Som blivande sjuksköterska är det viktigt att förstå patienternas behov av eftervård och stöd efter en stroke. Eftersom resultatet visar att många patienter kände att de inte fått tillräckligt med information och hjälp efter sin stroke. Denna litteraturstudie kan därför vara användbar till sjuksköterskor och annan vårdpersonal som jobbar med patienter och närstående som drabbats av stroke. Detta då det kan bidra till en bredare kunskap och förståelse av hur patienterna uppfattar sitt liv och deras livskvalitet. Personal kan få en insikt i patienternas behov av information och stöd. För att utveckla vårdpersonalen ytterligare kan utbildning
18
ges med fokus på hur information och stöd ska ges. Vidare forskning som skulle kunna vara aktuellt är studier som forskar i olika informationssätt och vilka som är upplysande för patienterna. Ytterligare forskning skulle kunna vara hur patienterna vårdas under sjukhusvistelsen i samband med sin stroke samt hur eftervården ser ut. Får patienterna och deras anhöriga tillräckligt med information i vad som kan förväntas när allt har lagt sig och de kommit hem. Erbjuder vårdpersonalen bostadsanpassning och hjälpmedel? Blir patienterna uppfölja i deras sjukdom och välmående?
19
REFERENSER
*Anderson, S. & Whitfield, K. (2013). Social identity and stroke:” they don’t make me feel like, there’s something wrong with me”. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 27, 820–830. doi: 10.1111/j.1471-6712.2012. 01086.x
Appelros, P. (2012). Medicinska aspekter. I A. Jönsson (Red.), Stroke - patienters, närståendes och vårdares perspektiv (s. 37–58). Lund: Studentlitteratur
Arntzen, C. & Hamran, T. (2016). Stroke survivors’ and relatives’ negotiation of relational and activity changes: A qualitative study. Scandinavian Journal of occupational therapy, 23 (1), 39–49. doi:10.3109/110338128.2015.1080759
Ayasrah, S. M., Ahmad, M. M. & Basheti, I. A. (2017). Post-stroke depression in Jordan: Prevalence correlates and predictors. Journal of Stroke and Cerebrovascular Diseases, 27 (5), 1134–1142
Billhult, A. (2017). Kvantitativ metod och stickprov. I M. Henricson (red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (s.99-109). Lund:
Studentlitteratur AB
Boger, E. J., Demain, S. H. & Latter, S. M. (2015). Stroke self-management: A focus group study to identify the factors influencing self-management following stroke. International Journal of Nursing Studies, 52, 175–187
Brogårdh, C., Flansbjer, U., Lexell, J. (2012). Rehabilitering och friskvård. I A. Jönsson (Red.), Stroke - patienters, närståendes och vårdares perspektiv (s. 265–277). Lund: Studentlitteratur
Buijck, B. I., Zuidema, S. U., Spruit-van Eijk, M., Bor, H., Gerritsen, D. L. & Koopmans, R. T. C. M. (2014). Determinants of geriatric patients’ quality of life after stroke
rehabilitation. Aging and mental health, 18 (8), 980–985. doi:10.1080/13607863.2014.899969
Buijck, B. I., Zuidema, S. U., Spruit-van Eijk, M., Geurts, A. C. H. & Koopmans, R. T. C. M. (2012). Neuropsychiatric symptoms in geriatric patients admitted to skilled nursing facilities in nursing homes for rehabilitation after stroke: A longitudinal multicenter study. International Journal of Geriatric Psychiatry, 27 (7), 734–741.
Christerson, S. & Strömberg, B. (2010). Childhood stroke in Sweden I: incidence, symptoms, risk factors and short-term outcome. Regular article, 99, 1641–1649. doi:10.1111/j.1651-2227.2010.01925.x
Dahlberg, K. (2014). Att undersöka hälsa och vårdande. Stockholm: Natur & Kultur
Dahlborg Lyckhage, E. (2017). Kunskap, kunskapsanvändning och kunskapsutveckling. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats - Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 25–35). Lund: Studentlitteratur
20
Danielson, E. (2017). Kvalitativ forskningsintervju. I M. Henricson (red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (s.143–153). Lund:
Studentlitteratur AB
* Donnellan, C., Martins, A., Conlon, A., Coughlan, T., O’Neill, D. & Collins, D. R. (2013). Mapping patients’ experiences after stroke onto a patient-focused intervention framework. Disability & Rehabilitation, 35 (6), 483–491.
