Resultaten i föreliggande studie kan bidra till att både lärare och professioner inom elevhälsan ges ökad förståelse för hur sex- och samlevnadsundervisningen kan förbättras. Deltagarnas beskrivning belyser att de som arbetar med sex- och samlevnadsundervisning behöver lägga mer fokus kring ämnen som rör respekt, attityder, normer och värderingar samt utgå från normkritiska perspektiv. Den som undervisar bör även ha goda kunskaper i ämnet samt hitta arbetssätt som undviker att undervisningen upplevs obekväm och problematiskt att prata om. Vårt samhälle är föränderligt utifrån normer, värderingar och attityder. Därför är det av värde att undervisningen i sex- och samlevnad följer denna utveckling för att på det viset kunna ge eleverna kunskap som präglas av en öppenhet som har betydelse för ungdomars sexualitet. De goda avsikterna som sex- och samlevnadsundervisningen står för tycks inte alltid möta ungdomarnas behov och utmaningar som de möter. Ytterligare förståelse för ungdomars upplevelser kring sex- och samlevnad behövs för att möta dem i den kontext de befinner sig i. Vidare skulle det skulle vara av intresse att studera vilka erfarenheter skolsköterskor och övrig personal inom elevhälsan har av att arbeta med sex- och samlevnadsundervisning. Även lärarnas erfarenheter och syn på undervisningen vore värdefullt att studera närmre. Detta för att bidra till ökad kunskap och förståelse kring hur undervisningen i sex- och samlevnad både kan förbättras samt möta ungdomarnas behov utifrån deras livsvärld.
27
REFERENSER
Albrecht, T., Johnson, G. & Walther, J. (1993). Understanding Communication Processes in Focus Groups. I Morgan, D. (red.) Successful Focus Groups – Advancing the State of the Art. Newbury Park: Sage Publications.
Aranda, K., Coleman, L., Sherriff, NS., Cooking, C., Zeeman, L. & Cunningham, L. (2018). Listening for commissioning: A participatory study exploring young people's experiences, views and preferences of school-based sexual health and school nursing. Journal of Clinical
Nursing. 27(1-2): 375-385.
Bell, Judith. (2006). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur. Berg Kelly, K. (2014). Ungdomars hälsa. Lund: Studentlitteratur.
Boethius, S. & Ehdin, M. (2002). Myten om moroten. Stockholm: Svenska Förlaget.
Bourke, A., Boduszek, D., Kelleher, C., McBride, O. & Morgan, K. (2014). Sex education, first sex and sexual health outcomes in adulthood: findings from a nationally representative sexual health survey. Sex Education, 14(3), 299-309. doi: 10.1080/14681811.2014.887008
Bremberg, S. (2004). Elevhälsa – teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Brottsförebyggande Rådet (2015). Hatbrott 2015 – statistik över polisanmälningar med
identifierade hatbrottsmotiv och självrapporterad utsatthet för hatbrott. Rapport 2016:15.
Hämtat 2019-02-01 från
https://www.bra.se/download/18.3c6dfe1e15691e1603eb65e3/1474958157817/2016_15_Hat brott_2015.pdf
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Byers, E.S., Sears, H.A., Voyer, S.D., Thurlow, J.L., Cohen, J.N. & Weaver, A.D. (2003). An adolescent perspective on sexual health education at school and at home: I. High school students. The Canadian Journal of Human Sexuality, 12(1), 1-17.
CEPN. (2007). Centrala etikprövningsnämndens praxis när det gäller forskningsbegreppet.
Hämtad 2018-12-10 från
https://www.epn.se/media/1101/cepn_praxis_forskningsbegreppet.pdf
Clausson, E.K. & Morberg, S. (2012). Skolsköterskans hälsofrämjande arbete. Lund: Studentlitteratur.
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2013). Hälsa och vårdande i teori och praxis. Stockholm: Natur och Kultur.
