Den genomförda studien påvisar att regelbunden fysisk aktivitet kan leda till välbefinnande hos personer med T2DM om hinder övervinns och strategier hittas som motiverar utförandet av fysisk aktivitet. Deltagarna i föreliggande studier verkar sällan leva efter de råd som ges trots att dessa i många fall kan anses vara otvivelaktiga. Eftersom även deltagarnas utbildning har visat sig ha betydelse för efterlevnaden av givna råd finns här ett område där förbättring kan ske. Ytterligare studier kan försöka finna nya och alternativa metoder för att förenkla för mottagaren av råden att kunna tillgodogöra sig informationen. Enligt Socialstyrelsen (SOS, 2015c) behöver hälso- och sjukvården lära sin att använda någon form av samtal eller rådgivning för att kunna hjälpa personer med T2DM att förändra sina levnadsvanor.För att kunna genomföra samtal behöver hälso- och sjukvårdspersonalen ta hänsyn till personens motivation till förändring och lära sig samtalstekniken för att kunna förmedla kunskap och stödja personen med T2DM i deras hälsoutveckling samt anpassa redskap till individen. Författarna som är sjuksköterskor har kännedom om användning av motiverande samtal men
31 för att kunna utvärdera välbefinnande behövs utbildning i hur hälsorelaterad livskvalitet utvärderas och används i vardagen. Hälsofrämjande insatser kan mätas med vedertagna mått där distriktssköterskan kan få svar på personens fysiska, psykiska och sociala välbefinnandet. På detta sätt kan vården till personer med T2DM förbättras och sjukdomskomplikationer minskar.
När det gäller personcentrerad vård finns också möjligheter till förändring. I dagsläget erbjuds också en teknikplattform som kan anses vara allmängods, detta i form av smarta telefoner. Möjlighet att ta fram olika mjukvaror som t.ex. undervisar, övervakar, samlar information, påminner eller genomför dataanalys begränsas endast av fantasin. Detta är ett område där möjligen nästa steg i utvecklingen av diabetesprevention och behandling av densamma kommer tas.
Referenser
* Vetenskapliga artiklar som ingår i litteraturstudiens resultat
Agardh, C.D., & Berne, C. (Red.). (2009). Diabetes, Stockholm: Liber.
Ahlin, K., & Billhult, A. (2012). Lifestyle change – a continuous, inner struggle for women with type 2 diabetes: A qualitative study. Scandinavian Journal of Primary Health Care,
30(1), 41-47. doi: 10.3109/02813432.2012.654193
American Diabetes Association [ADA]. (2012). Standards of medical care in diabetes – 2012.
Diabetes Care, 35,(3). 11 – 63. doi: 10.2337/dc12-s011
Bergman, M. (2013). Pathophysiology of prediabetes and treatment implications for the prevention of type 2 diabetes mellitus. Endocrine. 43 (3), 504 -513.
doi: 10.1007/s12020-012-9830-9
Caspersen, C.J., Powel, K.E., & Christenson, G.M. (1985). Physical Activity, Exercise, and Physiscal Fitness: Definitions and Distinctions for Health – Related Research. The Online
Public Health Reports. 100 (2), 126-131. Från http://www-ncbi-nlm-nih-
gov.db.ub.oru.se/pmc/articles/PMC1424733/pdf/pubhealthrep00100-0016.pdf
Conn, V.S., Hafdahl, D.R., Mehr, D.R., LeMaster, J. W., Brown, S. A., & Nielsen, P. J. (2007). Metabolic effects of interventions to increase exercise in adults type 2 diabetes.