doi:10.3109/09638288.2012.702844
Eide, H. & Eide, T. (2009). Omvårdnadsorienterad kommunikation: relationsetik, samarbete och konfliktlösning (2: a uppl.) Lund: Studentlitteratur
Engström, Å. (2014). Upplevelser vid akut, svår sjukdom. I S. Söderberg (Red.), Att leva med sjukdom (s.45–58). Lund: Studentlitteratur
Ericson, E. & Ericson, T. (2012). Medicinska sjukdomar: patofysiologi, omvårdnad, behandling (4:e uppl.) Lund: Studentlitteratur
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier-värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur & Kultur
Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats - Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 141–151). Lund: Studentlitteratur *Grohn, B., Worrall, L., Simmons-Mackie, N. & Hudson, K. (2014). Living successfully with aphasia during the first-year post-stroke: A longitudinal qualitative study.
Aphasiology, 28 (12), 1405–1425. doi.org/10.1080/02687038.2014.935118
Gulliksson, H. & Holmgren, U. (2015). Hållbar utveckling - livskvalitet, beteende, teknik. Lund: Studentlitteratur
*Guo, Y. E., Togher, L., Power, E., Heard, R., Luo, N., Yap, P. & Koh, G. C. H. (2017). Sensitivity to change and responsiveness of the Stroke and Aphasia Quality-of-Life Scale (SAQOL) in a Singapore stroke population. Aphasiology, 4, 427–446.
doi.org/10.1080/02687038.2016.1261269
Hankey, G. J. (2016). Stroke. The Lancet, 389, 641-654. doi:10.1016/ S0140-6736(16)30962-X
Hansson, E. E., Beckman, A., Wihlborg, A., Persson, S. & Troein, M. (2013). Satisfaction with rehabilitation in relation to self-perceived quality of life and function among patients with stroke – a 12-month follow-up. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 27 (2), 373–379. doi: 10.1111/j.1471-6712.2012.01041.x
Hedberg, B., Cederborg, A. & Johansson, M. (2007). Care‐planning meetings with stroke survivors: nurses as moderators of the communication. Journal of Nursing Managment, 15, 214–221. doi.org/10.1111/j.1365-2834.2007.00619.x
21
Henricsson, A. (2017). Diskussion. I M. Henricson (red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (s.411–420). Lund: Studentlitteratur AB Jönsson, A. (2012a). Stroke – en folksjukdom. I A. Jönsson (Red.), Stroke - patienters, närståendes och vårdares perspektiv (s. 25–34). Lund: Studentlitteratur
Jönsson, A. (2012b). Uppföljning. I A. Jönsson (Red.), Stroke - patienters, närståendes och vårdares perspektiv (s. 299–312). Lund: Studentlitteratur
Kallenberg, K. & Larsson, G. (2004). Människans hälsa: livsåskådning & personlighet. Stockholm: Natur & Kultur
* Karube, N., Sasaki, A., Hondoh, F., Odagiri, C., Hagii, J., Seino, S., … Osanai T. (2016). Quality of Life in Physical and Psychological Health and Social Environment at
Posthospitalization Period in Patients with Stroke. Journal of Stroke and Crebrovascular Diseases, 25 (10), 2482–2487. doi:10.1016/2016.06.022
Kerr, P. (2012). Stroke rehabilitation and discharge planning. Art and sience, 27 (1), 35– 39.
