Examensarbetets resultat kan bidra till ökad medvetenhet om hur BHV-sjuksköterskor arbetar med att bedöma samt stödja anknytning mellan barn och föräldrar och leda till att BHV-sjuksköterskor blir mer lyhörda för och reflekterar över sitt arbetssätt.
I examensarbetet ligger fokus på att belysa BHV-sjuksköterskors bedömning samt stöd av anknytning mellan barn och föräldrar. Ett av inklusionskriterierna var att deltagarna hade arbetslivserfarenhet av minst ett år inom barnhälsovård. Detta för att ha erfarenheter av att bedöma samt stödja anknytning. Resultaten påvisar att BHV-sjuksköterskor bedömer anknytning med hjälp av sin arbetslivserfarenhet, på så sätt att de träffat många familjer. Det hade varit intressant att studera BHV-sjuksköterskor som inte har haft möjlighet till att träffa många familjer. De har trots liten erfarenhet likväl i uppdrag att bedöma samt stödja
anknytning i familjer. Kanske den nya BHV-sjuksköterskan behöver kompensera med något annat när hen bedömer och stödjer, då de inte hunnit skapa någon kunskapsbank med familjer.
Vidare hade det varit intressant att utvärdera om ett screeningverktyg, lämpligt för BHV- sjuksköterskors bedömning av anknytning hade varit effektfullt i främjande av anknytning inom svensk barnhälsovård och huruvida det skulle det bidra till att hitta fler familjer med anknytningsproblematik. Men även om det finns ett speciellt stödprogram som BHV- sjuksköterskor kan använda sig av vid stöd av anknytning som är överförbart på svensk barnhälsovård och som kan stödja BHV-sjuksköterskor i deras arbete med anknytning.
27
REFERENSLISTA
Akehurst, R. (2015). Child neglect identification: The health visitors role. Community Practitioner, 88(11), 38-42.
Appleton, J. V. Harris, M. Oates, J. & Kelly, C. (2012). Evaluating health visitor assessments of mother-infant interactions: A mixed methods study.International Journal of Nursing Studies, 50, 5–15. https://doi-
org.ep.bib.mdh.se/10.1016/j.ijnurstu.2012.08.008
Astbury R. (2016). Working in partnership: The application of shared decision-making to health visitor practice. The journal of clinical nursing, 26, 215–224 DOI:
10.1111/jocn.13480
Bailey,B. (2009). Parent-Child Relationships: Developing a brief attachment-screening tool. Community Practitioner, 82(3), 22-26.
Bohlin, G., Hagekull, B. & Rydell, A.-M. (2000). Attachment and Social Functioning: A Longitudinal Study from Infancy to Middle Childhood. Social Development, 9(1), 24- 39.
Bowlby, J. (2010). En trygg bas: kliniska tillämpningar av anknytningsteorin. (2. utg.) Stockholm: Natur & kultur.
Broberg, A., Mothander R. P., Granqvist, P. & Ivarsson, T. (2008). Anknytning i praktiken: tillämpningar av anknytningsteorin. (1. utg.) Stockholm: Natur och kultur.
Bryant, E., Ridgway, L. & Lucas, S. (2016) Attachment icebergs: Maternal and child health nurse´s evaluation of infant-caregiver attachment. Community Practitioner, 89(5), 39-43.
Bystrova,K., Ivanova, V., Edhborg, M., Matthiesen, A-S. & Ransjö-Arvidson, A-B. (2009). Early Contact versus Separation: Effects on Mother-Infant Interaction One Year Later. Birth, 36(2), 97-109.
Chitty, A. (2015). Infant Mental Health: Health visitors as key partners. Community Practitioner, 88(10), 29-30.
Danielson, E. (2012). Kvalitativ forskningsintervju. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad (ss. 163-174). Lund:
Studentlitteratur.
Elo, S. & Kyngäs H.(2008). The qualitative content analysis process. Journal of Advanced Nursing. 62(1), 107-115. doi: 10.1111/j.1365-2648.2007.04569.x
Elo, S., Kääriäinen, M., Kanste, O., Pölkki, T., Utriainen, K. & Kyngäs, H (2014). Qualitative Content Analysis: A Focus on Trustworthiness. SAGE Open, 1-10. Hämtad den 22 oktober 2017 från http://journals.sagepub.com/doi/pdf/10.1177/2158244014522633 Folkhälsomyndigheten (2014). Vägledning i lokalt och regionalt föräldrastödsarbete:
28
https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12829/foraldrar-spelar-roll- vagledning-i-lokalt-och-regionalt-foraldrastodsarbete.pdf
Goulet, C., Bell, L.,ST-CYR Tribble, D., Paul, D. & Lang, A. (1998). A concept analysis of parent-infant attachement. Journal of Advanced Nurisng, 28(5), 1071-1081. Hämtad den 19 oktober 2017 från
http://onlinelibrary.wiley.com.ep.bib.mdh.se/doi/10.1046/j.1365- 2648.1998.00815.x/epdf
Grabbe, L. (2015). Attachment-informed Care in a Primary Care Setting. The Journal for
Nurse Practitioners, 11(3), 321-327.
