Resultatet i föreliggande studie skulle kunna underlätta för skolsköterskor att identifiera elever med psykisk ohälsa både bland pojkar och flickor. Detta genom att göra
skolsköterskorna mer medvetna om vikten av att det kan krävas könsspecifika strategier som skulle kunna leda till att arbetet med att identifiera psykisk ohälsa blir mer anpassad till respektive grupp. Tillit mellan skolsköterskan och elever angavs som en avgörande faktorn i arbetet med att identifiera psykisk ohälsa. Men för att få till en tillitsfull relation så krävs det skicklighet och kunskap om de rätta strategier. Denna studies resultat
redovisar hur skolsköterskor går tillväga för att skapa denna tillit där olika praktiska tips och strategier redovisas. Att tillämpa dessa tips och strategier skulle kunna skapa
gynnsammare förutsättningar för skolsköterskor att vinna elevernas förtroende som i sin tur skulle leda till att fler elever vågar och vill prata med skolsköterskor om det jobbiga.
Detta i sin tur skulle kunna leda till att skolsköterskor upptäcker fler elever med psykisk ohälsa. Resultatet kan tolkas som att skolsköterskornas arbete skulle behövas
omorganiseras så att skolsköterskor får mer tid med elever. Det kan till exempel handla om färre antal elever per skolsköterska eller att utveckla sättet att skriva elevernas journaler.
Resultatet visar att det idag inte är helt ovanligt med bristfällig dokumentation som i sin tur försvårar för skolsköterskor att identifiera elever med psykisk ohälsa. Utveckling av
dokumentationen genom homogen yrkesspecifikt språk skulle kunna öka kvalitén på dokumentationen, och underlätta arbetet. På det sättet skulle man även kunna spara tid som skulle kunna användas till att träffa elever på olika sätt och lättare skapa den tillitsfulla relationen som är så viktigt.
Förslag på fortsatt forskning inom det valda ämnet är att undersöka om skolsköterskor har tillräckligt kompetens och förutsättningar som krävs för att ta sig an uppgiften med att identifiera elever med psykisk ohälsa. Vidare forskning inom detta område skulle kunna bidra till att identifiera skolsköterskornas utvecklingsområden inom ämnet och ge förslag på relevant vidare utbildning som skulle kunna öka skolsköterskornas kompetens och på det sättet stärka deras roll i att i ett tidigt stadium upptäcka elever med psykisk ohälsa.
27
REFERENSER
Barnombudsmannen (2015). Könsskillnader i skolresultat och psykisk ohälsa. Hämtad 15 april, 2019 från https://max18.barnombudsmannen.se/globalassets/dokument-for-
nedladdning/max18/tematiska-rapporter/konsskillnader-i-skolresultat-och-psykisk-ohalsa.pdf
Bor, W., Dean, A.J., Najman, J. & Hayatbakhsh, R. (2014). Are child and adolescent mental health problems increasing in the 21st century? A systematic review. Australian &
New Zealand Journal of Psychiatry, 48(7), 606–616. DOI: http://dx.doi-org.libraryproxy.his.se/10.1177/0004867414533834
Bremberg, S. & Dalman, C. (2015) Begrepp, mätmetoder och förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Stockholm: Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv.
Bremberg, S. & Eriksson, L. (Red.) (2010). Investera i barnets hälsa. Stockholm: Gothia Förlag.
Clancy, A. & Svensson, T. (2010). Perceptions of public health nursing consultations: tacit understanding of the importance of relationships. Primary Health Care Research &
Development.11, 363-373. DOI: https://doi.org/10.1017/S1463423610000137
Clausson, E. & Morberg, S. (2012). Skolsköterskans hälsofrämjande arbete. Lund:
Studentlitteratur.
Clausson, E.K., Berg, A. & Janlov, A.C. (2015). Challenges of Documenting Schoolchildren's Psychosocial Health: A Qualitative Study. The Journal of School Nursing.
31(3):205–11. DOI: 10.1177/1059840514543525
Danielson, E. (2012). Kvalitativ forskningsintervju. I I M. Henricson (red), Vetenskaplig teori och metod: från ide till examination inom omvårdnad (ss.163–173). Lund:
studentlitterateur.
Dina, F. & Pajalic, Z. (2014). How school nurses experience their work with schoolchildren who have mental illness - a qualitative study in a Swedish context. Global journal of health science. 6(4):1-8. DOI: 10.5539/gjhs.v6n4p1
Eriksson, L. & Ljungdahl, S. (2010). Psykisk ohälsa folkhälsoproblem nummer ett. I Investera i barns hälsa, Bremberg, S. & Eriksson, L. (red). Stockholm: Gothia Förlag.