Diabetologia. 50 (5), 913-921. doi: 10.1007/s00125-007-0625-0
de Chavez, A.C., Backett-Milburn, K., Parry, O., & Platt, S. (2005). Understanding and researching wellbeing: Its usage in different disciplines and potential for health research and health promotion. Health Education Journal, 64(1), 70-87. doi:
Di Loreto, C., Fanelli, C., Lucidi, P., Murdolo, G., De Cicco, A., Parlanti, N., … De Feo, P. (2005). Make your diabetic patients walk: long-term impact of different amounts of physical activity on type 2 diabetes. Diabetes Care. 28 (6), 1295-1302. doi: 10.2337/diacare.28.6.1295
Diener, E. (2012). New findings and future directions for subjective well-being research.
American Psychologist. 67(8), 590-597. doi: 10.1037/a0029541
Distriktssköterskeföreningen. (2008). Kompetensbeskrivning – legitimerad
sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen distriktssköterska. Hämtad 6 november,
2015 Från, http://www.distriktssköterska.se/
Dubé, M.-C., Valois, P., Prud’homme, D., Weisnagel, S.J., & Lavoie, C. (2006) Physical activity barriers in diabetes: development and validation of a new scale. Diabetes research
and clinical practice, 72 (1), 20-27. doi:10.1016/j.diabres.2005.08.008
* Dyson, P.A., Beatty, S., & Matthews, D.R. (2010). An assessment of lifestyle video education for people newly diagnosed with type 2 diabetes. Journal of Human Nutrition and
Dietetics, 23 (4), 353-359. doi: 10.1111/j.1365-277x.2010.01077.x
* Ferrand, C., Perrin, C., & Nasarre, S. (2008). Motives for regular physical activity in women and men: a qualitative study in French adults with type 2 diabetes, belonging to a patients’ association. Health and Social Care in the Community, 16 (5), 511 – 520.
doi: 10.1111/j.1365-2524.2008.00773.x
Folkhälsomyndigheten (2011). FAR individanpassad skriftlig ordination av fysisk aktivitet. Östersund: Statens folkhälsoinstitut. Från
http://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12720/R-2011-30-FaR-individanpassad- skriftlig-ordination-av-fysisk-aktivitet.pdf
Folkhälsomyndigheten (2013). Främja goda levnadsvanor genom åtgärder i livsmiljön
Planera och följ upp fysisk aktivitet. Östersund: Statens folkhälsoinstitut. Från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/13001/Framja-goda-levnadsvanor-genom- atgarder-i-livsmiljon.pdf
Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling [FYSS], (2015). Hämtad 15 september, 2015 http://www.fyss.se/om-fyss-2/fyss-2015/
Gleeson-Kreig, JA., (2008). Social support and physical activity in type 2 diabetes. The
diabetes EDUCATOR, 34(6), 1037-44. doi: 10.1177/0145721708325765
Graneheim, U.H., & Lundman. B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105-112. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001
Halkoaho, A., Kangasniemi, M., Niinimäki, S., & Pietilä, A. M. (2013). Type 2 diabetes patients’ perceptions about counselling elicited by interview: is it time for a more health- oriented approach?. Eur Diabetes Nursing, 11(1), 13-18. doi: 10.1002/edn.240
* Hasseler, M. K., von der Heide, M., & Indefray, S. (2010). Resources for and barriers to effective care management – experiences and perspectives of people with type 2 diabetes.
Journal of Public health, 19 (1), 65-71. doi: 10.1007/s10389-010-0354-6
Hörnsten, Å., Jutterström, L., Audulv, Å., & Lundman, B. (2010). A model of integration of illness and self-management in type 2 diabetes. Nursing and Healthcare of Chronic illness.
