Författarna har erfarit att patienter med neuropatisk smärta har svårt att få effektiv behandling. Det är viktigt att hälso- och sjukvården har kunskap om smärtans komplexitet och hur svårt det kan vara för patienter att beskriva den. När patienter söker vård för smärta bör hälso- och sjukvården vara uppmärksam på att smärtan kan vara neuropatisk. Hälso- och sjukvården har ett ansvar att informera patienter om behandlingsmetoder både medicinska och alternativa metoder. Ökad kunskap och kännedom om neuropatisk smärta till hälso- och sjukvårdspersonal borde erhållas genom utbildning i ämnet. Detta kan exempelvis ges genom utbildning från smärtenheter och/eller multimodala team som vanligtvis möter dessa patienter. Medvetenhet och utbildning om neuropatisk smärta kan leda till att denna patientgrupp upplever sig betrodda och kan bidra till minskat lidande för patienten men även vara kostnadseffektivt för vården.
Ytterligare kunskap som kan vara intressant att utveckla är hur familjemedlemmar upplever det att vara närstående till en person med neuropatisk smärta. Det skulle också kunna vara intressant med vidare studier i likheter och skillnader mellan kön alternativ om det finns skillnader mellan olika kulturer gällande upplevelse och hantering av neuropatisk smärta.
23
REFERENSER
Andersson, I. (2010). Långvarig smärta: en introduktion. I M. Werner & I. Leden (Red.), Smärta och smärtbehandling (2:a uppl., s. 387-409). Stockholm: Liber.
Billhult, A. & Gunnarsson, R. (2012). Kvantitativ studiedesign och stickprov. I M.
Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad.
(s. 115-126). Lund: Studentlitteratur.
Borglin, G. (2012). Mixad metod - en introduktion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (s. 269-287). Lund:
Studentlitteratur.
Breivik, H., Collet, B., Ventafridda, V., Cohen, R. & Gallacher, D. (2006). Survey of chronic pain in Europe: Prevalence, impact on daily life, and treatment. European Journal of Pain, 10, 287-333. doi: epdf/10.1016/j.ejpain.2005.06.009
* Brod, M., Pohlman, B., Blum, S., Ramasamy, A. & Carson, R. (2015). Burden of illness of diabetic peripheral neuropathic pain: a qualitative study. Patient 8(4), 339-348.
doi:10.1007/s40271-014-0093-9
* Buscemi, V., Cassidy, E., Kilbride, C. & Reynolds, F. A. (2018). A qualitative exploration of living with chronic neuropathic pain after spinal cord injury: an Italian perspective.
Disability and Rehabilitation, 40(5), 577-586. doi:10.1080/09638288.2016.1271023
Closs, S, J., Staples, V., Reid I., Bennet, M, I,. & Briggs, M. (2007). Managing the symptoms of neuropathic pain: an exploration of patients´experiences. Journal of Pain and Symptom Management, 34(4), 422-433. doi:10.1016/j.jpainsymman.2006.12.004
* Closs S.J., Staples, V., Reid, I., Bennett, M.I. & Briggs, M. (2009). The impact of neuropathic pain on relationships. Journal of Advanced Nursing, 65(2), 402-411.
doi:10.1111/j.1365-2648.2008.04892.x
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande i teori och praxis. Stockholm:
Natur & kultur.
Eide, H & Eide, T. (2009). Omvårdnadsorienterad kommunikation (2:a uppl.). Lund:
Studentlitteratur.
Ekebergh, M. & Arman, M (2015). Patientens värld-när människan blir patient. I M. Arman, K. Dahlberg & M. Ekebergh (Red.), Teoretiska grunder för vårdande (s. 63-90). Stockholm:
Liber.
24
Ekebergh, M. & Dahlberg, K. (2015). Vårdande och lärande samtal. I M. Arman, K.
Dahlberg & M. Ekebergh (Red.), Teoretiska grunder för vårdande (s. 121-168). Stockholm:
Liber.
Epstein, R. M. & Street, R. L. (2011). Shared Mind: Communication, Decision Making, and Autonomy in Serious Illness. Annals of family Medicine, 9(5), 454-461. doi:
10.1370/afm.1301
Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. Stockholm: Liber.
