Resultatet är användbart för såväl kontaktsjuksköterskor som för chefer på olika nivåer inom cancervården. Resultatet synliggör vikten av att arbeta personcentrerat och hälsofrämjande samt behovet av att förbättra och utveckla cancerrehabilitering.
Studiens resultat kan vara användbart som underlag och reflektionsmaterial till hur kontaktsjuksköterskefunktion kan förbättras och utvecklas för att kunna uppmärksamma behov av cancerrehabilitering i större utsträckning. Viktiga frågor att diskutera kan vara vilka kompetenskrav behövs för att ha funktionen som kontaktsjuksköterska, vilka är kontaktsjuksköterskans viktigaste arbetsuppgifter. Finns adekvata resurser och tillräckligt med tid för att kontaktsjuksköterskans arbete. Det bör också diskuteras hur kontaktsjuksköterskans arbete ska organiseras och hur gällande riktlinjer ska implementeras. Det vore intressant att undersöka hur personer med cancer upplever att cancerrehabilitering uppmärksammas och tillgodoses samt på vilket sätt de önskar få sin cancerrehabilitering utformad.
32
REFERENSER
Aiken, L.H. Clarke, SP., Cheung, R.B. Sloane, D.M. & Silber, J.H. (2003). Educational Levels of Hospital Nurses and Surgical Patients Mortality. The Journal of American Medical
Association, 209, 1617-1623.
Aiken, L.H., Sloane, D.M., Bruyneel, L., Van den Heede, K., Griffiths, P., Busse, R., …Sermeus, W. (2014) Nurse staffing and education and hospital mortality in nine European countries: a retrospective observational study. The Lancet, 383, 1824-1830.
Arving, C., Assmus, J., Thormodsen, J., Berntsen, S. & Nordin, K. (2019). Early rehabilitation of cancer patients—An individual randomized stepped‐care stress‐ management intervention. Psychooncology. 28, 301-308.
Beck-Friis. (2016) Teamet - en värdefull del av palliativ vård. J. Berlin & H. Sandberg (Red.)
Team i vård, behandling och omsorg. Erfarenheter och reflektioner. (s. 31-52). Lund:
Studentlitteratur.
Biddle, L., Paramasivan,S., Harris, S., Campbell, R., Brennan, J. & Hollingworth, W. (2016). Patients' and clinicians' experiences of holistic needs assessment using a cancer distress thermometer and problem list: A qualitative study. European Journal of Oncology Nursing,
23, 59-65.
Brennan, J., Gingell, P., Brant, H. & Hollingworth, W. (2012) Refinement of the distress management problem list as the basis for a holistic therapeutic conversation among UK patients with cancer. Psychooncology, 21(12):1346-56.
Browall, M., Melin-Johansson, C., Strang, S., Danielson, E. & Henoch, I. (2010).
Health care staff´s opinions about existential issues among patients with cancer. Palliative
and Supportive Care, 8, 59-68.
Browall, M., Koinberg, I., Falk, H. & Wijk, H. (2013). Patient ́s experience of important factors in the health care environment in oncology care. International Journal of
Qualitative Stud Health Well being, 8, 1-10.
Cancerfonden (2016). Ny prognos visar: Dramatisk ökning av cancerdrabbade till 2040. Hämtad den 23 oktober 2018 från https://www.cancerfonden.se/press/ny-prognosvisardramatisk-okning-av-cancerdrabbade-till-2040
Cancerfonden & Socialstyrelsen i samarbete. (2018). Cancer i siffror. Hämtad från
https://www.cancerfonden.se/cancer-i-siffror
Cheng, C-T., Ho, S., Liu, W-K., Hou, Y., Lim, L-C., Gao, S-Y., Chang, W-Y & Wang, G-L. (2019). Cancer-coping profile predicts long-term psychological functions and quality of life in cancer survivors. Supportive Care in Cancer. 27, 933-941.
Clark, A., Stuifbergen, A., Voelmeck, W., Darby, D. & Delville, C. (2006). Health Promotion in Heart Failure – A Paradigm Shift. Holistic Nursing Practice. 20 (2), 73-79.
33
de Leeuw, J. & Larsson, M. (2013). Nurse-led follow-up care in cancer; what is known and what is needed. Supportive Care in Cancer, 21, 2643-2649.
Edberg, A-K., Ehrenberg, A., Friberg, F., Wallin, L., Wijk, H. & Öhlen, J. (2013).
Omvårdnad på avancerad nivå - kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområden. Lund: Studentlitteratur.
Engqvist Boman, L. (2017). Encounters for learning and participation in breast cancer
care. (Doktorsavhandling. Institutionen för lärande, informatik, management och etik.
Karolinska Institutet.) Hämtad 190311 från
https://openarchive.ki.se/xmlui/bitstream/handle/10616/45518/Thesis_Lena_Engqvist_Bo man.pdf?sequence=1&isAllowed=y
Eriksson, K. (1996). Hälsans idé. Stockholm: Liber AB.