Kirkevold, M. (2000). Omvårdnadsteorieranalys och utvärdering (2: a uppl.) Lund: Studentlitteratur
* Kjellén, E., Laakso, K. & Henriksson, I. (2017). Aphasia and literacy – the insider´s perspective. International Journal of Language & Communication Disorders, 52 (5), 573– 584. doi:10.1111/1460-6984.12302
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 57–74). Lund: Studentlitteratur Kruithof, W., Visser-Meily, J. & Post, M. (2012). Positive Caregiving Experiences Are Associated with Life Satisfaction in Spouses of Stroke Survivors. Journal of Stroke and Cerebrovascular Diseases, 21 (8), 801–807
Kvigne, K., Kirkevold, M. & Gjengedal, E. (2004). Fighting back – struggling to continue life and preserve the self following a stroke. Health Care for Women International, 25, 370–387. doi: 10.1080/07399330490278376
Lincoln, Y. & Guba, E. (1985). Naturalistic Inquiry. Thousand Oaks: Sage Publication
* Lindgren, I., Gard, G. & Brogårdh, C. (2018). Shoulder pain after stroke – experiences, consequences in daily life and effects of interventions: a qualitative study. Disability and Rehabilitation, 40 (10), 1176–1182. doi:10.1080/09638288.2017.1290699
Lindwall, L. (2004). Kroppen som bärare av hälsa och lidande. Akademisk avhandling. Åbo: akademi
22
Lou, S., Carstensen, K., Møldrup, M., Shahla, S., Zakharia, E. & Palmhøj Nielsen, C. (2016). Early supported discharge following mild stroke: a qualitative study of patients’ and their partners’ experiences of rehabilitation at home. Scandinavium Journal of Caring Sciences, 31, 302–311. doi: 10.1111/scs.12347
Lund, L., Melhus, M. & Sveen, U. (2018). Enjoyable company in sharing stroke
experiences; - lifestyle groups after stroke. Scandinavium Journal of occupational therapy, 25 (2), 127–135. doi:10.1080/11038128.2017.1341958
*Meijering, L., Nanninga, C. S. & Lettinga, A. T. (2016). Home-making after stroke. A qualitative study among Dutch stroke survivors. Health & Place, 37, 35–42. doi: 10.1016/2015.11.006
Moeller, D. & Carpenter, C. (2013). Factors affecting quality of life for people who have experienced a stroke. International Journal of Therapy and Rehabilitation, 20 (4), 207–216
Mårtensson, J. & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I M.
Henricson (red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (s.421–436). Lund: Studentlitteratur AB
Nordenfelt, L. (1991). Livskvalitet och hälsa: teori & kritik. Solna: Almqvist & Wiksell Nunes, H. J. M. & Quierós, P. J. P. (2015). Exploratory Study of Patients’ Life Situation after a Stroke. International Journal of Caring Sciences, 8 (1), 102–108
*Patchick, E. L., Horne, M., Woodward-Nutt, K., Vail, A. & Bowen, A. (2014). Development of a patient-centred, patient-reported outcome measure (PROM) for post-stroke cognitive rehabilitation: qualitative interviews with post-stroke survivors to inform design and content. Health Expectations, 18, 3213–3224. doi:10.1111/hex.12311
Pessah-Rasmussen, H. (2014). Rehabilitering och eftervård. I A. Gottsäter, A. Lindgren & P. Wester (Red.), Stroke och cerebrovaskulär sjukdom (s. 333–342). Lund:
Studentlitteratur
Sandman, L. & Kjellström, S. (2013). Etikboken: Etik för vårdande yrken. Lund: Studentlitteratur
Sandman, L. & Kjellström, S. (2018). Etikboken: Etik för vårdande yrken. Lund: Studentlitteratur
Segesten, K. (2017a). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvantitativ forskning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats, vägledning för
litteraturbaserade examensarbeten (s.119–127). Lund: Studentlitteratur AB
Segesten, K. (2017b). Att välja modell för sitt examensarbete. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats, vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s.103–108). Lund:
23
SFS (2014:821). Patientlag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 25 september, 2018, från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821
Skog, M. & Grafström, M. (2013). Äldres hälsa och livskvalitet. Stockholm: Utbildning AB
* Taule, T., Strand. L. I., Skouen, J. S. & Råheim, M. (2015). Striving for a life worth living: stroke survivors’ experiences of home rehabilitation. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 29, 651–661. doi:10.1111/scs.12193
* Taule, T. & Råheim, M. (2014). Life changed existentially: a qualitative study of
experiences at 6–8 months after mild stroke. Disability and Rehabilitation An international, multidisciplinary journal, 36 (25), 2107–2119.
