Kunskaper som framkommer genom denna litteraturöversikt kan vara användbara i situationer där sjuksköterskor möter patienter med språksvårigheter. För att kunna möta patientens behov är det viktigt att sjuksköterskor kan skapa både kunskap och strategier samt att hälso- och sjukvården behöver framställa mer tidseffektiva verktyg till att bemästra kommunikationshinder inom vården. Sjuksköterskor behöver mer kunskap om olika språk och kulturer för att kunna förstå patientens behov av vård och omsorg. Detta borde erbjudas ifrån verksamhetens sida, då samhället blir alltmer mångkulturellt samt att ha kunskap om hur olika kulturer utspelas värderas högt av patienter. Tolk är ett användbart men kostsamt hjälpmedel inom vården. Vilket gör att tillgängligheten av tolk varierar beroende på om patienten vårdas inom en privat eller offentlig vårdinstitution där tillgång av tolk varierar. En kostnadsfråga av tolk ska inte stå i vägen för att sjuksköterskor ska kunna ge förståelse och information till en patient som inte talar ett gemensamt språk. För att kunna ge en jämlik vård och för att säkra kvaliteten inom vården så är det också viktigt att vården anlitar en auktoriserad tolk. Vidare utveckling av ämnet kan vara att beskriva patienter av annan språklig och kulturs erfarenheter av att kommunicera med sjuksköterskor. Denna forskning skulle kunna utgöra en djupare förståelse av hur patienter bemöts inom vården och ytterligare förbättringsmöjligheter till att skapa en god vård.
21
REFERENSER
. * = dessa artiklar ska används i resultatet.
Akhavan S. (2012) Midwives’ views on factors that contribute to health care inequalities among immigrants in Sweden: a qualitative study, International Journal for Equity in Health https://equityhealthj.biomedcentral.com/track/pdf/10.1186/1475-9276-11-47
Akhavan S,Karlsen, S (2013).Practitioner and Client Explanations for Disparities in Health Care Use Between Migrant and Non-migrant Groups in Sweden: A Qualitative Study.
Journal of Immigrant and Minority Health Volume 15, Issue 1, pp 188–197. DOI:
https://doi.org/10.1007/s10903-012-9581-y
* Alm, P. A. B., Vicente, V., Falk, A., & Lindström, V. (2018). Prehospital emergency care nurses’ strategies while caring for patients with limited Swedish–English proficiency.
Journal of Clinical Nursing, 27(19–20), 3699–3705.
https://onlinelibrary.wiley.com/doi/epdf/10.1111/jocn.14484
Binfa L, Robertson E, Ransjö -Arvidson A-B (2010) We are always asked; ‘where are you from?’’’: Chilean women’s reflections in midlife about their health and influence of migration to Sweden. Scandinavian Journal of caring Science, 24,. 445-453.
doi: 10.1111/j.1471-6712.2009.00734.x
http://web-a-ebscohost- com.libraryproxy.his.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=4&sid=19bb0a90-5675-49dd-a707-a6645e8540a0%40sessionmgr4006
Björkman, S (2019) Bilderna får prata. Nr 2. Vårdfokus, Tidning för Vårdförbundet. https://www.vardfokus.se/tidningen/2019/nr-2-2019-2/bildernafar-prata/
Dahlberg, K., & Segesten, K. (2013). Hälsa och vårdande: I teori och praxis. Stockholm: Natur och Kultur.
Dahlborg- Lyckhage, E (red.) Friberg, F (2017) Dags för uppsats: Vägledning för
litteraturbaserade examensarbeten. Lund: studentlitteratur kap, 13
Eide, H., & Eide, T. (2007). Omvårdnadsorienterad kommunikation: Relationsetik,
samarbete och konfliktlösning. Johanneshov: TPB.
*Eklöf, N., Hupli, M., & Leino-Kilpi, H. (2015). Nurses’ perceptions of working with immigrant patients and interpreters in Finland. Public Health Nursing, 32(2), 143–150. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/epdf/10.1111/phn.12120
El-Amouri, S (2011). Supporting cross-cultural communication and culturally competent care in the linguistically and culturally diverse hospital settings of UAE. Contemporary
Nurse: A Journal for the Australian Nursing Profession, 39(2), 240–255.