* Korkiakangas, E., Taanila, A. M., & Keinanen-Kiukaanniemi, S. (2010). Motivation to physical activity among adults with high risk of type 2 diabetes who participated in the Oulu substudy of the Finnish Diabetes Prevention Study. Health and Social Care in the
Community, 19 (1), 15-22. doi: 10.1111/j.1365-2524.2010.00942.x
Kneck, Å., Fagerberg, I., Eriksson, L.E.,& Lundman, B.(2014). Living with diabetes- Development of learning patterns over a 3-year period. International Journal of Qualitative
Studies on Health and Well-being. (9), 24375. doi.org/10.3402/qhw.v9.24375
* Linmans, J. J., Knottnerus, J. A., & Spigt, M. (in press). How motivated are patients with type 2 diabetes to change their lifestyle? A survey among patients and healthcare
professionals. Primary Care Diabetes. (7), 1-7. doi: 10.1016/j.pcd.2015.02.001
Lundman, B & Hällgren - Graneheim, U. (2012) Kvalitativ innehållsanalys. I M Granskär & I B Höglund-Nielsen (red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (1. uppl.) (159-172). Lund: Studentlitteratur.
* Malpass, A., Andrews, R., & Turner, K. M. (2008). Patients with Type 2 Diabetes
experiences of making multiple lifestyle changes: A qualitative study. Patient Education and
Counseling, 74 (2), 258-263. doi: 10.1016/j.pec.2008.08.018
* Mier, N., Medina, A. A., & Ory, M. G. (2007), Mexican americans with type 2 diabetes: perspectives on definitions, motivators, and programs of physical activity. The Online
Preventing chronic disease, Public health research, practice, and policy, 4 (2) 1-8. Från
http://www-ncbi-nlm-nih-gov.db.ub.oru.se/pmc/articles/PMC1893123/pdf/PCD42A24.pdf
Morrato, E.H., Hill, J.O., Wyatt, H.R., Ghushchyan, V. (2007). Physical activity in U.S. adults with diabetes and at risk for developing diabetes. Diabetes Care, 30(2), 203-209.
National Accounts of Well-Being (2009). What is well-being. (new economics foundation, registered charity number 1055254) London: now economics foundation, Från
http://www.nationalaccountsofwellbeing.org/public-data/files/national-accounts-of-well- being-report.pdf
Nolan, C.J., Damm, P., & Prentki, M. (2011). Type 2 diabetes across generation: from pathophysiology to prevention and management. The Lancet, 378 (9786), 169 – 181 doi: 10.1016/S0140-6736(11)60614-4
Oberbach, A., Tönjes, A., Klöting, N., Fasshauer, M., Kratzch, J., Busse, M. W., … Blüher, M. (2006). Effect of a 4 week physical training program on plasma concentrations of inflammatory markers in patients with abnormal glucose tolerance. European Journal of
Endocrinology. 154 (4), 577-585. doi: 10.1530/eje.1.02127
Oftedal. B., Karlsen., B., & Bru, E. (2010). Life values and self-regulation behaviours among adults with type 2 diabetes. Journal of clinical nursing. 19 (17-18), 2548-2556. Doi:
10,11111j.1365-2702.2010.03243.x
Polit, D. F. & Beck, C. T. (2012). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. (9.ed) Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins.
Praet, S.F.E., Rooij, E.S.J., Wijtvliet, A., Boonman-de Winter, L.J.M., Enneking, Th., Knipers, H., ... van Loon, L.J.C. (2008). Brisk walking compared with an individualised medical fitness programme for patients with type 2 diabetes: a randomised controlled trial.
