Med tanke på distriktssköterskans viktiga roll i det hälsofrämjande arbetet kan denna studie ge ett viktigt bidrag till förståelsen av behovet att utveckla hälsosamtal för nyanlända personer.
Distriktsköterskans erfarenheter och upplevelser belyses för att få en förståelse för deras arbetssituation.
Fortsatt utbildning anses nödvändig då kunskap är nyckeln till en säkrare och bättre vård samt viktig så att distriktssköterskan kan bevara sin kompetens. Informanterna upplevde att de inte hade
tillräckligt med tid eller erfarenhet och var rädda att fråga nyanlända för mycket om deras psykiska mående då de inte var säkra på att de kunde hantera vad de skulle få reda på. Jane Watsons (1993) teori om transpersonell omsorg uppenbaras i ögonblickets möte mellan personer. För att detta ska kunna ske behöver sjuksköterskan god självkännedom vilket informanterna i studien hade. Dock anser jag att mer kommunikation och samarbete mellan sjuksköterskor/distriktsköterskor är ett måste eftersom Sverige aldrig tagit emot så många nyanlända personer som vi gör nu.
Uppsatsen visar på brister i vården av de nyanlända samt många idéer på förbättringar. Förhoppningen är att uppsatsen ska bidra till ökad kunskap och starta en tankeprocess hos
distriktssköterskor, därför kommer den att skickas ut till intresserade enhetschefer och jag är ombedd att presentera min uppsats på två vårdcentraler och en flyktingmottagning när den är klar. Uppsatsen ligger rätt i tiden och kan förhoppningsvis bidra till att hjälpa distriktssköterskor och andra personer som arbetar med nyanlända med tankar och idéer. Ytterligare studier inom ämnet kan behövas då studien begränsades till ett län. Det är möjligt att distriktssköterskans upplevelser och erfarenheter ter sig olika i olika län och i mindre eller större samhällen/städer. Sjuksköterskorna i studien arbetar i invandrartäta, mångkulturella städer. En studie i städer med få invandrare vore intressant att genomföra för att se eventuella skillnader. Framtida forskning där de nyanlända får berätta sina upplevelser av hälsosamtalet är ett angeläget område.
26 En av de slutsatser som kan dras till följd av studiens resultat är att när så lite tid ges till hälsosamtal så missas viktiga delar i patientens psykiska mående vilket ibland fick sjuksköterskorna att känna sig stressade och att de inte hann med. Sjuksköterskorna såg möjligheter i mötena med den nyanlände och försökte ändå att arbeta hälsofrämjande. Sjuksköterskorna trivdes bra och var positiva till sitt arbete. Deras önskemål om utveckling av hälsosamtalet blir förhoppningsvis till verklighet tack vare deras starka viljor och brinnande engagemang.
Referenslista
Andrews, M M., Boyle, J S. (1998). Transcultural Concepts in Nursing Care. Philadelphia, New York, Baltimore: Lippincot, Williams & Willkins.
Barbosa da Silva, A. & Ljungqvist, M. (2003). Vårdetik för ett mångkulturellt Sverige. Lund: Studentlitteratur.
Bergman, A-L. & Rising, I. (2006). Distriktssköterskans uppdrag; m fl. Vårdförbundet, Distriktssköterskeföreningen, Fammi.
Bergstrand, M. (2000). Hälsorådgivande samtal – kommunikativa strategier i samspel mellan distriktssköterska och patient (akademisk avhandling för filosofie doktorsexamen, Stockholms universitet).
Björk Brämberg, E., Nyström, M., & Dahlberg, K. (2010). A qualitative study of immigrant women and their experiences. International Journal of Studies on Health and Well - being. DOI:
10.3402/QHW. V5I
Brilowski, G. A., & Wendler. M. C. (2005). An evolutionary concept analysis of caring. Journal of Advanced Nursing 50. (6), 641–650.
Davies, A., Basten, A., Frattini, C. (2006) Migration: A Social Determinant of the Health of
Migrants. International Organization for Migration (IOM); Migration Health Department, Geneva, Switzerland.
27 Distriktssköterskans kompetensbeskrivning. (2008). [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.swenurse.se/globalassets/publikationer/kompetensbeskrivningar-publikationer/distriktskoterksa.kompbeskr.webb.pdf (2015-09-10).
Ekblad, S., Linander, A., & Asplund, M. (2012). An exploration of the connection between two meaning perspectives: an evidence-based approach to health information delivery to vulnerable groups of arabic- and somali-speaking asylum seekers in a swedish context. Global Health Promotion; 19(3): 21–31.
Envall, E. (2014). Vård för papperslösa - Vård som inte kan anstå, dokumentation och identifiering vid vård till personer som vistas inlandet utan tillstånd. Socialstyrelsen: Stockholm. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19381/2014-2-28.pdf. (2015-10-14).
