För att redan yrkesverksamma sjuksköterskor ska få den kompetens som de behöver för att kunna vårda holistiskt behöver de få möjlighet att förvärva grundkunskaper i sexuell hälsa och sexualitet via fortbildning. Detta skulle sannolikt göra sjuksköterskorna mer bekväma att lyfta sexuell hälsa med patienter. För att nyexaminerade sjuksköterskor ska ha större förståelse för och vana att samtala kring sexuell hälsa hos patienter, bör kunskap och övning kring detta integreras på ett bättre sätt i sjuksköterskeutbildningar.
Författarna anser att vidare forskning behövs på hur vi ökar sjuksköterskors förmåga och vilja att lyfta sexuell hälsa med patienter. Kvalitativa studier kan ge en ökad inblick i vad sjuksköterskor behöver för att öka möjligheten till att sexuell hälsa tas upp. Vidare skulle studier som tittar på patienternas vilja och behov av information i ämnet kunna ge en fingervisning i vad som behöver vara fokus för vidare forskning och utbildning.
19
REFERENSER
Referenser markerade med * är artiklar som använts till resultat.
Aiken, L., Clarke, S., Sloane, D., Lake, E. & Cheney, T. (2008). Effects of hospital care environment on patient mortality and nurse outcome. Journal of nursing administration, 38(5), 223-229.
Areskoug-Josefsson, K., Larsson, A., Gard, G., Roulander, B. & Juuso, P. (2016). Health care students’ attitudes towards working with sexual health in their professional role; survey of students at nursing, physiotherapy and occupational therapy programmes. Sexuality and disability, 34, 289-302.
*Arikan, F., Meydanlioglu, A. & Ozcan, K. (2015). Attitudes and belifes of nurses regarding discussion of sexual concerns of patients during hospitalization. Sexuality and disability, 33(3), 327-337.
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande i teori och praxis. Stockholm:
Natur och Kultur.
Dahlborg-Lyckhage, E. (2012). Kunskap, kunskapsanvändning och kunskapsutveckling. I F. Friberg (red.), Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (uppl. 2, Vol. 4, sid. 23-35). Lund: Studentlitteratur.
Dattilo, J. & Brewer, K. (2005). Assessing clients’ sexual health as a component oh holistic nursing practice. Journal of holistic nursing, 23(2), 208-219.
Earle, S. (2001). Disability, facilitated sex and the role of the nurse. Journal of advanced nursing, 36, 3, 433-440.
Ehnfors, M., Ehrenberg, A. & Thorell-Ekstrand, I. (2013) Nya VIPS-boken – välbefinnande, integritet, prevention, säkerhet. Lund: Studentlitteratur AB.
Eide, H. & Eide, T. (2009). Omvårdnadsorienterad kommunikation. Lund: Studentlitteratur.
Ekman, P. (2012). Urologiska sjukdomar och sexuell dysfunktion. I P. O. Lundberg & L.
Löfgren-Mårtenson (red.), Sexologi (uppl. 3, vol. 2, s. 347-353). Stockholm: Liber.
Eriksson, K. (2002). Vårdandets idé. Stockholm: Liber.
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm:
Natur och Kultur.
20
Friberg, F. (2012). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (red.), Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (uppl. 2, Vol. 4, sid. 133-143). Lund:
Studentlitteratur.
Fugl-Meyer, K. & Fugl-Meyer, A. (2012). Definitioner och förekomst av sexuella dysfunktioner. I P. O. Lundberg & L. Löfgren-Mårtenson (red.), Sexologi (uppl. 3, vol. 2, s.
256–273). Stockholm: Liber.
Gott, M., Galena, E., Hinchliff, S. & Elfords, E. (2004). ”Opening a can of worms”: GP and practice nurse barriers to talking about sexual health in primary care. Family practice, 21(5), 528-536.
Guthrie, C. (1999). Nurses’ perceptions of sexuality relating to patient care. Journal of clinical nursing, 8(33), 313-321.
Haboubi, N.H. & Lincoln, N. (2003). Views of health professionals on discussing sexual issues with patients. Disability and Rehabilitation 25(6), 291–296.
Haeberle, E. & Gindorf, R. (1993) Sexology today: a brief introduction. Berlin: DGSS.
Hautamäki, K., Miettinen, M., Kellokumpu-Lehtinen, P-L., Aalto, P. & Lehto, J. (2007).