https://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.5172/conu.2011.39.2.240?needAccess=true Falk, F (red.) Klang,S. B., & Thorell-Ekstrand, I. (2014). Sjuksköterskans
22
*Fatahi N, Mattsson B, Lundgren SM, & Hellström M. (2010). Nurse radiographers’ experiences of communication with patients who do not speak the native language. Journal
of Advanced Nursing, 66(4), 774–
783.https://onlinelibrary.wiley.com/doi/epdf/10.1111/j.1365-2648.2009.05236.x
Faustine- Nkulu- Kalengayi K, Hurtig A-K, Nordstrand A, Ahlm C & Ahlberg B (2015) ‘It is a dilemma’: perspectives of nurse practitioners on health screening of newly arrived
migrants, Global Health Action, 8:1, 27903,
https://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.3402/gha.v8.27903?needAccess=true
Friberg, F (red.) Friberg, F (2017). Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten. Lund: studentlitteratur kap, 3
Gillham, D., De Bellis, A., Xiao, L., Willis, E., Harrington, A., Morey, W., & Jeffers, L. (2018). Using research evidence to inform staff learning needs in cross-cultural communication in aged care homes. Nurse Education Today, 63, 18–23. https://doi.org/10.1016/j.nedt.2018.01.007
Henricson & Billhult (2017) (red.) Henricson, M. Kvalitativ Innehållsanalys. Vetenskaplig
teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (Andra upplagan). Lund:
Studentlitteratur AB. Kap 19.
Henricson, M. (red.) (2017). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom
omvårdnad. (Andra upplagan). Lund: Studentlitteratur AB.
*Hemberg, J. A. V., & Vilander, S. (2017). Cultural and communicative competence in the caring relationship with patients from another culture. Scandinavian Journal of Caring
Sciences, 31(4), 822–829 https://onlinelibrary.wiley.com/doi/epdf/10.1111/scs.12403
Higginbottom, G. M. A., Safipour, J., Yohani, S., O’Brien, B., Mumtaz, Z., & Paton, P. (2015). An ethnographic study of communication challenges in maternity care for immigrant
women in rural Alberta. Midwifery, 31(2), 297–304.
https://doi.org/10.1016/j.midw.2014.09.009
Hovemyr, T (2017) Migrationsinfo. Språkutbildning. Hämtad den 3 februari 2019 från: https://www.migrationsinfo.se/sprakkunskaper/
*Høye S, & Severinsson E. (2008). Intensive care nurses’ encounters with multicultural families in Norway: an exploratory study. Intensive & Critical Care Nursing, 24(6), 338– 348. Retrieved from
http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=cin20&AN=105592071&site=eho st-live
ICN, International Council of Nurses (2017) Hämtad den 26 februari 2019 från: https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf
23
*Ian, C., Nakamura-Florez, E., & Young-Me Lee. (2016). Registered nurses’ experiences with caring for non-English speaking patients. Applied Nursing Research, 30, 257–260. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0897189715002116
Illman, R. & Nynäs, P. (2017). Kultur, människa, möte ett humanistiskt perspektiv. Johanneshov: MTM
Jarlbro, G. (2010). Hälsokommunikation: en introduktion. (3., [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur AB.
*Jirwe, M., Gerrish, K., & Emami, A. (2010). Student nurses’ experiences of communication in cross-cultural care encounters. Scandinavian Journal Of Caring
Sciences, 24(3), 436–444. https://doi-org.libraryproxy.his.se/10.1111/j.1471-6712.2009.00733.x
Krupic, F., Hellström, M., Biscevic, M., Sadic, S., & Fatahi, N. (2016). Difficulties in using interpreters in clinical encounters as experienced by immigrants living in Sweden. Journal
of Clinical Nursing, 25(11–12), 1721–1728.
https://onlinelibrary.wiley.com/doi/epdf/10.1111/jocn.13226
*Likupe, G., Baxter, C., & Jogi, M. (2018). Exploring health care workers’ perceptions and experiences of communication with ethnic minority elders. Quality in Ageing & Older
Adults, 19(3), 180–190. https://doi.org/10.1108/QAOA-08-2017-0034
Lill,L (red.) Torres, S. & Magnússon, F. (2010). Invandrarskap, äldrevård och omsorg. Malmö: Gleerup kap 6
*Liu, W., Gerdtz, M., & Manias, E. (2016). Creating opportunities for interdisciplinary collaboration and patient-centred care: how nurses, doctors, pharmacists and patients use communication strategies when managing medications in an acute hospital setting. Journal
Of Clinical Nursing, 25(19–20), 2943–2957.
