Studien kan vara av intresse för skolsköterskor genom att bringa kunskap till de som behöver bredda sina erfarenheter och förbättra arbetet kring barn med övervikt. Studien ger skolledningen mer förståelse för vilka svårigheter det finns på samhällsnivå för skolsköterskor. Kommun och regioner kan behöva känna till hur situationen ser ut, vilka resurser som finns och vad som erfordras. Det behövs mer erfarenheter, ökad kunskap, förbättringar i form av hjälpmedel, resurser och stöd, samt tydliga riktlinjer.
Ytterligare forskning kring ämnet övervikt skulle kunna vara föräldrars upplevelse av samtal med skolsköterskor gällande barnets övervikt. Det skulle ge ett bredare perspektiv på samtalets betydelse.
24
REFERENSER
Ali, L. & Skärsäter, I. (2012). Att använda internet vid datainsamling. M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod. Från ide till examination inom omvårdnad (s. 251-267). Lund:
Studentlitteratur.
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur & Kultur.
Backett-Milburn, K., Cunningham-Burley, S., & Davis, J. (2003). Contrasting lives, contrasting veiws? Understandings of health inequalities from children in differing social circumstanses. Soc sci Med, 57(4), 613-623. doi: 0.1016/s0277-9536(02)00413-6
Bakka, J.F., Fivelsdal, E., & Lindkvist, L. (2006). Organisationsteori: Struktur Kultur Processer (Vol. 5). Malmö: Liber
Barnkonventionen (2018). Barnkonventionen. Hämtad den 10 december, 2018 från https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten#short
Beck-Friis, B., & Strang, P. (2005). Palliativ medicin. Stockholm: Liber.
Benzein, E. G., Hagberg, M., & Saveman, B. I. (2008). ‘Being appropriately unusual’: a challenge for nurses in health‐ promoting conversations with families. Nursing inquiry, 15(2), 106-115. DOI: 10,1111 / j.1440-1800.2008.00401.x
Billhult, A. (2017). Enkäter. I Henricson, M. (Red,). Vetenskaplig teori och metod – från idé till examination inom omvårdnad. (s. 121-131). Lund: Studentlitteratur.
Biregård, G. (2012). Professionell hållning. I P. Strang & B. Beck-Friis (Red.), Palliativ medicin och vård (s. 396-410). Stockholm: Liber.
Blair, M., Stewart-Brown, S., Hjerm, A., & Bremberg, A. (2013). Barnhälsovetenskap.
Lund: Studentlitteratur.
Borup, I. K. (2013). Elevhälsans övergripande ansvar. E. Clausson & S. Morberg (Red,).
Skolsköterskans hälsofrämjande arbete. (s. 57-85). Lund: Stundentlitteratur.
Clausson, E, & Morberg, S. (2013). Skolsköterskans hälsofrämjande arbete. Lund:
Stundentlitteratur.
Cole, T. J., Bellizzi, M. C., Flegal, K. M., & Dietz, W. H. (2000). Establishing a standard definition for child overweight and obesity worldwide: international survey. Bmj,
320(7244), 1240. DOI: 10.1136/bmj.320.7244.1240
Collins, L.G., Schrimmer, A., Diamond, J., & Burke, J. (2011). Evaluating verbal and non- verbal communication skills, in a etnogeriatric OSCE. Patient Education and Counseling 83(2), 158-162. doi: 10.1016/j.pec.2010.05.012
Dahlberg, K. (2014). Att undersöka hälsa och vårdande. Stockholm: Natur och kultur.
25
Dahlberg. K., & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande i teori och praxis. Stockholm:
Natur och kultur.
Danielsson, E. (2017). Kvalitativ forskningsintervju. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod – från idé till examination inom omvårdnad (s.143-154). Lund:
Studentlitteratur.
Denscombe, M. (2014). The good research guide: for small-scale social research projects.