doi:10.3109/09638288.2014.904448
Vetenskapsrådet. (2003). Riktlinjer för etisk värdering av humanforskning. Hämtad 30 april, 2018, från
https://www.vr.se/download/18.6b2f98a910b3e260ae28000355/medicinsk_humanforsknin g_13.pdf
Von Euler, M. (2014). Hjärnblödning. I A. Gottsäter, A. Lindgren & P. Wester (Red.), Stroke och cerebrovaskulär sjukdom (s. 219–230). Lund: Studentlitteratur
Wendell, K. (2012). Hemrehabilitering. I A. Jönsson (Red.), Stroke - patienters, närståendes och vårdares perspektiv (s.223–238). Lund: Studentlitteratur Wiklund, L. (2003). Vårdvetenskap i klinisk praxis. Stockholm: Kultur & Natur
Wikström, J. (2012). Akutsjukvård: omvårdnad och behandling vid akut sjukdom eller skada (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur
World Health Organisation. (2018). WHOQOL: Measuring Quality of Life. Hämtad 25 april, 2018, från
http://www.who.int/healthinfo/survey/whoqol-qualityoflife/en/
Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s.59–82). Lund: Studentlitteratur
Bilaga 1 Sökmatris
Databas Datum
Sökord Begränsning Antal träffar Lästa titlar Lästa abstrakt Valda artiklar Cinahl 2018-08-30 Stroke* AND life* AND qual* AND patien* AND experi* Peer reviewed 2015–2018 139 st 139 st 22 st 2 st Cinahl 2018-08-30 Stroke* AND life* AND quality* AND patien* AND experience* Peer reviewed 2013–2018, 109 st 109 st 8 st 2 st Cinahl 2018-08-30 Stroke* AND quality* AND life* AND experience* Peer reviewed, 2010–2018 199 st 199 st 13 st 1 st Cinahl 2018-08-30 Stroke* AND survivors* AND patient* AND qualitative* Peer reviewed, 2008–2018 140 st 140 st 4 st 1 st Cinahl 2018-08-28 Stroke* AND surviv* AND life* Peer reviewed, 2015–2018 310 st 310 st 8 st 2 st
Manuell sökning 0 st PubMed 2018-08-28 Social* AND stroke* AND feel* AND life* 2008–2018 61 st 61 st 5 st 1 st PubMed 2018-08-28 Qualitative* AND study* AND stroke* AND survivors* 2008–2018 234 st 234 st 4 st 1 st Cinahl 2018-09-03 stroke* AND life* AND experience* AND qualitativ* Peer reviewed 2008–2018 194 st 194 st 3 st 1 st
Bilaga 2
Granskningsmall enligt Friberg (2017) Kvalitativ granskning
• Finns det ett tydligt problem formulerat? Hur är detta i så fall formulerat och avgränsat?
• Finns teoretiska utgångspunkter beskrivna? Hur är dessa i så fall formulerade? • Finns det någon omvårdnadsvetenskaplig teoribildning beskriven? Hur är denna i så
fall beskriven?
• Vad är syftet? Är det klart formulerat? • Hur är metoden beskriven?
• Hur är undersökningspersonerna beskrivna? • Hur har data analyserats?
• Hur hänger metod och teoretiska utgångspunkter ihop? • Vad visar resultatet?
• Hur har författarna tolkat studiens resultat? • Vilka argument förs fram?
• Förs det några etiska resonemang?
• Finns det en metoddiskussion? Hur diskuteras metoden i så fall?
• Sker en återkoppling till teoretiska antaganden, t.ex. vårdvetenskapliga antaganden.
Kvantitativ granskning
• Finns det ett tydligt problem formulerat? Hur är detta i så fall formulerat och avgränsat?
• Finns teoretiska utgångspunkter beskrivna? Hur är dessa i så fall formulerade? • Finns det någon omvårdnadsvetenskaplig teoribildning beskriven? Hur är denna i så
fall beskriven?
• Vad är syftet? Är det klart formulerat? • Hur är metoden beskriven?
• Hur har urvalet gjorts (t.ex. antal personer, ålder, inklusions- respektive exklusionskriterier)?