Havnesköld, L. & Risholm Mothander, P. (2002). Utvecklingspsykologi: psykodynamisk teori i nya perspektiv. (2:a uppl.) Stockholm: Liber.
Henricson, M. & Billhult, A. (2012). Kvalitativ design. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad. (ss. 129-137). Lund: Studentlitteratur.
Karlsson, K. (2012). Anknytning- om att tolka samspelet mellan föräldrar och små barn. Stockholm: Författarna.
Kemp, S. (2008). Parent-infant relationships and the role of the health visitor. Journal of Family Health Care, 18(2), 70-72.
Kerstis, B., Aarts, C., Tillman, C., Persson, H., Engström, G., Edlund, B., Öhrvik, J., Sylvén, S., & Skalkidou, A. (2016). Association between parental depressive symptoms and impaired bonding with the infant. Arch Womens Ment Health, 19(1), 87–94. Hämtad den 19 oktober 2017 från https://link-springer
com.ep.bib.mdh.se/content/pdf/10.1007%2Fs00737-015-0522-3.pdf
Kinsey, B. C. & Hupcey, E. J. (2013) State of the science of maternal-infant bonding: A principle-based concept analysis. Midwifery, 29(12), 1314-1320. Hämtad den 19 oktober från https://ac-els-cdn-com.ep.bib.mdh.se/S0266613813000077/1-s2.0- S0266613813000077-main.pdf?_tid=0c4da184-b4b0-11e7-9057-
00000aab0f27&acdnat=1508405567_cacab288844d83609da52db090500b88 Kvale, S. & Brinkman, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur.
Lutz, F. K., Andersson, S. L.,Riesch, K. S., Pridham, A. K. & Becker, T. P. (2009). Futhering the Understanding of Parent-Child Relationships: A Nursing Scholarship Review Series. Part 2: Grasping the Early Parenting Experience – The Insider View. Journal Compilation, 14(4),262-283.
Mahoney, L. (2010).Children living with a mentally ill parent: the role of Public Health Nurses. Nursing Praxis in New Zealand, 26(2), 4-13.
McAtamney, R. (2011). Health visitor`s perceptions of their role in assesing parent-infant relationships. Community Practitioner, 84(8), 33-37.
29
Milford & Oates (2009). Universal screening and early intervention for maternal mental health and attachment difficulties. Community practitioner, 82(8), 30-33. Monaghan, N. & Owen, J. (2012). Getting to Know Your Baby: delivering a universal
antenatal home visit. Community Practitioner, 85(12), 34-36.
Nonnenmacher, N., Noe, D., Ehrenthal, J.C. & Reck, C. (2016). Postpartumbonding: the impact of maternal depression and adult attachment style. Arch Womens Ment Health, 19, 927–935. Hämtad den 26 oktober 2017 från
https://link.springer.com/content/pdf/10.1007%2Fs00737-016-0648-y.pdf Ohlsson & Tång, (2013). Anknytningsprocessen- Förekomst och användande av
screeninginstrument inom barnhälsovård. (Magisteruppsats, Lunds universitet, Lund). Hämtad den 20 maj från: lup.lub.lu.se/student-
papers/record/4172886/file/4172889.pdf
Olander, E. (2003). Hälsovägledning i barnhälsovården: syntetisering av två uppdrag. Lund. Studentlitteratur.
Olander, E. (Red.) (2013). Vård- och omvårdnadsvetenskap: hälsoarbete med individen i fokus. I. Andersson, I. & Ejlertsson, G. (red.) Folkhälsa som tvärvetenskap: möten mellan ämnen. (1. uppl. s. 87-112) Lund: Studentlitteratur.
Oldbury, S. & Adams, K. (2015). The impact of infant crying on the parent-infant relationship. Community Practitioner, 88(3), 29-34.
Pickler, R. H. (2009). Understanding, promoting, and measuring the effects of mother-infant attachment during infant feeding. Journal of Obstetric, Gynecologic & Neonatal Nursing. 38(4), 468-469 doi: http://dx.doi.org.ep.bib.mdh.se/10.1111/j.1552- 6909.2009.01043.x
Priebe, G. & Landström, C. (2012). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och
begränsningar- grundläggande vetenskapsteori. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad. (ss. 31-50). Lund: Studentlitteratur.
