Resultaten visar att det finns ett behov av mer kvalitativa studier som kan belysa patientens upplevelse efter hjärtstopp. Få patienter överlever ett hjärtstopp och därför blir urvalet av patienter mycket begränsat för forskning. Många av studierna har fokus på ett liv efter hjärtstopp med behandling av ICD. Dock behöver patientens upplevelse efter hjärtstopp utan behandling av ICD belysas vidare. Även forskning kring hur ålder eller könsidentitet
22
påverkar detta kan vara önskvärt. Det finns även behov av att kunna individualisera vården för dessa patienter och utveckling av ett system som kan ge dem stöd samt kontinuerlig kontakt med samma person inom vården i den utsträckningen det går. Genom fortsatt forskning kring hur patientens upplevelse efter hjärtstopp gör det möjligt för sjuksköterskor samt andra professioner att kunna möta dessa patienter på ett bättre samt evidensbaserat sätt och då främja deras hälsa inom en klinisk verksamhet. Vid eftersökning av sjuksköterskans upplevelser att vårda patienter efter hjärtstopp förefaller det inte finnas artiklar om detta. Majoriteten av artiklarna fokuserar på hjärtstoppet eller hjärt-lungräddning men inte på eftervården. Mer forskning kring detta vore betydelsefullt för sjuksköterskor för att kunna söka information kring ämnet samt arbeta evidensbaserat.
23
REFERENSER
*Artiklar som ingår i resultatet
*Berg, SK., Pedersen, BD., Svendsen, JH., Zwisler, AD., Kristensen, L. & Pedersen, PU. (2012). COPE-ICD: patient experience of participation in an ICD specific rehabilitation programme. European Journal of Cardiovascular Nursing, 11, 207-215. DOI:
10.1016/j.ejcnurse.2011.03.005
Braun, CA. & Anderson, CM. (2012). Patofysiologi: Om hur förändringar i kroppens funktioner påverkar vår hälsa. Lund: Studentlitteratur.
Braun, S., Krüger, J., Nogueira de Souza, E. & Rejane Rabelo, E. (2012). Quality of life of patients with implanted cardiac devices: a transversal study. Online Brazilian Journal of
Nursing, 11, 778-788.
*Bremer, A., Dahlberg, K. & Sandman, L. (2009). To survive out-of-hospital cardiac arrest: a search for meaning and coherence. Qualitative Health Research, 19, 323–338. DOI: 10.1177/1049732309331866
Dahlberg, K. (2014). Att undersöka hälsa och vårdande. Stockholm: Natur & kultur. Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande: i teori och praxis. Stockholm: Natur & kultur.
Doherty, S., Byrne, M., Murphy, AW. & McGee, HM. (2010). Cardiac rehabilitation staff views about discussing sexual issues with coronary heart disease patients: A national survey in Ireland. European journal of Cardiovascular nursing, 10, 101-107. DOI: 10.1016/j.ejcnurse.2010.05.002
Dougherty, CM. & Thompson, EA. (2009). Intimate partner physical and mental health after sudden cardiac arrest and receipt of an implantable cardioverter defibrillator.
Research in Nursing & Health, 32, 432-442. DOI: 10.1002/nur.20330
Dumas, F., Cariou, A., Manzo-Silberman, S., Grimaldi, D., Vivien, B., Rosencher, J., … Spaulding, C. (2010). Immediate Percutaneous Coronary Intervention Is Associated With Better Survival After Out-of-Hospital Cardiac Arrest Insights From the PROCAT (Parisian Region Out of Hospital Cardiac Arrest) Registry. Circulation: Cardiovascular
Interventions, 3, 200–207. DOI: 10.1161/CIRCINTERVENTIONS.109.913665
Dunbar, S., Langberg, J., Reilly, C., Viswanathan, B., McCarty, F., Culler, S., … ,
Weintraub, W. (2009). Effect of a Psychoeducational Intervention on Depression, Anxiety, and Health Resource Use in Implantable Cardioverter Defibrillator Patients. Journal
24
Ericson, E. & Ericson, T. (2012). Medicinska sjukdomar. Lund: Studentlitteratur AB. Eriksson, K. (1989). Hälsans idé. Stockholm: Norstedts Förlag AB.
*Flanagan, JM., Carroll, DL. & Hamilton, GA. (2010). The long-term lived experience of patients with implantable cardioverter defibrillators. Medsurg nursing: official journal of
the Academy of Medical-Surgical Nurses, 19, 113-119.
*Flemme, I., Hallberg, U., Johansson, I. & Strömberg, A. (2011). Uncertainty is a major concern for patients with implantable cardioverter defibrillators. Heart & Lung, 40, 420– 428. DOI: 10.1016/j.hrtlng.2011.02.003.
Forslund, A., Lundblad, D., Jansson, J-H., Zingmark, K. & Söderberg, S. (2013). Risk factors among people surviving out-of-hospital cardiac arrest and their thoughts about what lifestyle means to them: a mixed methods study. BMC Cardiovascular Disorders, 13, 1-9. *Forslund, AS., Zingmark, K., Jansson, JH., Lundblad, D. & Söderberg, S. (2013).
