Skriftlig information till patienter gällande egenvård av fötter är något som skulle kunna delas ut för att göra dem mer involverade i sin egenvård och öka medvetenheten kring risker med fotkomplikationer. I många fall skulle det kunna underlätta för sjuksköterskan i att stödja patienten om patienten själv är väl införstådd kring detta med sin egenvård. Många
25
sjuksköterskor efterfrågade ett ökat samarbete med diabetessjuksköterskor för att kunna hålla sig uppdaterade inom området diabetes. Regelbundna utbildningstillfällen för både
sjuksköterskor och omvårdnadspersonal kan vara ett sätt att öka medvetenheten kring
fotkomplikationer. Att även involvera en fotterapeut vid utbildningstillfällen skulle kunna vara ett bra komplement för att få en bredare helhetssyn.
Fortbildning för vård och– omsorgspersonal inom kommuner är något som organisationen har ett ansvar i att erbjuda regelbundet, vilket är extra viktigt då det finns mycket outbildad
omvårdnadspersonal. Men även för att upprätthålla en god kompetens hos vårdpersonalen. Att låta omvårdnadspersonal genomgå webbutbildningar som exempelvis Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) erbjuder är något som skulle kunna införas som en rutin. De utbildningarna skulle förslagsvis kunna genomföras vid nyintroduktion samt årligen för all
omvårdnadspersonal. När det gäller informationsöverföring mellan vårdgivare så skulle ett gemensamt journalsystem självklart vara det mest optimala för att öka patientsäkerheten. Det finns dock system idag som i viss mån ger tillgång till journaler hos andra vårdgivare som exempelvis NPÖ (Nationell patientöversikt) och många landsting och regioner är anslutna till detta. SAMSA, Samordnad vård – och omsorgsplanering, är ett annat IT-system för att stödja kommunikationen mellan kommun, landsting och primärvård inom Västra Götalandsregionen. Dessa system är något som skulle kunna användas i större utsträckning än vad som görs idag, speciellt SAMSA då det är ett lättillgängligt system för alla parter att komma åt och är lätt att kommunicera via.
Mer forskning behövs gällande hur organisationen påverkar sjusköterskans roll men även vård och – omsorgsarbetet i övrigt. Forskning kring hur patienter i kommunal hemsjukvård ser på sin egenvård och vilken kunskap de besitter kring fotkomplikationer vore också av intresse. Detta för att till en viss del få en uppfattning om vilka behov av stöd från sjuksköterskan som kan finnas. Det vore även intressant att forska mer kring omvårdnadspersonalens kompetens i kommunal vård- och omsorg och vilka konsekvenser det har för patientsäkerheten.
REFERENSER
Agardh, C-D. & Berne, C. (2009), Diabetes. Stockholm: Liber.
Almobarak, A. O., Awadalla, H., Osman, M., & Ahmed, M. H. (2017). Prevalence of diabetic foot ulceration and associated risk factors: an old and still major public health problem in Khartoum, Sudan? Annals of translational medicine, 5(17), 340. doi: 10.21037/atm.2017.07.01 Alvarsson, M., Brismar, K., Viklund, G., Örtqvist, E. & Östrom, C-G. (2007). Diabetes.
Kristianstad Boktryckeri AB.
Annersten Gershater, M., Pilhammar, E., & Alm Roijer, C. (2011). Documentation of diabetes care in home nursing service in a Swedish municipality: a cross-sectional study on
nurses`documentation. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 25(220-226). doi: 10.1111/j.1471-6712.2010.00812.x.
Annersten Gershater, M., Pilhammar, E., & Alm Roijer, C. (2013). Prevention of foot ulcers in patients with diabetes in home nursing: a qualitative interview study. European Diabetes Nursing, 10(2), 52-57. doi: org/10.1002/edn.227
Armstrong, D. G., Boulton, A. J. M., & Bus, S. A. (2017). Diabetic Foot Ulcers and Their Recurrence. The New England Journal of Medicine, 376(24), 2367–2375.
https://doi.org/10.1056/NEJMra1615439
Bus, S. A., & van Netten, J. J. (2016). A shift in priority in diabetic foot care and research: 75% of foot ulcers are preventable. Diabetes/metabolism research and reviews, 32(1), 195- 200. doi: 10.1002/dmrr.2738
Cárdenas-Valladolid, J., Salinero-Fort, MA., Gómez-Campelo, P., de Burgos-Lunar, C., Abánades-Herranz, JC., Arnal-Selfa, R. & Andrés, AL. (2012). Effectiveness of standardized Nursing Care Plans in health outcomes in patients with type 2 Diabetes Mellitus: a two-year prospective follow-up study. PLoS One, 7(8):e43870.