Socialstyrelsen (2015a). Centrala rekommendationer i diabetesriktlinjerna för diabetesvård. Hämtad 22 september, 2015, Från Socialstyrelsen,
http://www.sbu.se/upload/Publikationer/Content0/1/patientutbildning_vid_diabetes_fulltext.p df
Socialstyrelsen (2015b). Diabetesvård rekommendationer, bedömningar och sammanfattning. Hämtad 1 november, 2015, Från Socialstyrelsen,
http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerfordiabetesvard
Socialstyrelsen (2015c). Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011-stöd
för styrning och ledning. Hämtad 10 september, 2015, Från Socialstyrelsen,
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18484/2011-11-11.pdf
SOSFS 2012:10 Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2009:6) om bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Hämtad 20 december, 2015, från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18770/2012-6-46.pdf
Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2009). Patient utbildning vid diabetes: En
systematisk litteraturstudie. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering. Hämtad
den 21 september, 2015 från
http://www.sbu.se/upload/Publikationer/Content0/1/Intensivbehandlng_vid_dia betes_fulltext.pdf
Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2013). Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården: En handbok. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering. Hämtat 21 september, 2015, från Statens beredning för medicinsk utvärdering
The World Medical Association. (2013). World Medical Association declaration of Helsinki:
Ethnical principles for Medical research involving human subject. Hämtad 25 september,
2015, från The World Medical Association,
http://www.wma.net/en/30publications/10policies/b3/
* Tsai, J., Ford, E.S., Li, C., Zhao, G., & Balluz, L. S. (2010). Physical activity and optimal self-rated health of adults with and without diabetes. BMC Public Health, 10 (365), 1-9. doi: 10.1186/1471-2458-10-365
* van der Wulp, I., de Leeuw, J. R. J., Gorter, K. J., & Rutten, G. E. H. M. (2012). Effectiveness of peer-led self-management coaching for patients recently diagnosed with Type 2 diabetes mellitus in primary care: a randomized controlled trial. DiabeticMedicine,
29 (e390-e397). doi: 10.1111/j. 1464-5491.2012.03629.x
* van Vugt, M., de Wit, M., Bader, S., & Snoek, F. J. (in press). Does low well-being modify the effects of PRISMA (Dutch DESMOND), a structured self-management-education
program for people with type 2 diabetes? Primary Care Diabetes, (8), 1-8. doi: 10.1016/j.pcd.2015.06.008
Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2012). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan
forskning & klinisk verksamhet. (3., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Wong, P.T. P. (2011). Positive Psychology 2.0: Towards a balanced interactive well-being research. Canadian Psychology. 52(2), 69-81. doi: 10.1037/a0022511
World Health Organization. (1946). Constitution of the World health organization. American
Journal of Public Health. 36(11), 1315-1323. Hämtad 02 september, 2015 från World Health
World Health Organization. (2006). Definition and diagnosis of diabetes mellitus and intermediate hyperglycemia. Hämtad 02 September, 2015, från World Health Organization, http://apps.who.int/iris/bitstream/10665/43588/1/9241594934_eng.pdf
World Health Organization. (2015a). Diabetes mellitus. Hämtad 2 september, 2015, från World Health Organization, http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs312/en/
World Health Organization. (2015b). Health promotion. Hämtad 2 september, 2015, från World Health Organization, http://www.who.int/healthpromotion/about/organization/units/en/
World Health Organization. (2015c). Physical activity for the WHO European Region 2016 –
2025. Hämtad 19 september, 2015, från World Health Organization
http://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0010/282961/65wd09e_PhysicalActivityStrate gy_150474.pdf?ua=1
Zethelius, B., Gudbjörnsdottir, S., Eliasson, B., Eeg-Olofsson, K., & Cederholm, J. (2013) Level of physical activity associated with risk of cardiovascular diseases and mortality in patients with type 2 diabetes: report from the Swedish National Diabetes Register. European
Journal of Preventive Cardiologi. 21(2), 244-251. doi: 10.1177/2047487313510893.