Opening communication with cancer patients about sexualityrelated issues. Cancer Nursing 30, 399–404.
Hedelin, B., Jormfeldt, H. & Svedberg, P. (2014). Hälsobegreppet – synen på hälsa och sjuklighet. I F. Friberg & J. Öhlén (red.), Omvårdnadens grunder – perspektiv och förhållningssätt (uppl. 2, vol. 1, s. 360-385). Lund: Studentlitteratur.
Hellström, L. (2012). Gynekologiska tillstånd och sexuell funktion. I P. O. Lundberg & L.
Löfgren-Mårtenson (red.), Sexologi (uppl. 3, vol. 2, s. 328-343). Stockholm: Liber.
*Higgins, A., Barker, P. & Begley, C. M. (2008) Sexuality and mental health nursing in Ireland: Weaving the veil of socialised inhibition. Nurse education today, 29, 357-364.
Hulter, B. (2014). Sexualitet. I A.-K. Edberg & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder:
hälsa och ohälsa (Uppl. 2, vol. 1, s. 582-609). Lund: Studentlitteratur.
International Council of Nurses. (2014) ICN:s etiska kod för sjuksköterskor (Svensk sjuksköterskeförening, Övers. Rev. Utg.). Hämtad från https://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/publikationer/Etik/ICNs-Etiska-kod-for-sjukskoterskor/
Jonsdottir, J., Zoëga, S., Saevarsdottir, T., Sverrisdottir, A., Thorsdottir, T., Einarsson, G., Gunnarsdottir, S. & Fridriksdottir, N. (2015). Changes in attitudes, practises av barriers
21
among oncology health care professionals regarding sexual health care: outcomes from a 2-year educational intervention at a university hospital. European journal of oncology nursing, 21, 24–30.
*Klaeson, K., Hovlin, L., Guvå, H. & Kjellsdotter, A. (2016) Sexual health in primary health care – a qualitative study of nurses’ experiences. Journal of clinical nursing, 26, 1545–1554.
Kotronoulas, G., Papadopoulou, C. & Patiraki, E. (2009). Nurses’ knowledge, attitudes, and practices regarding provision of sexual health care in patients with cancer: critical review of the evidence. Supportive care in cancer, 17(5), 479–501.
Lemieux, L., Kaiser, S., Pereira, J. & Meadows, L. (2004) Sexuality in palliative care: patient perspectives. Palliative medicine, 18, 630–637.
Loeb, D., Lee, R., Binswanger, I., Ellison, M. & Aagaard, E. (2011) Patient, resident physician and visit factors associated with documentation of sexual history in the outpatient setting. Journal of general internal medicine, 26(8), 887–893.
Lundberg, P. O. (2012a) Läkemedel och sexualitet. I P. O. Lundberg & L. Löfgren-Mårtenson (red.), Sexologi (uppl. 3, vol. 2, s. 297–305). Stockholm: Liber.
Lundberg, P. O. (2012b) Neurosexologi. I P. O. Lundberg & L. Löfgren-Mårtenson (red.), Sexologi (uppl. 3, vol. 2, s. 315–327). Stockholm: Liber.
Magnan, M., Reynolds, K. & Galvin, E. (2006) Barriers to adressing patient sexuality in nursing practice. Dermatology nursing, 18(5), 448-454.
*Nakopoulou, E., Papaharitou, S. & Hatzichristou. (2009) Patients’ sexual health: a qualitative research approach on greek nurses’ perceptions. Journal of sexual medicine, 6, 2124-2132.
Nappi, R. & Lachowsky, M. (2009) Menopause and sexuality: Prevalence of symptoms and impact on quality of life. Maturitas, 63, 138-141.
*Olsson, C., Berglund, A-L., Larsson, M. & Athlin, E. (2012) Patient’s sexuality – a neglected area of cancer nursing? European journal of oncology nursing, 16, 426-431.
*Oskay, U., Can, G. & Basgol, S. (2014) Discussion sexuality with cancer patients: oncology nurses attitudes and views. Asian pacific journal of cancer prevention, 15(17), 7321-7326.
Polit, D. & Beck, C. (2014). Essentials of nursing research – appraising evidence for nursing practice (uppl. 8). China: Lippincott Williams & Wilkins.
22
Poulsen, L. & Borup, I. K. (2014). Holism in nursing and healthpromotions: distinct or related perspectives? – a leterature review. Scandinavian journal of caring sciences, 25, 798-805.