Fatahi, N., Hellström, M., Skott, C., & Mattson, B. (2008). General practitioners0 views on consultations with interpreters: A triad situation with complex issues. Scandinavian Journal of Primary Health Care. 26, 40–45.
Lundman, B. & Graneheim, U. H. (2012) Kvalitativ innehållsanalys. I Tillämpad forskning inom hälso- och sjukvård. (Granskär M. & Höglund-Nielsen B. red.), Studentlitteratur, Lund.
Hammar, T. (2015). Migrant. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.ne.se.proxy.ub.umu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/invandrare (2015-10-14).
Hjelm, K. (2013). Kommunikation med eller utan tolk. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.vardhandboken.se/Texter/Bemotande-i-vard-och-omsorg-transkulturellt-perspektiv/Kommunikation-med-eller-utan-tolk/ (2015-10-14).
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2.a uppl. Lund: Studentlitteratur.
28 Jervas, G. (1995). ”Migration ur sändar- respektive mottagarperspektiv”. I Migrationsexplosionen. Bakgrund och alternativ till den felslagna flyktingpolitiken. SNS Förlag ISBN 91-7150-601-2.
Lag om hälso- och sjukvård åt asylsökande (SFS 2008:344). Stockholm: Socialdepartementet.
Lingfors, H., Lindström, K., Persson, L-G., Bengtsson, C., & Lissner, L. (2001). Evaluation of ”Live for Life”, a health promotion programme in the County of Skaraborg, Sweden. Journal of
Epidemology and Community Health 2001 55, 277-282.
Lingfors, H., Lindström, K., Persson, L-G., Bengtsson, C., & Lissner, L. (2003). Lifestyle changes after a health dialogue. Results from the Live for Life health promotion programme. Scandinavian Journal of Primary Health Care 21, 248-252.
Marmot, M. (2006). Health in an unequal world. The Lancet, 368 (9552), 2081-2094.
Melander, G. (2015). Asyl. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.ne.se.proxy.ub.umu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/asyl (2015-09-13).
Migrationsverket. (2014a). Prognosutfall ställer krav på mottagandet. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.migrationsverket.se/Andra-aktorer/Landsting/Nyhetsarkiv/Aktuellt-for-landsting/2014-07-24-Prognosutfall-staller-krav-pa-mottagandet.html (2015-09-06).
Migrationsverket. (2014b). Hälso- och sjukvård. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Skydd-och-asyl-i-Sverige/Fordig-som-ar-vuxen-och-har-sokt-asyl/Halso--och-sjukvard (2015-09-05).
Migrationsverket. (2015a). Historik. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.migrationsverket.se/info/1764.html (2015-09-07).
Migrationsverket. (2015b). Statistik. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Statistik.html (2015-09-05).
29 Migrationsverket. (2015c). Statistik. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Statistik.html (2015-10-14).
Nyman, K. (2011). Hälsosamtal med distriktssköterska gör de äldre friskare – men cheferna bromsar. [Elektronisk]. Tillgänglig: https://www.vardfokus.se/webbnyheter/2010/11/halsosamtal-med-distriktsskoterska-gor-de-aldre-friskare--men-cheferna-bromsar/ (2015-11-16).
Persson, M. & Friberg, F.(2009). The dramatic encounter: experiences of taking part in a health conversation. Journal of Clinical Nursing, 18(4), 520-528.
Polit, D.F., & Beck, C.T. (2008). Nursing research: Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. Philadelphia: Lippincott.
Robert, T., Trotter II. (2012). Qualitative research sample design and sample size: Resolving and unresolved issues and inferential imperatives. Department of Anthropology, 575 East Pine Knoll Drive, Northern Arizona University, Flagstaff, AZ 86011, USA
Rosenberg, E., Seller, R., & Leanza, Y. (2007). Doctor- patient communication in primary care with an interpreter: Physician perceptions of professional and family interpreters. Patient
Education and Counseling. 67(3), 286–292.
Sandelowski, M. (2000). Whatever happened to qualitative description? Research in Nursing and Health, 23(4), 334-340
Shannon, P., O’Dougherty, M., & Mehta, E. (2012). Refugees’ perspectives on barriers to
communication about trauma histories in primary care. Mental Health in Family Medicine 9:47–55.
SOSFS 2011:11. Individuellt hälsosamtal. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.socialstyrelsen.se/vardochomsorgforasylsokandemedflera/halsoundersokning/samtal (2015-09-10).
30 Socialstyrelsen. Hälsoundersökning av asylsökande. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.socialstyrelsen.se/vardochomsorgforasylsokandemedflera/halsoundersokning (2015-10-19).
Statistiska centralbyrån (2010). Statistik. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.scb.se/Statistik/BE/BE0101/2010A01L/In_och_utvandring.pdf (2015-09-09).