(5th ed.) Maidenhead, England: McGraw-Hill/Open University Press
Folkhälsomyndigheten. (2019). Att mäta välfärd, livskvalité och social hållbarhet. Hämtad den 22 januari 2020 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/globalassets/projektwebbar/msh/seminarier- konferenser/social-hallbarhet-2015/presentationer/c1/att-mata-valfard-livskvalite-och-social- hallbarhet.pdf
Folkhälsomyndigheten. (2018). Övervikt och fetma. Hämtad den 16 oktober, 2018 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/folkhalsans- utveckling/levnadsvanor/overvikt-och-fetma/
Edvardsson, K., Edvardsson, D., & Hörnsten, Å. (2009). Raising issues about children’s overweight–maternal and child health nurses’ experiences. Journal of advanced nursing, 65(12), 2542-2551.
Garmy, P., Clausson, E K., Nyberg P., & Jakobsson, U. (2014). Overweight and television and computer habits in Swedish school-age children and adolescents: A cross-sectional study. Nursing and Health Sciences, 16(2), 143-148. https://doi.org/10.1111/nhs.12076
Gerards, S. M., Dagnelie, P. C., Jansen, M. W., De Vries, N. K., & Kremers, S. P. (2012).
Barriers to successful recruitment of parents of overweight children for an obesity prevention intervention: a qualitative study among youth health care professionals. BMC Family practice, 13,(37). doi: 10.1186/1471-2296-13-37
Glaser, B. G. (2010). Att göra grundad teori: problem, frågor och teori. Mil Valley:
Sociology press: Thuleducare.
Golsäter, M., Enskär, K., & Harder, M. (2013). Nurses encounters with children in child and school health care: negotiated guidance within a given frame. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 28(3), 591-599. doi: 10.1111/scs.12087
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:
concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse education today, 24(2), 105-112.
Hallström, I. & Lindberg, T. (2009). Pediatrisk omvårdnad. Stockholm: Liber.
Henricson, M., & Billhult, A. (2012). Kvalitativ design. M. Henricson (Red.), Vetenskaplig
26
teori och metod. Från ide till examination inom omvårdnad (s. 129-137). Lund: Studentlitteratur.
Helseth, S., Riiser, K., Holmberg Fagerlund, B., Misvær, N., & Glavin, K. (2017).
Implementing guidelines for preventing, identifying and treating adolescent overweight and obesity—School nurses’ perceptions of the challenges involved. Journal of clinical nursing, 26(23-24), 4716-4725
Hestetun, I., Svendsen, M., & Oellingrath, I. (2015). Associations between overweight, peer problems, and mental health in 12-13-year-old Norwegian children. European Child
& Adolenscent Psychiatry, 24(2), s. 319-326. Doi:10.1007/s00787-014-0581-4
Hillman, O. (2007). Skolhälsovård – introduktion och praktisk vägledning. Stockholm:
Gothia.
Högskolan i Skövde. (2017). Ämnet omvårdnad – definition, beskrivning och progression.
(HS 2017/786).
Holt, N., Bewick, B., & Gately, P. (2005). Childrens perceptions of attending a residential weightloss camp in the UK. Child: care, health & develpoment, 31(2), 223-231. DOI:
10.1111/j.1365-2214.2004.00465.x
Hylander, I., & Guvå, G. (2017). Elevhälsa som främjar lärande – om professionellt samarbete i retorik och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Högskolan i Skövde (2017). Ämnet omvårdnad - definition, beskrivning och progression DNR HS 2017/786. Skövde: Susanne Källerwald.
Høstgaard, A., Bentsen, P., & Lykke, H. (2014). School nurses experiences with motivational interviewing for preventing childhood obesity. The journal of school Nursing, 30(6), 448-455. https://doi.org/10.1177/1059840514521240
Jacobsen, D.I. (2012). Förståelse, beskrivning och förklaring. Introduktion till
samhällsvetenskaplig metod för hälsovård och socialt arbete. Lund: Studentlitteratur.
Jansson, A., & Drevenhorn, E., (2009). Hälsofrämjande och förebyggande insatser för barn. I. Hallström & T. Lindberg (Red.). Pediatrisk Omvårdnand. (s.
85-100). Stockholm: Liber
Júlíusson, P. B., Eide, G. E., Roelants, M., Waaler, P. E., Hauspie, R., & Bjerknes, R.