*Quinn, C., Happell, B. & Browne, G. (2011) Talking or avoiding? Mental health nurses’
views about discussing sexual health with consumers. International journal of mental health nursing, 20, 21-28.
*Saunamäki, N., Andersson, M. & Engström, M. (2010). Discussing sexuality with patients:
nurses’ attitudes and belifes. Journal of advacednursing, 66(6), 1308-1316.
*Saunamäki, N. & Engström, M. (2013) Registered nurses’ reflections on discussing sexuality with patients: responsibilities, doubts and fears. Journal of clinical nursing, 23, 531-540.
SFS 2008:355. Patientdatalag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 11 oktober, 2017, från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientdatalag-2008355_sfs-2008-355
SFS 2014:821, Patientlag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 11 oktober, 2017, från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 11 oktober, 2017, från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30
Shattell, M. (2004) Nurse-patient interaction: a review of litterature. Journal of clinical nursing, 13, 714-722.
Southard, N. & Keller, J. (2009). The importance of assessing sexuality: a patient perspective. Clinical journal of oncology nursing, 13(2), 213-217.
Stilos, K., Doyle, C. &Daines, P. (2013). Adressing the sexual health needs of patients with gynecologic cancers. Clinical journal of oncology nursing, 12(3), 457-463.
Sundbäck, M. (2013). Sexuell hälsa i vården – en metodbok för sjuksköterskor. Lund:
Studentlitteratur.
Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.
Hämtad från
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-23
sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf
Taylor, B. & Davis, S. (2006). Using the Extended PLISSIT model to address sexual healthcare needs. Nursing standards, 21(11), 35-40.
Tugut, N. & Golbasi, Z. (2017). Sexuality assessment knowledge, attitude, and skill of nursing students: an experimental study with control group. International journal of nursing knowledge, 28(3), 123-130.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningsed. Hämtad den 8 november, 2017, från https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/
Waterhouse, J. &Metcalfe, M. (1991). Attitudes toward nurses discussing sexual concerns with patients. Journal of Advancednursing, 16(9), 1048-1054.
Willig, C. (2013). Introducing qualitative research in psychology (uppl. 3). New York: Two Penn Plaza.
World Health Organisation. (2017a). Sexual and reproductivehealth. Hämtad 18 april, 2017, från http://www.euro.who.int/en/health-topics/Life-stages/sexual-and-reproductive-health/sexual-and-reproductive-health#
World Health Organisation. (2017b) Sexual and reproductive health. Hämtad 19 april, 2017, frånhttp://www.who.int/reproductivehealth/topics/sexual_health/sh_definitions/en/
Östlundh, L. (2012). Informationssökning. I F. Friberg (red.), Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (uppl. 2, Vol. 4, sid. 57-80). Lund: Studentlitteratur.
1 Bilaga 1
Översikt av vetenskapliga artiklar inklusive kvalité Författare,
årtal, titel &
tidskrift
Arikan, A., Meydanliogul, A., Ozcan, K & Ozer, Z-C. 2015 Attitudes and Beliefs of Nurses Regarding Discussion of Sexual Concerns of Patients During Hospitalization. Sexuallity and disability.
Problem/Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors attityder och förståelse gällande sexualitet i möte med patienter.
Metod Formuläret ”Sexual Attitudes and Beliefs Survey” skickades ut till 182 sjuksköterskor varav 162 svarade. Korrelationer och komparativ design användes för analys av data.
Urval 162 sjuksköterskor varav 8 män. Det var en bred spridning i åldrar och medelålder på sjuksköterskorna var 30,5 år och medelantal på år i yrket var 8,6.
Resultat 68,5% av sjuksköterskorna tyckte att det är viktigt med sexualitet i relation till hälsa. 68,4% förstod hur sjukdomar och behandlingar kan påverka sexualiteten. 38,9% kände sig obekväma i att prata om sexualitet med patienter. 42,6% upplevde att de kände sig mer bekväma än andra i att prata om sexualitet. 47,4% ansåg att patienter inte bryr sig om sexualitet när de är på sjukhus. 27,8% tog tid att diskutera sexualitet med sina patienter. 42,9% hänvisade patienter till läkare när ämnet togs upp. 40,9% kände sig konfident i sin förmåga att diskutera sexualitet. 68.9% tyckte att det var ett för privat ämne att prata om. 69.8% ansåg att det är upp till sjuksköterskan att ge patienten tillåtelse att prata om sexualitet. 37,7% ansåg att det inte skall
diskuteras om inte patienten tar upp ämnet. 32,7% tror att patienter förväntar sig att sjuksköterskor skall ta upp sexualitet.