Statistiska centralbyrån (2013). Invandringen på rekordhög nivå. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/artiklar/invandringen-pa-rekordhog-niva/ (2015-09-09).
Statistiska centralbyrån (2015).Befolkningsstatistik, 1:a halvåret 2015. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Behallare-for-Press/393217/ (2015-09-09).
Suurmond, J., Seeleman, C., Rupp, I., Goosen, S., & Stronks, K. (2010). Cultural competence among nurse practitioners working with asylum seekers. Nurse Education Today; 30: 821–826.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Watson, J. (1993). En teori för omvårdnad. Omvårdnad och humanvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Wilhelmsson, S. & Lindberg, M. (2009). Health promotion: Faciliators and barriers perceived by district nurses. International Journal of Nursing Practice. 15(3), 156- 163.
Öhman, M. & Söderberg, S. (2004). District Nursing – sharing an understanding by being present: Experiences of encounters with people with serious chronic illness and their close relatives in their homes. Journal of Clinical Nursing. 13, 858-66.
Mall för hälsoundersökning – Vuxna över 18 år
Information ska ges om den undersöktes möjlighet att få del av hälso- och sjukvård och tandvård samt hur man gör för att komma i kontakt med vården.
1. Individuellt hälsosamtal
Vårdcentral/mottagning……….. Undersökningsdatum (år-mån-dag)……… Patient ID Födelsedata/personnummer……….... Kön (M/K)………..Namn (efternamn, förnamn)………...
Adress, tel.nr………... ……… LMA-nummer (xx-xxxxxx)……… Flykting-/ invandrarstatus Asylsökande Kvotflykting Anknytning till flykting Asylsökande som fått uppehållstillstånd men inte gjort en hälsoundersökning under asyltiden Person som vistas i Sverige utan tillstånd Annat………..
Aktuella familjeförhållanden Ensamstående………..
Gift/sambo………...
Barn (finns var, hälsotillstånd)………
Barnet/barnens ålder………....
Övrig släkt, bekant, god vän………
Bostadsförhållande – hur många bor i hushållet, ålder etc. ………
Annat……… Yrkesverksamhet Yrke, arbete ……… Bakgrundsfaktorer Födelseland………... Transitland………..
Huvudsakligt vistelseland (om annat än födelseland)………
Språk………...
När lämnade du hemlandet (år-mån)………..
Har du bott i flyktingläger – vilket……….
När kom du till Sverige………...
Har du bott någon annanstans i Sverige………..
2 Medicinska frågor
Känner du dig frisk – om nej, vilka besvär har du………. Ja Nej Har du tidigare vårdats på sjukhus………. Ja Nej
När (år-mån-dag)……….Var………För vad……….
Har du i ditt hemland sökt läkare för sjukdom – vilken sjukdom……….. Ja Nej Tar du någon medicin – vilken/vilka….………. Ja Nej Är du allergisk/överkänslig – mot vad/vilka besvär………... Ja Nej Tål du all mat……….. Ja Nej Andra besvär eller sjukdomar………. Ja Nej Senaste menstruation (år-mån-dag)………
Finns behov av vidare medicinsk kontakt……….. Ja Nej Psykisk ohälsa/trauma Har du mardrömmar eller sömnsvårigheter……… Ja Nej Har du bevittnat/utsatts för våld, andra former av övergrepp eller direkta krigshandlingar……….. Ja Nej Finns anhöriga kvar i hemlandet……… Ja Nej Har du varit separerad från make/maka/barn……….. Ja Nej Har anhöriga dödats under krig eller vid flykt……… Ja Nej Har du ett stödjande nätverk kring dig av släktingar/vänner……….. Ja Nej Finns behov av vidare psykiatrisk kontakt………. Ja Nej Infektioner och smittskydd Tarminfektioner Aktuella symtom: diarré, buksmärtor eller blodig avföring……….. Ja Nej Tuberkulos Har du ett eller flera av följande symtom: Långvarig hosta (mer än tre veckor)………
Feber……….
Avmagring, mer än 5 kg de senaste 6 månaderna………
Nattliga svettningar………..
Lokal lymfkörtelsvullnad……….
Har du själv haft/misstänks ha tuberkulos (TB)……… Ja Nej Har någon anhörig eller annan nära kontakt haft tuberkulos eller kontrollerats på grund av misstänkt tuberkulos (TB)……….. Ja Nej Vistelse i flyktingläger……… Ja Nej Vistelse i fängelse………... Ja Nej Hiv Har du fått blodtransfusion………. Ja Nej När (år-mån-dag) ……….Var………
Har du använt narkotika intravenöst………... Ja Nej
3
2. Provtagning
Smittskyddsprover – gäller alla
HIV-test Pos Neg Kommentar………..