• Hur har data analyserats? Vilka statistiska metoder användes? Var dessa adekvata? • Hänger metod och teoretiska utgångspunkter ihop? I så fall hur?
• Vad visar resultatet? • Vilka argument förs fram?
• Förs det några etiska argument?
• Finns det metoddiskussion? Hur diskuteras metoden i så fall, till exempel vad gäller generaliserbarhet?
• Sker en återkoppling till teoretiska antaganden, till exempel omvårdnadsvetenskapliga antaganden?
Bilaga 3
Artikelöversikt Författare, titel, tidskrift, årtal, land
Anderson, S. & Whitfield, K.
Social identity and stroke: ”they don’t make me feel like, there’s something wrong with me”.
Scandinavian Journal of Caring Sciences, 2013. Kanada.
Syfte, perspektiv
Syftet är att ta reda på hur stroke påverkat patienternas identitet. Ur ett patientperspektiv.
Metod Kvalitativ studie där nio personer intervjuades, varav tre stycken var kvinnor.
Resultat En gemensam faktor för stroke överlevande var att de upplevde
fördomar och att de ibland kunde känna sig som en börda och att det var svårt att passa in.
Förekomst av forskningsetiska överväganden
Etiskt godkänd av Appropriate University Ethics commitee.
Författare, titel, tidskrift, årtal, land
Donnellan, C., Martins, A., Conlon, A., Coughlan, T., O’Neill, D. & Collins, D. R.
Mapping patients’ experiences after stroke onto a patient-focused intervention framework.
Disability & Rehabilitation, 2013. Irland.
Syfte, perspektiv Syftet med studien var att tolka förklaringarna som patienterna gav
angående deras upplevelser efter stroke och hur dem kan bekräfta ett etablerande patientfokuserad intervention ramverk.
Ur ett patientperspektiv.
Metod Randomiserad målmedveten grupp på åtta personer intervjuades med hjälp av semistrukturerade intervjuteknik.
Resultat Patienterna beskrev både negativa och positiva erfarenheter efter att ha drabbats av stroke. Det nämns inte bara om fysiska, psykologiska och sociala försämringar utan också störningar i livsstilen som att ta mycket mediciner, ökad trötthet, svårigheter med sociala aktiviteter och att behöva ändra sin livsstil.
Förekomst av forskningsetiska överväganden
Enligt tidskriften måste alla eventuella publikationer vara etiskt godkända.
Författare, titel, tidskrift, årtal, land
Grohn, B., Worrall, L., Simmons-Mackie, N. & Hudson, K.
Living successfully with aphasia during the first year post-stroke: A longitudinal qualitative study.
Aphasiology, 2014. USA.
Syfte, perspektiv
Syftet är att beskriva personens perspektiv i vad som är viktigt när personen lever med afasi och förändringar som kan förekomma under det första året efter stroke.
Metod En kvalitativ studie där 15 personer deltog i semistrukturerade intervjuer.
Resultat Ett övergripande tema hittades; aktivt fortsätta framåt. Temat beskriver att det är viktigt för patienterna att tänka positivt för att kunna leva ett framgångsrikt liv med afasi över en längre tid. Faktorer relaterat till förbättring i kommunikationen, socialt stöd, upprätthålla en positiv attityd och deltagande i aktiviteter ingick i temat.
Förekomst av forskningsetiska överväganden
Etiskt godkänd av University of Queensland.
Författare, titel, tidskrift, årtal, land
Guo, Y., Togher, L., Power, E., Heard, R., Luo, N., Yap, P. & Koh, G.
Sensitivity to change and responsiveness of the Stroke and Aphasia Quality-of-Life Scale (SAQOL) in a Singapore stroke population.
Aphasiology, 2017. Singapore
Syfte, perspektiv
Syftet är att jämföra patienter med och utan afasi som drabbats av stroke.
Ur ett patientperspektiv.
Metod Kvantitativ studie där de använt sig av kohortstudie.
Resultat Efter 3 månader uppskattade personer med afasi att de hade fler handikapp, fler depressiva symtom, lägre kongnitivfunktion, nedsatta fysiska och psykiska kommunikations”domäner” och en lägre
livskvalitet än för dem som inte fått afasi. Efter 12 månader uppskattade de med afasi fortfarande samma bortsett från att de hade mindre
depressiva symtom.