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm:
Natur & Kultur.
Friberg, F. (2012). Att göra en litteraturöversikt. I F, Friberg (Red.), Dags för uppsats:
vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (2:a uppl., s.133-144). Lund:
Studentlitteratur.
Haegerstam, G. (2008). Smärta: ett mångfacetterat problem. Lund: Studentlitteratur.
Hanssen, I. (2007). Omvårdnad i ett mångkulturellt samhälle (3:e uppl.). Lund:
Studentlitteratur.
* Hanssen Textor, L. & Hedrick, J. (2012). The lived experience of peripheral neuropathy after solid organ transplant. Progress in Transplantation, 22(3), 271-279, doi:10.7182/pit2012703
Haworth, S.K. & Dluhy, N. M. (2002). Holistic symptom management: modelling the interaction phase. Journal of advanced nursing, 36(2), 302-310. doi:10.1046/j.1365-2648.2001.01972.x
* Hearn, J. H., Cotter, I., Fine, P. & Finlay, K. A. (2015). Living with chronic neuropathic pain after spinal cord injury: an interpretative phenomenological analysis of community experience. Disability and Rehabilitation, 37(23), 2203-2211.
doi:10.3109/09638288.2014.1002579
Henricson, M. (2012). Diskussion. I Henricson, M. (Red.) Vetenskaplig teori och metod:
från idé till examination inom omvårdnad. (s. 411-420). Lund: Studentlitteratur.
Henricson, M. & Billhult, A. (2012). Kvalitativ design. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (s. 129-137). Lund:
Studentlitteratur.
25
Hensing, G. K. E., Sverker, A. M. & Leijon, G. S. (2007). Experienced dilemmas of everyday life in chronic neuropathic pain patients - results from a critical incident study.
Scandinavian Journal of Caring Sciences, 21(2), 147-154. doi:10.1111/j.1471-6712.2007.00450.x
* Henwood, P., Ellis, J., Logan, J., Dubouloz, C-J. & D'Eon, J. (2012). Acceptance of chronic neuropathic pain in spinal cord injured persons: a qualitative approach. Pain Management Nursing, 13(4), 215-222. doi:10.1016/j.pmn.2010.05.005
Henwood, P. & Ellis, J. (2004). Chronick neuropathis pain in spinal cord injury: The patients perspective. Pain Research and Management, 9(1), 39-45. doi:10.1155/2004/863062 Högskolan i Skövde. (2018, 22 november). Databaser - Högskolan i Skövde. Hämtad 28 februari 2019 från https://www.his.se/Biblioteket/Sokverktyg/Databaser/
Ingvar, M. & Eldh, G (2012). Hjärnkoll på värk och smärta. Stockholm: Natur och kultur.
International Association for the Study of Pain (IASP) (2017). IASP Terminology: Pain Terms. Hämtad 18 november 2018 från http://www.iasp-pain.org/Education/Content.aspx?ItemNumber=1698&navItemNumber=576
Langley, P., Van Litsenburg, C., Cappelleri, J. & Carroll, D. (2012). The burden associated with neuropathic pain in Western Europe. Journal of Medical Economics, 16(1), 85-95. doi:
10.3111/13696998.2012.729548
* Li, C-C., Lin, H-R., Tsai, M-D. & Tsay, S-L. (2018). Neuropathic pain experiences of spinal cord injury patients. The Journal of Nursing Research, 26(4), 280-287.
doi:10.1097/jnr.0000000000000227
Lundberg, T. & Norrbrink, C. (2014). Klassifikation av smärta. I C. Norrbrink & T.
Lundberg (Red). Om smärta-ett fysiologiskt perspektiv. (2:a uppl., s. 51-77). Lund:
Studentlitteratur.