HBsAg. Pos Neg Kommentar………..
Anti-HCV Pos Neg Kommentar………..
Syfilis-screening (enligt lokalt laboratorium) Pos Neg Kommentar………..
Rubella-serologi (kvinnor i fertil ålder)Pos Neg Kommentar………..
Tuberkulintest (alternativt IGRA-test) Gäller alla som kommer från länder med hög* risk för tuberkulos samt vistelse i riskutsatta miljöer som fängelser, krigsområden och flyktingläger eller där det finns andra skäl att misstänka förhöjd risk för tuberkulos. *Riskländer för tuberkulos: http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/smittskydd-och-sjukdomar/vaccinationer/vacciner-a-o/hepatit-b/risklander-tuberkulos-och-hepatit-b/ Avläsning av tuberkulintest – görs efter 72 timmar Antal mm.…….. Kommentar………..
IGRA-test Pos Neg Kommentar……….
Lungröntgen – om tuberkulintest ≥ 10 mm (för immunsupprimerade personer om tuberkulintest ≥ 6 mm) – eller vid positiv IGRA-test – eller annat som framkommer vid hälsoundersökningen som ger misstanke om exposition för tuberkulossmitta eller förekomst av tuberkulos Patologiska lungförändringar Normala Kommentar……….
Remiss till TB-specialist Vid tuberkulintest enligt ovan (eller positiv IGRA-test) samt ett av följande: – patologiska fynd på lungröntgen – normal lungröntgen men med riskfaktorer för tuberkulos – eller annat som framkommer vid hälsoundersökningen som ger misstanke om exposition för tuberkulossmitta eller förekomst av tuberkulos Riskfaktorer för tuberkulos: se sid. 10 i https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationer/Rekommendationer-for-preventiva-insatser-mot-tuberkulos--halsokontroll-smittsparning-och-vaccination/ Remiss till TB-specialist (lungröntgen ska vara gjord innan)……… Ja Nej Övriga smittskyddsprover vid klinisk misstanke på infektion Bakt. odling från faeces Pos, vilket agens…………Neg Ej utfört Faecesmikroskopi (cystor + maskägg) Pos, vilket agens…………Neg Ej utfört Bakt. odling från sår eller hudlesion, Pos, vilket agens…………Neg Ej utfört ange lokalisation………..
Annan odling vid särskild indikation………..
Övrig provtagning Individuella prover vid särskild indikation t.ex. blodstatus, urinstatus, S-ALAT………...
……….
4 ___________________________________________________________________________
3. Kroppsundersökning (läkarundersökning)
Görs om anledning finns utifrån samtalet, provsvaren eller misstanke om sjukdom
samt på gravida………
___________________________________________________________________________ Sammanfattning och bedömning av inkommande provsvar samt handläggning ___________________________________________________________________________
Åtgärder
Behov av uppföljning? Ja Nej Om ja, av vilken orsak/orsaker: Kroppslig sjukdom………...Handikapp………
Psykisk sjukdom/trauma/missbruk………...
Sjukdom enligt smittskyddslagen……….
Annan orsak………..
Finns behov av hjälpmedel……….. Ja Nej Var: Vårdcentral………...
Mödrahälsovård………
Specialistvård………...
Annat.………... Finns tecken på sjukdom/handikapp som kräver vård under längre tid? Ja Nej
5
INTERVJUFRÅGOR Bilaga 2
1. Ålder och kön?
2. Hur länge har du varit Distriktssköterska?
3. Hur lång erfarenhet har du av att arbeta med nyanlända personer? 4. Vad heter din vårdcentral?
5. Hur många patienter är listade hos er?
6. Hur stor del av din tjänst arbetar du som asylsjuksköterska? 7. Har du själv valt att arbeta med nyanlända på din arbetsplats? 8. Har ni en specifik flyktingmottagning?
9. Vad är ert uppdrag i flyktingmottagandet?
10. Hur samarbetar ni med Migrationsverket, andra flyktingmottagningar, läkare, psykologer med mera?
11. Hur genomför ni hälsosamtalet på din arbetsplats?
12. Har du funderat på olika sätt att genomföra hälsosamtalet? 13. Behövs kompetenshöjning inom detta område?
14. Är det något mer du vill tillägga som jag inte frågat om?
Följdfrågor vid behov: Kan du utveckla det?
Hur menar du då? Hur kände du då? På vilket sätt?
Frågorna ovan bör svara på:
Upplevelser av att arbeta med nyanlända Upplevt stöd från ledning och Migrationsverket
Upplevelser av att använda de frågeformulär som finns
Tankar om utveckling som i sin tur bör svara på uppsatsens syfte
Syftet med magisteruppsatsen är att beskriva Sjuksköterskors erfarenheter av hälsosamtalet tillsammans med nyanlända personer.
6 Bilaga 3