-112. Doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001
Grime, J., Blenkinsopp, A., Raynor, D. K., Pollock, K. & Knapp, P. (2007). The role and value of written information for patients about individual medicines: a systematic review.
Health Expectations, 10, 286–298. Doi: 10.1111/j.1369-7625.2007.00454.x
Groop, L., Lyssenko, V. & Renström, E. (2009). Orsaker till typ 2-diabetes. I C-D. Agardh
& C. Berne (Red.), Diabetes. Stockholm: Liber.
Hansson Scherman, M. (2013). Att lära sig ha en sjukdom. I B. Klang Söderkvist (Red.), Patientundervisning. Lund: Studentlitteratur.
Heerman, W. J., Wallston, K. A., Osborn, C. Y., Bian, A., Schlundt, D. G., Barto, S. D. &
Rothman, R. L. (2016). Research: Educational and Psychological Aspects. Food insecurity is associated with diabetes self-care behaviours and glycaemic control. Diabetes Medicine 33, 844-850. Doi: 10.1111/dme.12896
Hunt Cousart, T. & Handley, M. (2016). Implementing Diabetic Foot Care in the primary Care Setting. The Journal for Nurse Practitioners, 13(3), 129-132. Doi:
http://dx.doi.org/10.1016/j.nurpra.2016.11.009
Husdal, R., Rosenblad, A., Leksell, J., Eliasson, B., Jansson, S., Jerdén, L., … Thors Adolfsson, E. (2016). Resource allocation and organisational features in Swedish primary diabetes care: Changes from 2006 to 2013. Primary Care Diabetes, 11(1), 20-28. Doi:
http://dx.doi.org/10.1016/j.pcd.2016.08.002
Husserl, Edmund (1995). Fenomenologins idé. Göteborg: Daidalos. Orginaltitel: Die Idee der Phenomenologie, 1907. Publicerat 1950. Översättning: Jan Bengtsson.
Hörnsten, Å., Jutterström, L., Audulv, Å. & Lundman, B. (2010). A model of integration of illness and self-management in type 2 diabetes. Journal of Nursing and Healthcare of Chronic Illness, 3(1), 41-51. Doi: 10.1111/j.1752-9824.2010.01078.x
Hörnsten, Å., Stenlund, H., Lundman, B. & Sandström, H. (2008). Improvements in HbA1c remain after 5 years – a follow up of an educational intervention focusing on patients’ personal understandings of type 2 diabetes. Diabetes Research and Clinical Practice, 88, 50-55. Doi: 10.1016/j.diabres.2008.02.005
30
Iunes, D. H., Rocha, C. B. J., Borges, N. C. S., Marcon, C. O., Pereira, V. M. & Carvalho, L. C. (2014). Self-Care Associated with Home Exercises in Patients with Type 2 Diabetes Mellitus. PLOS One, 1-13. Doi: 10.1371/journal.pone.0114151.
Indrayana, S., Guo, S-E., Lin, C-L. & Fang, S-Y. (2018). Illness perception as a predictor of foot care behavior among people with type 2 diabetes mellitus in Indonesia. Journal of Transcultural Nursing, 1-9. Doi: 10.1177/1043659618772347.
Insulander, L. & Björvell, H. (2013). Patient empowerment – ett förhållningssätt i mötet med patienten. I B. Klang Söderkvist (Red.), Patientundervisning. Lund: Studentlitteratur.
Johansson, K. (2017). Reflektion, Insikt och Ansvar – Lärandet i att leva med diabetes (Doctoral thesis). Växjö: Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, Linnéuniversitetet.
Hämtad 2019-03-19 från
http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1136854/FULLTEXT01.pdf
Jutterström, L., Hörnsten, Å., Sandström, H., Stenlund, H. & Isaksson, U. (2016). Nurse-led patient-centered self-management support improves HbA1c in patients with type 2 diabetes – A randomized study. Patient Education and Councelling, 99, 1821-1829. Doi:
http://dx.doi.org/10.1016/j.pec.2016.06.016
Karakurt, P. & Kaşikçi, M. K. (2012). The effect of education given to patients with type 2 diabetes mellitus on self-care. International Journal of Nursing Practice 18, 170-179. Doi:
10.1111/j.1440-172X.2012.02013.x
Kasznicki, J., Kosmalski, M., Sliwinska, A., Mrowicka, M., Stanczyk, M., Majsterek, I. &
Drzewoski, J. (2012). Evaluation of oxidative stress markers in pathogenesis of diabetic neuropathy. Molecular Biology Reports 39(9), 8669-8678. Doi: 10.1007/s11033-012-1722-9
Kent, D., Melkus, G. D., Stuart, P. M. W., McKoy, J. M., Urbanski, P., Boren, S.
