Det är en stor utmaning vid kroniska hälsoproblem som hjärt- och kärlsjukdom att få patienterna motiverade till livsavgörande beteendeförändringar. Litteraturöversikten har därför fokuserat på om MI är en effektiv metod vid livsstilsförändring och för att öka patienters livskvalité. Att använda MI som metod vid samtal har visat sig användbart, även vid lågintensivt utövande vilket tyder på att det finns god potential för att förbereda, motivera samt öka patientens självförtroende genom tillämpning av MI i klinisk verksamhet. MI är en bra metod för att se hela människan, anpassa vården individuellt samt för att se till hela patientens livsvärld. För att sprida denna kunskap i den kliniska verksamheten kan ämnet lyftas genom diskussioner och kortare utbildningstillfällen där ämnet diskuteras. Mer forskning är nödvändig för att förbättra användandet av MI och fastställa vilken mängd samt längd på behandlingen som är effektivast för tillfredsställande resultat samt vad som ökar patienternas motivation och deras faktiska beteendeförändringar rekommenderas vidare.
18
REFERENSER
*artiklar som ingår i resultatanalysen
Abstez, P., Jallinoja, P., Kuronen, R., Nissinen, A., Patja, K., Uutela, A, & Talja, M. (2007). The dilemma of patient responsibility for lifestyle change: Perceptions among primary care physicians and nurses. Scandinavian Journal of Primary Health Care, 25, 244-249. doi:10.1080/02813430701691778
Alageel, S., Gulliford, C. M., McDermott, L. & Wright, J. A. (2018). Implementing
multiple health behaviour change interventions for cardiovascular risk reduction in primary care: a qualitative study. BMC Family Practice. 19, 1-12. doi:10.1186/s12875-018-0860-0 Al Rifai, M., Greenland, P., Blaha, M., Michos, E., Nasir, K., Meidema, M., … MvEvoy, J. (2018). Factors of health in the protection against death and cardiovascular disease among adults with subclinical atherosclerosis. American heart journal, 198, 180-188. doi:10.1016/j.ahj.2017.10.026.
Barth, T. & Näsholm, C. (2006). Motiverande samtal- MI. Att hjälpa en människa till
förändring på hennes egna villkor. Lund: Studentlitteratur.
*Bredie S. J. H., Fouwels, A. J., Wollersheim, H. & Shippers G.M. (2011). Effectiveness of Nurse Based Motivational Interviewing for smoking cessation in high risk
cardiovascular outpatients: A randomized trial. European Journal of Cardiovascular
Nursing, 10, 174-179. doi:10.1016/j.ejcnurse.2010.06.003
Brobeck, E., Odencrants, S., Bergh, H. & Hildingh, C. (2014). Patients’ experiences of lifestyle discussions based on motivational interviewing: a qualitative study. BMC Nursing,
13, 1-7. doi:10.1186/1472-6955-13-13.
Brobeck, E., Bergh, H., Odencrants, S. & Hildingh, C. (2011). Primary healthcare nurses’ experiences with motivational interviewing in health promotion practice. Journal of
Clinical Nursing, 20, 3322-3330. doi:10.1111/j.1365-2702.2011.03874.x.
*Brodie, D. A., Inoue, A. & Shaw, D. G. (2008). Motivational interviewing to change quality of life for people with chronic heart failure: A randomised controlled trial.
International Journal of Nursing Studies, 45, 489-500. doi:10.1016/j.ijnurstu.2006.11.009
*Chair, S-Y., Chan, S. W., Thompson, D. R., Leung, K. P., Ng, S. K. & Choi, K. C. (2012). Short-term effect of motivational interviewing on clinical and psychological outcomes and health-related quality of life in cardiac rehabilitation patients with poor motivation in Hong Kong: a randomized controlled trial. European Journal of Preventive
Cardiology, 19, 1383-1392. doi:10.1177/1741826711425428.
*Chen, J., Zhao, H., Hao, S., Xie, J., Ouyang, Y. & Zhao, S. (2018). Motivational interviewing to improve the self-care behaviors for patients with chronic heart failure: A
19
randomized controlled trial. International Journal of Nursing Sciences, 5, 213-217. doi:10.1016/j.pec.2015.08.031.
