Studiens resultat bidrar med kunskap om hur utökade hembesök och tvärprofessionellt samarbete kan förstärka föräldraskap samt hur relationer kan fördjupas genom tätare kontakt
29
i familjers hemmiljö. Författarnas förhoppning med denna studie är att öka kunskapen kring projektet genom att belysa deltagarnas upplevelser kring hur det varit att arbeta på detta sätt och vad det fått för betydelse i verksamheterna. I distriktssköterskans arbete inom barnhälsovården ingår att uppmärksamma hela familjen samt ge stöd i föräldraskapet genom att till exempel öka föräldrars självkänsla, kompetens och tilltro till sin egen förmåga.
Hembesök har i denna studie visat sig vara ett gynnsamt arbetssätt för att främja detta vilket även går i enighet med tidigare forskning som gjorts gällande hembesök i barnhälsovården.
Om ett liknande projekt skulle genomföras eller om arbetssättet skulle implementeras i barnhälsovårdens basprogram skulle kanske familjers intresse av att delta öka om urvalet inte begränsades till exempelvis bara en stadsdel. I resultatet framkommer att föräldrar känt sig utpekade från området där endast en stadsdel i en större kommun som ingick i projektet.
Eftersom det inte gått så lång tid är det i dagsläget svårt att förutspå vilka långsiktiga effekter projektet skulle kunna få. Det har dock påvisats i en tidigare studie att liknande interventioner gett goda resultat gällande barns psykiska hälsa på längre sikt. Vidare forskning som skulle kunna vara aktuell på området är studier om hur föräldrar upplever projektet Förstärkt föräldraskap – utökade hembesök för att få en bredare uppfattning om hur projektet upplevts från samtliga som medverkat samt uppföljande studier för att undersöka om projektet bidragit till långtidseffekter när barnen blivit äldre.
30
REFERENSER
Afua Entsieh, A., & Kristensson Hallström, I. (2016). First-time parents’ prenatal needs for early parenthood preparation-A systematic review and meta-synthesis of qualitative
literature. Midwifery, 39, 1–11.
https://doi.org.libraryproxy.his.se/10.1016/j.midw.2016.04.006
Andrews, T. (2006). Conflicting public health discourses - tensions and dilemmas in practice: The case of the Norwegian mother and child health service. Critical Public Health, 16(3), 191–204. https://doi-org.libraryproxy.his.se/10.1080/09581590600986382
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium (2:a uppl.). Natur och kultur.
Aronen, E.T. & Kurkela, S. A. (1996). Long-term Effects of an Early Home-Based Intervention. Journal of the American Academy of Child & Adolescent Psychiatry,35(12), 1665 - 1672. doi: 10.1097/00004583-199612000-00019
Barboza, M., Kulane, A., Burström, B. & Marttila, A. (2018). A better start for health equity? Qualitative content analysis of implementation of extended postnatal home visiting in a disadvantaged area in Sweden. International Journal for Equity in Health, 17 (1) N.PAG. https://doi-org.libraryproxy.his.se/10.1186/s12939-018-0756-6
Billhult, A. & Gunnarsson, R. (2012). Kvantitativ studiedesign och stickprov. M.
Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod- Från idé till examination inom omvårdnad (s.115-128). Studentlitteratur.
Bradley, R. & Corwyn, R. (2002). Socioeconomic status and child development. Annual Review of Psychology, 53, 371–399.
https://doi.org/10.1146/annurev.psych.53.100901.135233
Bäckström, C., Mårtensson, L., Golsäter, M. & Thorstensson, S. (2016). “It's like a
puzzle”: Pregnant women's perceptions of professional support in midwifery care. Women and birth., 29 (6), 110-118.
https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S1871519216300221 Bäckström, C., Larsson, T., Wahlgren, E., Golsäter, M., Mårtensson, L. B., &
Thorstensson, S. (2017). ‘It makes you feel like you are not alone’: Expectant first-time mothers’ experiences of social support within the social network, when preparing for childbirth and parenting. Sexual & Reproductive Health Care,12, 51–57.