Edberg, A-K., Ehrenberg, A., Friberg, F., Wallin, L., Wijk, H. & Öhlén, J. (2013). Omvårdnad
på avancerad nivå – kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområden. Lund:
28
Ekstrand, M., Engblom, C., Larsson, M. & Tydén, T. (2011). Sex education in Swedish schools as described by young women. The European Journal of Contraception and Reproductive
Health Care, 16, 210-224. doi: 10.3109/13625187.2011.561937.
Farquhar, C. & Das, R. (1999). Are focus groups suitable for ‘sensitive’ topics? I Barbour, R. S. & Kitzinger, J. (Red.) Developing Focus Group Research: Politics, Theory and Practice (s 47-64). London: Sage Publications.
Foucault, M. (2002). Sexualitetens historia. Bd 1, Viljan att veta. Göteborg: Daidalos.
Folkhälsomyndigheten. (2015). Ungdomar och sexualitet 2014/15 i samarbete med
ungdomsbarometern. Hämtat 2018-10-25 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/globalassets/livsvillkor-levnadsvanor/hiv-sti-prevention/preventionsgrupper/uungdomsbarametern-2014.pdf
Folkhälsomyndigheten. (2017). Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige. UngKAB15 – en
studie om kunskap, attityder och beteende bland unga 16–29 år. Hämtat 2019-01-17 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/11272529714342b390d40fe3200f48cf/se xualitet-halsa-bland-unga-sverige-01186-2017-1-webb.pdf
Folkhälsomyndigheten. (2018). Vaccin mot papillomvirus (HPV). Hämtad 2019-06-03 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/vaccinationer/vaccinera-a-o/humant-papillomvirus-hpv/
Forsberg, M. (2006). Ungdomar och sexualitet – en forskningsöversikt år 2005. Hämtat 2019-04-02 från https://plus.rjl.se/info_files/infosida39109/ungdomarochsex.pdf
Fossum, B. (2007). Kommunikation – samtal och bemötande i vården. Lund: Studentlitteratur. Gilje, N. & Grimen, H. (2003). Samhällsvetenskapernas förutsättningar. Uddevalla: Bokförlaget Daidalos AB.
Graneheim. B. & Lundman, U.H. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve. Nurse Education Today, 24, 105–112. Halkier, B. (2010). Fokusgrupper. Malmö: Liber.
Hayeter, M., Owen, J. & Cooke, J. (2012). Developing and Establishing School-Based Sexual Health Service: Issues for School Nursing Practice. The journal of school Nursing, 28(6), 433-441.
Helmer, J., Senior, K., Davison, B. & Vodic, A. (2015). Improving sexual health for young people: Making sexuality education a priority. Sex Education: Sexuality, Society and
Learning, 15(2), 158–171.
Henricson, M. (2017). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.
29
Hylander, I. & Guvå, G. (2017). Elevhälsa som främjar lärande – om professionellt samarbete
i retorik och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Häggström-Nordin, E. & Mattebo, M. (2016). Ungdomars sexualvanor. I Magnusson, C. & Häggström-Nordin, E. (red.) Ungdomar, sexualitet och relationer. Lund: Studentlitteratur. Häggström-Nordin, E., Magnusson, C. & Berg, L. (2016). Inledning. I Magnusson, C., & Häggström-Nordin, E. (red.) Ungdomar, sexualitet och relationer. Lund: Studentlitteratur. ICN. (2012). The ICN code of ethics for nurses. Hämtad 2018-12-05 från
https://www.icn.ch/sites/default/files/inline-files/2012_ICN_Codeofethicsfornurses_%20eng.pdf
Juping, Y. (2010). Sex education beyond school: implications for practice and research. Sex
Education, 10(2), 187-199. doi: 10.1080/14681811003666515.
Kjällström, Å. & Andersson Bruck, K. (2017). Etiska reflektioner i forskning med barn. Gleerups Utbildning AB.