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2013) Hälsa och vårdande: i teori och praxis. Stockholm: natur och kultur.
Edberg, A.K. & Wijk, H. (2009). Omvårdnadens grunder, hälsa och ohälsa. Lund: Studentlitteratur.
Ekebergh, M. (2015a). Människans hälsa och lidande. I M. Arman., K. Dahlberg. & M. Ekebergh. (Red.), Teoretiska grunder för vårdande (s. 27-60). Stockholm: Liber. Ekebergh, M. (2015b). Vårdande, vårdande möten. I M. Arman., K. Dahlberg & M. Ekebergh (Red.), Teoretiska grunder för vårdande (s.121-225). Stockholm: Liber. Ekebergh, M. & Dahlberg, K. (2015). Vårdande, vårdande och lärande samtal. I M. Arman., K. Dahlberg. & M. Ekebergh (Red.), Teoretiska grunder för vårdande (s. 121-225). Stockholm: Liber.
Ericson, E. & Ericson, T. (2015). Medicinska sjukdomar. Lund: Studentlitteratur.
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier- värdering,
analys och presentationer av omvårdnadsforskning (4:e uppl). Stockholm: Natur och
kultur.
Friberg, F. (2017a). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats-
vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3:dje uppl., s.141-151). Lund:
Studentlitteratur.
Friberg, F. (2017b). Bilaga III Granskningsfrågor för kvalitativa respektive kvantitativa studier. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten (uppl. 3, s.187-188). Lund: Studentlitteratur
*Hardcastle, S. J., Taylor, A. H., Harley, R. A. & Hagger, M. S. (2013). Effectiveness of a motivational interviewing intervention on weight loss, physical activity and cardiovascular disease risk factors: a randomised controlled trial with a 12-month post-intervention follow-up. International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity, 10, 1-16. doi:10.1186/1479-5868-10-40.
Henricson, M. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I Henricson, M (Red). Vetenskaplig teori och metod Från idé till examination inom omvårdnad. (s. 411-420). Lund: Studentlitteratur.
Karolinska institutet. (2019). Svenska MeSH. Hämtad 11 februari, 2019, från https://mesh.kib.ki.se/
20
Kirby, J., Steindl, S. & Tellegan, C. (2018). Motivational interviewing in compassion‐ based interventions: Theory and practical applications. Clinical Psychologist, 22, 265-279. doi:10.1111/cp.12146
Klang Söderkvist, B. (2014). Hälsa, välbefinnande och sjukdom. I B. Klang Söderkvist & I. Thorell-Ekstrand (Red.), Sjuksköterskans omvårdnadskunnande en praktisk och teoretisk
grundbok (s. 46-69). Harlow: Pearson.
*Koelewijn-van Loon, M. S., van der Weijden, T., Ronda, G., van Steenkiste, B., Winkens, B., Elwyn, G. & Grol, R. (2010). Improving lifestyle and risk perception through patient involvement in nurse-led cardiovascular risk management: A cluster-randomized
controlled trial in primary care. Preventive Medicine, 50, 35-44. doi:10.1016/j.ypmed.2009.11.007.
*Lakerveld, J., Bot, S.D., Chinapaw, M. J., van Tulder, M. W., Kostense, P. J., Dekker, J. M. & Nijpels, G. (2013). Motivational interviewing and problem solving treatment to reduce type 2 diabetes and cardiovascular disease risk in real life: a randomized controlled trial. International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity, 19, 1-9.
doi:10.1186/1479-5868-10-47
Lambe, L. & Collins, C. (2010). A qualitative study of lifestyle counselling in general practice in Ireland. Family practice, 27, 219-223. doi:10.1093/fampra/cmp086. Lee, W.W., Choi, K.C., Yu, D.S. & Chair, S.Y. (2016). Effectiveness of motivational interviewing on lifestyle modification and health outcomes of clients at risk or diagnosed with cardiovascular diseases: A systematic review. International Journal of Nursing
Studies, 53, 331-341. doi10.1016/j.ijnurstu.2015.09.010.