Bedömd
Higgings, A., Barker, P., & Begley, C.M. 2009 Sexuality and mental health nursing in Ireland: Weaving the veil of socialised inhibition.
Nurse Education Today
Problem/Syfte Att belysa hur sjuksköterskeutbildningens diskurser påverkar psykiatrisjuksköterskors förståelse av sexuell hälsa.
Metod Författarna använde sig av tidigare gjorda intervjuer med 27
psykiatrisjuksköterskor i Irland. Intervjuerna genomfördes med hjälp av ostrukturerade intervjuer. Data analyserades med hjälp av Grounded theory.
Urval 27 psykiatri på Irland varav 17 var kvinnor och 10 män.
2
Resultat Huvudkategorin som fanns i data var ‘Dolda sexualiteten’.
Huvudkategorin hade fem underkategorier. Fynden visade att deltagarna var utsatta för en socialisering och diskurser under olika delar av sin utbildning. Socialiseringen och diskurserna innebar en syn där sexualitet ansågs vara tabu och privat. Vidare handlade diskurserna om patologi och kontroll. Diskurser som hade kunnat ge deltagarna kunskap och klinisk kompetens för att inkludera sexualitet på ett öppet och förtroendeingivande sätt fanns inte.
Klaeson, K., Hovlin, L., Guva, H., & Kjellsdotter, A. 2016. Sexual health in primary health care – a qualitative study of nurses’
experiences. Journal of Clinical Nursing.
Problem/Syfte Att belysa sjuksköterskors erfarenheter och möjligheter att diskutera patienters sexuella hälsa i primärvården.
Metod Kvalitativ beskrivande design. Semistrukturerade intervjuer användes.
Data analyserades med innehållsanalys.
Urval Nio stycken sjuksköterskor inom olika områden inom svensk primärvård. Tretton sjuksköterskor tillfrågades, varav nio valde att delta i studien. Deltagarna var mellan 41 till 63 år. Alla sjuksköterskor hade någon form av specialistutbildning
Resultat Två huvudkategorier och fem underkategorier identifierades. De två huvudkategorierna var ”Faktorer som påverkar sjuksköterskors möjligheter att prata om sexuell hälsa med patienter” och
”Sjuksköterskors upplevelser av att prata med patienter om deras sexuella hälsa”. Normer i samhället ansågs vara ett hinder för vårdpersonals möjligheter att känna sig bekväma och agera professionellt. Sjuksköterskornas egna attityder och kunskap hade signifikant betydelse för om de tog upp sexuell hälsa eller ej.
Sjuksköterskor fann det enklare att prata om sexuell hälsa med
medelålders män med diabetes. Orsakerna till detta var att de upplevde att det var enklare att prata med män samt att de hade fått träning att diskutera mäns sexuella hälsa i relation till diabetes.
Bedömd
Nakopoulou, E., Papaharitou S., & Hatzichristou D. 2009. Patients’
Sexual Health: A Qualitative Research Approach on Greek Nurses’ Perception. Sex Med.
Problem/Syfte Undersöka uppfattningar kring sexuella hälsofrågor och hur dessa kan hindra eller öka grekiska sjuksköterskors möjligheter att inkorporera bedömningar gällande sexuell hälsa i arbetet.
Metod Kvalitativ design med sju fokusgrupper. Varje session var 60–90 minuter lång. Diskussionerna startade med att sjuksköterskorna fick
3
definitioner av sexuell hälsa och öppna frågor. Data analyserades med Grounded theory.
Urval 6–8 deltagare i varje fokusgrupp. Totalt var det 44 deltagare varav två var män. Alla deltagare hade jobbat minst 5 år som sjuksköterskor. De rekryterades via en 1 årig kurs som de läste.
Resultat Tre teman identifierades efter analys av data; ”Subjektiv uppfattning av sexuell hälsa”, ”Diskutera sexuell problematik” och ”Utbildning och övning behövs”. Deltagarnas uppfattning gällande sexuell hälsa innehöll både emotionella och somatiska dimensioner. Det fanns både personliga och kontextuella faktorer till att sjuksköterskorna inte samtalade om sexualitet med patienter. Alla sjuksköterskor ansåg att särskild träning, inte bara i fysiologi utan även kommunikation.