Korobov, N. (2009). ‘He’s got no game’: young men’s stories about failed romantic and sexual experiences. Journal of Gender Studies, 18(2), 99-114. doi: 10.1080/09589230902812406. Korp, P. (2016). Vad är hälsopromotion? Lund: Studentlitteratur.
Kunskapscentrum för sexualitet och hälsa (KCSH). (2005). Sex- och samlevnadsundervisning
i skolan. En kartläggning av sex- och samlevnadsundervisning i sju högstadieskolor i
Stockholms län. Hämtat 2019-01-21 från;
https://www.kcsh.se/Documents/Rapporter/Sex_och_samlevnadsundervisning_i_skolan.pdf Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Larsson, M. (2016). Ungdomars sexuella och reproduktiva hälsa i ett folkhälsoperspektiv. I Magnusson, C. & Häggström-Nordin, E. (red.) Ungdomar, sexualitet och relationer. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, M., Eurenius, K., Westerling, R. & Tydén, T. (2006). Evaluation of a sexual education intervention among Swedish high school students. Scandinavian Journal of Public Health, 34, 124-131. doi: 10.1080/14034940510032266.
Malterud, K. (2014). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning – en introduktion. Lund: Studentlitteratur.
Mattebo, M. (2014). Use of pornography and its association with sexual experiences, lifestyles
and health among adoloscents. Diss., Uppsala universitet.
Mattebo, M., Larsson, M., Tydén, T., Olsson, T. & Häggström-Nordin E. (2012). Hercules and Barbie? Reflections on the influence of pornography and sexulised media in a group of young adolescents in Sweden. European Journal of Contraception and Reproductive Health Care:
30
McNeill, T. (2013). Sex education and the promotion of heteronormativity. Sexualities, 16 (7), 826-846. doi: 10.1177/1363460713497216.
Michell, L. (1999). Combining focus groups and interviews: Telling how it is; telling how it feels. I Barbour, R. S. & Kitzinger, J. (red.), Developing Focus Group Research: Politics,
Theory and Practice (s.36-47). London: Sage Publications.
Mkumbo, K.A.K. (2010). What Tanzanian young people want to know about sexual health: implications for school-based sex and relationsships education. Sex Education, 10(4), 405-412. doi: 10.1080/14681811.2010.515097.
Newby, K., Wallace, L.M., Dunn, O. & Brown, K.E. (2012). A survey of English teenager´s experience and preferences for school-based sex education. Sex Education, 12(2), 231-251. doi: 10.1080/14681811.2011.615582.
Nilsson, A. (2016). Om sex- och samlevnadsundervisningens kvalitet och ämnesövergripande arbete. I Magnusson, C., & Häggström-Nordin, E. (red.), Ungdomar, sexualitet och relationer. Lund: Studentlitteratur.
Olsson, H. & Sörensen, S. (2007). Forskningsprocessen – kvalitativa och kvantitativa
perspektiv. Stockholm: Liber AB.