*Lin, C-H., Chiang, S-L., McLean Heitkemper, M., Hung, Y-J., Lee, M-S., Tzeng, W-C. & Chiang, L-C. (2016). Effects of telephone-based motivational interviewing in lifestyle modification program on reducing metabolic risks in middle-aged and older women with metabolic syndrome: A randomized controlled trial. International Journal of Nursing
Studies, 60, 12-23. doi:10.1016/j.ijnurstu.2016.03.003.
*Masterson, R. M., Patey, M., Lee., C. S., Kuan, A., Jurgens, C. & Riegel, B. (2016). Motivational interviewing to improve self-care for patients with chronic heart failure: MITI-HF randomized controlled trial. Patient Education and Counseling, 99, 256-264. doi:10.1016/j.pec.2015.08.031
Miller, W.R. (1983). Motivational Interviewing with Problem Drinkers. Behavioural
Psychotherapy, 11, 147-172. doi:10.1017/S0141347300006583
Miller, W.R. & Rollnick, S. (2013). Motiverande samtal -att hjälpa människor till
21
Nicolai, J., Muller, N., Noest, S., Wilke, S., Schultz, JH., Gleissner, C., ... Bieber, C. (2018) To change or not to change – That is the question: A qualitative study of lifestyle changes following acute myocardial infarction. Chronic illness, 14, 21-41.
doi:10.1177/1742395317694700
Peipoli, M., Hoes, A., Brotons, C., Hobbs, R. & Corra, U. (2017). Main messages for primary care from the 2016 European Guidelines on cardiovascular disease prevention in clinical practice. European Journal of General Practice, 24, 51-56.
doi:10.1080/13814788.2017.1398320.
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2016). Nursing Research. Generating and assessing evidence for nursing practice (10. uppl). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
*Rodriguez-Cristobal, J. J., Alonso-Villaverde, C., Ma Panisello, J., Travé-Mercade, P., Rodriguez-Cortés, F., Ramon Marsal J. & Peña, E. (2017). Effectiveness of a motivational intervention on overweight/obese patients in the primary healthcare: a cluster randomized trial. BMC Family Practice, 18, 1-8. doi:10.1186/s12875-017-0644-y
Rollnick, S., Miller, W.R. & Butler, C.C. (2008). Motivational interviewing in health care:
Helping patients change behavior. New York: Guilford Press.
Rydberg, E. & Holst, M. (2016). Hjärtsjukdomar. I A. Ekwall & A. M. Jansson (Red.),
Omvårdnad & medicin (s.215-259). Lund: Studentlitteratur.
Segesten, K. (2017). Att välja ämne och modell för sitt examensarbete. I F. Friberg (Red.)
Dags för uppsats, vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3:dje uppl., s.
119-128).
SFS 2014:821. Patientlagen. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 20 november, 2018, från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 20 november, 2018, från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30
Sisti, L.G., Dajko, M., Campanella, P., Shukuri, E., Ricciardi, W. & de Waure, C. (2018). The effect of multifactorial lifestyle interventions on cardiovascular risk factors: a
systematic review and meta-analysis of trials conducted in the general population and high risk groups. Preventive medicine, 109, 82-97. doi:10.1016/j.ypmed.2017.12.027.
Socialstyrelsen. (2012, 16 oktober). MI (Motiverande samtal). Hämtad 11 november, 2018, från
http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/sokimetodguidenforsocialtarbete/moti verandesamtal
22
Socialstyrelsen. (2015, 23 januari). Nationella riktlinjer utvärdering 2014
-sjukdomsförebyggande metoder -Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning.
Hämtad 20 november, 2018, från http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2015/2015-1-1
Socialstyrelsen. (2017, 16 oktober). Statistik om hjärtinfarkter 2016. Hämtad 13 november, 2018, från http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20721/2017-10-23.pdf
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2017). Utvärdering av metoder i
hälso- och sjukvården och insatser i socialtjänsten, en handbok. [Elektronisk resurs].