A.,…Lipman, R. (2013). Reducing the Risks of Diabetes Complications Through Diabetes Self-Management Education and Support. Population Health Management, 16(2), 74-81.
Doi: 10.1089/pop.2012.0020
Klang Söderkvist, B. (2013a). Inledning. I B. Klang Söderkvist (Red.), Patientundervisning. Lund: Studentlitteratur.
Klang Söderkvist, B. (2013b). Evidensbaserad patientundervisning – finns den?. I B. Klang Söderkvist (Red.), Patientundervisning. Lund: Studentlitteratur.
Kneck, Å. (2013). Lärande i livet med långvarig sjukdom. I B. Klang Söderkvist (Red.), Patientundervisning. Lund: Studentlitteratur.
Kneck, Å., Eriksson, L. E., Lundman, B. & Fagerberg, I. (2016). Encumbered by vulnerability and termporality – the meanings of trigger situations when learning to live with diabetes. Journal of Clinical Nursing, 25, 2874-2883. Doi: 10.1111/jocn.13339
31
Kneck, Å., Klang, B. & Fagerberg, I. (2011). Learning to live with illness: experiences of persons with recent diagnosis of diabetes mellitus. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 25, 558-566. Doi: 10.1111/j.1471-6712.2010.00864.x
Krippendorff, K. (2019). Content analysis. An introduction to its methodology (4th ed.).
Thousand Oaks: Sage.
Krueger, R. A. & Casey, M. A. (2015). Focus Groups. A practical Guide for Applied Research (5th ed.). Thousand Oaks: Sage.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur.
Leksell, J. (2012). En personcentrerad kommunikations- och reflektionsmodell. I K.
Wikblad (Red.), Omvårdnad vid diabetes. Lund: Studentlitteratur.
Leksell, J., Sandberg, G. & Wikblad, K. (2006). Experiences of an educational programme for individuals with blindness caused by diabetes. European Diabetes Nursing 2(3). 86-91.
Doi: https://doi.org/10.1002/edn.49
Lidegaard, L. P., Schwennesen, N., Willaing, L., & Færch, K. (2016). Research:
Educational and Psychological Aspects. Barriers to and motivators for physical activity among people with Type 2 diabetes: patients´ perspectives. DIABETIC Medicine 33. 1677-1685. Doi:10.1111/dme.13167
Lindholm, E. (2009). Definition, diagnostik och klassificering. I C-D. Agardh & C. Berne (Red.), Diabetes. Stockholm: Liber.
Loprinzi, P. D., Hager, K. K. & Ramulu, P. Y. (2013). Physical activity, glycemic control, and diabetic peripheral neuropathy: A national sample. Journal of Diabetes and Its Complications 28, 17-21. Doi: http://dx.doi.org/10.1016/j.jdiacomp.2013.08.008
Lundman, B. (2012). Professionell och personlig förståelse av att ha en sjukdom och att vara sjuk. I K. Wikblad (Red.), Omvårdnad vid diabetes. Lund: Studentlitteratur.
Lundman, B., & Hällgren-Graneheim, U. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I B. Höglund-Nielsen, M. Granskär (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård.
Lund: Studentlitteratur.
Nilsson, J. (2009). Makroangiopati. I C-D. Agardh & C. Berne (Red.), Diabetes.
Stockholm: Liber.
Nunstedt, H., Rudolfsson, G., Alsén, P. & Pennbrant, S. (2017). Strategies for healthcare professionals to facilitate patient illness understanding. Journal of Clinical Nursing, 26, 4696-4706. Doi: 10.1111/jocn.13820/full
Orem, D. E. (1995). Nursing: Concepts of practice (5th ed.). St. Louis: C.V. Mosby.
32
Orem, D. E., Taylor, S. G. & Renpenning, K. M. (2003). Self- Care Theory in Nursing : Selected Papers of Dorothea Orem. New York: Springer Publishing Company.