* Löfgren, M. & Norrbrink, C. (2012). 'But I know what works' - patients' experience of spinal cord injury neuropathic pain management. Disability and Rehabilitation, 34(25), 2139-2147, doi:10.3109/09638288.2012.676146
* Lönnstedt, M., Häckter Ståhl, C. & Rydholm Hedman, A-M. (2011). Living with long-lasting pain - patients' experiences of neuropathic pain. Journal of Nursing and Healthcare of Chronic Illnes, 3(4), 469-475. doi:10.1111/j.1752-9824.2011.01121.x
26
Magnusson, S. & Mannheimer, C. (2015). Smärta och smärtbehandling. I S. Magnusson &
C. Mannheimer (Red.), Långvarig smärta: Behandling och rehabilitering (2:a uppl., s. 17-35). Lund: Studentlitteratur.
Marci, F., Internetmedicin.se. (2018). Smärta, neuropatisk. Hämtad 14 november 2018 från https://internetmedicin.se/page.aspx?id=1607
* Metin, Z. G. & Arslan, I. E. (2018). Diabetic peripheral neuropathic pain from the perspective of Turkish patients: a qualitative study. Journal of Transcultural Nursing, 29(6), 514-522. doi:10.1177/1043659617753044
Nilsen, G., & Anderssen, N. (2013). Struggling for a normal life: Work as an individual self-care management strategy among persons living with non-malignant chronic pain. Work: a journal of prevention, assessment and rehabilitation, 49(1), 123-132. doi:10.3233/WOR-131642
Norrbrink, C. & Lundeberg, T. (2014). Om smärta. I C. Norrbrink & T. Lundberg (Red).
Om smärta-ett fysiologiskt perspektiv. (2:a uppl., s. 11-14). Lund: Studentlitteratur.
Praktisk medicin. (2018). P. Bloom (Red.), Långvarig nociceptiv smärta/Kronisk smärta.
Hämtad 14 november 2018 från https://www.praktiskmedicin.se/sjukdomar/langvarig-nociceptiv-smartakronisk-smarta
Priebe, G. & Landström, C. (2012). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och begränsningar - grundläggande vetenskapsteori. M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (s. 31-50). Lund: Studentlitteratur.
Robinson-Papp, J., George, M,C., Dorfman, D & Simpson, D, M. (2015). Barriers to Chronic Pain Measurement: A Qualitative Study of Patient Perspective. Pain Medicine, 16(7), 1256-1264. doi:10.1111/pme.12717
Sand, O., Sjaastad, Ö. V., Haug, E. & Bjålie, J. (2007). Människokroppen: Fysiologi och anatomi (2:a uppl.). Stockholm: Liber.
Scala,E., Descosterd,i., Faouzi,M., Burnad,B., Rodondi, P.-Y. (2018). Level of readiness of chronic pain patients to practise active self‐care. European Journal of Pain, 22(10), 1800-1812. doi-org.libraryproxy.his.se/10.1002/ejp.1276
Segesten, K. (2012a). Användbara texter. I Friberg, F. (Red.) Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (2:a uppl., s.47-56). Lund: Studentlitteratur.
27
Segesten, K. (2012b). Att välja ämne och modell för sitt examensarbete. I Friberg, F. (Red.) Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (2:a uppl., s.97-100).
Lund: Studentlitteratur.
SFS 2014:821. Patientlagen. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 21 februari, 2019, från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 18 november, 2018, från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30
SOSFS 2009:6. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 4 februari, 2019, från http://www.socialstyrelsen.se/sosfs/2009-6/
SFS 2010:659. Patientsäkerhetslagen, Stockholm: Socialdepartement. Hämtad 16 februari, 2019, från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659
Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2006). Metoder för behandling av långvarig smärta. Stockholm: SBU. Hämtad 30 november, 2018, från http://www.sbu.se/contentassets/81ea041f1bc2441aa09868a4f29d3f1a/smarta_fulltext.pdf Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2010). Rehabilitering vid långvarig smärta:
en systematisk litteraturöversikt (SBU-rapport, nr 198). Stockholm: Statens beredning för
medicinsk utvärdering. Hämtad 20 februari, 2019 Från
https://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU-utvarderar/rehabilitering-vid-langvarig-smarta/
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2017). Samordnad behandling bäst vid långvarig smärta. Hämtad 14 november, 2018 från
https://www.sbu.se/sv/pressmeddelanden/tidigare-pressmeddelanden/pressmeddelanden/samordnad-behandling-bast-vid-langvarig-smarta/
Sturgeon, J.A., & Zautra, A.J. (2010). Resilience: a new paradigm for adaption to chronicpain. Current Pain and Headache Reports, 14(2), 105-112. doi:10.1007/s11916-010-0095-9
Svensk sjuksköterskeförening. (2016). Värdegrund för omvårdnad. Hämtad 18 november,
2018, från
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/vardegrund.for.omvardnad_reviderad_2016.pdf
28
Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.