Hämtad 18 februari, 2019, från
https://www.sbu.se/contentassets/d12fd955318f4feab3709d7ebcc9a72b/sbushandbok.pdf Svensk sjuksköterskeförening. (2017, 29 september). Hälsofrämjande omvårdnad. Hämtad från Svensk sjuksköterskeförenings webbplats:
https://www.swenurse.se/Levnadsvanor/Halsoframjande-omvardnad/
Svensk sjuksköterskeförening. (2014). Omvårdnad och god vård. Hämtad från Svensk sjuksköterskeförenings webbplats:
https://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/publikationer/Svensk_sjukskoterskeforening_om/Omvardnad-och-god-vard/ Svensk sjuksköterskeförening (2016a). Personcentrerad vård. Hämtad från Svensk sjuksköterskeförenings webbplats: https://www.swenurse.se/personcentrerad-vard Svensk sjuksköterskeförening (2016b). Värdegrund för omvårdnad. Hämtad från Svensk sjuksköterskeförenings webbplats:
https://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/publikationer/Etik/Vardegrund-for-omvardnad/
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. [Elektronisk resurs]. Hämtad 29 september, 2018, från
https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/?_ga=2.136719280.1240288079.1543828773-2024788878.1543828773 Wiklund Gustin, L. & Lindwall, L. (2012). Omvårdnadsteorier i klinisk praxis. Stockholm: Natur & Kultur
World health organization. (2017, 17 maj). Cardiovascular diseases (CVDs). Hämtad 20 november, 2018, från http://www.who.int/en/news-room/fact-sheets/detail/cardiovascular-diseases-(cvds)
Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats-
vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3:dje uppl., s.59-82). Lund:
Bilaga 1 Söktabell
Databas Sökord Antal träffar Lästa titlar Lästa abstract Valda artiklar Cinahl 2019-01-28 motivational interviewing or mi or motivational interview AND cardiovascular diseases or cvd or heart disease AND nurs*
75 75 21 1
Scopus 2019-01-29
motivational AND interview* OR mi AND effect* AND cardiovascular AND disease* OR cvd
118 118 17 2
Medline 2019-02-04
cardiovascular disease AND motivational interviewing AND effect*
78 78 23 2
Cinahl 2019-02-04
(motivational AND interviewing*) AND health* AND change* AND (heart* AND disease)
24 24 4 1
Scopus 2019-02-04
effectiveness of motivational interviewing AND lifestyle AND chronic heart disease OR
cardiovascular AND nurse* prevention AND smoking
105 105 18 2
Cinahl 2019-02-05
Life Style Changes AND
Motivational Interviewing AND effect*
Bilaga 2 Granskningsmall
Checklista för kvantitativa artiklar - RCT (randomiserade kontrollerade studier). A. Syftet med studien?
• är frågeställningarna tydligt beskrivna? • är designen lämplig utifrån syftet? B. Undersökningsgruppen • vilka är inklusionskriterierna? • vilka är exklusionskriterierna? • är undersökningsgruppen representativ? • när genomfördes undersökningen? • är powerberäkning gjord?
• vilket antal krävdes i varje grupp?
• vilket antal inkluderades i experimentgrupp (EG) respektive kontrollgrupp (KG)?
• var gruppstorleken adekvat? C. Intervention
• mål med interventionen • vad innehöll interventionen? • vem genomförde interventionen? • hur ofta gavs interventionen? • hur behandlades kontrollgruppen? D. Mätmetoder
• vilka mätmetoder användes • var reliabiliteten beräknad? • var validiteten diskuterad? E. Analys
• var demografisk data liknande i EG och KG? • om nej, vilka skillnader fanns?
• hur stort var bortfallet? • kan bortfallet accepteras?
• var den statistiska analysen lämplig? • om nej, varför inte?
• vilka var huvudresultaten?
• erhölls signifikanta skillnader mellan EG och KG? • om ja, vilka variabler?
• vilka slutsatser drar författaren? F. Värdering
• kan resultatet generaliseras till annan population? • kan resultatet ha klinisk betydelse?
• överväger nyttan av interventionen ev. risker? • ska denna artikeln inkluderas i litteraturstudien? • motivera varför eller varför inte?
Granskningsfrågor för kvantitativa studier.