Pantalone, K. M., Misra-Hebert, A. D., Hobbs, T. M., Wells, B. J., Kong, S. X., Chagin, K.,
… Kattan, M. W. (2017). Effect of glycemic control on the Diabetes Complications Severity Index score and development of complications in people with newly diagnosed type 2 diabetes. Journal of Diabetes, 10, 192-199. Doi: 10.1111/1753-0407.12613
Pocuis, J., Man-Hoi, S., Janci, M. M. & Thompson, H. J. (2017). Exploring Diabetic Foot Exam Perfomance in a Specialty Clinic. Clinical Nursing Research 26(1), 82-92. Doi:
10.1177/1054773815596699
Polit, D. F. & Tatano Beck, C. (2018). Essentials of Nursing Research. Appraising evidence for nursing practice (9th ed.). Philadelphia: Wolsters Klewer.
Pulkkinen, M., Junttila, K. & Lindwall, L. (2016). The perioperative dialogue – a model of caring for the patient undergoing a hip or a knee replacement surgery under spinal anaesthesia. Scandinavian Journal of Caring Sciences 30, 145–153. Doi:
10.1111/scs.12233
Riordan, F., McHugh, S. M., Murphy, K., Barrett, J. & Kearney, P. M. (2017). The role of nurse specialists in the delivery of integrated diabetes care: a cross-sectional survey of diabetes nurse specialist services. British Medical Journal Open, 7, 1-9. Doi:
10.1136/bmjopen-2016-015049
Sagen, J.V. (2013). Sjukdomslära. I A. Skafjeld, M. Graue (Red.), Diabetes. Förebyggande arbete, behandling och uppföljning. Lund: Studentlitteratur.
Schirr-Bonnans, S., Costa, N., Derumeaux-Burel, H., Bos, J., Lepage, B., Garnault, V., … Molinier, L. (2016). Cost of diabetic eye, renal and foot complications: a methodological review. The European Journal of Health Economics 18, 293-312. Doi: 10.1007/s10198-016-0773-6
SFS 2003:460 Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm:
Utbildningsdepartementet. Hämtad 2019-03-19 från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460
SFS 2010:659 Patientsäkerhetslag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 2019-03-19 från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659
SFS 2014:821 Patientlagen. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 2019-03-19 från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821
Snellman, I. (2012). Autonomi och delat beslutsfattande i diabetesvården. I K. Wikblad (Red.), Omvårdnad vid diabetes. Lund: Studentlitteratur.
33
Socialstyrelsen. (2011). Kost vid diabetes – en vägledning till hälso- och sjukvården.
Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 2019-03-19 från
http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/18471/2011-11-7.pdf
Socialstyrelsen. (2017). Nationella Riktlinjer. Målnivåer för diabetesvård. Uppföljning och översyn. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 2019-03-19 från https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20703/2017-9-26.pdf Subramony, D. P., Lindsay, N., Middlebrook, R. H. & Fosse, C. (2002). Using Focus Group Interviews. Performance Improvement, 41(8), 40-47. Doi:
https://doi.org/10.1002/pfi.4140410810
Sundman, L. (2011). Den avancerade kliniska sjuksköterskans diabetesmottagning. I L.
Fagerström (Red.), Avancerad klinisk sjuksköterska. Avancerad klinisk omvårdnad i teori och praxis. Lund: Studentlitteratur.
Svanström, R., Andersson, S., Rosén, H. & Berglund, M. (2016). Moving from theory to practice: experience of implementing a learning supporting model designed to increase patient involvement and autonomy in care. BioMed Central BMC Research Notes, 9(361).
Doi: 10.1186/s13104-016-2165-5
Thors Adolfsson, E., Rosenblad, A. & Wikblad, K. (2010). The Swedish National Survey of the Quality and Organization of Diabetes Care in Primary Healthcare-Swed-QOP.
Primary Care Diabetes, 4, 91-97. Doi: 10.1016/j.pcd.2010.03.002
van den Arend, I. J. M., Stolk, R. P., Ruttent, G. E. H. M. & Schrijvers, G. J. P. (2000).
Education integrated into structured general practice care for Type 2 diabetic patients results in sustained improvementof disease knowledge and self-care. Diabetic Medicine, 17, 190-197. Doi: https://doi.org/10.1046/j.1464-5491.2000.00232.x
Vedhara, K., Dawe, K., Wetherell, M. A., Miles, J. N.V., Cullum, N., Dayan, C., … Campbell, R. (2014). Illness beliefs predict self-care behaviours in patients with diabetic foot ulcers: A prospective study. Diabetic Research and Clinical Practice, 106, 67-72.