Bedömd
Olsson, C., Berglund, A-l., Larsson, M., & Athlin, E. 2012. Patient's sexuality – A neglected area of cancer nursing? European Journal of Oncology Nursing.
Problem/Syfte Beskriva sjuksköterskors uppfattningar gällande samtal kring sexualitet med cancerpatienter.
Metod Fenomenologisk ansats. Tematiska enskilda intervjuer som varade mellan 30 min till en timme. Intervjuerna ägde rum på informanternas respektive arbetsplats
Urval 10 sjuksköterskor från fem olika avdelningar på ett sjukhus i Sverige.
Informanterna var mellan 24 och 54 år. De hade arbetat mellan 2 och 32 år.
Resultat Huvudkategorin som framkom var: ”Vi borde pata om sexualitet – men vi gör det vanligtvis inte”. Underkategorierna var: ”Sjuksköterskornas attityder, kunskap och förmåga har påverkan”, ”Patienters sexuella bekymmer är basen för dialog” och ”Vårdmiljön har betydelse”.
Bedömd
Oskay, U., Can, G., & Basgol, S. 2014. Discussing Sexuality with Cancer Patients; Oncology Nurses Attitudes and View. Asian Pacific Journal of Cancer Prevention.
Problem/Syfte Syftet med studien var att belysa onkologisjuksköterskors attityder och förförståelse i arbetet med att stötta cancerpatienters sexuella
problematik,
Metod Frågeformulär på nätet
Urval 87 onkologisjuksköterskor från olika delar av Turkiet.
Sjuksköterskorna var mellan 20–55 år gamla och inga män
medverkade i studien. De var anställda på privata och statliga sjukhus.
4
Resultat Resultatet visar att flertalet sjuksköterskor inte bedömer eller ger råd till patienten gällande deras sexuella hälsa. Det finns många olika anledningar till att det inte diskuteras men de viktigaste faktorerna var bristande rutiner, oro för att patienten skulle skämmas,
sjuksköterskornas känsla av att inte ha kompetens och bristande erfarenhet.
Quinn, C., Hapell, B., & Browne, G., 2011. "Talking or Avoiding?
Mental Health Nurses’ Views about Discussing Sexual Health with Consumers" International Journal of Mental Health Nursing.
Problem/Syfte Syftet var att belysa psykiatrisjuksköterskor upplevelser av att prata om sexuella frågor med patienter. Författarna ville få en större förståelse kring huruvida psykiatrisjuksköterskor frågar om sexualitet eller undviker det med patienter.
Metod En explorativ kvalitativ design, det vill säga individuella semistrukturerade intervjuer användes.
Urval 8 kvinnliga och 6 manliga sjuksköterskor deltog efter att ha fått lämna intresseanmälan. Medelåldern va 44,4 år och medeltal för år i yrket var 14,9.
Resultat Deltagarna förstod vikten av sexualitet men var ofta motvilliga att diskutera frågor rörande sexualitet med sina patienter.
Sjuksköterskorna tenderade till att antingen ignorera problemen eller hänvisa till annan vårdgivare. Fyra teman identifierades: ”Prata om eller undvika frågor kring sexualitet med patienter.”, ” Sexualitet har inte hög prioritet.”, ”Hänvisa till andra eftersom samtal kring sexualitet inte är ´mitt´ jobb.” ”Sexualitet tas inte upp av andra.”
Bedömd
Saunamäki, N., Andersson, M., & Engström, M., 2009. "Discussing Sexuality with Patients: Nurses’ Attitudes and Beliefs" Journal of Advanced Nursing.
Problem/Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors attityder och föreställningar gällande att diskutera sexualitet med patienter. Forskningsfrågorna var:
"Vilka attityder och föreställningar har sjuksköterskor gällande att diskutera sexualitet med patienter?", "Finns det några kopplingar mellan sjuksköterskors attityder och föreställningar, ålder och år i yrket?” och ”Finns det några skillnader mellan sjuksköterskors attityder och föreställningar gällande sexualitet beroende på deras utbildningsgrad?”.
Metod Formuläret ”Sexual Attitudes and Beliefs Survey” skickades ut till 100 sjuksköterskor varav 88 svarade. Korrelationer och komparativ design användes för analys av data.