Puig, J., Englund, M.M., Simpson, J.A. & Collins W.A. (2013). Predicting Adult Physical Illness From Infant Attachment: A Prospective Longitudinal Study.
Health Psychology, 32(4), 409–417 DOI: 10.1037/a0028889
Regeringen (2007/2008). En förnyad folkhälsa. Hämtad den 1 juni 2017 från:
http://www.regeringen.se/49bbde/contentassets/e6210d374d4642328badd71f64ca9 846/en-fornyad-folkhalsopolitik-prop.-200708110
Rikshandboken: Hämtad den 26 maj 2017: http://www.rikshandboken- bhv.se/Kategori/Barnh%c3%a4lsov%c3%a5rdsprogrammet
Socialstyrelsen (2014). Vägledning för barnhälsovården. Hämtad från Socialstyrelsen den 26 maj 2017 från http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2014/2014-4-5
30
Socialstyrelsen, (2015). Föräldrastöd inom hälso- och sjukvård. Hämtad den 18 maj 2017 från http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20020/2015- 12-38.pdf
Svanberg, P.O., Barlow, J. & Tigbe. W. (2012). The Parent-Infant Interaction Observation Scale: reliability and validity of a screening tool. Journal of Reproductive and Infant Psychology, 31(1), 5-14.
Tammentie, T., Paavilainen, E., Tarkka, M-T. & Åstedt-Kurki, P. (2009). Families’
experiences of interaction with the public health nurse at the child health clinic in connection with mother’s post-natal depression. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 16, 716-724.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer: inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad den 22 maj 2017 från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Wibeck, V. (2012). Fokusgrupper. I M.H (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (ss. 193-212). Lund: Studentlitteratur.
Wickberg, B. (2016). Rikshandboken. Barnhälsovård. Hämtad den 12 November från http://www.rikshandboken-bhv.se/Texter/Psykisk-halsa/Depression-hos-nyblivna- mammor-och-screening-med-EPDS-Psykisk-halsa/
Wilson, P., Barbour, R.S., Graham, C., Currie, M., Puckering C. & Minnis, H. (2008). Health visitor´s assessments of parent-child relationships: a focus group study. Intenational Journal of Nursing Studies, 45(8), 1137-1147.
https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2007.07.006
Unicef. Barnkonventionen. Hämtad den 22 maj 2017 från Unicef https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten#sho
Özen Cinar, I & Özturk, A. (2013). The Effect of Planned Baby Care Education Given to Primiparous Mothers om Maternal Attachment and Self-Confidence Levels. Health Care for Women International, 35, 320-333.
1
BILAGA A; MISSIVBREV
Hej!
Vi är två studenter vid distriktssköterskeprogrammet på Mälardalens högskola i Västerås. I
utbildningen ingår att skriva en magisteruppsats i ämnet vårdvetenskap. Vi har valt att inrikta
oss på barnhälsovård och specifikt hur barnhälsovårdssjuksköterskor bedömer samt stödjer
anknytning mellan föräldrar och barn. Vi önskar med detta belysa BHV-sjuksköterskors
erfarenheter av detta och därmed främja barns hälsa.
I vår magisteruppsats kommer vi att intervjua BHV-sjuksköterskor. Intervjuerna är beräknad
till 30 minuter och planeras att utföras på din arbetstid. Vi har för avsikt att genomföra
intervjuerna i september 2017.
Intervjuerna blir inspelade, därefter nedskrivna och genomgår en analys av undertecknade. De
svar som uppkommer kommer att behandlas konfidentiellt samt utan att obehöriga har
tillgång till materialet. Din medverkan i intervjun är frivillig, det innebär att du kan avbryta
ditt deltagande närhelst du önskar och du behöver inte ange någon orsak. Det insamlade
materialet kommer endast användas till forskning och inte lånas ut till icke-vetenskapliga
ändamål.
Om du har några funderingar eller frågor är du varmt välkommen att kontakta oss eller vår
handledare.
Informerat samtycke
...
Jag har tagit del av ovanstående information och vill delta i intervjun.
Med vänlig hälsning
Anna Fridborn afn15002@student.mdh.se
Elina Åkerlund
ead15002@student.mdh.se
1
BILAGA B; INTERVJUGUIDE
Vad är anknytning för dig?
Vilka erfarenheter har du av att bedöma anknytning? /stödja anknytning? Hur gör du för att bedöma anknytning mellan barn och förälder?
Vilka förutsättningar har du för att bedöma anknytning?
Ev. följdfråga till föregående fråga: saknar du något för att kunna göra rätt bedömning?
Hur arbetar du för att främja anknytning?
Följdfrågor:
Kan du ge ett exempel? Kan du berätta mer? Kan du utveckla det?
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00