Folkhälsomyndigheten (2017). Begrepp. Hämtad 17 januari, 2019 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/psykisk-halsa/begrepp-psykisk-halsa/
28
Folkhälsomyndigheten (2018). Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18: Grundrapport.
Stockholm. Hämtad 17 maj, 2019 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/s/skolbarns-halsovanor-i-sverige-201718---grundrapport/
Folkhälsomyndigheten (2016). Barn i familjer med missbruk, psykisk ohälsa eller våld.
Resultat och erfarenheter från ett utvecklingsarbete. Hämtad 12 november, 2018 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/b/Barn-i-familjer-med-missbruk-psykisk-ohalsa-eller-vald/
Folkhälsomyndigheten (2014). Föräldrar spelar roll. Vägledning i lokalt och regionalt föräldrastödsarbete. Hämtad 18 november, 2018 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/f/Foraldrar-spelar-roll-Vagledning-i-lokalt-och-regionalt-foraldrastodsarbete/
Folkhälsomyndigheten (2018). Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga i Sverige? Hämtad 25 mars, 2019 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/v/varfor-har-den-psykiska-ohalsan-okat-bland-barn-och-unga-i-sverige/
Golsäter, M. (2012). Hälsosamtal som metod att främja barns och ungdomars hälsa – en utmanade uppgift. Dissertation series No.26, 2012. Jönköping. Hämtad 27 mars,2019 från http://hj.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A503596&dswid=7102
Golsäter, M., Enskär, K. & Harder, M. (2014). Nurses' encounters with children in child and school health care: negotiated guidance within a given frame. Scandinavian Journal of Caring Sciences. 28(3), 591-599. DOI:
http://dx.doi-org.libraryproxy.his.se/10.1111/scs.12087
Granskär, M. & Höglund-Nielsen, B. (2012). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur.
Gustavsson, L. (2009). Elevhälsa börjar i klassrummet. Lund: Studentlitteratur.
Gustafsson, J.E., Allodi, W.M., Alin Åkerman, B., Eriksson, C., Eriksson, L., Fischbein, S., Granlund, M., Gustafsson, P., Ljungdahl, S., Ogden, T. & Persson, R.S. (2010). School, Learning and Mental Health: A systematic review. Stockholm: Kungl.
Vetenskapsakademien.
Henricson, M. & Billhult, A. (2012). Kvalitativ design. I M. Henricson (red), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (ss.129-137). Lund:
Studentlitteratur.
Hillman, O. (2012). Skolhälsovård – introduktion och praktisk vägledning. Stockholm:
Gothia förlag.
29
Kvale, S. & Brinkman, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur.
Larsson, M., Björk, M., Ekebergh, M. & Johansson Sundler, A. (2014). Striving to make appositive difference: school nurses’ experiences of promoting the health and well- being of adolescent girls. The Journal of School Nursing, 30(5), 358–365. DOI:
https://doi.org/10.1177/1059840513505223
Lundman, B. & Hällgren- Graneheim, U. (2012) Kvalitativ innehållsanalys. I M. Granskär
& B. Höglund- Nielsen (Red.). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (ss.
187–199). Lund: Studentlitteratur.
Malterud, K. (2014). Kvalitativa metoder I medicinsk forskning: en introduktion. Lund:
Studentlitteratur.
Moksnes, U. K., Bradley Eilertsen, M. E., & Lazarewicz, M. (2016). The association between stress, self-esteem and depressive symptoms in adolescents. Scandinavian Journal of Psychology, 57(1), 22–29. DOI:10.1111/sjop.12269
Oldfield, J. Humphrey, N. & Hebron, J. (2016) The role of parental and peer attachment relationships and school connectedness in Predicting adolescent mental health outcomes.
Child and Adolescent Mental Health, 21(1), 21–29.DOI: http://dx.doi-org.libraryproxy.his.se/10.1111/camh.12108
Piebe, G. & Landström, C. (2012). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och begränsningar – grundläggande vetenskapsteori. I M. Henricsson (red.). Vetenskaplig teori och metod: frön idé till examination inom omvårdnad (ss.31–50). Lund: studentlitteratur.