Hämtad 4 februari, 2019, från Svensksjuksköterskeförenings webbplats:
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensksjukskoterskeforening/publikationer-
svensk- sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningarpublikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf
Unneby, S. (2018). Vårdhandboken. Hämtad 15 februari, 2019 från
https://www.vardhandboken.se/vard-och-behandling/akut-bedomning-och-skattning/smartskattning-av-akut-och-postoperativ-smarta/smartskattningsinstrument/
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Hämtad 5 mars, 2019 från,
https://www.vr.se/analys-och-uppdrag/vi-analyserar-och-utvarderar/alla-publikationer/publikationer/2017-08-29-god-forskningssed.html
Wallengren. C, & Henricson, M. (2012). Vetenskaplig kvalitetssäkring av litteraturbaserat examensarbete. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (s. 481-496). Lund: Studentlitteratur.
Wiklund, L. (2003). Vårdvetenskap i klinisk praxis. Stockholm: Natur och kultur.
Östlundh, L. (2012) Informationssökning. I Friberg, F. (Red.) Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (2:a uppl., s.57-79.) Lund: Studentlitteratur.
1
Bilagor
Bilaga 1. Sökhistorik
Databas/Datum Sökord Antal träffar Lästa titlar Lästa abstrakt Valda artiklar Cinahl
2019-01-25
neuropath* and experience* and patient* and qualitative*
34 34 28 5
Pubmed 2019-01-25
neuropath* and experience* and patient* and qualitative*
37 37 25 2
Medline 2019-01-28
neuropath* and experience* and patient* and qualitative*
52 52 15 3
2 Bilaga 2. Kvalitetsgranskningsmall
• Finns det ett tydligt problem formulerat? Hur är detta i så fall formulerat och avgränsat?
• Finns det teoretiska utgångspunkter beskrivna? Hur är dessa i så fall formulerade?
• Finns det någon omvårdnadsvetenskaplig teoribildning beskriven? Hur är denna i så fall
• Vad är syftet? Är det klart formulerat?
• Hur är metoden beskriven?
• Hur är undersökningspersonerna beskrivna?
• Hur har data analyserats?
• Hur hänger metod och teoretiska utgångspunkter ihop?
• Vad visar resultatet?
• Hur har författarna tolkat studiens resultat?
• Vilka argument förs fram?
• Förs det några etiska resonemang?
• Finns det en metoddiskussion? Hur diskuteras metoden i så fall?
• Sker en återkoppling till teoretiska antaganden, till exempel vårdvetenskapliga antaganden?
3 Bilaga 3. Artikelöversikt
Författare Titel Tidskrift Årtal
Författare: Brod, M., Pohlman, B., Blum, S. I., Ramasamy, A., & Carson, R.
Titel: Burden of illness of diabetic peripheral neuropathic pain: a qualitative study Tidskrift: Patient
Årtal: 2015 Syfte
Perspektiv
Syftet med studien var att granska hur perifer neuropatisk smärta påverkar patienter som lever med diabetes mellitus och vad detta innebär för patientens funktion och välbefinnande.
Patientperspektivet.
Metod Fenomenologisk kvalitativ studie. Telefonintervjuer och intervjuer i fokusgrupper genomfördes med 70 personer från USA (48 män och 22 kvinnor).
Ålder: 26-70 år. Deltagarna var rekryterade från 3 olika källor. Några kom från en redan pågående studie i ämnet, några var rekryterade från läkare som behandlade denna typ av patientkategori och några deltagare rekryterades via marknadsföringsföretag.
Kriterier för att ingå i studien var att deltagarna haft diabetes mellitus i >12 mån och dessutom lidit av neuropatisk smärta i >6 mån.