Örebro universitet (2015a). Granskningsmall kvalitativa studier. Granskningsmallen är utformad och modifierad utifrån SBU:s granskningsmallar (2010 och 2012), Polit och Becks (2012) kriterier, Pace et als (2012) Mixed Method Apprasial Tool (MMAT) och Critical Appraisal Skills Program CASP© (2013). Modifierad av Ulrica Nilsson, Institutionen för Hälsovetenskap och Medicin, Örebro Universitet. Tillgänglig Blackboard, Örebro universitet. Hämtad 21 oktober, 2015
Örebro universitet (2015b). Granskningsmall för kvantitativa studier utan kontrollgrupp. Granskningsmallen är utformad och modifierad utifrån SBU:s granskningsmallar (2010 och 2012), Polit och Becks (2012) kriterier, Pace et als (2012) Mixed Method Apprasial Tool (MMAT) och Critical Appraisal Skills Program, CASP© (2013). Modifierad av Ulrica Nilsson, Institutionen för Hälsovetenskap och Medicin, Örebro Universitet. Tillgänglig Blackboard, Örebro universitet. Hämtad 21 oktober, 2015
Örebro universitet (2015c). Granskningsmall för randomiserad kontrollerad studie och observationsstudier med kontrollgrupp. Granskningsmallen är utformad och modifierad utifrån SBU:s granskningsmallar (2010 och 2012), Polit och Becks (2012) kriterier, Pace et als (2012) Mixed Method Apprasial Tool (MMAT) och Critical Appraisal Skills Program, CASP© (2013). Modifierad av Ulrica Nilsson, Institutionen för Hälsovetenskap och Medicin, Örebro Universitet. Tillgänglig Blackboard, Örebro universitet. Hämtad 21 oktober, 2015
Bilaga 1 - Sökmatris Databas
Medline
Sökord Antal träffar
Begränsningar Urval 1 Urval 2 Urval 3
S1 [ Diabetes Mellitus, Type 2] 52427 S2 [Motor Activity] OR [Physical Activity] 74613 S3 [Well- Being] 28651 S1 AND S2 AND S3 17 publication date: 2005-2015 english language all adults: 18+ years 17 10 4
Bilaga 1 - Sökmatris Databas
Cinahl
Sökord Antal träffar
Begränsningar Urval 1 Urval 2 Urval 3
S1 [Diabetes Mellitus, Type2] 24717 S2 [Physical Activity] 15047 S3 [Well-Being] OR Psychological well-being] 16566 S1 AND S2 AND S3 6 publication date: 2005-2015 english language
all adult: 18 years
Bilaga 1 - Sökmatris Databas
PsycINFO
Sökord Antal träffar
Begränsningar Urval 1 Urval 2 Urval 3
Fritext [Diabetes Mellitus Type 2] 2478 Fritext [Physical Activity] 64069 Fritext [Health] 905160 Fritext diabetes mellitus type 2 AND physical activity AND health 150 publication date: 2005-2015 english language
all adult: 18 years
15 10 2
Övriga
Manuell sökning
Ulrica Nilsson, Institutionen för Hälsovetenskap och Medicin, Örebro Universitet, 2015-04-28.
Granskningsmallen är utformad och modifierad utifrån SBU:s granskningsmallar (2010 och 2012), Polit och Becks (2012) kriterier, Pace et als (2012) Mixed Method Apprasial Tool (MMAT) och Critical Appraisal Skills Program , CASP© (2013) .
Bilaga 2
Granskningsmall för kvantitativa studier utan
kontrollgrupp
Författare, år:………..…….……. Titel:………...……..……. Antal deltagare……….………..…….… Antal kvinnor/män:………...………...……….… Ålder (medel/median & spridningsmått):………..………....… Studerat fenomen/företeelse: ……….………. ………..……….. Utfallsmått vilket/vilka och tidpunkt/-er: ……….……… ……….………….
Sammanvägd bedömning av kvalitén.
HÖG MEDEL LÅG Kommentar ……… ……… ……… ………
Bilaga 2 Anvisningar:
Alternativet ”oklart” används när uppgiften inte går att få fram från texten.
Alternativet ”ej tillämpligt” väljs när frågan inte är relevant.
Ja Nej Oklart Ej tillämpligt
1. Vetenskaplig relevans och redlighet
a) Finns en redovisning av kunskapsområdet som motiverar att genomföra studien?
b) Grundar sig forskningsfråga på en teori som förklarar vald studie och studiedesign?
c) Utgår studien från ett väldefinierat syfte? d) Finns etiskt tillstånd?
e) Finns ett relevant etiskt resonemang?
f) Anges eventuella intressekonflikter, bindningar och jäv (”declaration of interest”)?
g) Bedömer du att studiens resultat inte påverkats av intressekonflikter?
h) Framgår det var varje enskild forskare bidragit med?