https://doi-org.libraryproxy.his.se/10.1111/jocn.13360
Länsstyrelsen. Integration (u.å) Hämtad 18 april, 2018, från: http://www.lansstyrelsen.se/Stockholm/Sv/manniska-och-samhalle/integration/etablering/Pag
es/default.aspx
Migrationsverket. Vanliga begrepp (2016) Hämtad 18 april 2018, från:
https://www.migrationsverket.se/Andra-aktorer/Kommuner/Statlig-ersattning/Vanliga-begrep
p.html
Migrationsverket (2017) Migration - människor och fakta. Hämtad den 3 februari 2019 från: :https://www.migrationsverket.se/download/18.5bc6881815e14db67501e5d/15414909321 43/Migration_m%C3%A4nniskor_fakta.pdf
24
Mårtensson, J. & Fridlund, B. (2016). Vetenskaplig kvalité i examensarbete. I. M. Henricon. (Red.). Vetenskaplig teori och metod – från idé till examination i omvårdnad (2:a uppl., s. 421-438). Lund: Studentlitteratur.
Nilsson, B., Waldemarson, A-K. (2016). Kommunikation samspel mellan människor. Lund: studentlitteratur.
Nkulu Kalengayi, F. K., Hurtig, A.-K., Ahlm, C., & Ahlberg, B. M. (2012). “It is a challenge to do it the right way”: an interpretive description of caregivers’ experiences in caring for migrant patients in Northern Sweden. BMC Health Services Research, 12(1), 433.
https://bmchealthservres.biomedcentral.com/track/pdf/10.1186/1472-6963-12-433
NIH U.S National Library of Medicine (u.a) Hämtad 24 februari 2019 från; https://www.nlm.nih.gov/bsd/difference.html
Norberg Boysen, G., Nyström, M., Christensson, L., Herlitz, J., & Wireklint Sundström, B. (2017). Trust in the early chain of healthcare: lifeworld hermeneutics from the patient’s perspective. International Journal of Qualitative Studies on Health & Well-Being, 12(1), N.PAG.
https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/17482631.2017.1356674
Ozolins L, & Hjelm K. (2003). Nurses’ experiences of problematic situations with migrants in emergency care in Sweden. Clinical Effectiveness in Nursing, 7(2), 84–93.
https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S136190040300075X?via%3Dihub Parlar Kilic, S., Buyukkaya Besen, D., Tokem, Y., Fadiloglu, C., & Karadag, G. (2014). An analysis of the cultural problems encountered during caregiving by the nurses working in two different regions of Turkey. International Journal of Nursing Practice, 20(3), 310– 319. https://doi.org/10.1111/ijn.12152
https://onlinelibrary.wiley.com/doi/epdf/10.1111/ijn.12152
*Perget P, Björk O, Ekblad S, Enskär K, (2007) Bridging obstacles to transcultural caring relationships—Tools discovered through interviews with staff in pediatric oncology care. European Journal of Oncology Nursing. doi:10.1016/j.ejon.2007.07.006 https://acelscdncom.libraryproxy.his.se/S1462388907000968/1-s2.0-S1462388907000968-
main.pdf?_tid=1b9b0c85-6895-4d71-829b-ad6faf0ca07e&acdnat=1550644091_7878837957ec4aed7322be7c73db881c
Priebe & Landström (red) Henricson, M. (2017). Vetenskaplig teori och metod: från idé till
examination inom omvårdnad. (Andra upplagan). Lund: Studentlitteratur AB. Kap 1
Sandblom, M., Mangrio,.E (2016) The experience of nurses working within a voluntary network: a qualitative study of health care for undocumented migrants , Scandinavian
25
Schilmeijer K, Shagenström J, Ericsson C & Nielsen P, (2018) Så ville patienter förbättra vårdmötet för att få säkrare vård, Läkartidningen Hämtad från:
http://www.lakartidningen.se/EditorialFiles/IL/%5bEXIL%5d/EXIL.pdf
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag kap 1 § 3. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 17april,2018 från:
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso--ochsjukvardslag-1982_sfs-1982-763/?bet=2017::30
SFS 2014:821. Patientlagen. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 29 Januari, 2019, från:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821
SFS 2017:900. Förvaltningslag. Stockholm: Justitiedepartementet. Hämtad,30 januari, från:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forvaltningslag-2017900_sfs-2017-900
SFS 2010:659. Patientsäkerhetslagen kap 1, §6. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 17 april, 2018, från:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659
