Genom att ta del av resultatet i denna studie kan barnmorskan få en ökad förståelse för vad kvinnorna anser att stödet för dem innebär samt hur det upplevs. Den kunskap barnmorskan får kan hon använda vid mötet av kvinnor med pågående missfall eller vid mötet av en kvinna i en annan livssituation, där kvinnan tidigare genomgått ett missfall. Om barnmorskor och annan vårdpersonal kan ta del av denna studie kan deras kunskap om kvinnors upplevelser av stödet vid tidigt missfall öka samt att de kan ha det i åtanke när de vårdar kvinnor. Det är av vikt att bemöta alla kvinnor med hänsyn utifrån deras behov och ge dem personcentrerad vård. Efter att ha genomfört denna studie har frågor väckts om vilken kunskap som egentligen finns angående kvinnor som genomgår tidiga missfall. Det är av vikt att ta reda på vad barnmorskor har för syn på kvinnors behov av stöd vid tidigt missfall. På så sätt kan man identifiera om barnmorskan eller annan vårdpersonal har bristande kunskaper eller förståelse för situationen och vid behov kunna fylla kunskaps luckorna inom området. Vidare forskning i form av att ta reda på vad kvinnor som genomgår ett missfall har för förväntningar på barnmorskan kan vara av intresse. Detta för att kunna utveckla vården ytterligare så att den kan bli mer personcentrerad än vad den är idag. Vidare forskning som kan vara av vikt för att kunna utveckla vården är att belysa upplevelser hos kvinnor som får personcentrerad vård vid missfall samt vilket behov av stöd kvinnor är i behov av vid nästkommande graviditet efter ett missfall.
REFERENSER
Adolfsson, A. (2006). Miscarriage: women’s experience and its cumulative incidence. Diss. Linköpings universitet. LiU-Tryck. Linköping.
Adolfsson, A. & Larsson, P-G. (2006). Cumulative incidence of previous spontaneous abotion in Sweden 1983-2003: a register study. Acta Obstetricia et Gynecologia. 85, ss. 741-747.
Adolfsson, A. (2009). Blödning under tidig gravitet. I Kaplan, A., Hogg, B., Hildingsson, I. & Lundgren, I. (red.) Läroboken för barnmorskor. Lund: Studentlitteratur, ss. 118-124.
Adolfsson, A. (2010). Women's well-being improves after missed miscarriage with more active support and application of Swanson's Caring Theory. Psychology Reasearch and Behavior Managment. 2011(4), ss. 1-9.
Adolfsson, A. & Larsson, P-G. (2010). Applicability of general grief theory to Swedish women's experience after early miscarriage, with factor analysis of Bonanno's taxonomy, using the Perinatal Grief Scale. Uppsala journal of Medical Sciences.115 (3), ss. 201-209.
Adolfsson, A. & Kjellström, B. (2014). Eko-modellen. Stockholm: Instant book.
Apoteket AB (2014). Solna.
https://www.apoteket.se/produkt/apoteket-graviditetstest-2-st-246305/ [2015-02-24]
Berg, M. (2010). Vårdande vid barnafödande vid ökade risker. I Berg, M. & Lundgren, I. (red.) Att stödja och stärka. Lund: Studentlitteratur.
Blohm, F., Fridén, B. & Milsom, I. (2008). A prospective longitudinal population-based study of clinical miscarriage in an urban Swedish population. The British Journal of Obstetrics and Gynaecology (BJOG). 115(2), ss. 176-182.
Bonanno, G.A. & Kaltman, S. (2001). The varities of grief experience. Clinical Psychology Riveiw. 21 (5), ss.704-734.
Brier, N. (1999). Understanding and managing the emotional reactions to a miscarriage. Obstetrics & Gynecology, 93(1), ss. 151-155.
Brier, N. (2008). Grief following miscarriage: a comprehensive review of the literature. Journal of women´s health, 17(3), ss. 451-464
Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet (GPCC) (2016). Personcentrerad vård. Göteborg: GPCC.
http://gpcc.gu.se/om-gpcc/personcentrerad-vard [2016-02-06]
Chard, T. (1992). Pregnancy tests: a review. Human Reproduction. 7(5), ss. 701-710.
Corbet-Owen, C & Kruger L-M. (2001). The health system and emotional care: Validating the many meanings of spontaneous pregnancy loss. Families, Systems & Health. 19(4), ss.411-427.
Euro-Peristat (2013). European Perinatal Health Report. The health and care of pregnant women and babies in Europe in 2010. Paris. Euro-Peristat project with SCPE and Eurourocat.
http://www.europeristat.com/images/doc/Peristat%202013%20V2.pdf [2015-12-31]
Feodor Nilsson, S., Andersen, PK., Strandberg-Larsen, K. & Nybo Andersen, A-M. (2014). Risk factors for miscarriage from a prevention perspective: a nationwide follow- up study. Royal collage of Obstetricians and Gynaecologists. p. 1375-1385.