https://doi.org.libraryproxy.his.se/10.1016/j.srhc.2017.02.007
Cheung, R. Y. M., Boise, C., Cummings, E. M., & Davies, P. T. (2018). Mothers’ and Fathers’ Roles in Child Adjustment: Parenting Practices and Mothers’ Emotion Socialization as Predictors. Journal of Child & Family Studies, 27(12), 4033–4043.
https://doi.org.libraryproxy.his.se/10.1007/s10826-018-1214-1
Danielson, E. (2012a). Kvalitativ forskningsintervju. M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod- Från idé till examination inom omvårdnad (s.163-176). Studentlitteratur.
31
Danielson, E. (2012b). Kvalitativ innehållsanalys. M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod- Från idé till examination inom omvårdnad (s.329-344). Studentlitteratur.
Fabian, H., Rågestad, I. & Waldenström, U. (2006). Characteristics of primiparous women who are not reached by parental education classes after childbirth in Sweden. Acta
Pædiatrica 95(11), 1360-1369.
https://doi-org.libraryproxy.his.se/10.1080/08035250600664125
Flood, B. (2019). Toward a Spirit of Interprofessional Practice: A Hermeneutic Phenomenological Study. New Zealand Journal of Occupational Therapy, 66(3), 28.
Glaser, B. & Suter, E. (2016). Interprofessional collaboration and integration as
experienced by social workers in health care. Social Work in Health Care, 55 (5), 395–408.
http://dx.doi-org.libraryproxy.his.se/10.1080/00981389.2015.1116483
Hallberg, A., Lindbladh, E., Petersson, K., Råstam, L., & Håkansson, A. (2005). Swedish child health care in a changing society. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 19 (3), 196–203. https://doi-org.libraryproxy.his.se/10.1111/j.1471-6712.2005.00339.x
Henricson, M. & Billhult, A. (2012). Kvalitativ design. M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod- Från idé till examination inom omvårdnad (s.129–138). Studentlitteratur.
Henricson, M. (2012). Diskussion. M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod- Från idé till examination inom omvårdnad (s.471–480). Studentlitteratur.
Huppert, F. (2009). Psychological Well-being: Evidence Regarding its Causes and Consequences. Applied Psychology: Health And Well-Being, 1 (2), 137–164.
doi:10.1111/j.1758-0854.2009.01008.x
International Council of Nurses. (2017). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Svensk sjuksköterskeförening.
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf
Jansson, A., Sivberg, B., Wilde Larsson, B. & Udén, G. (2002). First-time mothers’
satisfaction with early encounters with the nurse in child healthcare: home visit or visit to the clinic? Acta Paediatrica, 91(5), 571–577.
https://doi-org.libraryproxy.his.se/10.1111/j.1651-2227.2002.tb03279.x
Johansen, K., Lucas, S., Bokström, P., Persson, K., Sonnander, K., Magnusson, M., &
Sarkadi, A. (2016). “Now I use words like asymmetry and unstable”: nurses’ experiences in using a standardized assessment for motor performance within routine child health care.
Journal of Evaluation in Clinical Practice, 22(2), 227–234. https://doi-org.libraryproxy.his.se/10.1111/jep.12459
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur.
32
Lagerberg D, Magnusson M, Sundelin C. (2005). Child health services in transition: II.
Mothers' perceptions of 18-month-old children in the light of socio-economic status and some subjective factors. Acta Paediatr, 94(3): 337–344.
doi:10.1111/j.1651-2227.2005.tb03077.x
Larsson, M., Bäckström, C. & Wilhsson, M. (2018). Projektplan: Förstärkt föräldraskap – Utökade hembesök. Högskolan i Skövde IHV.
Leirbakk, M. J., Torper, J., Engebretsen, E., Opsahl, J. N., Zeanah, P. & Magnus, J. H.