Resultat I studien identifierades fyra huvudområden som innebar flera konsekvenser för patienternas dagliga liv och välbefinnande. Deltagarna rapporterade svårigheter med: 1) att fungera fysiskt, dvs promenader, motion, energi, stående, balans, böjning och rörlighet 2) det dagliga livet, dvs produktivitet, fritidsaktiviteter, arbete, njutning, fokus och sysslor 3) sociala/psykologiska interaktioner, dvs ångest, vänner/familj, irritabilitet, depression och rädsla 4) sömn, dvs sova, somna, vakna på natten, somna om och att inte känna sig utvilad vid uppvaknande.
Förekomst av Forskningsetiska överväganden
Studien är godkänd av en ackrediterad forskningsetisk kommitté.
Författare Titel Tidskrift Årtal
Författare: Buscemi, V., Cassidy, E., Kilbride, C., & Reynolds, F. A.
Titel: A qualitative exploration of living with chronic neuropathic pain after spinal cord injury: an Italian perspective.
Tidskrift: Disability and Rehabilitation
4 Årtal: 2018
Syfte Perspektiv
Syftet med studien var att förstå hur människor med ryggmärgsskada i Italien upplevde och hanterade kronisk neuropatisk smärta och deras perspektiv på italienska hälso- och sjukvårdstjänster.
Patientperspektivet.
Metod Fenomenologisk kvalitativ studie. Semistrukturerade intervjuer, intervjuer i fokusgrupper och enskilda virtuella intervjuer via mejl genomfördes med 9 personer (7 män och 2 kvinnor). Ålder: 32-75 år.
Deltagarna var rekryterade från en öppenvårdsklinik för ryggmärgsskadade i Italien. Kriterier för att ingå i studien var att deltagarna skulle ha lidit av långvarig neuropatisk smärta i >6mån.
Resultat Tre huvudteman identifierades. 1) Upplevelsen av att leva med ständig smärta med fokus på de fysiska,
psykologiska, emotionella och sociala dimensionerna av upplevelsen av smärta. Deltagarna upplevde smärta som en kraftfull, påträngande och, ibland ofrånkomlig kraft, med potential att begränsa deltagarna från njutbara upplevelser.
2) Skapa sig kunskap om att leva med långvarig neuropatisk smärta. Deltagarna hade en stark önskan om att förstå smärtan och, i avsaknad av expertrådgivning, sökte deltagarna själva metoder för egenvård för att lindra smärtan. 3) Sjukvårdspraxis uppfattades av deltagarna som farmakologiskt fokuserad med avsaknad av specialistkunskap bland vårdpersonal och en ovilja till att utforska alternativa behandlingar. Patientcentrerad vård efterfrågades för att kunna upprätthålla ett aktivt liv.
Förekomst av Forskningsetiska överväganden
Deltagarna informerades om studiens syfte och att deltagandet var frivilligt.
Studien är godkänd av The University Research Ethics Committee i Storbritannien och av den lokala forskningsetiska kommitén för ryggmärgsskadade i Italien. Författarna har beaktat informanternas integritet (konfidentialitet och anonymitet) genom att deltagarna bl a givits pseudonymer.
Författare Titel Tidskrift Årtal
Författare: Closs, S. J., Staples, V., Reid, I., Bennett, M. I., & Briggs, M.
Titel: The impact of neuropathic pain on relationships Tidskrift: Journal of Advanced Nursing
Årtal: 2009 Syfte
Perspektiv
Syftet med studien var att undersöka vad det innebär att leva med neuropatisk smärta och vilken påverkan smärta har på familje-, sociala och arbetsrelaterade relationer bland patienter på en smärtklinik.
Patientperspektivet.
5
Metod Fenomenologisk kvalitativ studie. Intervjuer i fokusgrupper genomfördes med 10 personer från Storbritannien (4 män och 6 kvinnor).
Ålder: 24-60 år. Deltagarna var rekryterade från en befintlig databas med patienter med kronisk neuropatisk smärta.
Patienterna kontaktades initialt av en specialistsjuksköterska. Patienternas exakta diagnoser var inte tillgängliga på grund av dataskyddslagen.
