Studiens resultat kan bidra till ökad medvetenhet om BHV-sköterskors och föräldrarådgivares uppleverenheter av att arbeta med utökade hembesök och att stödja barn och dess föräldrar. Förhoppningen är att personalen kan reflektera över sitt arbetssätt och att arbetet med utökade hembesök kan sprida sig och implementeras i fler områden i Sverige.
Då arbetssättet är relativt nytt i Sverige krävs det uppföljande och utvidgade studier när alla hembesök är gjorda för att få en bättre helhetsbild av personalens erfarenheter av projektet.
Det vore även intressant att göra en intervjustudie om föräldrarnas erfarenheter av de utökade hembesöken. På grund av lågt antal deltagande familjer i ett visst område bör det arbetas vidare på hur personalen kan informera om projektet och dess arbetssätt så att familjerna blir intresserade av att delta. Det vore även intressant att följa upp och “mäta” hälsan längre fram på de barn som deltagit i projektet, precis som i den finska studien. Barnhälsovården och Socialtjänsten kan behöva utveckla sina respektive verksamheter med tidiga insatser och samverkan. Detta för att behovet av akuta insatser kan minska och för att det ur ett psykosocialt perspektiv kan vara bra att ge barn och familjer chansen till bättre stöd när familjerådgivare kan initieras tidigt.
28
REFERENSER
Allmänna Barnhuset (2007). Att knyta an, en livsviktig uppgift; om små barns anknytning och samspel. Stockholm: Allmänna Barnhuset. Hämtad 21 december 2018 från:
http://www.allmannabarnhuset.se/wp-content/uploads/2007/02/Att-knyta-an-en-livsviktig-uppgift.pdf
Almqvist-Tangen, G., Bergström, M., Lindfors, A-C., Holmbereg, L. & Magnusson, M.
(2010). Minskat antal hembesök inom barnhälsovården. Läkartidningen. NR 47 2010 Volym 107. Hämtad 23 december 2018 från:
http://www.lakartidningen.se/OldWebArticlePdf/1/15451/LKT1047s2968_2971.pdf
Aronen, E. T. & Arajärvi, T. (2000). Effects of early intervention on psychiatric symptoms of young adults in low-risk and high-risk families. American Journal of Orthopsychiatry, 70 (2), 223-232
Barboza, M., Kulane, A., Burström, B. & Marttila, A. (2018). A better start for health equity? Qualitative content analysis of implementation of extended postnatal home visiting in a disadvantaged area in Sweden. International journal for equity in health, 17(1), 42
Benzein. E., Hagberg, M. & Saveman, B-I (2017). Teoretiska utgångspunkter för familjefokuserad omvårdnad. I E. Benzein, M. Hagberg, B-I Saveman. (red.). Att möta familjer inom vård och omsorg. (s.33-51). Lund: Studentlitteratur AB
Berg, GV & Sarvimäki, A. (2003). A holistic-existential approach to health promotion.
Scandinavian Journal of Caring Sciences, 17 (4) 384-391, doi: org/10, 1046/j.0283-9318.2003.002400.x
Berlin, A. (2010). Cultural competence in primary child health care survices: Interraction between primary child health care nurses parents of foreign origin and their children.
(Doktorsavhandling, Karolinska institutet, Stockholm). Hämtad 23 december 2018 från:
https://openarchive.ki.se/xmlui/bitstream/handle/10616/38153/thesis.pdf;sequence=1
Broberg, A., Granqvist, P., Ivarsson, T. & Risholm Mothander, P. (2006). Anknytningsteori:
betydelsen av känslomässiga relationer. Stockholm: Natur & Kultur.
Bäckström, C., Kåreholtd, I., Thorstensson, S., Golsäter, M. & Mårtensson, L. (2018) Quality of couple relationship among first –time mothers and partners, during pregnancy and the first six months of parenthood. Sexual & Reproductive Health Care, 17, 56-64
Carlsson, V., Frithiof, S., & Gunnarsson, B. (2018). Genom föräldrarna hjälper vi barnen.
Förväntningar på utökat barnhälsovårdsprogram. Socialmedicinsk tidskrift, 95(1), 23-31.
Cassidy, J., Lichtenstein-Phelp, J., Sibrava, NJ. Thomas, CL Jr. & Borkovec, TD. (2009).
Generalized anxiety disorder: connections with self-reported attachment. Behavior Therapy, 40, 21- 29. doi.org/10.1016/j.beth.2007.12.004
29
Cowan, C-P & Cowan, P-A. (1995). Interventions to Ease the Transition to Parenthood: Why they are needed and what they can do. Family Relations. 44(4):412-23, doi: 10,2307/584997 Dahlberg, K. (2014). Att undersöka hälsa och vårdande. Stockholm: Natur och kultur AB.
Danielson, E. (2012). Kvalitativa forskningsintervju. I Henricson, M. (red.). Vetenskaplig teori och metod – från idé till examination inom omvårdnad. (s.163-174). Lund:
Studentlitteratur.