(2018). Formative research in the development of a salutogenic early intervention home visiting program integrated in public child health service in a multiethnic population in Norway. BMC Health Service Research, 18 (1), N. PAG.
https://bmchealthservres.biomedcentral.com/articles/10.1186/s12913-018-3544-5
Lundman, B. & Hällgren Graneheim, U. (2009). Kvalitativ innehållsanalys. Graneskär, M.
& Höglund-Nielsen, B. (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso-och sjukvård (s.
187-201) (2: a uppl.). Studentlitteratur.
Magnusson, M., Lagerberg, D., & Sundelin, C. (2012). Organizational differences in early child health care - mothers’ and nurses’ experiences of the services. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 26(1), 161–168. https://doi-org.libraryproxy.his.se/10.1111/j.1471-6712.2011.00910.x
Minkovitz, C. S., O'Neill, K. M. & Duggan, A. K. (2016). Home Visiting: A Service Strategy to Reduce Poverty and Mitigate Its Consequences. Acad Pediatr, 16 (3), 105–111.
http://dx.doi-org.libraryproxy.his.se/10.1016/j.acap.2016.01.005
Nygren, P., Green, B., Winters, K. & Rockhill, A. (2018). What’s Happening During Home Visits? Exploring the Relationship of Home Visiting Content and Dosage to Parenting Outcomes. Maternal and Child Health Journal. 22 (1), 52–61. https://doi-org.libraryproxy.his.se/10.1007/s10995-018-2547-5
Nyström, M. (2009). Hermeneutik. Graneskär, M. & Höglund-Nielsen, B. (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso-och sjukvård (s.155 - 171) (2: a uppl.).
Studentlitteratur.
UNICEF. (1989). Barnkonventionen. Hämtad 21 januari, 2020 från https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten#hela-texten
Patalay, P., & Fitzsimons, E. (2016). Correlates of Mental Illness and Wellbeing in
Children: Are They the Same? Results From the UK Millennium Cohort Study. Journal of the American Academy of Child & Adolescent Psychiatry, 55(9), 771–783.
https://doi.org.libraryproxy.his.se/10.1016/j.jaac.2016.05.019
Priebe, G. & Landström, C. (2012). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och begränsningar- grundläggande vetenskapsteori. M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod- Från idé till examination inom omvårdnad (s.31–53). Studentlitteratur.
33
Regeringens proposition 2002/03:35. Mål för folkhälsan. Socialdepartementet.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/mal-for-folkhalsan_GQ0335
Rifai, E., Janlöv, A. & Garmy, P. (2018). Public health nurses’ experiences of using interpreters when meeting with Arabic‐ speaking first‐ time mothers. Public Health Nursing, 36(6), 574–580. http://dx.doi-org.libraryproxy.his.se/10.1111/phn.12539 SFS 2001:453. Socialtjänstlagen. Socialdepartementet. Hämtad 3 januari, 2020, från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453
SFS 2003:460. Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor.
Socialdepartementet. Hämtad 5 januari, 2020, från https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460
Smith, K. & Anderson, R. (2018). Understanding lay perspectives on socioeconomic health inequalities in Britain: a meta‐ ethnography. Sociology of health and illness. 40 (1), 146-170. http://dx.doi-org.libraryproxy.his.se/10.1111/1467-9566.12629
Socialdepartementet. (2009). En nationell strategi för ett stärkt föräldraskapsstöd. Hämtad 3 januari, 2020, från
https://www.regeringen.se/4a6017/globalassets/regeringen/dokument/socialdepartementet/
barnets-rattigheter/en-nationell-strategi-for-ett-starkt-foraldraskapsstod-webb.pdf Socialstyrelsen. (2008). Familjecentraler - Kartläggning och kunskapsöversikt (2008-131-16). Västerås: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2014). Vägledning för barnhälsovården. Hämtad 22 december, 2019, från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/vagledning/2014-4-5.pdf
Socialstyrelsen. (2015). Utsatta barns hälsa - resultat av en undersökning av fysisk och psykisk hälsa hos barn vars behov utreds av socialtjänsten. Hämtad 4 januari, 2020, från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2015-3-5.pdf
SOU 2017:101. Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn – en ny modell för föräldraförsäkringen. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2017/12/sou-2017101/
SOU 2017: 47. Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa - Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och jämlik hälsa. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2017/06/sou-201747/
Svenska barnmorskeförbundet. (2018). Kompetensbeskrivning för legitimerad barnmorska.