• Finns det ett tydligt problem formulerat? Hur har detta i så fall formulerat och avgränsat?
• Finns teoretiska utgångspunkter beskrivna? Hur är dessa i så fall formulerade? • Finns det någon omvårdnadsvetenskaplig teoribildning beskriven? Hur är denna i så
fall beskriven?
• Vad är syftet? Är det klart formulerat? • Hur är metoden beskriven?
• Hur har urvalet gjorts (t.ex. antal personer, ålder, inklusions- respektive exklusionskriterier)?
• Hur har data analyserats? Vilka statistiska metoder användes? Var dessa adekvata? • Hänger metod och teoretiska utgångspunkter ihop? I så fall hur?
• Vad visar resultatet? • Vilka argument förs fram?
• Förs det några etiska resonemang?
• Finns det en metoddiskussion? Hur diskuteras metoden i så fall, till exempel vad gäller generaliserbarhet?
• Sker en återkoppling till teoretiska antagande, till exempel omvårdnadsvetenskapliga antagande?
Bilaga 3 Artikelmatris
Författare: Bredie, S.J.H., Fouwels, J.A., Wollersheim, H. & Schipper. G.M.
Titel: Effectiveness of Nurse Based Motivational Interviewing for smoking cessation in
high risk cardiovascular outpatients: A randomized trial.
Tidskrift: European Journal of Cardiovascular Nursing Årtal: 2011
Syfte/Perspektiv: Att utvärdera effekt av sjuksköterskeledd MI tillsammans med
standardvård till patienter med hjärt- och kärlsjukdom för en sekundär prevention.
Metod: Randomiserad kontrollerad studie. Utav 619 patienter med hjärt- och kärlsjukdom
var det 112 rökare. 112 deltog därmed i studien och randomiserades in i två olika grupper. En kontrollgrupp som fick standardvård (LIFE) och en interventionsgrupp som fick standardvård och MI (LIFE+). Studien genomfördes polikliniskt under 3 månader.
Resultat: Efter tre månader hade 26% av deltagarna i interventionsgruppen slutat röka och
31% hade minskade antalet cigaretter per dag. I kontrollgruppen slutade 7% och 15% minskade antal cigaretter per dag. Varje MI tillfälle varade i 63,5 minuter. Sjuksköterska gav 3,8 timmar per deltagare som slutade röka.
Förekomst av forskningsetiska övervägande: Etisk granskad och godkänd av lokal etisk
kommitté.
Kvalitetsgranskning: Medelhög
Författare: Brodie, D.A., Inoue, A. & Shaw, D.G.
Titel: Motivational interviewing to change quality of life for people with chronic heart
failure: A randomised controlled trial
Tidskrift: International Journal of Nursing Studies Årtal: 2008
Syfte/Perspektiv: Studien undersöker om en livsstilsinsats med fysisk aktivitet, baserat på MI, kommer att förbättra livskvaliteten under fem månader jämfört med vad standardvård gör.
Metod: Randomiserad kontrollerad studie. 60 deltagare med kronisk hjärtsvikt i åldern 65–
94 år. Deltagarna delades upp i tre olika grupper, varav en grupp fick standardvård, den andra gruppen fick MI och den tredje en kombination av båda. Studie pågick under fem månader.
Resultat: Behandlingen visade en signifikant förbättring inom tre av nio kategorier för
gruppen som erhöll MI. Alla grupperna förbättrade sina resultat i formuläret kring
hjärtsvikt. Under de fem månader som studien pågick sågs en generell trend mot förbättring av egenvård och motivationsresultat.
Förekomst av forskningsetiska övervägande: Etisk granskad och godkänd från en
forskningsetisk kommitté och tillvägagångssättet följer nationella samt lokala anvisningar av Declaration of Helsinki.
Kvalitetsgranskning: Hög
Författare: Chair, SY., Chan, SWC., Thompson, DR., Leung, KP., Ka-Chiu Ng, S. &
Chow Choi, K.
Titel: Short-term effect of motivational interviewing on clinical and psychological
outcomes and health-related quality of life in cardiac rehabilitation patients with poor motivation in Hong-Kong: a randomized controlled trial.
