Nedanstående implikationer bedöms viktiga för sjuksköterskan inom barnhälsovården för att främja en trygg anknytning och stärka föräldrar som adopterar i föräldrarollen, samt ge stöd och trygghet och därigenom främja hälsa och välbefinnande för hela familjen.
• Inleda en kontakt med föräldrar som väntar på att adoptera.
• Skapa en vårdande relation för att minska oro och stärka föräldrar i föräldrarollen.
• Medvetandegöra komplexiteten och den extra dimension som en adoption innebär.
• Minska föräldrars känsla av utanförskap och det lidande som därigenom skapats. • Möta föräldrar med lyhördhet och engagemang.
• Ge praktiskt, emotionellt och psykosocialt stöd.
• Vara uppmärksam på barnet, föräldern och familjens hälsa och välbefinnande. • Synliggöra barnhälsovårdssjuksköterskans förebyggande arbete till förbättrad
REFERENSER
Adoptionscentrum (2016). Länderna.
https://www.adoptionscentrum.se/sv/Adoption/Landerna/ [2017-09-12]
Ahnquist, J. & Sylwan, L. (red.) (2014). Föräldrar spelar roll. (Statens folkhälsoinstitut). Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/f/foraldrar- spelar-roll-vagledning-i-lokalt-och-regionalt-foraldrastodsarbete/ [2017-09-09]
Barnen framför allt (2017). Adoption. Länder. http://www.bfa.se/Lander.html [2017-09- 12]
Barnens vänner (2014). Länder. http://www.bvadopt.se/Adoption/Lander [2017-09-12] Barone, L. & Lionetti, F. (2011). Attachment and emotional understanding: a study on late-adopted pre-schoolers and their parents. Child Care Health Development, 38(5), ss. 690-696. Doi: 10.1111/j.1365-2214.2011.01296
Barone, L., Lionetti, F. & Green, J. (2017). A matter of attachment? How adoptive parents foster post-institutionalized children’s social and emotional adjustment. Attachment and Human Development, 19(4), ss. 323-339.
Broberg, A., Risholm Mothander, P., Granqvist, P., Ivarsson, T. (2009). Anknytning i praktiken. Tillämpningar av anknytningsteorin. Stockholm: Natur & Kultur. 428 s. Codex. Regler och riktlinjer för forskning (2017). Forskarens etik. http://www.codex.vr.se/forskarensetik.shtml [2017-10-01]
Codex. Regler och riktlinjer för forskning (2017). Att hantera data och forskningshandlingar. http://www.codex.vr.se/Datamaterial.shtml [2017-10-01]
Codex. Regler och riktlinjer för forskning (2017). Att publicera forskningsresultat. http://www.codex.vr.se/etik2.shtml [2017-10-01]
Dahlberg, K. (2014). Att undersöka hälsa och vårdande. Stockholm: Natur och Kultur. 208 s.
Dahlberg, K., Dahlberg, H & Nyström, M. (2008). Reflective lifeworld research. Lund: Studentlitteratur. 370 s.
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa & vårdande i teori och praxis. Stockholm: Natur & Kultur. 344 s.
Dahlberg, K., Segesten, K., Nyström, M., Suserud, B-O., & Fagerberg, I. (2003). Att förstå vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur. 134 s.
DeJong, M., Hodges, J. & Malik, O. (2016). Children after adoption: Exploring their psychological needs. Clinical child Psychology and Psyciatry. 21(4), ss. 536–550. DOI:10.1177/1359104515617519
Distriktssköterskeföreningen i Sverige (2008). Kompetensbeskrivning legitimerad
sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen
distriktssköterska. http://www.swenurse.se/globalassets/publikationer-svensk- sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-
publikationer/distriktskoterksa.kompbeskr.webb.pdf [2017-09-02] Eriksson, K. 1994. Den lidande människan. Stockholm: Liber AB. 115 s.
Follan, M. & McNamara, M. (2013). A fragile bond: adoptive parents’ experiences of caring for children with a diagnosis of reactive attachment disorder. Journal of Clinical Nursing, 23(7), ss. 1076-1085. Doi: 10.1111/jocn.1234
Fossum, B. (red). (2013). Kommunikation: Samtal och bemötande i vården. Lund: Studentlitteratur. Framgångsrika kommunikationsmodeller ss. 199–221.
Kasen, A. (2013). Patient och sjuksköterska i en vårdande relation. I L.Wiklund Gustin & I. Bergbom (Red.), Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. ss. 99–111. Lund: Studenlitteratur.