https://storage.googleapis.com/barnmorskeforbundetse/uploads/2018/05/Kompetensbeskri vning-for-legitimerad-barnmorska-Svenska-Barnmorskeforbundet-2018.pdf
34
Svensk förening för obstetrik och gynekologi. (2016). Mödravård, sexuell och reproduktiv hälsa - Rapport nr. 76. Hämtad 22 december 2019 från
https://www.sfog.se/natupplaga/ARG76web4a328b70-0d76-474e-840e-31f70a89eae9.pdf Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning avancerad nivå
distriktssköterska. Hämtad 22 december 2019 från
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-
svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/distriktssjukskoterskor-kompetensbeskrivning-2019-klar-for-webb.pdf Wallengren, C.& Henricson, M. (2012). Vetenskaplig kvalitetssäkring av litteraturbaserat examensarbete. M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod- Från idé till
examination inom omvårdnad (s.481-498). Studentlitteratur.
Welsh, J., Strazdins, L., Ford, L., Friel, S., O’Rourke, K., Carbone, S., & Carlon, and L.
(2015). Promoting equity in the mental wellbeing of children and young people: a scoping review. Health Promotion International, 30, ii36-ii76.
https://doi.org.libraryproxy.his.se/10.1093/heapro/dav053
WHO. (1948). WHO remains firmly committed to the principles set out in the preamble to the Constitution. Hämtad 23 december, 2019 från https://www.who.int/about/who-we-are/constitution
Wille, N., Bettge, S., & Ravens-Sieberer, U. (2008). Risk and protective factors for children’s and adolescents’ mental health: results of the BELLA study. European Child &
Adolescent Psychiatry, 17, 133–147. https://doi.org.libraryproxy.his.se/10.1007/s00787-008-1015-y
World Medical Associasion. (2018). Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects. Hämtad 5 januari, 2020, från World Medical Association webbplats:
https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/
35 Bilaga 1
Informationsbrev till verksamhetschef Till verksamhetschef för BHV, MHV Närhälsan och socialtjänsten i X och Y.
Information om studien Förstärkt föräldraskap - Vård- och omsorgspersonalens
upplevelser av utökade hembesök inom barnhälsovården. Förfrågan om samtycke till att distriktssköterskor/barnsjuksköterskor, barnmorskor och familjerådgivare inom din verksamhet tillfrågas om deltagande i studien Förstärkt föräldraskap - Vård- och
omsorgspersonalens upplevelser av utökade hembesök inom barnhälsovården. År 2018–
2019 genomfördes ett projekt som kallades Förstärkt föräldraskap - Utökade hembesök i två, till varandra närliggande, kommuner i Västsverige. Upplägget av projektet innefattade att genomföra totalt fem hembesök hos förstagångsföräldrar inom studieområdet. Vår studie syftar till att undersöka vård- och omsorgspersonalens upplevelse av utökade hembesök.
Deltagande i studien innebär att delta i en intervju som beräknas ta ca 45 minuter. Studien vänder sig till distriktssköterskor/barnsjuksköterskor, barnmorskor och familjerådgivare.
Deltagande i studien är helt frivilligt och kan när som helst avbrytas utan att uppge varför.
Intervjun kommer att spelas in via en mobiltelefon. Inspelningen kommer efter att studien är färdig och godkänd att förstöras. Den information som vård- och omsorgspersonalen lämnar kommer att behandlas konfidentiellt, d.v.s så att inte någon obehörig får tillgång till den. Allt material kommer att avidentifieras, så att enskilda individer inte kan urskiljas.