Tidskrift: European Journal of Preventive Cardiology Årtal: 2011
Syfte/Perspektiv: Att undersöka kortvariga effekter av kliniska samt fysiologiska utfall
och hälsorelaterad livskvalitet vid rehabilitering av hjärt- och kärlsjukdom med MI som metod, där patienterna har låg motivation.
Metod:. Randomiserad kontrollerad studie. 146 lågt motiverade patienter med hjärt- och
kärlsjukdom delades in i två grupper, en kontrollgrupp som fick standardvård och en
interventionsgrupp. Interventionsgruppen fick samma behandling som kontrollgruppen plus fyra tillfällen med MI. Studien pågick i tre månader.
Resultat: Resultatet visade inga signifikanta skillnader mellan kontroll och
interventionsgrupp gällande kliniska markörer. Interventionsgruppen hade ökat livskvalitet relaterat till hälsan. Deltagarna kände en ökad ångest.
Förekomst av forskningsetiska övervägande: Deltagandet var helt frivilligt och
deltagarna fick skriftlig information och fick ge sitt skriftliga samtycke. Det var möjligt att avbryta deltagandet när som helst.
Kvalitetsgranskning: Hög
Författare: Chen, J., Zhao, H., Hao, S., Xie, J., Ouyang, Y & Zhao, S.
Titel: Motivational interviewing to improve the self-care behaviors for patients with
chronic heart failure: A randomized controlled trial.
Tidskrift: International journal of nursing sciences. Årtal: 2017.
Syfte/Perspektiv: Undersöka effekten av MI vid egenvård hos patienter med kronisk hjärtsvikt
Metod: Randomiserad kontrollerad studie. 62 inneliggande patienter på sjukhus
rekryterades. Patienterna delades in i två grupper, en kontrollgrupp (33st) och en
interventionsgrupp (29st). Kontrollgruppen fick traditionell hälso- och sjukvård samt en uppföljande telefonkonsultation medan interventionsgruppen fick detsamma plus 4 tillfällen med MI och ett MI baserat uppföljningssamtal via telefon.
Resultat: Efter interventionen förbättrades resultaten av egenvården i båda grupperna,
interventionsgruppen ökade sina resultat markant. Statistisk signifikans gick urskilja mellan grupperna i förmåga till egenvård.
Förekomst av forskningsetiska övervägande: Studien godkändes av sjukhusets etiska
kommitté.
Kvalitetsgranskning: Hög.
Författare: Hardcastle, S.J., Taylor, A.H., Bailey, M.P., Harley, R.A. & Hagger, M.S. Titel: Effectiveness of a motivational interviewing intervention on weight loss, physical
activity and cardiovascular disease risk factors: A randomised controlled trial with a 12-month post-intervention follow-up
Tidskrift: International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity Årtal: 2013
Syfte/Perspektiv: Att undersöka effekten av MI vid viktminskning, fysisk aktivitet och
riskfaktorer vid hjärt- och kärlsjukdom.
Metod: Randomiserad kontrollerad studie. 358 deltagare i åldern 18–65 år och ha minst en
av dessa riskfaktorer övervikt, högt blodtryck och högt blodsocker. En kontrollgrupp som fick standardövningar och kostråd och en interventionsgrupp fick standardövningar, kostråd och fem MI konsultationer. Studien utfördes under 6 månader och därefter följde en
uppföljning 18 mån efter studiens start.
Resultat: Signifikanta skillnader avslöjades mellan grupperna gällande promenader.
Patienter med övervikt och höga kolesterolhalter uppvisade signifikanta förbättringar gällande BMI speciellt bland deltagarna i interventionsgruppen. Förbättringarna efter interventionen gällande blodtryck, vikt och BMI var inte ihållande.
Förekomst av forskningsetiska övervägande: Etisk granskad och godkänd av NHS och
Governance forskningsetiska kommitté.
Kvalitetsgranskning: Hög
Författare: Koelewijn-van Loon, MS., van der Weijden, T., Ronda, G., van Steenkiste.,
Winkens, B., Elwyn, G. & Grol, R.