Doi: http://dx.doi.org/10.1016/j.diabres.2014.01.018.
Vetenskapsrådet. (2003). Forskningsetiska principer inom
humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 2018-10-29 från
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod (2:a uppl). Lund: Studentlitteratur.
Wikblad, K. (2012). Egenvårdsutbildning. I K. Wikblad (Red.), Omvårdnad vid diabetes.
Lund: Studentlitteratur.
34
Williams, M. D. & Nadler, J. L. (2007). Inflammatory Mechanisms of Diabetic Complications. Current Diabetes Reports 7, 242-248. Doi: https://doi-org.libraryproxy.his.se/10.1007/s11892-007-0038-y
World Health Organization, WHO. (2017a). Diabetes. Hämtad 2018-11-05 från http://www.who.int/diabetes/en/
World Health Organization, WHO. (2017b). Diabetes Europa. Hämtad 2018-11-05 från http://www.euro.who.int/en/health-topics/noncommunicable-diseases/diabetes
World Health Organization, WHO. (2017c). Diabetes Sverige. Hämtad 2018-11-05 från http://www.who.int/diabetes/country-profiles/swe_en.pdf?ua=1
Yuncken, J., Williams, C. M., Stolwyk, R. & Haines, T. P. (2018). People with diabetes foot complications do not recall their foot education: a cohort study. Journal of Foot and Ankle Research, 11, 12, 1-7. Doi: https://doi.org/10.1186/s13047-018-0255-4.
Zethelius, B., & Eliasson, B. (2017). Diabetes Mellitus. I S. Lindgren, A. Engström-Laurent, K. Karason & E. Tiensuu Janson (Red.), Medicin. Lund: Studentlitteratur.
Zhuo, X., Zhang, P. & Hoerger, T. J. (2013). Lifetime Direct Medical Costs of Treating Type 2 Diabetes and Diabetic Complications. American Journal of Preventive Medicine, 45(3), 253-261. Doi: http://dx.doi.org/10.1016/j.amepre.2013.04.017
Zoffmann, V., Harder, I. & Kirkevold, M. (2008). A Person-Centered Communication and Reflektion Model: Sharing Decision-Making in Chronic Care. Qualitative Health Research, 18(5), 670-685. Doi: 10.1177/1049732307311008
Bilaga 1
TILL ORDFÖRANDE I DIABETESFÖRENING
Förfrågan om deltagande i studie om erfarenheter av egenvård av fötter vid diabetes typ 2.
Vi är två studenter som läser Diabetessjuksköterskeprogrammet vid Högskolan i Skövde. I det avslutande examensarbetet vill vi genomföra fokusgruppsintervjuer där syftet är att undersöka personers erfarenheter av egenvård av fötter vid diabetes typ 2.
Fokusgruppsintervju innebär att 4-8 personer samlas för att samtala om ett specifikt ämne, nämligen fothälsa och egenvård av fötter vid diabetes typ 2. Allt material kommer att behandlas konfidentiellt.
Vi önskar komma i kontakt med personer som är villiga att delta i gruppintervju. Därför ber vi om din hjälp med att fråga föreningens medlemmar om deltagande i studien.
Deltagandet sker genom inspelade fokusgruppsintervjuer om cirka 60-90 minuter. Kravet för att inkluderas i studien är att deltagarna har diabetes typ 2 och inte har amputerat någon fot. Fokusgruppsintervjuerna kommer att genomföras på en plats och tid som passar
studiens deltagare och är planerade att genomföras under januari 2019. Deltagandet är frivilligt och personerna kan välja att avbryta sitt deltagande när som helst utan att uppge skäl.
Efter examination i mars 2019 kommer resultatet av studien att finnas tillgänglig på Institutionen för hälsa och lärande vid Högskolan i Skövde.
Om 3-5 arbetsdagar kommer vi att höra av oss för att se om intresse av att delta finns. Ert deltagande är värdefullt för oss.
Med vänliga hälsningar,
Sandra Dudley Pirjo Olsson
Leg Sjuksköterska Leg Sjuksköterska
Tel nr: xxxxxxxxxx Tel nr: xxxxxxxxxx
E-post: xxxxxxxxxx E-post: xxxxxxxxxx
Jenny Hallgren
Universitetslektor/handledare Högskolan i Skövde
Institutionen för hälsa och lärande Tel nr: xxxxxxxxxx
E-post: xxxxxxxxxx
Bilaga 2
TILL DIG SOM HAR DIABETES TYP 2
Förfrågan om deltagande i studie om erfarenheter av egenvård av fötter vid diabetes typ 2.