(2010). Overweight and obesity in Norwegian children: prevalence and socio‐
demographic risk factors. Acta paediatrica, 99(6), 900-905. https://doi.org/10.1111/j.1651-2227.2010.01730.x
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur.
Lampard, A., Byrne, S., Zubrick., & Davis, E. (2009). Parents’ concern about their children's weight. International Journal of Pediatric Obesity, 3(2),
84-27 92.10.1080/17477160701832552
Larsson, M. (2014). Tonårsflickors hälsa: att stödja och stärka (Doctoral dissertation, LinnaeusUniversity Press).
Lobstein, T., Baur, L., & Uauy, R. (2004). Childhood obesity in children and young people:
a crisis in public health. Obesity reviews, 5(1), 4-104. doi:10.1111/j.1467-789X.2004.00133.x
Lundgren, M., & Lökholm, K. (2006). Motivationshöjande samtal i skolan: Att motivera och arbeta med elevers förändring. Lund: Studentlitteratur.
Magnusson, M. B., Kjellgren, K. I., & Winkvist, A. (2012). Enabling overweight children to improve their food and exercise habits – school nurses counseling in multilingual settings.
Journal of clinical Nursing, 21(17-18), 2452-2460. doi: 10.1111/j.13652702.2012.04113.x
Malterud, K. (2015). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning: en introduktion. Lund:
Studentlitteratur.
Markkula, V. & Hellström Muhli, U. (2013). Diskursen om den svenska skolsköterskans hälsostödjande arbete i kvalitativ forskning: En kvalitativ metasyntes. Nordic Journal of Nursing Research & Clinical Studies/Vård i Norden 33(2), 22-27. doi:
10.1177/010740831303300205
Medin, J. & Alexanderson, K. (2000). Begreppen hälsa och hälsofrämjande: en litteraturstudie. Lund: Studentlitteratur.
MFR-rapport. (2000). Riktlinjer för etisk värdering av medicinsk humanforskning.
Forskningsetisk policy och organisation i Sverige. Stockholm: Medicinska forskningsrådet.
http://infovoice.se/fou/bok/diverse/etik2000.pdf
Mikhailovich K, & Morrison P. (2007). Discussing childhood overweight and obesity with parents: a health communication dilemma. Journal of Child Health Care, 11(4), 311–322.
https://doi-org.libraryproxy.his.se/10.1177/1367493507082757
Murtagh, J., Dixey R., & Rudolf, M. (2006). A qualitative investigation into the levers and barriers to weightloss in children: opinions of obese children.
Archives of Disease in Childhood, 91(11), 920-923.
http://dx.doi.org/10.1136/adc.2005.085712
Nationalencyklopedin. (2020). ISO. Hämtad den 14 april, 2020, från https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/iso
Polit, D.F., & Beck, C.T. (2017). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. Philadelphia: Wolters Kluwer.
28
Puhl, R. M., Peterson, J. l., & Luedicke, J. (2011). Parental Perceptions of Weight Terminology That Providers Use With Youth. Pediatrics, 128(4), 786-793. Doi:
10.1542/peds.2010-3841
Regeringen. (2015). Föräldrar och barn. Hämtad den 16 oktober, 2018 från https://www.regeringen.se/regeringens-politik/familjeratt/foraldrar-och-barn/
Riksföreningen för skolsköterskor och svensk sjuksköterskeförening (2016).
Kompetensbeskrivning för skolsköterska inom elevhälsans medicinska insats, EMI. Hämtad den 19 oktober, 2019 från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-
publikationer/kompetensbeskrivning.skolskoterska_2016_webb.pdf
Santiprabhob, J., Leewanun, C., Limprayoon, K., Kiattisakthavee, P., Wongarn, R.,
Aanpreung P., & Likitmaskul, S. (2014). Outcomes of group-based treatment program with parental involvment for the management of childhood and adolescent obesity. Patient Education and Counseling, 97(1), 67-74. https://doi.org/10.1016/j.pec.2014.07.002
Schwartz, M. (2015). Parental perceptions of body mass index notification: A qualitative study. Journal of School Health, 85(10), 714-721
SFS 1949:381. Föräldrabalk. Hämtad den 10 april, 2020, från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/foraldrabalk-1949381_sfs-1949-381
SFS 2003:460. Etikprövningslagen. Hämtad den 14 april, 2020, från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag- 2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460
SFS 2010:800. Skollagen. Hämtad den 16 oktober, 2018 från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag- 2010800_sfs-2010-800
Simmonds, M., Llewellyn, A., Owen, C. G., & Woolacott, N. (2016). Predicting adult obesity from childhood obesity: a systematic review and meta‐ analysis. Obesity reviews, 17(2), 95- 107. https://doi.org/10.1111/obr.12334
Snethen, J.A., & Broome, M.E. (2007). Weight, Exericise and health – children´s perceptions. Clinical Nursing Research, 16(2), 138-152.