2. Urval och procedur
a) Framgår inklusions- och exklusionskriterier? b) Framgår hur deltagarna rekryterades till studien? c) Är deltagarna rekryterade på ett sätt att risken för
selektionsbias är minimerat?
d) Är urvalet representativt för den företeelse/fenomen som studeras?
e) Beskrivs kontexten där deltagarna befinner sig? f) Rapporteras analys av urvalsstolek (”power-
beräkning”) för vald studiestorlek?
g) Framgår det hur många personer som exkluderades före inkluderingen?
h) Framgår hur många personer som avböjt att respektive accepterat att delta i studien? i) Finns det en tydlig beskrivning av
datainsamlingsproceduren?
j) Har forskarna kontroll över vem som besvarar utfallsmåttet/-en?
Ulrica Nilsson, Institutionen för Hälsovetenskap och Medicin, Örebro Universitet, 2015-04-28.
Granskningsmallen är utformad och modifierad utifrån SBU:s granskningsmallar (2010 och 2012), Polit och Becks (2012) kriterier, Pace et als (2012) Mixed Method Apprasial Tool (MMAT) och Critical Appraisal Skills Program , CASP© (2013) .
Bilaga 2
Ja Nej Oklart Ej tillämpligt
3 Svarsfrekvens och bortfall a) Är svarsfrekvensen acceptabel, > 80 %? b) Är orsakerna till bortfallen acceptabla?
c) Redogör forskarna för bortfallet i en bortfallsanalys?
d) R e d o g ö r s för internt bortfall, d.v.s. obesvarade frågor/påståenden?
4. Utfallmått
a) Användes validerade och reliabla utfallsmått?
b) V a r utfallsmåttet/-en relevanta för att svara på forskningsfrågan?
c) Är tidpunkten/tidpunkterna för mätning av utfallsmåtten relevanta?
d) Tar forskaren hänsyn till interbedömmarreliabiliteten?
e) Vid upprepade mätningar tar forskaren hänsyn inlärningseffekten?
5. Resultat
a) Baseras resultatet på enbart i förväg definierade utfallsmått och subgruppsanalyser?
b) Redovisas studiepopulationen på ett adekvat sätt?
c) R e d o v i s a s resultaten på ett adekvat sätt, numeriskt och grafiskt?
d) H a r resultaten beräknats med lämplig statistisk analysmetod?
6. Kritiskt förhållningssätt
a) Redogör forskarna för begränsningar/svagheter i studien?
b) Diskuterar och belyser forskarna resultaten utifrån befintlig kunskap/forskning?
c) Diskuterar forskarna studiens generaliserbarhet? d) Finns förlag redovisat på fortsatt forskning? e) Framgår kliniska implikationer utifrån studiens
resultat?
Bilaga 3
Granskningsmall för kvalitativa studier
Författare, år: ………. Titel: ……….…. Antal deltagare: ……….………..…… Antal kvinnor/män: ………...………. Ålder (medel/median & spridningsmått): ………...… Studerat fenomen/företeelse: ………. ………...…… Kvalitativ metod: ……….………..
Sammanvägd bedömning av kvalitén.
HÖG MEDEL LÅG Kommentar: ……… ……… ……… ……… ……… ……… ……… ……… ………
Bilaga 3
Anvisningar:
Alternativet ”oklart” används när uppgiften inte går att få fram från texten.
Alternativet ”ej tillämpligt” väljs när frågan inte är relevant.