Distriktssköterskeföreningen i Sverige (2008). Kompetensbeskrivning, Legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen distriktssköterska. Hämtad den 19 december 2018 från http://www.distriktsskoterska.se/
Fernandez, E. (2004). Effective interventions to promote child and family wellness: a study of outcomes of intervention through Children´s Family Centres. Child and Family Social Work, 9, 91 – 104, doi.org/10.1111/j1365-2206.2004.00315.x
Finello, K. M., Tarteryan, A., & Riewerts, R. (2016). Home Visiting Programs: What the Primary Care Clinican Should Know. Curr Probl Pediatr Adolesc Health Care (46), 101-125. doi:10.1016/j.cppeds.2015.12.011
Folkhälsomyndigheten (2016). Barn och unga. Hämtad 21 december 2018 från:
http://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/halsa-i-olika-grupper/barn-och-unga/
Folkhälsomyndigheten (2018). Psykisk ohälsa bland barn och unga måste tas på allvar.
Hämtad 21 december 2018 från:
http://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2018/oktober/psykisk-ohalsa-bland-barn-och-unga-maste-tas-pa-allvar/
Fonagy P. (2004). What Evidence for Evidence-Based Prevention? Journal of Infant, Child and Adolescent Psychotherapy. 3 (4) 419-43.
Forsman, A-C., Djäken, C., Ims Johansson, G., Carlsson, G., Hannu, I., Friberg, L., Gustavsson, P., Skorupka, P., Säljö, S. & Nissmo, M. (2017). Projektplan Förstärkt föräldraskap – utökade hembesök. Västra Götalandsregionen
Giorgi, A. (2009). The descriptive phenomenological method in psychology: a modified Husserlian approach. Pittsburgh: Duquesne University Press
Glaser, D., Kemp, A., Lakhanpaul, M. & Saperia, J. (2009). When to suspect child maltreatment: summary of NICE guidance. British Medical Journal, 339
Hammarlund, K., Andersson, E., Tenenbaum, H. & Sundler, A. (2015). We are also interested in how fathers feel: a qualitative exploration of child health center nurses`
recognition of postnatal depression in fathers. BMC Pregnancy and Childbirth, 15:290 doi:
10.1186/s12884-015-0726-6
30
Heamen, M., Chalmers, K., Woodgate, R & Brown, J. (2006). Early childhood visiting programme: factors contributing to success. Journal of Advanced Nursing, 55(3), 291-300
Henricson, M. & Billhult. A, (2012). Kvalitativ design. I: M, Henricson. (red.). Vetenskaplig teori och metod – från idé till examination inom omvårdnad. (s.129-137). Lund:
Studentlitteratur AB
Hwang, P. & Wickberg, B. (2001). Föräldrastöd och spädbarns psykiska hälsa. Hämtad 1 januari 2019 från:
https://www2.sahlgrenska.se/upload/PVTV%20S%C3%B6dra%20%C3%84lvsborg/BHV
%20i%20S%C3%B6dra%20%C3%84lvsborg/Dokument%20o%20rutiner/spadbarn.pdf
Johnson, H. (2006). Promoting Patient- Family-Centred care through personal stories.
Academic Medicine, 91 (3): 297-300
Johnston, C. M., Wallis, M., Oprescu, F.I. & Gray, M. (2017). Methodological considerations related to nurse researchers using their own experience of a phenomenon within phenomenology. Journal of Advanced Nursing 73 (3), 574–584.
doi: 10.1111/jan.13198
Kisely, S., Alemu Abajobir, A., Mills, R., Strathearn, L., Clavarino, A. & Moses Najman, J.
(2018). Child maltreatment and mental health problems in adulthood: birth cohort study. The British Journal of Psychiatry, (213), 698-703
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur AB
Leirbakk, M. J., Torper, J., Engebretsen, E., Opsahl, J. N., Zeanah, P. & Magnus, J. H.
(2018). Formative research in the development of a salutogenic early intervention home visiting program integrated in public child health service in a multiethnic population in Norway. BMC health services research, 18 (1), 741
Magnusson, M., Blennow, M., Hagelin, E. & Sundelin, C. (2016). Barnhälsovård-att främja barns hälsa. Stockholm: Liber
Martila, A., Lindberg, L., Burström, K., Kulane, A. & Burström, B. (2017) Utökat hembesöksprogram för förstagångsföräldrar - samverkan mellan Rinkeby BVC och föräldrarådgivare inom Rinkeby- Kista socialtjänst. Hämtad den 10 januari 2019 från dok.slso.sll.se/CES/FHG/Jamlik_halsa/Rapporter/BVC-rapport-2017.pdf
Mastro, K. A., Flynn, L. & Preuster, C. (2014). Patient- and Family-Centered Care. Journal of Nursing Administration, 44(9), ss. 446–451. DOI: 10,1097/NNA.0000000000000099
Olander, E. (2003). Hälsovägledning i barnhälsovården: syntetisering av två uppdrag.