Resultat I studien framkom fyra teman 1) Smärtans påverkan på makar/ partner 2) Påverkan på relationer inom familjen 3) Påverkan på relationer med vänner och bekanta 4) Smärtans påverkan på relationer med hälso- och
sjukvårdspersonal och socialtjänstpersonal. Deltagarna beskrev några av de svårigheter de hade upplevt med intima relationer och påfrestningarna på relationer inom sina familjer. De beskrev också svårigheter med att upprätthålla kontakt med vänner och förlusten av relationer med vänner. Det var även vanligt att deltagarna upplevde frustration i samband med kontakt med vårdpersonal och socialtjänst.
Förekomst av Forskningsetiska överväganden
Studien är godkänd av den för studien lämpliga forskningsetiska kommittén. Författarna och deltagarna var överens om att behålla informanternas integritet (konfidentialitet och anonymitet) genom att låta diskussionerna förbli konfidentiella bland de som var närvarande vid intervjuerna.
Författare Titel Tidskrift Årtal
Författare: Hanssen Textor, L., & Hedrick, J.
Titel: The lived experience of peripheral neuropathy after solid organ transplant Tidskrift: Progress in Transplantation
Årtal: 2012 Syfte
Perspektiv
Syftet med studien var att förstå patienters erfarenheter av att leva med perifer neuropatisk smärta efter genomförd organtransplantation. Genom ökad förståelse kring neuropatisk smärta efter transplantation kan vårdpersonal bättre tillgodose specifika behov hos denna patientgrupp.
Patientperspektivet.
Metod Fenomenologisk Kvalitativ studie. Semistrukturerade
intervjuer genomfördes med 7 personer (5 män och 2 kvinnor).
Ålder: 48-71 år. Deltagarna var rekryterade från två organtransplantationsenheter i USA.
Kriterier för att ingå i studien var att deltagarna hade fått ett nytt organ för >1 år sedan.
Resultat Denna studie visade att deltagarna hade liknande erfarenheter som rapporterats av andra patienter med perifer neuropatisk smärta, men det framkom också unika skillnader såsom upplevelsen av att ha drabbats av en oväntad
6
händelse, snabb eskalering av symtom, brist på uppföljning och respons från vårdpersonal. Fyra teman framkom i studien 1) Efter transplantation ska allt bli bättre. Deltagarna kände sig oförberedda på smärtan 2) Neuropatisk smärta orsakar fler problem än själva transplantationen 3) Förhoppningar om att något ska kunna hjälpa mot smärtan 4) Insikt om att smärtan kommer att innebära begränsningar i det dagliga livet.
Förekomst av Forskningsetiska överväganden
Deltagarna informerades om studiens syfte och att deltagandet var frivilligt.
Studien är godkänd av sjukhusets forskningsetiska kommittén. Författarna har beaktat informanternas integritet (konfidentialitet och anonymitet) genom att deltagarna bl a givits fiktiva namn.
Författare Titel Tidskrift Årtal
Författare: Hearn, J., Cotter, I., Fine, P., & Finlay, K.
Titel: Living with chronic neuropathic pain after spinal cord injury: an interpretative phenomenological analysis of community experience
Tidskrift: Disability and Rehabilitation Årtal: 2015
Syfte Perspektiv
Syftet med studien var att undersöka den levda erfarenheten av att leva med neuropatisk smärta efter
ryggmärgsskada. I studien undersöks hur patienter förmedlar sina erfarenheter av att leva med neuropatisk smärta och hur smärtan påverkar patientens tillvaro.
Patientperspektivet.
Metod Fenomenologisk kvalitativ studie. Semistrukturerade
intervjuer genomfördes med 8 personer (5 män och 3 kvinnor).
Ålder: 26-77 år.
Deltagarna rekryterades från öppenvårdskliniken på The National Spinal Injuries Center, Stoke Mandeville, Storbritanien.
Kriterier för att ingå i studien var att deltagarna skulle ha varit utskrivna från sjukhus i >1år och att personerna lidit av neuropatisk smärta i >3mån.