Kjellström, T., Håkansta, C. & Hogstedt, C. (2005). Folkhälsa, hållbar utveckling och globalisering. Statens folkhälsoinstitut. 262 s. http://lgdata.s3-website-us-east- 1.amazonaws.com/docs/1829/956774/Folkhalsa__hallbar_utveckling_och_globalisering .pdf [2017-09-22]
Lionetti, F. (2014). What promotes secure attachment in early adoption? The protective roles of infants’ temperament and adoption parents’ attachment. Journal of the Society for Emotion and Attachment Studies, 16(6), ss. 573-589.
doi: 10.1080/14616734.2014.959028
Lionetti, F., Pastore, M. & Barone L. (2015). Parenting Stress: The Roles of Attachment States of Mind and Parenting Alliance in the Context of Adoption. Parenting Science and Practice. 15(2), ss. 75–91. Doi: 10.1080/15295192.2015.1020142
Lundman, B. & Hällgren Graneheim, U. (2012). Kvalitativ Innehållsanalys. I Granskär, M. & Höglund-Nielsen, B. (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur, ss. 187-201.
McAndrew, B. & Malley-Keighran, M-P. O. (2017). ‘She didn’t have a word of English; we didn’t have a word of Vietnamese’: Exploring parent experiences of communication with toddlers who were adopted internationally. Journal of Communication Disorders, 68(20), ss. 89-102.
Murphy, N. (2009). Facilitating attachment after international adoption. The American Journal of Maternal/Child Nursing, 34(4), ss. 210-215.
Doi: 10.1097/01.NMC.0000357911.10606.63
Myndigheten för familjerätt och föräldraskaps stöd (MFOF) (2013). Anknytning http://www.mfof.se/Publikationer/MIA-Info/Nr1_2013/Anknytning/ [2017-09-18] Myndigheten för familjerätt och föräldraskaps stöd (MFOF) (2014). Kort om 1993 års Haagkonvention. http://www.mfof.se/sv/Publikationer/MIA-Info/MIA-Info-2014--- 1/Kort-om-Haagkonvention/ [2017-09-18]
Palacio, J., Román, M., Moreno, C. & Leon, E. (2009). Family context for emotional recovery in internationally adopted children. International Social Work. 52(5), ss. 609– 620. Doi: 10.1177/0020872809337679
Pellmer, K., Wramner, B. & Wramner, H. (2012). Grundläggande folkhälsovetenskap. Stockholm: Liber. 253 s.
Polit, D. F. & Beck, C. T. (2017). Nursing research: Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. (10th.ed.) Wolters Kluwer: Philadelphia. 784 s.
Rikshandboken (2015). Adoptivbarns anknytning [Anknytning, utveckling, inskolning m.m.] http://www.rikshandboken-bhv.se/Texter/Anknytning-utveckling-inskolning- mm/Adoptivbarns-anknytning/ [2017-09-18]
Rikshandboken (2015). Barnhälsovård för adoptivbarn efter ankomsten, [Barnhälsovård vid adoption] http://www.rikshandboken-bhv.se/Texter/Barnhalsovard- vid-adoption/Barnhalsovard-for-adoptivbarn-efter-ankomsten/ [2017-09-18]
Rikshandboken (2015). Barn som är äldre än cirka 2 år vid adoptionstillfället [Anknytning, utveckling, inskolning m.m.] http://www.rikshandboken- bhv.se/Texter/Anknytning-utveckling-inskolning-mm/Barn-som-ar-aldre-an-cirka-2-ar- vid-adoptionstillfallet/ [2017-09-18]
Rikshandboken (2015). Teamarbete i barnhälsovården. http://www.rikshandboken-
bhv.se/Texter/BHV-team/Teamarbete-i-barnhalsovarden/ [2017-11-10]
Rikshandboken (2015). Vägen till adoption [Adoptionen] http://www.rikshandboken- bhv.se/Texter/Adoptionen/Vagen-till-adoption/ [2017-09-18]
Rykkje, L. (2007). Intercountry adoption and nursing care. Scandinavian Journal of Caring Science, 21(4), ss. 507-514.
Socialstyrelsen (2014) Föräldraskap genom adoption. Handledning för föräldrautbildare och samtalsledare.
http://mfof.se/Documents/publikationer/foraldraskap-genom-adoption-handledning.pdf [2017-09-29]
Socialstyrelsen (2010). Internationella adoptioner. Nya krav på blivande adoptivföräldrar. http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-12- 19/sidor/default.aspx [17-09-09]
Smit, E. M. (2010). International Adoption Families: A Unique Health Care Journey. Pediatric Nursing, 36(5), ss. 253–258.
Statistiska centralbyrån (2013). Internationella adoptioner. https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Internationella-adoptioner-minskar/ [17- 09-09]
Tirella, L.G., Tickle-Degnen, L., Miller, L.C. & Bedell, G. (2012). Parent Strategies for Addressing the Needs of Their Newly Adopted Child. Physical & Occupational Therapy in Pediatrics. 32 (1). ss. 97–110. Doi: 10.3109/01942638.2011.610434
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. https://publikationer.vr.se/produkt/god- forskningssed/ [17-10-01]
Wennerberg, T. (2010). Vi är våra relationer. Om anknytning, trauma och dissociation. Stockholm: Natur & Kultur. 299 s.