Malmö: Lunds universitet. Hämtad 26 mars från:
https://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/7940/ewy_olander.pdf?sequence=1&isAllowe d=y
31
Perna, RB. & Kiefner, M. (2013). Long-term cognitive sequelae: abuse children without PTSD. Applied Neuropsychology Child, 2, 1-5
Persson, C. & Sundin, K. (2012). Fenomenologisk hermeneutisk tolkningsmetod – ett dialektiskt förhållningssätt. I M. Henricson. (red.). Vetenskaplig teori och metod från idé till examination I omvårdnad. (s.374-387). Lund: Studentlitteratur AB
Polit, D.F. & Beck, C. T. (2016). Nursing Research. Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins
Priddis, L. E. & Wells, G. (2010). Improving parent–infant relationships:
An innovative group approach to working with families to improve parent–infant relationships within a community setting. Neonatal, Paediatric and Child Health Nursing, 13 (3), 20–24.
Rikshandboken Barnhälsovård. (2018). Barnhälsovårdens nationella program.
Hämtad den 22 januari 2019 från
https://www.rikshandboken/bhv.se/metoder--riktlinjer/barnhalsovardens/nationella-program/
Robinson, P & Englander, M (2007). Den deskriptiva fenomenologiska humanvetenskapliga metoden. Vård i Norden, 27, 57-59.
Rädda barnen. (2018). Barnfattigdom i Sverige. Årsrapport 2018.
Hämtad 28 december 2018 från
https://resourcecentre.savethechildren.net/sites/default/files/documents/rb_rapport_2018_fi nal.pdf
Samarasingne, K., Fridlund, B. & Arvidsson, B. (2006). Primary health care nurses´
conceptions of involuntary migrant families´ health. International Nursing Review, 53, 301-307
Socialdepartamentet. (2004). Ekonomiskt utsatta barn. Stockholm: Socialdepartementet, Regeringskansliet. Hämtad 9 januari 2019 från
https://www.regeringen.se/49bbc=/contentassets/b36b63d078954a48be05c26bdf1f1876/de l-t.o.m.-kap.-ekonomiskt-utsatta-barn
Socialstyrelsen. (2008). Familjecentraler. Kartläggning och Kunskapsöversikt. Hämtad 22 januari 2019 från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8845/2008-131-16_200813116.pdf
Socialstyrelsen. (2013). Barn och ungas hälsa, vård och omsorg.
Hämtad 23 december 2018 från
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2013/2013-3-15
Socialstyrelsen. (2014). Vägledning för barnhälsovården. Stockholm: Socialstyrelsen.
Hämtad 25 december 2018 från:
32
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19403/2014-4-5.pdf
Socialstyrelsen (2015). Föräldrastöd inom hälso- och sjukvård. Stockholm: Socialstyrelsen.
Hämtad 26 december 2018 från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20020/2015-12-38.pdf
SOU. (2008). Föräldrastöd- en vinst för alla. Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap. Stockholm: Statens offentliga utredningar.
Hämtad 2 januari 2019 från
https://www.regeringen.se/contentassets/e48e18fd326e48a4892aefd0f311b873/foraldrasto d---en-vinst-for-alla-sou-2008131
Stubbs, JM. & Achat, HM. (2016). Sustained health home visiting can improve families`
social support and community connecedness. Contemporay Nurse: A Journal for The Australien Nursing Profession, 52 (2-3), 286-299
Svensk sjuksköterskeförening (SSF) (2015). Familjefokuserad omvårdnad.
Hämtad 24 april 2019 från https://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/publikationer/Svensk_sjukskoterskeforening_om/familjefokuserad-omvardnad/
Söderbäck, M., & Ekström, C. (2014). Hälsovägledning med Somaliska föräldrar inom Svensk Barnhälsovård. En kvalitativ studie. Vård i Norden, 34 (4), 33-37
Vetenskapsrådet. (2018). Forskningsetiska principer – inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 3 januari 2019 från https://moodle.med.lu.se/pluginfile.php/73596/mod_resource/content/1/Forskningsetiska%
20principer.pdf
Vårdguiden, (2016). Barn och föräldrar. Vad är en familj? Hämtad 23/12-18, från
https://www.1177.se/Tema/Barn-och-foraldrar/Familjeliv-och-relationer/Foraldraskap/Vad-ar-en-familj/
Wallby, T., Sarkadi, A., & Fabian, H. (2013). Bättre stöd till föräldrar vid familjecentraler.
Nationell webbenkät visar på fördelar med samlokalisering. Läkartidningen (110), ss. 1-4.
Webster-Stratton, C. & Taylor, T. (2001). Nipping early risk factors in the bud: preventing substance abuse, delinquency, and violence in adolescence through interventions targeted at young children (0-8 Years). Prevention Science. 2 (3) 165-92
Wright, L.M., Watson, W.L., & Bell J.M. (2002). Familjefokuserad omvårdnad. Lund:
Studentlitteratur
33
1 Bilaga 1