Chamanga, E., Christie, J., & McKeown, E. (2014). Community nurses`experiences of treating patients with leg ulcers. Journal of Clinical Nursing, 28(6), 27-34.
Chin, Y-F., Huang, T-T. & Hsu, B.R-S. (2012). Impact of action cues, self- efficacy and perceived barriers on daily foot exam practice in type 2 diabetes mellitus patients with peripheral neuropathy. Journal of Clinical Nursing, 22(61-68). doi:10.1111/j.1365- 2702.2012.04291.x
Corbett, C.F. (2003). A randomized pilot study of improving foot care in home health patients with diabetes. The Diabetes Educator, 29(2), 273-828.
Denscombe, M. (2014). The Good Research Guide : For Small-scale Research Projects. 5. uppl., Maidenhead, Berkshire: McGraw-Hill Education
Diabetesförbundet. (2017a). Diabetes i siffor. Hämtad 2018-10-13 från https://www.diabetes.se/diabetes/lar-om-diabetes/diabetes-i-siffror/
Diabetesförbundet. (2017b). Diabetes i världen. Hämtad 2018-10-13 från: https://www.diabetes.se/diabetes/lar-om-diabetes/diabetes-i-varlden/
Funnell, M. M., & Anderson, R. M. (2004). Empowerment and self-management of diabetes. Clinical Diabetes, 22(3), 123-127.
Furler, J., Walker, C., Blackberry, I., Dunning, T., Sulaiman, N., Dunbar, J., Best, J., & Young, D. (2008). The emotional context of self-management in chronic illness: A qualitative study of the role of health professional support in the self-management of type 2 diabetes. BioMed Central Health services Research, 8(214). doi: 10.1186/1472-6963-8-214.
Graneheim, U.H. & Lundman, B. (2004) Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24. 105-112.
Graneheim, U.H., & Lundman, B.( 2017). I B. Höglund Nielsen & M. Granskär (Red.). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso – och sjukvård. Lund: Studentlitteratur.
Hopkins, R., Shaver, K., & Weinstock, R.S. (2016). Management of Adults With Diabetes and Cognitive Problems. Diabetes Spectrum, 29(4). 224-237. doi: 10.2237/ds16-0035
Hupcey, J.E. & Morse, J.M. (1997). Can a professional relationship be considered social support? Nursing Outlook, 45, 270-276.
Helsingforsdeklarationen. (2018). Hämtad 2018-10-18 från: https://www.wma.net/policies- post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving- human-subjects/
Hernandez-Tejada, M.A., Campbell, J.A., Walker, R.J., Smalls, B.L., Davis, K.S. & Egede, L.E. (2012). Diabetes Empowerment, Medication Adhetence and Self-Care Behaviors in Adults with Type 2 Diabetes. Diabetes technology & therapeutics, 14:7, 630-634. Hoban, C., Sareen, J., Henriksen, C. A., Kuzyk, L., Embil, J. M., & Trepman, E. (2015). Mental health issues associated with foot complications of diabetes mellitus. Foot and Ankle Surgery: Official Journal of the European Society of Foot and Ankle Surgeons, 21(1), 49- 55. doi:10.1016/j.fas.2014.09.007
Holmström, M,L. & Rosenqvist, U. (2005). Misunderstanding about illness and treatment among patients with typ 2 diabetes. Journal of Advanced Nursing, 49 (2), 146-154.
Hopkins, R., Shaver, K., & Weinstock, R.S. (2016). Management of Adults With Diabetes and Cognitive Problems. Diabetes Spectrum, 29(4). 224-237. doi: 10.2237/ds16-0035
Hörnsten A., Sandström H. & Lundman B. (2004). Personal understandings of illness among people with type 2 diabetes. Journal of Advanced Nursing, 47(2), 174–182.
International Diabetes Federation (2017). IDF Clinical Practice Recommendations on the Diabetic Foot 2017- A guide for healthcare professionals. Hämtad 2018-10-14 från:
https://www.idf.org/e-library/guidelines/119-idf-clinical-practice-recommendations-on- diabetic-foot-2017.html
Isaksson, U., Hajdarevic, S., Abramsson, M-G., Stenvall, J., & Hörnsten, Å. (2015). Diabetes empowerment and needs for self-management support among people with type 2 diabetes in a rural inland community in northern Sweden. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 29, 521-527. doi:10.1111/scs.12185.