Skoog M, Hallerström I & Berggren V (2017). There’s something in their eyes Child Health Services nurses’ experiences of identifying signs of postpartum depression in non-Swedish-speaking immigrant mothers, Scandinavian Journal of caring
Science https://onlinelibrary.wiley.com/doi/epdf/10.1111/scs.12392
Suurmond, J., Lieveld, A., van de Wetering, M., & Schouten-van Meeteren, A. Y. N. (2017). Towards culturally competent paediatric oncology care. A qualitative study from the perspective of care providers. European Journal Of Cancer Care, 26(6). https://doi.org/10.1111/ecc.12680
https://onlinelibrary.wiley.com/doi/epdf/10.1111/ecc.12680
Statistiska Centralbyrån (2018) Utrikesfödda i Sverige. Hämtad 2 februari 2019 från:
https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/utrikes-fodda/?show
Statistiska Centralbyrån (2018) Invandring till Sverige. Hämtad den 2 februari 2019 från: https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/invandring-till-sverige/
Statistiska Centralbyrån (2017) Flyktingars väg in på svensk arbetsmarknad. Hämtad den 2 februari 2019 från:
26
https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2017/Flyktingars-vag-in-pa-svensk-arbetsmarknad/
SBU, Statens beredning av medicinsk och social utvärdering (2014) Hämtad den 4 mars,
2019, från:
https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/mall_kvalitativ_forskningsmetodik.pdf Svensk Sjuksköterskeförening (2017) ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad den 3 februari 2019 från: https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf
Socialstyrelsen (2016). Tolkar för hälso och sjukvården och tandvården. Hämtad den 4 mars, 2019 från:
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20184/2016-5-7.pdf Tuohy D, McCarthy J, Cassidy I, & Graham MM. (2008). Educational needs of nurses when nursing people of a different culture in Ireland. International Nursing Review, 55(2), 164–
170. Retrieved from
http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=cin20&AN=105650193&site=eho st-
Torres, S. & Magnússon, F. (red.) (2010). Invandrarskap, äldrevård och omsorg. Malmö: Gleerup
Torres, S. (red) Torres, S. & Magnússon, F (2010) Invandrarskap, äldrevård och omsorg. Malmö: Gleerup kap 2
UNHCR. FN:s flyktingorgan (2017) Hämtad 17 april, 2018, från https://sverigeforunhcr.se/om-oss/vem-ar-flykting
Van Rosse F, de Bruijne M, Suurmond J, Essink-Bot M-L, Wagner C, (2016) Language barriers and patient safety risks in hospital care. A mixed method study. International
Journal of Nursing Studies.
https://ac.els-cdn.com/S0020748915000747/1-s2.0- S0020748915000747-main.pdf?_tid=43553e55-c588-4da6-ad6b-825cd1b3e880&acdnat=1524231295_00a6c6b42a48cac00aa55512fe 15c68a
Vetenskapsrådet (2017) Hämtad 16 april, 2019, från:
https://www.kliniskastudier.se/for-dig-som-forskar/lagar-och-regler/helsingforsdeklarationen.html
Wiklund, L. (2003). Vårdvetenskap i klinisk praxis. Stockholm: Natur och kultur.
Zaravkovic S, Grahn M & Björngren C (2016) Kartläggning av nyanländas hälsa. Hämtad den 3 februari 2019 från:
27
LSA%201%20Kartl%C3%A4ggning%20av%20nyanl%C3%A4ndas%20h%C3%A4lsa.pd f
Östlundh, L (red) Friberg (2017) Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade
28
Bilaga 1-Granskningsmall
Förslag på frågor vid granskning av kvalitativa studier (SBU, 2014)
• Finns det ett tydligt problem formulerat? Hur är detta i så fall formulerat och avgränsat?
• Finns teoretiska utgångspunkter beskrivna? Hur är dessa i så fall formulerade?
• Finns det någon omvårdnadsvetenskaplig teoribildning beskriven? Hur är denna iså fall beskriven?
• Vad är syftet? Är det klart formulerat?
• Hur är metoden beskriven?
• Hur är undersökningspersonerna beskrivna?
• Hur har du data analyserats?
• Hur hänger metod och teoretiska utgångspunkter ihop?
• Vad visar resultatet
• Hur har författarna tolkat studiens resultat?
• Vilka argument förs fram?
• Förs det etiska resonemang?
• Finns det en metod diskussion? Hur diskuteras metoden i så fall?
• Sker en återkoppling till teoretiska antaganden, till exempel vårdvetenskapliga antaganden?