Meanings of people’s lived experiences of surviving an out-of-hospital cardiac arrest, 1 month after the event. Journal of Cardiovascular Nursing, 29, 464–471. DOI:
10.1097/JCN.0b013e3182a08aed
Friberg, F. (2012) Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg (Red) Dags för uppsats - vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten (uppl. 2:2, s.121–132) Lund: Studentlitteratur.
Friberg, F. (2012) Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red) Dags för uppsats -
vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (uppl. 2:2, s.133–143) Lund:
Studentlitteratur.
Friberg, H., Forsberg, S., Rubertsson, S., Scherstén, F., Tornvall, P., Cronberg, T. (2010). Internationell och nationell konsensus om bästa vård efter hävt hjärtstopp. Läkartidningen,
8, 510-515
Hanssen, TA., Nordrehaug, JE. & Hanestad, BR. (2005). A qualitative study of the
information needs of acute myocardial infarction patients, and their preferences for follow-up contact after discharge. European Journal of Cardiovascular Nursing, 4, 37-44. DOI: 10.1016/j.ejcnurse.2004.11.001
Henricson, M. (2017). Opponentskap och försvar. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig
teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 475–482). Lund:
25
Herlitz, J. (2016). Svenska hjärt-lungräddningsregistret årsrapport 2016. Hämtat 15 april, 2017 från: http://www.hlr.nu/wp-content/uploads/hjart-lungraddningsregistret-arsrapport-2016.pdf
Holmberg, S. (2005). Hjärtstopp. I L. Wallentin (Red) Akut kranskärlssjukdom (uppl. 3, s. 67–75) Stockholm: Liber AB.
Hupcey, J.E. (1998). Clarifying the social support theory-research linkage. Journal of
Advanced Nursing, 27, 1231-1241.
International Council of Nurses. (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor (Rev.utg.). Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Hämtad från:
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas.etiska.kod_2014.pdf Iqbal, M., Al-Hussaini, A., Rosser, G., Salehi, A., Phylactou, M., Rajakulasingham, R., … Ilsley, C. (2015). Predictors of Survival and Favorable Functional Outcomes After an Out-of-Hospital Cardiac Arrest in Patients Systematically Brought to a Dedicated Heart Attack Center (from the Harefield Cardiac Arrest Study). American Journal of Cardiology,
115(6), 730-737. DOI: 10.1016/j.amjcard.2014.12.033
*Ketilsdottir, A., Albertsdottir, HR., Akadottir, SH., Gunnarsdottir, TJ. & Jonsdottir, H. (2014). The experience of sudden cardiac arrest: Becoming reawakened to life. European
Journal of Cardiovascular Nursing, 13, 429–435. DOI: 10.1177/1474515113504864
Langford, CP., Bowsher, J., Maloney, JP. & Lillis, PP. (1997). Social support: a conceptual analysis. Journal of Advanced Nursing, 25, 95-100.
Lidell, E. (1998). Vård och omvårdnad av patient med hjärtinfarkt. I B. Fridlund (Red.).
Kardiologisk omvårdnad. (s. 27–45). Lund: Studentlitteratur.
Lincoln, Y. S. & Guba, E. G. (1985). Naturalistic inquiry. Beverly Hills, Calif: Sage. Lind, Y. & Lind, L. (2010). EKG-boken. Stockholm: Liber AB.
Martinell, L., Herlitz, J., Lindqvist, J., & Gottfridsson, C. (2012). Factors influencing the decision to ICD implantation in survivors of OHCA and its influence on long term survival. Resuscitation, 84, 213-217.
*Mert, H., Argon, G., & Aslan, Ö. (2012). Experiences of patients with implantable cardioverter defibrillator in Turkey: a qualitative study. International Journal of Caring
26
Morais, D., Carvalho, D. & Correa, A. (2014). Out-of-hospital cardiac arrest: determinant factors for immediate survival after cardiopulmonary resuscitation. Revista
Latino-Americana de Endermagem, 22(4), 562-568. DOI: 10.1590/0104-1169.3453.2452
*Morken, IM., Severinsson, E. & Karlsen, B. (2010). Reconstructing unpredictability: experiences of living with an implantable cardioverter defibrillator over time. Journal of
Clinical Nursing, 19, 537-546. DOI: 10.1111/j.1365-2702.2009.02898.x.
Nationalencyklopedin. (u.å.). Hjärtstillestånd. Hämtad 13 april, 2017, från:
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/hj%C3%A4rtstillest%C3%A5nd *Palacios-Ceña, D., Losa, M. E., Fernández-de-las-Peñas, C., & Salvadores-Fuentes, P. (2011a) Living with life insurance: a qualitative analysis of the experience of male
implantable defibrillator recipients in Spain… [corrected] [published erratum appears in J CLIN NURS 2012; 21(3-4):598]. Journal of Clinical Nursing, 20(13/14), 2003-2013. doi:10.1111/j.1365-2702. 2010.03509.x
*Palacios-Cena, D., Losa-Iglesias, ME., Salvadores-Fuentes, P. & Fernández-de-las-Penas, C. (2011b). Sudden cardiac death: the perspectives of Spanish survivors. Nursing & Health
Sciences, 13, 149-155. DOI: 10.1111/j.1442-2018.2011.00593.x.