Resultat I studien framkom att neuropatisk smärta medför stora konsekvenser för patientens fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Tre huvudsakliga teman identifierades med ett antal underteman. 1) Deltagarna upplevde att det fanns ett gap mellan vad det biomedicinska området kunde erbjuda och deltagarnas syn på vad som fungerade för den enskilde och deras egentliga behov. 2) Deltagarna förde en ständig kamp mot smärtan för att behålla någon form av livskontroll men det fanns också ett motsatsförhållande till smärtan vilket var när sammankopplat till
7
smärtacceptans. 3) Deltagarna beskrev upplevelsen av att både känna sig isolerad (särskilt tillsammans icke ryggmärgsskade) men också att de kunde känna tillhörighet med andra (vanligtvis andra som också drabbats av ryggmärgsskada).
Förekomst av Forskningsetiska överväganden
Deltagarna informerades om studiens syfte och att deltagandet var frivilligt.
Studien är godkänd av den lokala forskningsetiska kommitén The National Health Service Research och även av andra relevanta lokala kommitéer. Författarna har beaktat informanternas integritet (konfidentiallitet och
anonymitet) genom att deltagarna givits pseudonymer.
Författare Titel Tidskrift Årtal
Författare: Henwood, P., Ellis, J., Logan, J., Dubouloz, C-J., & Déon, J.
Titel: Acceptance of chronic neuropathic pain in spinal cord injured persons: a qualitative approach Tidskrift: Pain Management Nursing
Årtal: 2012 Syfte
Perspektiv
Syftet med studien var att undersöka acceptansen av smärta hos personer med kronisk neuropatisk smärta.
Patientperspektivet.
Metod Djupintervjuer av 7 personer, två kvinnor och fem män med kroniks neuropatisk smärta.
Resultat Sex faser identifierades: ”Förståelsen för komplexiteten av kronisk neuropatisk smärta”, ”Sökande av
smärtlindring”, ”Erkännandet av kronisk smärta”, ”Copingstrategier”, “Bekräfta smärtan”, Omvärdera viktiga värden i livet”, “Lära sig leva med smärtan” Bekräfta smärtans närvaro”. Resultaten i denna studie tyder på att acceptans av smärta verkade att vara fördelaktigt när det gäller att minska lidande och underlätta ett mer tillfredsställande och uppfyllande liv för personer med kronisk neuropatisk smärta.
Förekomst av Forskningsetiska överväganden
Studien har fått godkännade från sjukhusets forskningsetiska styrelse.
Författare Titel Tidskrift Årtal
Författare: Li, C. C., Lin, H. R., Tsai, M. D., & Tsay, S. L.
Titel: Neuropathic pain experiences of spinal cord injury patients Tidskrift: The Journal of Nursing Research
Årtal: 2018
8 Syfte
Perspektiv
Syftet med studien var att var att förstå neuropatiska smärtan som den erfars av patienter som drabbats av någon form av ryggmärgsskada, samt beskriva vilken påverkan denna typ av smärta har på patienternas dagliga liv.
Patientperspektivet.
Metod Fenomenologisk Kvalitativ studie. Semistrukturerade
Intervjuer genomfördes med 13 personer (12 män och 1 kvinna).
Ålder: 22-57 år. Deltagarna rekryterades från Taipeis universitetssjukhus, Tawain.
Kriterier för att ingå i studien var att deltagarna drabbats av traumatisk ryggmärgsskada med neuropatisk smärta, kunna tala mandarin samt upplevt olika nivåer av motorisk och sensorisk nedsättning till följd av skadan.
Resultat Tre teman och åtta subteman identifierades som beskriver deltagarnas erfarenhet av neuropatisk smärta och vilket inflytande denna typ av smärta har på deras dagliga liv. De tre teman inkluderade 1) Svårdefinierad smärtsam smärta (sensorisk och motorisk dysfunktion påverkade funktioner i olika kroppsdelar, graden av smärtan kan förvärras av
Resultat Tre teman och åtta subteman identifierades som beskriver deltagarnas erfarenhet av neuropatisk smärta och vilket inflytande denna typ av smärta har på deras dagliga liv. De tre teman inkluderade 1) Svårdefinierad smärtsam smärta (sensorisk och motorisk dysfunktion påverkade funktioner i olika kroppsdelar, graden av smärtan kan förvärras av