Pryjmachuk, S., Graham, T., Haddad, M. & Tylee, A. (2012). School nurses’ perspectives on managing mental health problems in children and young people: School nurses and mental health. Journal of Clinical Nursing. 21(5–6), 850–859. DOI: http://dx.doi-org.libraryproxy.his.se/10.1111/j.1365-2702.2011.03838.x
Riksföreningen for skolsköterskor & Svensk sjuksköterskeförening (2011).
Kompetensbeskrivning- legitimerad sjuksköterska med specialisering inom skolhälsovård.
Stockholm: Riksföreningen for skolsköterskor & Svensk sjuksköterskeförening.
Riksföreningen for skolsköterskor & Svensk sjuksköterskeförening. (2016).
Kompetensbeskrivning for skolsköterska inom elevhälsans medicinska insats, EMI.
Stockholm: Riksföreningen for skolsköterskor & Svensk sjuksköterskeförening.
Schwind, S. K., Freeman, S.A., Garcia, M. & Roberts, R. (2015). Manic Monday to Fabulous Friday- Partnering to Improve Behavioral an Mental Health Needs of Students.
NASN School Nurse. January 2015. 30(1), 35-38. DOI:
http://dx.doiorg.libraryproxy.his.se/10.1177/1942602X14558455
30
SFS 2010:800 Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad 11 november, 2018
från:http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
Socialstyrelse (2008) Metoder som används för att förebygga psykisk ohälsa hos barn.
En nationell inventering i kommuner och landsting. Hämtad 27 november, 2018 från:https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8794/2008-126-50_200812650_rev.pdf
Socialstyrelse (2013). Psykisk ohälsa bland unga Underlagsrapport till Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013. Hämtad 23 december, 2018 från
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19109/2013-5-43.pdf Socialstyrelsen och Skolverket (2016). Vägledning för elevhälsan. Hämtad: 26 december, 2018 från
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20394/2016-11-4.pdf Socialstyrelse (2017). Kraftig ökning av psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna. Hämtad 25 december, 2018 från
https://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2017/kraftigokningavpsykiskohalsahosbarnochunga vuxna
SOU 2000:19. Från dubbla spår till Elevhälsa i en skola som främjar lust att lära, hälsa och utveckling. Stockholm: Utbildningsdepartement.
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/statens-offentliga-utredningar/sou-2000-19-_GOB319
SOU 2010:80. Skolan och ungdomars psykosociala halsa. Delegationen for jämställdhet i skolan. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad 23 februari, 2019 från
https://www.regeringen.se/49b719/contentassets/a0ccc4a748f44af795cb96169ff426dd/skol an-och-ungdomars-psykosociala-halsa-sou-201080
Statens folkhälsoinstitut (2011). Kartläggning av psykisk hälsa bland barn och unga.
Resultat från den nationella total- undersökningen i årskurs 6 och 9 hösten 2009. Hämtad 30 december, 2018 från
https://www.lulea.se/download/18.737f831f1461c985e3e212/1400681009053/R2011-9-Kartlaggning-av-psykisk-halsa-bland-barn-och-unga.pdf
Sveriges Kommuner och Landsting (2016). Psykisk halsa, barn och unga. Hämtad 27 december, 2018 från
https://plus.rjl.se/info_files/infosida41849/Positionspapper_Psykisk_halsa_barn_och_unga.
Trost, J. (2010) Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
31
Turner, G. & Mackay, S. (2015). The impact of school nurse interventions: Behaviour change and mental health. British journal of school nursing, 10(10), 494–506. DOI:
http://dx.doi-org.libraryproxy.his.se/10.12968/bjsn.2015.10.10.494
Wang, C., Ni, H., Ding, Y. & Yi, C. (2014). Chinese teachers’ perceptions of the roles and functions of school psychological service providers in Beijing. School Psychology
International. 36(1),77–93. DOI:
http://dx.doiorg.libraryproxy.his.se/10.1177/0143034314560623
Westling Allodi, M. (2010). Pojkars och flickors psykiska hälsa i skolan: en kunskapsöversikt. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad 20 januari, 2019 från https://www.regeringen.se/49b719/contentassets/20809d2572c64f15abf49a0917386420/po jkars-och-flickors-psykiska-halsa-i-skolan-en-kunskapsoversikt-sou-201079
Wilhsson, M., Svedberg, P. & Högdin, S. (2016). Strategies of Adolescent Girls and Boys for Coping With School-Relaterad Stress. The Journal of School Nursing. 33(5), 374-382.
DOI: https://doi.org/10.1177/1059840516676875
Bilaga 1. Informationsbrev till verksamhetschef.