Titel: Improving lifestyle and risk perception through patient involvement in nurse-led
cardiovascular risk management: a cluster- randomized controlled trial in primary care.
Tidskrift: Preventive Medicine Årtal: 2009
Syfte/Perspektiv: Utreda om livsstilen förbättras på kort tid genom intervention som leds
Metod: Grupprandomiserad kontrollerad studie. 615 patienter med risk för hjärt- och
kärlsjukdom med en genomsnittsålder på 57 år deltog i studien som pågick i 12 veckor. Deltagarna delades slumpartat in i två grupper bestående av kontrollgrupp och
interventionsgrupp. Kontrollgruppen fick standardinformation och interventionsgruppen fick två konsultationer med MI av sjuksköterska.
Resultat: Patienterna i båda grupperna förbättrade sin livsstil, inga relevanta signifikanta skillnader mellan grupperna hittades. Interventionsgruppen visade signifikant skillnad när det gällde nivån av ångest och var mer nöjda med kommunikationen jämfört med
kontrollgruppen.
Förekomst av forskningsetiska övervägande: Etiskt granskad och godkänd av etiska
kommittén på Maastricht universitet.
Kvalitetsgranskning: Hög.
Författare: Lakerveld, J., Bot, S., Chinapaw, M., van Tulder, M., Kostense, P., Dekker, J
& Nijpels, G.
Titel: Motivational interviewing and problemsolving treatment to reduce type 2 diabetes
and cardiovascular disease risk in real life: a randomized controlled trial.
Tidskrift: International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity. Årtal: 2013
Syfte/Perspektiv: Ta reda på hur effektivt primärvårdens livsstilsinterventioner är på att
förebygga diabetes typ 2 och hjärt- och kärlsjukdomar och att motivera till beteendeförändringar vid livsstilsförändringar med hjälp av MI.
Metod: Randomiserad kontrollerad studie. 622 patienter med över 10% risk för diabetes
typ 2 och/eller hjärt- och kärlsjukdom fördelades slumpmässigt i två grupper.
Interventionsgruppen fick en teoretisk livsstilsintervention baserad på en kombination av MI och problemlösnings behandling. Kontrollgruppen fick befintliga hälsobroschyrer. Studien pågick i 12 månader.
Resultat: Interventionsgruppen deltog i snitt på två MI tillfällen. Resultatet visade inga signifikanta skillnader mellan de två grupperna vid uppföljning efter sex och tolv månaders uppföljning. Livsstils interventionen visade sig inte ha bättre effekt än vad befintliga
hälsobroschyrer hade för att minska risken för diabetes typ 2 och hjärt- och kärlsjukdomar.
Förekomst av forskningsetiska övervägande: Etiskt granskad och godkänd av
medicinska etiska kommitté på VU University medical center i Amsterdam.
Kvalitetsgranskning: Hög.
Författare: Lin, CH., Chiang, SL., McLean Heitkemper, M., Hung,YJ., Lee, MS., Tzeng,
Titel: Effects of telephone-based motivational interviewing in lifestyle modification
program on reducing matabolic risks in middle-aged and older women with metabolic syndrome: a randomized controlled trial.
Tidskrift: International Journal of Nursing Studies. Årtal: 2015
Syfte/Perspektiv: Undersöka effekten av telefonbaserad MI samtal under en 12
veckorsperiod av livsstilsförändringar hos medelålders och äldre kvinnor diagnostiserade med metabola syndromet för att minska risken för hjärt- och kärlsjukdom.
Metod: Randomiserad kontrollerad studie. 328 medelålders och äldre kvinnor med
metabola syndromet deltog. De delades upp i tre grupper. Den första gruppen fick standardvård, den andra gruppen fick en konsultation med genomgång av
livsstilsförändringar utifrån en broschyr. Den tredje gruppen fick individuellt anpassat livsstilsförändrings program på telefon där MI tillämpades av erfaren sjuksköterska.
Resultat: Kvinnor i interventionsgruppen ökade den fysiska aktiviteten, andelen
diagnostiserade fall av metabola syndromet reducerades samt att riskerna för att drabbas också minskade under de tolv veckor studien pågick jämfört med vad kontrollgruppen