29
Bilaga 2-Artikelsökning
Databas Datum Sökord Avgränsninga r Antal träffa r Läst a titlar Lästa abstrak t Lästa artikla r Valda artikla r Cinahl 2019-02-06 (nurse* AND immigra*) AND( communication* OR transculture*) Alla vuxna Peer reviewed Alla vuxna år 2006-2019 62 62 10 4 2 Cinahl 2019-02-06 (nurse* AND immigra*) AND( communication* OR transculture*) Peer reviewed 136 136 15 1 1 Cinahl 2019-02-07 nurse* AND (immigra* or transcult*) AND communicat* Peer rewied Alla Vuxna år 2006-2019 89 89 8 2 2 Cinahl 2019-02-08 nurs* AND communication*AN D immigrant* Peer reviewed alla vuxna år 2006-2019 97 97 6 3 1 Cinahl 2019-02-09 nurse*AND communication*AN D immigrants Peer reviewed Alla Vuxna år 2006-2019 61 61 4 3 2 Medlin e 2019-02-17 nurs* AND communications strategies* AND cultural* Peer reviewed 2006-2019 48 48 10 5 2Bilaga 3-Artikelsammanfattning
Bridging obstacles to transcultural caring relationships- Tools discovered through interviews with staff in pediatric oncology care
Perget, Ekblad, Enskär och Björk European Journal of Oncology Nursing 2007
Exploring health care workers’ perceptions and experiences of communication with ethnic minority elders.
Likupe, G., Baxter, C., & Jogi, M Quality in Ageing & Older Adults 2018
Perspektiv: Sjuksköterskeperspektiv
Problem/ Syfte: Utforska sjuksköterskors uppfattningar och
erfarenheter med äldre invandrare
Metod: Kvalitativ intervjuvstudie med 10 sjuksköterskor
Resultat: Sjuksköterskor upplever
kommunikationsproblem med patienter som kommer ifrån ett annat land. Stöter på utmaningar i form av kultur och värderingar samt religion med patienter med annan etnisk bakgrund. Viktigt som sjuksköterska att respektera kultur för att kunna uppnå en bra kommunikation.
Etiska Övervägande Deltagarna var frivilligt med I studien.
Organisationen HCW gav tillstånd till att utföra studien.
Diskussion: Äldre människor kan ha
kommunikationssvårigheter som gör att deras
Perspektiv: Sjuksköterskeperspektiv
Problem/ Syfte: Öka kunskap om hur sjuksköterskor löser hinder
i form av kommunikation med att möta patienter med utländsk bakgrund
Metod: Kvalitativ intervjustudie med 5 sjuksköterskor
Resultat: Bridging är ett verktygssätt att kunna hantera
kommunikationshinder för transkulturell vård. Detta inkluderar kommunikationsstrategier, transkulturella strategier och organisations strategier.
Etiska Övervägande: Godkändes av Karolinska Etiska Institut.
Deltagandet i studien var frivilligt och
deltagarna fick ta del av ett samtyckesformulär.
Diskussion: Resultatet tyder på genom att använda sig av
Bridging kan sjuksköterskorna övervinna hinder för transkulturella vårdrelationen vilket är det enda etiska och moraliska sätt för att göra vården tillgänglig oavsett språk, religion, kultur och social situation.
vårdbehov inte kan vårdas på ett rättvist sätt. Sjuksköterskor upplever att det tar mycket tid till att vårda patienter med annat språk samt att det finns förutfattande meningar. Det
framkommer att det är viktigt att kunna se hela människan och inte fokuserat på patientens nationalitet.
Nurse radiographers’ experiences of communication with patients who do not speak the native language
Fatahi, Mattsson, Lundgren, Hellström. Journal of Advanced Nursing
2009
Perspektiv: Sjuksköterskeperspektiv
Problem/ Syfte: Studera sjuksköterskors upplevelse i mötet med
patienter som inte kan prata landets språk
Metod: Kvalitativ intervjuvstudie, 16
röntgensjuksköterskor
Resultat: Tolk var en värdefull person som agerar som en
länk mellan sjuksköterska och patient. Det blev ett säkert och ökat kvalité under vård mötet med patienter. Anhöriga kunde agera som tolk i stressfyllda situationer. Fördelar och nackdelar med tolk samt möjligheter av förbättring framkom i resultatet.
Etiska Övervägande: Deltagarna fick avbryta studien under vilka
omständigheter som finns. Deltagarna fick skrift och muntlig information om hur studien skulle gå tillväga.