Perkins, G., Handley, A., Koster, R., Castrén, M., Smyth, M., Olasveengen, T., … Greif, R. (2015). European Resuscitation Council Guidelines for Resuscitation 2015: Section 2. Adult basic life support and automated external defibrillation. Resuscitation, 85, 81-99. DOI: 10.1016/j.resuscitation.2015.07.015
Persson, J. & Stagmo, M. (2011). Kardiologi. I C. Wann-Hansson, A. Gottsäter & B. Lindblad (Red.) Vård och behandling vid kärlsjukdomar. (uppl. 1:1, s. 137-151). Lund: Studentlitteratur.
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2017). Nursing research: generating and assessing evidence for
nursing practice. (10 uppl.) Philadelphia: Wolters Kluwer
Priebe, G. & Landström, C. (2017). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och begränsningar - grundläggande vetenskapsteori. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori
och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s.25–42). Lund: Studentlitteratur
Sandman, L. & Kjellström, S. (2013). Etikboken: etik för vårdande yrken. Lund: Studentlitteratur.
Sarvimäki, A. (1995). Livskvalitét sent i livet. I Österman, B., Pörn, I., Fulford, K.W.M. & Klockars, K. (Red.), Begrepp om hälsa: filosofiska och etiska perspektiv på livskvalitet,
27
SFS 2010:659. Patientsäkerhetslagen. Stockholm: Riksdagen. Hämtad 28 september, 2017, från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659
SFS 2014:821. Patientlag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 11 oktober, 2017, från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821
Shumaker, S.A. & Brownell, A. (1984). Toward a theory of social support: closing conceptual gaps. Journal of Social Issues, 40(4), 11-36.
Statens beredning för medicinsk utvärdering (2006). Implanterbar defibrillator. Hämtad 29 september, 2017,
http://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU-utvarderar/implanterbar-defibrillator/
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (2013). Sänkning av
kroppstemperaturen efter hävt hjärtstopp. Hämtad 10 oktober, 2017, från
http://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU-utvarderar/sankning-av-kroppstemperaturen-efter-havt-hjartstopp/
Svenska rådet för hjärt-lungräddning HLR-rådet (2011). Överlevnad efter hjärtstopp. Stockholm: Svenska rådet för hjärt-lungräddning. Hämtad 29 september, 2017, från
http://www.hlr.nu/wp-content/uploads/Overlevnad-efter-hjartstopp-For-vardpersonal.compressed.pdf
Swedish ICD & pacemaker registry (2016). Annual statistical report. Hämtad 29 september, 2017, från https://www.pacemakerregistret.se/icdpmr/docbankView.do?id=-er3_cQ----KjbbJve0e_CeP
Tagney, J. (2004). Can nurses in cardiology areas prepare patients for implantable cardioverter defibrillator impant and life at home?. British Assiciation of Critical Care Nurses, Nursing in Critical Care, 9 (3), 104-114.
*Uren, A. & Galdas, P. (2014). The experiences of male sudden cardiac arrest survivors and their partners: a gender analysis. Journal of Advanced Nursing, 71, 349–358. DOI: 101111/jan.12499
Vetenskapsrådet. (2011). God forskningsed. Hämtad 30 april, 2017, från
https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/?_ga=2.222532632.265751574.1493540794-1269518379.1493500589 Vos, R., Haes, H., Koster, R. & Haan, R. (1999). Quality of Survival After
Cardiopulmonary Resuscitation. Arch Intern Med, 159 (3), 249-255. DOI: 10.1001/archinte.159.3.249
28
Wiklund, L. (2003). Vårdvetenskap i klinisk praxis. Stockholm: Natur och kultur. Wikström, J. (2012). Akutsjukvård – omvårdnad och behandling vid akut sjukdom eller skada. Lund: Studentlitteratur.
Young, M., Hollenbeck, R., Pollock, J., McPherson, J., Fredi, J., Piana, R., … Markham, L. (2014). Effectiveness of Mild Therapeutic Hypothermia Following Cardiac Arrest in Adult Patients With Congenital Heart Disease. American Journal of Cardiology, 114, 128-130. DOI: 10.1016/j.amjcard.2014.04.012
Zipes, DP., Camm, AJ., Borggrefe, M., Buxton, AE., Chaitman, B., Fromer, M., … Silka, MJ. (2006). ACC/AHA/ESC 2006 guidelines for management of patients with ventricular arrhythmias and the prevention of sudden cardiac death – a report of the American College of Cardiology/American Heart Association Task Force and the European Society of
Cardiology Committee for practice guidelines (Writing Committee to Develop Guidelines for Management of Patients with Ventricular Arrhythmias and the Prevention of Sudden Cardiac Death) developed in collaboration with the European Heart Rhythm Association and the Heart Rhythm Society. Journal of the American College of Cardiology, 48, 247-346. DOI: 10.1016/j.jacc.2006.07.010
Östlundh, L. (2012) Informationssökning. I F. Friberg (Red) Dags för uppsats - vägledning
BILAGA 1