https://doi.org/10.1177/1054773806298508
Strandmark, M. (2007). The concept of health promotion. Scandinavian journal of caring sciences, 21(1), 1-2 https://doi.org/10.1111/j.1471-6712.2007.00430.x
29
Socialstyrelsen. (2016). Vägledning för elevhälsan. (Atikel nr. 2016-11-4). Socialstyrelsen.
Hämtad den 13 april, 2020 från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/vagledning/2016-11-4.pdf
Socialstyrelsen. (2017). Barn 2–5 år som har ohälsosamma matvanor eller som är otillräckligt fysiskt aktiva – Familjestödsprogram. Hämtad den 14 april, 2020, från https://roi.socialstyrelsen.se/riktlinjer/nationella-riktlinjer-for-prevention-och-behandling-vid- ohalsosamma-levnadsvanor/5/barn-2-5-ar-som-har-ohalsosamma-matvanor-eller-som-ar- otillrackligt-fysiskt-aktiva-familjestodsprogram/5.54
Svensk sjuksköterskeförening. (2015). Familjefokuserad omvårdnad. Hämtad den 14 april, 2020, från https://www.swenurse.se/Sa-tycker-
vi/publikationer/Svensk_sjukskoterskeforening_om/familjefokuserad-omvardnad/
Svensk sjuksköterskeförening. (2016). Kompetensbeskrivning för skolsköterska inom elevhälsans medicinska insats, EMI. Hämtad den 19 oktober, 2019 från
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk- sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-
publikationer/kompetensbeskrivning.skolskoterska_2016_webb.pdf
Thorstensen, S., Blomgren, C., Sundler A.J., & Larsson, M. (2018). To break the weight gain – A qualitative study on the exprerience of school nurses working with overweight children in elementary school. Journal of Clinical Nursing, 27(1-2), e251-e258. doi:
10.1111/jocn.13924
Toftemo, I., Glavin, K., & Lagerløv, P. (2013). Parent´s views and experiences when theirpreschool child is identified as overweight; a qualitative study in primary care. Family Practice, 20(6)719-723. doi: 10.1093/fampra/cmt056
Unicef. (2019). Barnkonventionen. Hämtad den 30 januari, 2019 från https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten#full
Vittrup, B., & McClure, D. (2018). Barriers to Childhood Obesity Prevention: Parental Knowledge and Attitudes. Pediatric Nursing, 44((2), s. 81-94.
Världshälsoorganisationen, WHO (2018). Hämtad den 28 november 2018, från, http://www.who.int/dietphysicalactivity/childhood/en/
Wallengren, C., & Henricson, M. (2012). Vetenskaplig kvalitetssäkring av litteraturbaserat examensarbete. I M. Henricson (red.), Vetenskaplig teori och metod. Från idé till
examination. (ss. 481-495). Lund: Studentlitteratur.
Wills, W., Backett-Milburn, K., Gregory, S., & Lawton, J. (2006). Young teenagers perceptions of their own and others bodies: A qualitative study of obese, overweight and normal weight young people in scotland. Social Science & Medicine, 6(2), 396-406. DOI:
10.1016/j.socscimed.2005.06.014
World Health Organization. (1995). Physical status: The use of and interpretation of anthropometry, Report of a WHO Expert Committee.
30
World Health Organization. (2017). Adolescent obesity and related behaviours: trends and inequalities in the WHO European Region, 2002–2014. World Health Organization.
Regional Office for Europe.
31 Bilaga 1