5
Urval Bekvämlighetsurval. Formuläret skickades ut till fem kirurgiska avdelningar och fem medicinska avdelningar. För att nå ett stort urval av kön, ålder och år i yrket fanns inga exklusionskriterier gällande dessa.
Resultat Över 90% av sjuksköterskorna förstod hur patienters sjukdomar och behandling kan påverka sexualiteten. Ungefär två tredjedelar av de svarande kände sig bekväma att prata om sexuella frågor och höll med om att det var sjuksköterskans ansvar att diskutera och ta upp
sexualitet. 80% valde att inte ta sig tid att diskutera sexuella frågor och 60% kände inte att de hade den kompetens som behövdes. Äldre sjuksköterskor samt sjuksköterskor med högre utbildning var generellt mer positivt inställda till att ta upp sexuella frågor.
Bedömd
Saunamäki, N. & Engström, M. 2012. Registered nurses´ reflections on discussing sexuality with patients: responsibilities, doubts and fears. Journal of Clinical Nursing
Problem/Syfte Beskriva sjuksköterskors reflektioner gällande att diskutera sexualitet med patienter.
Metod Deskriptiv design med kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer med 10 sjuksköterskor. Intervjuerna genomfördes 2010. Data
analyserades med innehållsanalys.
Urval 10 sjuksköterskor varav 8 var kvinnor. Deltagarna var 25–62 år.
Spannet som sjuksköterskorna varit yrkesverksamma sträckte sig från 4 månader till 21 år. Deltagarna jobbade inom olika områden,
exempelvis stroke och diabetes.
Resultat De teman som framkom visade på att diskutera sexualitet fortfarande är svårt och utmanande för sjuksköterskor. De visade även att de
sjuksköterskor som väljer att ta upp sexualitet gör det av en stark vilja att hjälpa samt att de känner ansvar att prata om det på grund av sin kunskap i ämnet. Bristande tid, stöd och avskilda platser att diskutera sexualitet med patienter finns inte enligt sjuksköterskorna. Vidare var fördomar kring sexualitet ytterligare en faktor som hindrade
sjuksköterskorna att ta upp ämnet. Vissa sjuksköterskor ansåg även att sexualitet var tabubelagt och att det var någon annans ansvarsområde.
Bedömd Kvalité
Hög
6 Bilaga 2
Granskningsmall kvantitativ litteratur (Friberg, 2012).
Finns det ett tydligt problem formulerat? Hur är detta i så fall formulerat och avgränsat?
Finns teoretiska utgångspunkter beskrivna? Hur är dessa i så fall formulerade?
Finns det någon omvårdnadsvetenskaplig teoribildning beskriven? Hur är denna i så fall beskriven?
Vad är syftet? Är syftet klart formulerat?
Hur är metoden beskriven?
Hur har urvalet gjorts (t.ex. antal personer, ålder, inklusions- respektive exklusionskriterier)?
Hur har data analyserats? Vilka statistiska metoder användes? Var dessa adekvata?
Hur hänger metod och teoretiska utgångspunkter ihop?
Vad visar resultatet?
Vilka argument förs fram?
Förs det några etiska resonemang?
Finns det en metoddiskussion? Hur diskuteras metoden i så fall, t.ex. vad det gäller generaliserbarhet?
Finns det en återkoppling till teoretiska antaganden, t.ex. omvårdnadsvetenskapliga antaganden?
7 Granskningsmall kvalitativ litteratur (Friberg, 2012).
Finns det ett tydligt problem formulerat? Hur är detta i så fall formulerat och avgränsat?
Finns teoretiska utgångspunkter beskrivna? Hur är dessa i så fall formulerade?
Finns det någon omvårdnadsvetenskaplig teoribildning beskriven? Hur är denna i så fall beskriven?
Vad är syftet? Är syftet klart formulerat?
Hur är metoden beskriven?
Hur är undersökningspersonerna beskrivna?
Hur har data analyserats?
Hur hänger metod och teoretiska utgångspunkter ihop?
Vad visar resultatet?
Hur har författarna tolkat studiens resultat?
Vilka argument förs fram?
Förs det några etiska resonemang?
Finns det en metoddiskussion? Hur diskuteras metoden i så fall?
Finns det en återkoppling till teoretiska antaganden, t.ex. vårdvetenskapliga antaganden?