Faithfull, S., Samuel, C., Lemanska, A., Warnock, C. & Greenfield, D. (2016). Self-reported competence in long term care provision for adult cancer survivors: A cross sectional survey of nursing and allied health care professionals. International Journal of Nursing Studies, 53, 85-94.
Fontes, CAS. & Alvim, NAT. (2008). Human relations in nursing care towards cancer patients submitted to antineoplastic chemotherapy. Acta Paulista de Enfermagem, 21(1), 77- 83.
Graneheim, U.H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, 105-112.
Graneheim, U.H., Lindgren, B-M. & Lundman, B. (2017). Methodoogical challenges in qualitative content analysis: A discussion paper. Nurse Education Today, 56, 29-34.
Handberg, C., Thorne, S. & Maribo, T. (2018). When a policy decision meets practice reality: The case of cancer survivorship care and rehabilitation needs assessment. European
Journal of Oncology Nursing, 33, 70-77.
Hedman, C., Djärv, T., Strang, P. & Ihre Lundgren, C. (2018). Fear of Recurrence and View of Life Affect Health-Related Quality of Life in Patients with Differentiated Thyroid Carcinoma: A Prospective Swedish Population-Based Study. Thyroid, Vol. 28, 12, 1609-1617. doi:10.1089/thy.2018.0388
Holm, L., Hansen, D., Johansen, C., Vedsted, P., Larsen, P, Kragstrup, J. & Sodergaard, J. (2012). Participation in cancer rehabilitation and unmet needs: a population-based cohort study. Supportive Care in Cancer, 20 (11), 2913-2924.
International Agency for Research on Cancer. (2018). World source. Globocan 2018. Hämtad 181101, från: http://gco.iarc.fr/today/data/factsheets/populations/900-world-fact-sheets.pdf
34
James-Martin, G., Koczwara, B., Smith, E. L. & Miller, M. D. (2014). Information needs of cancer patients and survivors regarding diet, exercise and weight management. European
Journal of Cancer Care, 23, 340-348. doi: 10.1111/ecc.12159
Jangland, E. (2011). The Patient-Health-professional Interaction in a Hospital Setting. (Doktorsavhandling, Institutionen för kirurgiska vetenskaper Uppsala Universitet).
Hämtad 181022, från http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:410127/FULLTEXT01.pdf Krippendorf, K. (2018). Content Analysis: An introduction to its Methodology. Fourth edition. Los Angeles; Sage Publication.
Krueger R.A. & Casey, MA. (2000). Focus Groups 3rd Edition A practical guide for applied research. Thousands Oaks, Sage Publications.
Larsson, H. & Blomqvist, K. (2014). From a diagnostic and particular approach to a person-centred approach: a development project. Journal of Clinical Nursing, 24, 465-474. doi: 101111/jocn.12628
Lewis, R., Neal, RD., Williams, NH., France, B., Wilkinson, C., Hendry, M.,…Weller, D. (2009). Nurse-led vs. conventional physician-led follow-up for patients with cancer: systematic review. Journal of Advanced Nursing, 65, 706-723.
Lilliehorn, S. (2013). Betydelser av bröstcancer ur ett livssammanhang.
(Doktorsavhandling, Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet). Hämtad 181022, från https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:664212/FULLTEXT01.pdf
Mahler, P. & Hansen, S. (2011). Contact nurses create continuity for lung cancer patients. Danish Journal of Nursing, 111(9), 46-51.
McEwen, S., Rodriguez, A., Martino, R., Poon, I., Dunphy, C., Rios, J. & Ringash, J. (2016). “I didn’t actually know there was such a thing as rehab”: survivor, family, and clinician perceptions of rehabilitation following treatment for head and neck cancer.
Supportive Care in Cancer, 24, 1449-1453.
Miraglia, R. & Asselin, ME. (2015). Reflection as an educational strategy in nursing professional development: an integrative review. Journal for Nurses in Professional
Development 31 (2), 62-72. DOI: 10.1097/NND.0000000000000151
Nilsson, Å., Skär, L. & Söderberg, S. (2015). Nurses’ views of shortcomings in patent care encounters in one hospital in Sweden. Journal of Clinical Nursing, 24, 2807-2814.
doi:10.1111/John.12886
Qui, W., Lin, P., Ruan, F., Wu, X., Lin, M., Liu, L., ... Lin, K. (2013). Requests for health education from Chinese cancer patients during their recovery period: a cross-sectional study.
Journal of Cancer Education, 28(3), 428-434. doi:10.1007/s13187-013-0482-0
35
Pedersen, A-E., Hack, T., McClement, S-E. & Taylor-Brown, J. (2014). An Exploration of the Patient Navigator Role: Perspectives of Younger Women With Breast Cancer. Oncology
Nursing Forum , 41, 77-88.
Pedersen, B., Koktved, D.P. & Nielsen, L.L. (2013). Living with the side effects from cancer treatment – a challenge to target information. Scandinavian Journal of Caring Sciences,
27(3), 715-723.