Förekomst av forskningsetiska överväganden
Etiskt godkänd av National Healthcare Group Domain Specific Review Board och SingHealth Domain Specific Board Singapore.
Författare, titel, tidskrift, årtal, land
Karube, N., Sasaki, A., Hondoh, F., Odagiri, C., Hagii, J., Seino, S., Yasujima, M. & Osanai T.
Quality of Life in Physical and Psychological Health and Social Environment at Posthospitalization Period in Patients with Stroke. Journal of Stroke and Cerebrovascular Diseases, 2016.
Japan.
Syfte, perspektiv
Syftet är att ta reda på hur sambandet mellan livskvalitet och stroke hör ihop under postoperativa tiden.
Ur ett patientperspektiv.
Metod Kvantitativ studie. Tvärsnittsanalys där 53 patienter har intervjuats.
Resultat De delade in resultatet i 8 kategorier som berör livsstil och livskvalitet. En viktig aspekt de kom fram till var att livet innan stroke hade en stor betydelse för hur livskvaliteten såg ut efter.
Förekomst av forskningsetiska överväganden
Etiskt godkänd av Hirosaki Stroke and Rehabilitation Hospital och ett skriftligt godkännande från deltagarna skrevs.
Författare, titel, tidskrift, årtal, land
Kjellén, E., Laakso, K. & Henriksson, I.
Aphasia and literacy – the insider´s perspective.
International Journal of Language & Communication Disorders, 2017. Sverige.
Syfte, perspektiv
Syftet är att beskriva hur läs- och skrivförmågan upplevs i det dagliga livet hos de som har afasi och att få insikt i hur läs- och skrivförmågan spelar roll i deras liv.
Ur ett patientperspektv.
Metod En kvalitativ studie där 12 personer som levt med afasi i minst 6 månader som en följd av stroke deltog i fördjupade semistruturerade intervjuer.
Resultat Ett övergripande tema hittades; läs- och skrivkunnighet är en löpande återhämnings process. Två underteman till detta övergripande tema hittades; förändringar i läs- och skrivkunnigheten och att möta förväntningarna angående läs- och skrivkunnigheten.
Förekomst av forskningsetiska överväganden
Etiskt godkänd av Regional Ethical Review Board of Gothenburg, Sweden.
Författare, titel, tidskrift, årtal, land
Lindgren, I., Gard, G. & Brogårdh, C.
Shoulder pain after stroke – experiences, consequences in daily life and effects of interventions: a qualitative study.
Disability and Rehabilitation, 2018. Sverige.
Syfte, perspektiv
Beskriva upplevelser av att leva med smärta i axlarna efter stroke, hur smärtan påverkar det dagliga livet och uppfattade effekter av
interventioner.
Ur ett patientperspektiv.
Metod Kvalitativ intervjustudie som inkluderar 13 personer, varav 6 stycken är kvinnor.
Resultat Tre kategorier framkom av analysen. Dessa var flera olika kännetecken av smärta, begränsningar orsakade av smärtan och flera olika
interventioner för smärtan med olika effekter. I den första kategorin framkom att många upplevde smärtan som smygande och ihållande under hela dygnet. I andra kategorin framkom att smärtan påverkade dagliga aktiviteter och sysslor negativt. Den sista kategorin beskrivs olika interventioner.
Förekomst av forskningsetiska överväganden
Etiskt godkänd av Regional Ethical Review Board at Lunds University, Sweden och ett skriftligt godkännande från varje deltagande enligt Declaration of Helsinki.
Författare, titel, tidskrift, årtal, land
Meijering, L., Nanninga, C. & Lettinga, A.
Home-making after stroke. A qualitative study among Dutch stroke survivors.
Health & Place, 2016. Nederländerna.
Syfte, perspektiv
Syftet är att beskriva patientens upplevelse hur det är att komma hem efter en stroke.
Ur ett patientperspektiv.
Metod Kvalitativ studie där 24 patienter har intervjuats.
Resultat Många patienter upplevde att ett tidigare tryggt och bekvämt hem förvandlades till ett utrymme av besvär. Tidigare säkra kroppsrutiner kom att bli tidskrävande och påfrestande och förhållandet med sin partner ändrades.