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2010). Essentials of Nursing Research. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
Powell, E. (2008). Young people´s use of friends and family for sex and relationships information and advice. Sex Education, 8(3), 289-302. doi: 10.1080/14681810802218171. RFSL Ungdom. (2014). Transformering. Hämtat 2019-01-17 från http://www.transformering.se/vad-ar-trans/normer SFS 1974:595 (1974). Abortlag. Hämtad 2019-06-03 från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/abortlag-1974595_sfs-1974-595 SFS 1991:433 (1991). Jämställdhetslag. Hämtad 2019-01-25 från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/jamstalldhetslag-1991433_sfs-1991-433
SFS (2003:460). (2003). Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Hämtad 2018-12-10 från; http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460
Skolinspektionen. (2018). Sex och samlevnadsundervisning. Hämtat 2018-10-08 från https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitetsg ranskningar/2018/sex-och-samlevnad/sex-och-samlevnadsundervisning-rapport-feb-2018.pdf Skolverket. (2012). Tydligare krav på elevhälsan. Hämtat 2018-10-17 från https://www.skolverket.se/download/18.6011fe501629fd150a27811/1529061399574/Elevhäls a%20-%20120228.pdf
31
Skolverket. (2013). Sex- och samlevnadsundervisning i gymnasieskolan. Sexualitet, relationer
och jämställdhet i de gymnasiegemensamma ämnena. Hämtat 2018-10-12 från
https://www.skolverket.se/sitevision/proxy/publikationer/svid12_5dfee44715d35a5cdfa2899/ 55935574/wtpub/ws/skolbok/wpubext/trycksak/Blob/pdf3012.pdf?k=3012
Skolverket. (2016). Sex och samlevnadsundervisning – en introduktion. Jämställdhet, sexualitet
och relationer i läroplanerna. Hämtat 2019-01-21 från
https://www.skolverket.se/sitevision/proxy/publikationer/svid12_5dfee44715d35a5cdfa2899/ 55935574/wtpub/ws/skolbok/wpubext/trycksak/Blob/pdf4016.pdf?k=4016
Skolverket. (2018). Sex och samlevnad. Hämtat 2018-10-08 från
https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/sex-och-samlevnad
Skollagen 2010:800. Hämtat 2018-10-25 från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
Socialstyrelsen & Skolverket. (2016). Vägledning för elevhälsan. Socialstyrelsen; Stockholm. Solebello, N. & Elliott, S. (2011). “We Want Them to Be as Heterosexual as Possible”: Fathers Talk about Their Teen Children’s Sexuality. Gender & Society, 25(293), 293-315. doi: 10.1177/0891243211403926.
Stalmeijer, R.E., McNaughton, N. & Van Mook, W.N.K.A. (2014). Using focus groups in medical education research: AMEE Guide No 91. Medical Teacher, 36(11), 923-939. doi: 10.3109.0142159x.2014.917165.
Statens folkhälsoinstitut. (2011). Målområde 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa.
Kunskapsunderlag för folkhälsopolitisk rapport 2010. Hämtat 2019-02-01 från
http://www.lul.se/Global/Extranät/Vårdgivare/Smittskydd/Dokument/STI/Sexualitet_och_rep roduktiv_halsa_R2011_02.pdf
Statens folkhälsoinstitut. (2016). Hälsa på lika villkor? Hälsa och livsvillkor bland
HBTQ-personer. Rapport 2006:08. Hämtat 2019-02-01 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/b3aab8ab230c4c798a95695e87f93882/hb t_web.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2014). Omvårdnad och god vård. Hämtat 2019-05-14 från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/ssf-om-publikationer/om.omvardnad.och.god.vard_april_2014.pdf Thornberg, R. (2006). Det sociala livet i skolan; socialpsykologi för lärare. Stockholm: Liber. Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Ungdomsstyrelsen. (2010). Hon han hen – en analys av hälsosituationen för homosexuella och
bisexuella ungdomar samt för unga transpersoner. Ungdomsstyrelsens skrifter 2010:2. Hämtat
2019-02-01 från https://www.mucf.se/sites/default/files/publikationer_uploads/hon-hen-han.pdf
32
Vetenskapsrådet. (2001). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Hämtad 2018-10-25 från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Wendt, E. (2016). Ungdomsmottagningarnas förebyggande och hälsofrämjande arbete. I Magnusson, C., & Häggström-Nordin, E. (red.), Ungdomar, sexualitet och relationer. Lund: Studentlitteratur.
Wibeck, V. (2000). Fokusgrupper – om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur.
Wiklund Gustin, L. & Bergbom, I. (2012). Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Wong, L.P. (2008). Focus group discussion: a tool for health and medical research. Singapore
Medical Journal, 49(3), 256-261.
Örebro Rättighetscenter. (2019). Diskrimineringsgrund sexuell läggning – heteronormen boven
i dramat. Hämtad 2019-04-23 från
http://rattighetscenter.se/wordpress/blog/2019/02/21/diskrimineringsgrund-sexuell-laggning-heteronormen-boven-i-dramat/