Polit D. F. & Beck C. T. (2016). Nursing Research: Generating and Assessing Evidence for
Nursing Practice. (10th ed.) Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
Regionala Cancercentrum i samverkan (2014). Cancerrehabilitering. Nationellt
vårdprogram- ett kunskapsunderlag. Hämtad från
https://www.cancercentrum.se/globalassets/vara-uppdrag/rehabilitering-palliativ-vard/vardprogram/natvp_cancerrehabilitering_maj2014_kunskapsunderlag.pdf
Regionala Cancercentrum i Samverkan (2018). Min vårdplan. Hämtad 181222, från: https://www.cancercentrum.se/samverkan/patient-och-narstaende/min-vardplan/
Regionala cancercentrum i samverkan (2019). Cancerrehabilitering. Nationellt
vårdprogram. Hämtad från https://www.cancercentrum.se/globalassets/vara-
uppdrag/rehabilitering-palliativ-vard/vardprogram/nationellt-vardprogram-cancerrehabilitering.pdf
Regionalt Cancercentrum Väst (2018). Tillämpning av nationellt vårdprogram för
cancerrehabilitering. Hämtad från
https://www.cancercentrum.se/globalassets/vara-uppdrag/rehabilitering-palliativ- vard/vast/cancerrehabilitering/regional-medicinsk-riktlinje-tillampning-av-nvp-cancerrehabilitering.pdf
Salander, P., Isaksson., Granström, B. & Laurell, G. (2016). Motives that head and neck cancer patients have for contacting a specialist nurse – an empirical study. Journal of
Clinical Nursing, 25, 3160-3166, doi: 10.1111/jocn.13283
Sahlsten, M. (2007). Ömsesidighet I förhandling. Sjuksköterskors förutsättningar för och
erfarenheter av att främja patientdelaktighet. (Doktorsavhandling, Institutionen för
vårdvetenskap och hälsa, Göteborgs Universitet). Hämtad från https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/9689/2/manusD.pdf
Schoormans, D., Vissers, P., Herk-Sukel, M., Denollet, J., Pedersen, S., Dalton, S.,… PollFranse, L. (2018). Incidence of cardiovascular disease up to 13 year after cancer diagnosis: A matched cohort study among 32 757 cancer survivors. Cancer medicine, 1-12, DOI: 10.1002/cam4.1754
SFS 2003:460. Etikprövningslagen. Om etikprövning av forskning som avser människor.
Hämtad 181022 från
36
SOU 2009:11. En nationell cancerstrategi för framtiden. Hämtad från
http://www.regeringen.se/rattsdokument/statensoffentligautredningar/2009/02/sou-200911/
SOU 2011:15. Rehabiliteringsrådets Slutbetänkande. Hämtad från
http://www.regeringen.se/49b6a2/contentassets/34d47b8cd1ec415b998464652d1b2a47/reh abiliteringsradets-slutbetankande-sou-201115
SOU 2014. Prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Hämtad från
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/prioriteringar-inom-halso--och-sjukvarden_GK01SoU14
Street, RL., Spears,E., Madrid, S. & Mazor, KM. (2019). Cancer survivors’ experiences with breakdowns in patient-centered communication. Psychooncology, 28 (2), 423-429. Doi10.1002/pon.4963
Svedberg, P., Jormfeldt, H. & Arvidsson, B. (2003) Patients conceptions of how health processes are promoted in mental health nursing. A qualitative study. Mental Health
Nursing 10, 448-456.
Svensk sjuksköterskeförening. (2008). Strategi för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete. Hämtad från
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/halsoframjande-arbete-publikationer/strategi.for.sjukskoterskans.halsoframjande.arbete.pdf
Svensk sjuksköterskeförening (2017). Jämlik vård och hälsa. Hämtad från https://www.swenurse.se/globalassets/01-sjukskoterskeforening/publikationer-
svensk-sjukskoterskeforening/etikpublikationer/svensk_sjukskoterskeforening_jamlik_vard_och_h alsa.pdf
Thylefors, I., Persson, O. & Hellström, D. (2007). Team types, perceived efficiency and team climate in Swedish cross-professional teamwork. Journal of Interprofessional Care, 19(2), 102-114.
Vetenskapsrådet (2003). Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig
forskning. Hämtad från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Wells, M., Donnan, P., Sharp. L., Ackland, C., Fletcher, J. & Dewar, J. (2008). A study to evaluate nurse-led on-treatment review for patients undergoing radiotherapy for head and neck cancer. Journal of Clinical Nursing, 17(11), 1428-1439, doi: 10.1111/j.13652702.2007.01976.x
Westman, B., Kirkpatrick, L., Ebrahim, F., Henriksson, R. & Sharp, L. (2018). Patientreported experinces on supportive care strategies following the introduction of the
37
first Swedish national Cancerr strategy and in accordance with the new patient act. Acta
Oncologica, 57, 3, 382-392. DOI: 10.1080/0284186X.2017.1418089
Wibeck, V (2010) Fokusgrupper. Om fokuserade gruppintervjuer som
undersökningsmetod. Lund:Studentlitteratur.
World Health Organisation (1986). Ottawa Charter for Health Promotion. Hämtad från http://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0004/129532/Ottawa_Charter.pdf?ua=1
Bilaga 1.