Diskussion: I resultatet framkom det att förbättringar
behövs för att ge en bra hälso och sjukvård till patienter med begränsad språkförmåga. Särskild utbildning av tolk behövs för att ge rätt vård. Det kan handla om att tolken behöver mer kunskap om kulturell mångfald, medicinsk terminologi samt radiologimetod.
Sjuksköterskor behöver ha kunskap om tidig identifiering av om tolk behövs.
Nurses’ perceptions of working with immigrant patients and interpreters in Finland. Eklöf, N., Hupli, M., & Leino-Kilpi, H.
Public Health Nursing 2015
Perspektiv: Sjuksköterskeperspektiv
Problem/ Syfte: Beskriva sjuksköterskors uppfattning om
tolkanvändning med invandrare i Finland
Metod: Kvalitativ intervjustudie med 8 sjuksköterskor
Resultat: Viktiga kriterier för tolk är hur deras
professionella kunskaper och professionella karaktär är i mötet med patienter. Noggrann planering krävs för att uppnå en rätt tolkning av patientens språk. Även att ha överseende för hur kostnaden är för tolk och avgöra om det verkligen behövs tolk i mötet med patienter.
Etiska Övervägande: Information skickades ut till deltagarna innan
studiens början. Anonymitet och sekretess av deltagarna var i fokus. Deltagarna hade rätten att dra sig ur studien när som helst.
Diskussion: I resultatet framkommer det att användning av
tolk är en beroende faktor för sjuksköterskor i kommunikation med patienter med ett annat språk. Tolk kan samtidigt skapa mer arbete för sjuksköterskor rent praktiskt för att hitta en rätt tolk till rätt patient samt att det kostnader står i vägen för användning av tolk.
Intensive care nurses' encounters with multicultural families in Norway: an exploratory study
Høye S, & Severinsson Intensive & Critical Care 2008
Perspektiv: Sjuksköterskeperspektiv
Problem/ Syfte: Utforska sjuksköterskors upplevelse i mötet
med mångkulturella familjer i intensivvården
Metod: Kvalitativ studie. 16 sjuksköterskor
Resultat: Emotionell stress uppkom i mötet med
patienter från en mångkulturell bakgrund. Familjemedlemmar involverade sig i sin
anhöriga vård. Kommunikationshinder uppstod när det inte talade samma språk. Tolk blev involverad för att kunna framföra rätt
information till patienter. Om en tolk inte fanns tillgänglig fick anhöriga bli tolk vilket ledde till att fel information gavs till patienten.
Sjuksköterskor beskrev att kunskap av kultur och religion saknades vilket gjorde att förståelse för hur patienter och anhöriga agerar i vissa situationer
Etiska Övervägande: Godkännande av studien gjordes av
Regionkommittén för medicinsk forskningsetik i Norge.
Diskussion: I resultatet framkom det att sjuksköterskor inte
kände igen sin roll som talesperson i
bemötande av patienternas familj vid sorg och smärta. Sjuksköterskor behöver mer kunskap om attityder i olika kulturer för att kunna bemöta patienter och anhöriga på rätt sätt.
Registered nurses' experiences with caring for non-English speaking patients Ian , Nakamura-Florez och Young- Me
Applied Nursing Research 2015
Perspektiv: Sjuksköterskeperspektiv
Problem / Syfte: Utforska legitimerade sjuksköterskors
upplevelser av vård för icke engelsktalande patienter.
Metod: Kvalitativ studie. Webbformulär användes samt
17 sjuksköterskor involverades.
Resultat: Stora variationer av svårigheter i
kommunikationen framkom av
sjuksköterskorna. Det framkommer både positiva och negativa erfarenheter av hjälpmedel till att framföra kommunikation med patienter. Majoriteten av sjuksköterskorna använde sig av tolk. Tid kom på tal och
sjuksköterskorna beskriver att det var svårt och frustrerande samt tar dubbel så långt tid till att förklara och ge information.
Etiska Övervägande: Studien godkändes enligt IRB.
Konfidalitetskravet berördes samt att det var frivilligt samt att de kunde dra sig ur studien när som helst.
Diskussion: Sjuksköterskorna fick hjälp av andra kollegor
om det skulle uppstå problem i att framföra kommunikation. Det krävs att de tänker på hela människan och inte enbart ett problem på grund av språket. Svårt att hitta tolk på grund av ovanliga språk framkom i resultatet.
Cultural and communicative competence in the caring relationship with patients from another culture
Hemberg och Vilander