Ja Nej Oklart Ej tillämpligt
1. Vetenskaplig relevans och redlighet
a)Finns en redovisning av kunskapsområdet som motiverar att genomföra studien?
b) Grundar sig forskningsfråga på en teori/teoretisk perspektiv som förklarar vald studie och studiedesign? c) Är syftet med studien tydligt uttryckt?
d) Finns etiskt tillstånd?
e) Finns ett relevant etiskt resonemang?
f) Framgår det var varje enskild forskare bidragit med?
2. Urval och procedur
a) Framgår inklusions och exklusionskriterier? b) Framgår hur deltagarna rekryterades till studien? c) Är urvalet lämpligt för den företeelse/fenomen som
studeras?
d) Beskrivs kontexten där deltagarna befinner sig? e) Framgår hur datainsamlingen går till (t.ex.
intervjuer, observationer, focusgrupper)? f) Framgår vem som genomför datainsamlingen? g) Är relationen forskare/deltagare tydligt beskriven? h) Framgår hur många personer som avböjt att
respektive accepterat att delta i studien?
3. Analys
a) Ä ranalysen tydligt beskriven?
b) Är analysförfarandet re le vant i relation till datainsamlingsmetod?
c) Finns exempel på hur analysen gått till?
d) Redogörs för vem/vilka som utför analysen? e) Redovisar forskarna sin förförståelse?
Bilaga 3
4. Resultat/fynd
a) Är resultatet/fynden logiska? b) Är resultatet/fynden begripliga? c) Svarar resultatet/ fynden på syftet?
d) Redovisas resultatet/fynden med representativa citat? e) Presenteras resultatet/fynden på ett sätt att relationen mellan kategorier/tema är tydliga?
f) Redovisas resultatet/fynden i förhållande t i l l ett teoretiskt perspektiv?
g) Genereras hypotes/teori/modell?
5. Kritiskt förhållningssätt
a) För forskaren ett kritiskt resonemang kring sin
egen roll och inflytande under analysprocessen?
b) Diskuterar och belyser forskarna resultaten/fynden utifrån befintlig kunskap/forskning?
c) Diskuterar forskarna begräsningar/svagheter
med studien?
d) Diskuterar forskarna resultatet/fyndens överförbarhet till liknande eller andra kontexter?
e) Redovisas förslag på fortsatt forskning?
Ulrica Nilsson, Institutionen för Hälsovetenskap och Medicin, Örebro Universitet, 2015-04-28.
Granskningsmallen är utformad och modifierad utifrån SBU:s granskningsmallar (2010 och 2012), Polit och Becks (2012) kriterier, Pace et als (2012) Mixed Method Apprasial Tool (MMAT) och Critical Appraisal Skills Program , CASP© (2013) .
Bilaga 4
Granskningsmall för randomiserad kontrollerad
studie och observationsstudier med kontrollgrupp
Författare, år: ……….……….
Titel: ……….
Antal studiedeltagare (totalt & per grupp): ………
Antal kvinnor/män (totalt & per grupp): ……….………..………
Ålder (medel/median & spridningsmått): ……….….……
Intervention/exponering: ……….
Kontroll: ………...
Primärt utfallsmått och tidpunkt/-er: ………
………..
Sekundärt utfallsmått vilket/vilka och tidpunkt/-er: ………...
………...
Sammanvägd bedömning av kvalitén. HÖG MEDEL LÅG Kommentar ……… ……… ……… ……… ……….
Bilaga 4 Anvisningar:
Alternativet ”oklart” används när uppgiften inte går att få fram från texten.
Alternativet ”ej tillämpligt” väljs när frågan inte är relevant.
Ja Nej Oklart Ej tillämpligt
1. Vetenskaplig relevans och redlighet
a) Finns en redovisning av kunskapsområdet som motiverar att genomföra studien?
b) Grundar sig interventionen/exponeringen på en teori som förklarar varför den leder till effekter av valda utfallsmått?
c) Utgår studien från ett väldefinierat syfte? d) Finns etiskt tillstånd?
e) Finns ett relevant etiskt resonemang?
f) Är studien inrapporterad i någon databas för kliniska studier tex https://clinicaltrials.gov/?
g) Anges eventuella intressekonflikter, bindningar och jäv (”declaration of interest ”)?
h) Bedömer du att studiens resultat inte påverkats av intressekonflikter?
i) Framgår det var varje enskild forskare bidragit med?