Resultat kommer att presenteras på gruppnivå, vilket innebär att uppgifter om enskilda personers inte kommer att redovisas för sig. Resultatet ska kunna användas och komma till nytta för mina kurskamrater på distriktssköterskeutbildningen, men även till verksamma yrkesprofessioner inom området. Om du är intresserad kan jag gärna delge dig resultatet.
Vänligen besvara denna förfrågan om att distriktssköterskor/barnsjuksköterskor, barnmorskor och familjerådgivare i din verksamhet tillfrågas om deltagande genom att skicka ett meddelande där du meddelar om studien medges eller inte via e-post till någon av de undertecknande studenterna.
Studien ingår som examensarbete i distriktssköterskeprogrammet. Om du har några frågor eller vill veta mer, kontakta gärna oss eller vår handledare.
Med vänliga hälsningar
Sara Gahm Rebecca Larsson Högskolan i Skövde Högskolan i Skövde Distrikssköterskestudent Distriktsköterskestudent Tel: 07X-XXXXXX Tel: 07X-XXXXXX
a19sarga@student.his.se a19rebla@student.his.se Handledare:
Margaretha Larsson
Högskolan i Skövde 0500-448479 margaretha.larsson@his.se
36 Bilaga 2
Informationsbrev till studiedeltagare Information om studien Förstärkt föräldraskap - Vård- och omsorgspersonalens
upplevelser av utökade hembesök inom barnhälsovården.
Du tillfrågas i detta brev om deltagande i en studie. År 2018–2019 genomfördes ett projekt som kallades Förstärkt föräldraskap - Utökade hembesök i två, till varandra närliggande, kommuner i Västsverige. Upplägget av projektet innefattade att genomföra totalt fem hembesök hos förstagångsföräldrar inom studieområdet. Vår studie syftar till att undersöka vård- och omsorgspersonalens upplevelse av utökade hembesök.
Deltagande i studien innebär att delta i en intervju som beräknas ta ca 45 minuter. Studien vänder sig till distriktssköterskor/barnsjuksköterskor, barnmorskor och familjerådgivare.
Din verksamhetschef har givit sitt godkännande till att du tillfrågas om deltagande i studien. Jag vill gärna intervjua dig om dina erfarenheter och upplevelser inom detta område, och skulle se det som värdefullt om du vill delta i studien.
Deltagande i studien är helt frivilligt och kan när som helst avbrytas utan att uppge varför.
Intervjun kommer att spelas in via en mobiltelefon. Inspelningen kommer efter att studien är färdig och godkänd att förstöras. Den information du lämnar kommer att behandlas konfidentiellt, d.v.s så att inte någon obehörig får tillgång till den. Allt material kommer att avidentifieras, så att enskilda individer inte kan urskiljas. Resultat kommer att presenteras på gruppnivå, vilket innebär att uppgifter om enskilda personers inte kommer att redovisas för sig. Resultatet ska kunna användas och komma till nytta för mina kurskamrater på distriktssköterskeutbildningen, men även till verksamma yrkesprofessioner inom området.
Om du är intresserad kan jag gärna delge dig resultatet.
Om du vill delta ber vi dig att skicka ett meddelande via e-post till någon av de
undertecknande studenterna. Då återkommer vi till dig så vi kan bestämma tidpunkt för intervjun. Med detta brev följer ett svarsbrev för skriftligt samtycke som du lämnar vid intervjutillfället.
Om du har några frågor eller vill veta mer, kontakta gärna oss eller vår handledare.
Med vänliga hälsningar
Sara Gahm Rebecca Larsson Högskolan i Skövde Högskolan i Skövde Distriktssköterskestudent Distriktsköterskestudent Tel: 07X-XXXXXX Tel: 07X-XXXXXXX a19sarga@student.his.se a19rebla@student.his.se Handledare:
Margaretha Larsson Högskolan i Skövde 0500-448479
margaretha.larsson@his.se
37 Bilaga 3