Vi är två studenter som läser Diabetessjuksköterskeprogrammet vid Högskolan i Skövde. I det avslutande examensarbetet vill vi genomföra fokusgruppsintervjuer där syftet är att undersöka personers erfarenheter av egenvård av fötter vid diabetes typ 2.
Fokusgruppsintervju innebär att 4-8 personer samlas för att samtala om ett specifikt ämne, nämligen fothälsa och egenvård av fötter vid diabetes typ 2. Allt material kommer att behandlas konfidentiellt.
Detta är en förfrågan om du är villig att delta i studien. Deltagandet sker genom inspelade fokusgruppsintervjuer om cirka 60-90 minuter. Vi önskar komma i kontakt med personer som är villiga att delta i gruppintervju. Kravet för att inkluderas i studien är att de som intervjuas har diabetes typ 2 och inte har amputerat någon fot. Fokusgruppsintervjuerna kommer att genomföras på en plats och tid som passar studiens deltagare och är planerade att genomföras under januari 2019. Deltagandet är frivilligt och personerna kan välja att avbryta sitt deltagande när som helst utan att uppge skäl.
Efter examination i mars 2019 kommer resultatet av studien att finnas tillgänglig på Institutionen för hälsa och lärande vid Högskolan i Skövde.
Vid intresse av att delta, vänligen kontakta någon av studiens författare senast 19 december 2018. Ert deltagande är värdefullt för oss.
Med vänliga hälsningar,
Sandra Dudley Pirjo Olsson
Leg Sjuksköterska Leg Sjuksköterska
Tel nr: xxxxxxxxxx Tel nr: xxxxxxxxxx
E-post: xxxxxxxxxx E-post: xxxxxxxxxx
Jenny Hallgren
Universitetslektor/handledare Högskolan i Skövde
Institutionen för hälsa och lärande Tel nr: xxxxxxxxxx
E-post: xxxxxxxxxx
Bilaga 3
TILL DIG SOM HAR DIABETES TYP 2
Förfrågan om deltagande i studie om erfarenheter av egenvård av fötter vid diabetes typ 2.
Vi är två studenter som läser Diabetessjuksköterskeprogrammet vid Högskolan i Skövde. I det avslutande examensarbetet vill vi genomföra enskilda intervjuer där syftet är att
undersöka personers erfarenheter av egenvård av fötter vid diabetes typ 2. Allt material kommer att behandlas konfidentiellt.
Detta är en förfrågan om du är villig att delta i studien. Deltagande sker genom inspelade enskilda intervjuer om cirka 30-45 minuter. Krav för att inkluderas i studien är att den som intervjuas har diabetes typ 2 och inte har amputerat någon fot. Intervjun kommer att genomföras på en plats och tid som passar dig och är planerade att genomföras under januari-februari 2019. Eventuellt kan även intervjun genomföras via telefon. Deltagandet är frivilligt och du kan välja att avbryta ditt deltagande när som helst utan att uppge skäl.
Efter examination i mars 2019 kommer resultatet av studien att finnas tillgänglig på Institutionen för hälsa och lärande vid Högskolan i Skövde.
Vid intresse av att delta, vänligen kontakta någon av studiens författare snarast möjligt. Ert deltagande är värdefullt för oss.
Med vänliga hälsningar,
Sandra Dudley Pirjo Olsson
Leg Sjuksköterska Leg Sjuksköterska
Tel nr: xxxxxxxxxx Tel nr: xxxxxxxxxx
E-post: xxxxxxxxxx E-post: xxxxxxxxxx
Jenny Hallgren
Universitetslektor/handledare Högskolan i Skövde
Institutionen för hälsa och lärande Tel nr: xxxxxxxxxx
E-post: xxxxxxxxxx
Bilaga 4 Frågeguide
1. Hur upplever du din fothälsa?
2. Hur tar du hand om dina fötter idag?
3. Vilka egenvårdsråd har du fått angående dina fötter?
4. Har du märkt av några fotkomplikationer och i så fall vilka?
5. Hur upplever du den information du fått av diabetessjuksköterskan?