Jain, P. & Paranjape, S. (2013). Prevalence of type 2 diabetes mellitus in elderly in a primary care facility: An ideal facility. Indian Journal of Endocrinology and Metabolism. 17, 318– 322. Krippendorf, K. (2004). Content analysis: an introduction to its methodology. Thousand Oaks: Sage
Kowall, B. & Rathmann, W. (2013). HbA1c for diagnosis of type 2 diabetes. Is there an optimal cut point to assess high risk of diabetes complications, and how well does the 6.5% cutoff perform? Diabetes, Metabolic Syndrome and Obesity: Targets and Therapy, 6, 477– 491.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lindgärde, F., Thulin, T. & Östergren, T. (2009). Kärlsjukdom: vaskulär medicin. Lund: Studentlitteratur.
Lindholm, C. (2012). Sår. Lund: Studentlitteratur AB.
Nationella Diabetesregistret (NDR). Hämtad 2019-02-23 från: https://www.ndr.nu/#/
Ndosi, M., Wright-Hughes, A., Brown, S., Backhouse, M., Lipsky, B. A., Bhogal, M., Nelson, E. A. (2017). Prognosis of the infected diabetic foot ulcer: a 12-month prospective
observational study. Diabetic Medicine, doi: 10.1111/dme.13537
Newton-John, T. RO., Ventura, A.D., Mosely, K., Browne, J.L., & Speight, J. (2017). Are you sure you`re going to have another one of those?`: A qualitative analysis of the social control and social support models in type 2 diabetes. Journal of Health Psychology, 22(14), 1819-1829. doi: 10.1177/1359105316642005.
Nilsson, K., Lundgren, S., & Furåker, C. (2009). Registered nurses`everyday activities in municipal health care: a study of diaries. International Journal of Nursing practice, 15(6), 543-552. doi: 10.1111/j.1440-172X.2009.01777.x
Noor, S., Zubair, M., & Ahmad, J. (2015). Diabetic foot ulcer--A review on pathophysiology, classification and microbial etiology. Diabetes & Metabolic Syndrome, 9(3), 192-199.
doi:10.1016/j.dsx.2015.04.007
O`Reilly, C.A. (2005). Managing the care of patients with diabetes in the home care setting. Diabetes Spectrum, 18(3), 162-166. doi: org/10.2337/diaspect.18.3.162
Orem, Dorothea E., Taylor, Susan G., Renpenning, Kathie McLaughlin.(2003). Self- Care Theory in Nursing : Selected Papers of Dorothea Orem. New York: Springer Publisations. Rezende Neta, D. S., da Silva, A. R., & da Silva, G. R. (2015). Adherence to foot self-care in diabetes mellitus patients. Revista brasileira de enfermagem, 68(1), 103-108, 111-116. doi: 10.1590/0034-7167.2015680115p
Sagen, J.V.(2013). Sjukdomslära. I A. Skjafeld & M. Graue (Red.). Diabetes: Förebyggande arbete, behandling och uppföljning. (s.23-78). Lund: Studentlitteratur.
Scharuup, C., Pape-Haugaard, L., Jensen, M.H., Laursen, A.C., Bermark, S., & Hejlesen, O.K. (2017). Probing community nurses`professional basis: a situational case study in diabetic foot ulcer treatment. British Journal of community nursing,22(3). 46-52.
SFS 2003:460. Lagen om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm Skafjeld, A. (2013). Förebyggande och behandling av fotsår. I A, Skafjeld (Red.) Diabetes: Förebyggande arbete, behandling och uppföljning (s. 89-112). Lund: Studentlitteratur AB. Siminiero, L.M., Funnell, M.M., Peyrot, M., & Rubin, R.R. (2007). US nurses`perceptions of their role in diabetes care- Results of the cross-national diabetes Attitudes Wishes and Needs (DAWN) Study. The diabetes educator, 33(1), 152-162.
Smide, B. (2012). Fotkomplikationer. I K. Wikblad (Red.), Omvårdnad vid diabetes (s. 361- 373). Lund: Studentlitteratur AB.
Socialstyrelsen (2008). Hemsjukvård i förändring. En kartläggning av hemsjukvården i Sverige och förslag till indikatorer. Hämtad 2019-02-23 från:
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8800/2008-126-59_200812659.pdf
Socialstyrelsen. (2011). Folkhälsorapport 2011. Stockholm: Socialstyrelsen..