2. Urval
a) Framgår inklusions- och exklusionskriterier?
b) Framgår när och hur personerna tillfrågades att delta i studien?
c) Framgår hur många personer som avböjde respektive accepterade att delta i studien? d) Rapporteras analys av urvalsstolek (”power-
beräkning”) för vald studiestorlek?
e) Framgår det hur många personer som exkluderades före inkluderingen?
f) Var grupperna vid baslinjemätningen likvärdiga avseende egenskaper som kan påverka resultatet (t ex ålder, kön, sjukdom, funktion, hälsa)?
Bilaga 4
Ja Nej Oklart Ej tillämpligt
3. Intervention / exponering
a) Är interventionen tydligt beskriven så den är möjlig att återupprepa?
b) Framgår hur kontrollgruppen vårdades/behandlades?
c) Framgår det vem som implementerade interventionen?
d) Var forskaren/forskarna omedvetna (blindade) för vilken grupp deltagarna tillhörde?
e) Var den/de som vårdade studiedeltagarna omedvetna (blindade) för vilken grupp deltagarna undersökta tillhörde?
f) Var studiedeltagarna omedvetna (blindade) för vilken grupp de tillhörde?
g) Användes en randomiseringsmetod som på ett acceptabelt sätt minimerar risken för manipulation? h) Randomiseringsmetod som beskrivs och användes är tillfredställande för att minimera snedfördelning mellan grupper?
4. Bortfall och följsamhet
a) Finns det en tydlig beskrivning av datainsamlingsproceduren?
b) Går det att följa deltagarnas väg genom studien t ex i ett flödesschema?
c) Var bortfallet lika stort inom grupperna?
d) Är orsakerna till bortfallen acceptabla?
e) Var andelen deltagare som fullföljde studien acceptabel, > 80 %?
5. Utfallmått
a) Mättes utfallet med validerade och reliabilitetstestade utfallsmått?
b) Mättes utfallsmåtten innan interventionen
/exponeringen genomfördes dvs baslinjemätning?
c) Var det primära utfallsmåttet relevant för att få svar på forskningsfrågan?
d) Var det/de sekundära utfallsmåtten relevant för att få svar på forskningsfrågan?
e) Är tidpunkten/tidpunkterna för mätning av utfallsmåtten relevanta?
Bilaga 4
Ja Nej Oklart Ej tillämpligt
f) Tar forskaren hänsyn till interbedömmarreliabiliteter? g) Tar forskaren hänsyn till
intrabedömmarreliabiliteter?
6. Resultat
a) Baseras resultatet på enbart i förväg definierade utfallsmått och subgruppsanalyser?
b) Redovisas resultaten på ett adekvat sätt, numeriskt och grafiskt?
c) Har resultaten beräknats med lämplig statistisk analysmetod?
d) Var den minsta kliniskt relevanta effekten definierad på förhand?
f) Rapporterades komplikationer på ett tillfredsställande sätt?
7. Kritiskt förhållningssätt
a) Redogör forskarna för begränsningar/svagheter i studien?
b) Diskuterar och belyser forskarna resultaten utifrån befintlig kunskap/forskning?
c) Diskuterar forskarna studiens generaliserbarhet? d) Finns förslag redovisat på fortsatt forskning? e) Framgår kliniska implikationer utifrån studiens
resultat?
Bilaga 5 Artikelmatris
1. Författare, artikelns titel, tidskrift, Land
Syfte Metod och design Värdering Resultat
Dyson, P.A., Beatty, S., & Matthews, D.R. (2010). An assessment of lifestyle video education for people newly diagnosed with type 2 diabetes