Förekomst av forskningsetiska överväganden
Etiskt godkänd av The Medical Etcical Review Committee of the University Medical Center Groningen.
Författare, titel, tidskrift, årtal, land
Patchick, E., Horne, M., Woodward-Nutt, K., Vail, A. & Bowen, A. Development of a patient-centred, patient-reported outcome measure (PROM) for post-stroke cognitive rehabilitation: qualitative interviews with stroke survivors to inform design and content.
Health Expectations, 2014. Storbritannien.
Syfte, perspektiv
Syftet är att ta reda på upplevelsen av rehabilitering av kognitiva
funktionsnedsättningar bland stroke överlevande och vad som är viktigt. Ur ett patientperspektiv.
Metod Kvalitativ studie där de använde sig av semistrukturerade intervjuer på 16 patienter.
Resultat Patienterna identifierade att de var ett problem med deras kognitiva problem som inte syntes och att de hörde ihop med självidentiteten och ledde till känslomässiga problem.
Förekomst av forskningsetiska överväganden
Etiskt godkänd av National Research Ethics Service.
Författare, titel, tidskrift, årtal, land
Taule, T. & Råheim, M.
Life changed existentially: a qualitative study of experiences at 6–8 months after mild stroke.
Disability and Rehabilitation An international, multidisciplinary journal, 2014.
Norge.
Syfte, perspektiv
Syftet är att undersöka hur patienter som överlevt stroke upplever ett tidigt stöd vid utskrivning.
Ur ett patientperspektiv.
Metod Kvalitativ studie där åtta deltagare blev intervjuade i en randomiserad kontrollstudie.
Resultat Deltagarnas berättelser visar på att deras liv har förändrats väldigt mycket. Likheter och olikheter i upplevelserna berodde på
självuppfattad hälsa, kroppen, praktiska aktiviteter, deltagandet i samhället och självuppfattning.
Förekomst av forskningsetiska överväganden
Författare, titel, tidskrift, årtal, land
Taule, T., Strand. L., Skouen, J. & Råheim, M.
Striving for a life worth living: stroke survivors’ experiences of home rehabilitation.
Scandinavian Journal of Caring Sciences, 2015. Norge.
Syfte, perspektiv
Syftet är att undersöka strokeöverlevares upplevelse av rehabilitering i hemmet efter att ha blivit utskriven i ett tidigt skede från sjukhuset. Ur ett patientperspektiv.
Metod Kvalitativa intervjuer gjordes på åtta deltagare där de använt sig av randomiserad kontrollstudie.
Resultat Det delades in i kategorier the trauma of a changed body: making sense of emotional reactions, Home rehabilitation experiences after stroke och Encounters with professionals: the challenge of cultivating mutual confidence.
Förekomst av forskningsetiska överväganden
Bilaga 4 Resultattabell
Kategorier
En förändrad kropp Psykiska och emotionella upplevelser Sociala relationers inverkan Artikel Synliga förändringar Osynliga förändringar Rädsla för en ny stroke Förändrad tillvaro Smärta och trötthet Brist på förståelse Betydelsen av emotionellt stöd 1 X X 2 X X X X 3 X X X X X 4 X X X X 5 X X X 6 X X X X X 7 X X 8 X X 9 X X 10 X X X X 11 X X X X
Artiklarna är numrerade 1–11 för att visa vilka kategorier artikeln finns med i. 1. Kjellén, Laakso och Henriksson (2017)
2. Patchick, Horne, Woodward-Nutt, Vail och Bowen (2014)
3. Meijering, Nanninga och Lettinga (2016)
4. Taule och Råheim (2014)
5. Grohn, Worrall, Simmons-Mackie och Hudson (2014)
6. Donnellan, Martins, Conlon, Coughlan, O’Neill och Collins (2013)
7. Karube, Sasaki, Hondoh, Odagiri, Hagii, Seino, Yasujima och Osanai (2016)
8. Guo, Togher, Power, Heard, Luo, Yap och Koh (2017)
9. Lindgren, Gard och Brogårdh (2018)
10. Anderson och Whitfield (2013)