Socialstyrelsen (2015). Diabetesvård - Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning. Hämtad 2018-10-24 från:
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19687/2015-2-1.pdf Socialstyrelsen. (2015b). Folkhälsorapport 2015. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2017). Kommunernas stöd vid genomförandet av egenvård. Hämtad 2018-10-21 från:
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20763/2017-11-13.pdf Socialstyrelsen (2018). Nationella riktlinjer för diabetesvård- stöd för styrning och ledning. Hämtad 2019-02-23 från:
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/21113/2018-10-25.pdf
Socialstyrelsen (2019). Kommunikation och informationsöverföring. Hämtad 2019-03-04 från:
SOSFS 1997:14. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård. Hämtad 2018-10-20 från:
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/12727/1997-10-14.pdf SOSFS 2005:12. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Hämtad 2018-10-20 från:
https://plus.rjl.se/info_files/infosida39803/SOSFS_2005_12.pdf
Svensk sjuksköterskeförening (2010). Indikationer för hälsofrämjande omvårdnad. Hämtad från http://www.swenurse.se/globalassets/publikationer-svensksjukskoterskeforening/ssf- om-publikationer/om.indikatorer.for.halsoframjande.omvardnad_webb.pdf
Svensk Sjuksköterskeförening (2013). Kompetensbeskrivning och förslag till utbildning för specialistsjuksköterska i diabetesvård. Hämtad 2019-02-05 från:
svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning_sjukskorterka.diabetes.vard.pdf
Svensk Sjuksköterskeförening (2016). Evidensbaserad vård och omvårdnad. Hämtad 2019-02-27 från: https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-
svensk-sjukskoterskeforening/ssf-om-publikationer/svensk.sjukskoterskeforening.ssf.om.evidensbasera.vard_2016_2016_webb.pdf Svensk Sjuksköterskeförening (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad 2018-10-20 från:
https://www.swenurse.se/globalassets/01-sjukskoterskeforening/publikationer- svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-
publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf
Sveriges Kommuner och Landsting (2017). Vårdprogram: Äldre med diabetes. För dig som arbetar inom vårdboende och hemsjukvård. Hämtad 2019-02-26 från:
https://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-036-8.pdf?issuusl=ignore
Sveriges Kommuner och Landsting (2018). Fotundersökning vid diabetes. Nationellt vårdprogram för prevention av fotkomplikationer vid diabetes. Hämtad 2018-10-14 från: https://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-689-6.pdf?issuusl=ignore
Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed. Hämtad 2018-10-13 från: https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/
Wikblad, K. (Red.). (2014). Omvårdnad vid diabetes. Lund: Studentlitteratur.
Wild, S., Roglic, G., Green, A., Sicree, R. & King, H. (2004). Global prevalence of diabetes. Estimates for the year of 2000 and projections for 2030. Diabetes Care, 27, 1047-1053.
Bilaga 1
Institutionen för hälsa och lärande
Specialistsjuksköterskeprogram- Diabetessjuksköterska Förfrågan om deltagande i intervjustudie
Diabetes ökar globalt bland världens befolkning och ses som ett hälsoproblem på både individ och samhällsnivå. Cirka 15 procent av alla vuxna individer med diabetes drabbas någon gång under sitt liv av fotsår, som också är den vanligaste komplikationen till sjukdomen diabetes. Det är stora samhällskostnader när patienter med diabetes får svårläkta fotsår, som i värsta fall kan leda till amputationer. Patienter som har någon typ av diabetes behöver få sina fötter inspekterade regelbundet och det är framförallt viktigt med den preventiva vården.
Jag heter Marine Sivenius och läser till specialistsjuksköterska inom diabetes på Högskolan i Skövde. I utbildningen ingår det att skriva ett examensarbete och jag har då valt att göra detta i form av en kvalitativ intervjustudie. Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors
erfarenheter kring att stödja patienter med diabetes och fotkomplikationer i kommunal hemsjukvård.
Jag planerar att intervjua totalt 6-8 sjuksköterskor, slumpmässigt utvalda, i 3 olika kommuner som har arbetat i minst ett års tid inom kommunal hemsjukvård. Dessa intervjuer beräknas ta mellan 30-45 minuter där tid och plats bestäms av deltagaren. Intervjun kommer att spelas in för att ingen information ska gå förlorad. Allt material behandlas konfidentiellt och det kommer inte att framgå identitet eller arbetsplats vid resultatredovisningen. Deltagandet i studien är frivilligt och Du kan avbryta Ditt deltagande när som helst.
Du kan få ta del av hela studien när den är klar om Du önskar.
Om intresse finns att delta i denna studie vänligen kontakta Marine Sivenius på nedanstående mailadress eller telefonnummer.
Med vänliga hälsningar Marine Sivenius
Diabetessjuksköterskestudent
Telefonnummer: XXX-XX XX XX alt. XXXX-XXXXX Mailadress: marine.s.sivenius@vgregion.se
Jenny Hallgren
Handledare Högskolan i Skövde Telefonnummer:XXXX-XXXXXX Mailadress: jenny.hallgren@his.se
Bilaga 2