Gerber-Epstein, P., Leichtentritt, R.D & Benyamin, Y. (2009). The experience of miscarriage in first pregnancy: the women´s voice. Death Studies. 33(1). ss. 1-29.
Griebel, C.P., Halvorsen, J., Golemon, T.B. & Day, A.A. (2005). Management of spontaneous abortion. Am Fam Physician, 72(7), ss. 1243-1250.
Helsingforsdeklarationen (1964). WMA Declaration of Helsinki-Ethnical Principles for Medical Research involving Human Subjects. Helsinki: WMA
http://www.wma.net/en/30publications/10policies/b3/index.html [2014-12-10]
Hemminki, E. & Forssas, E. (1999). Epidemiology of miscarriage and its relation to other reproductive events in Finland. American journal of obstetrics and gynecology, 181, ss. 396-401.
Jansson, C. & Adolfsson, A. (2011). Application of “Swanson’s Middle Range Caring Theory” in Sweden after Miscarriage. International Journal of Clinical Medicine, 2, ss. 102-109.
Khan, A.S., Khan, A.R. & Khan, H. (1989). Comparative study of sensitivity and specificity of beta monoclonal agglutination inhibition and sandwich immunometric assay tests in the diagnosis of pregnancy. Journal of the Pakistan Medical Association , 39, ss. 131-133.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lachmi-Epstein, A., Mazor, M. & Bashiri, A. (2012). Psychological and mental aspects and "tender loving care" among women with recurrent pregnancy losses. Ha-Refuah, 151(11), ss 633-637.
Larsson, PG., Bergstrom, M., Forsum, U., Jacobsson, B., Strand, A. & Wolner-Hanssen P. (2005). Bacterial vaginosis. Transmission, role in genital tract infection and pregnancy out-come: an enigma. Acta pathologica, microbiologica, et immunologica Scandinavica.113, ss. 233-245.
Lok, I.H. & Neugbauer, R. (2007). Psychological morbidity following miscarriage. Best practice & Research Clinical Obstretics and Gynaecology. 21(2), ss. 229-247
Lundman, B. & Hällgren Graneheim, U. (2012) Kvalitativ innehållsanalys. I Granskär, M. & Höglund-Nielsen, B. (red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur, ss. 187-201.
Malterud, K. (2014). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Lund: Studentlitteratur.
Musters, A.M, Koot, Y.E.M., van den Boogaard, N.M., Kaaijk, E., Macklon, N.S., van der Veen, F., Nieuwkerk, P.T. & Goddijn, M. (2013). Supprotive care for women with recurrent miscarriage: a survey to quantify women´s preferences. Human repoduction, Vol.28, pp. 398-405:2013.
National Institute for Health and Clinical Exellence (NICE) (2012). Ectopic pregnancy and miscarrage:diagnosis and initial management in early pregnancy. London. NICE.
Nybo Andersen, A.-M., Wohlfahrt, J., Christensen, P., Olsen,J. & Melebye, M. (2000). Maternal age and fetal loss: population based register linkage study. British Medical Journal, 320(7251), ss. 1708–1712.
Pineles, B.L., Park, E. & Samet, J.M. (2014). Systematic Review and Meta-Analysis of Miscarriage and Maternal Exposure to Tobacco Smoke During Pregnancy. American Journal of Epidemiology, 179(7), ss.807 –823
Rai, R. & Regan, L. (2006). Recurrent miscarriage. Lancet, 368, ss. 601–611.
Séjourné, N., Callahan, S. & Chabrol, H. (2010). Support following miscarriage: what women want. Journal of Reproductive and Infant Psychology, 28(4), ss.403-411
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SFS 1991:481 Folkbokföringslagen. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS 2014:821. Patientlagen. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialdepartementet.
Simmons, R.K., Singh, G., Maconochie, N., Doyle, P & Green, J. (2006). Experience of moscarriage in the UK: Qualitative findings from the National Women´s Health Study. Social Science & Medicine, 63, ss. 1934-1946.
Simpson, JL. (2007). Cause of fetal wastage. Clinical obstetrics and gynecology. 50(1), ss. 10-30.
Socialstyrelsen (2013). Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn – Medicinska födelseregistret 1973–2011 – Assisterad befruktning 1991–2010. Stockholm: Socialstyrelsen.
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19033/2013-3-27.pdf [2015-12-31]
Socialstyrelsen (2006). Kompetensbeskrivning för legitimerad barnmorska. Stockholm: Socialstyrelsen. www.socialstyrelsen.se [2014-12-10]
Sotiriadis, A., Makrydimas, G., Papatheodorou, S. & Ioannidis, J.P. (2005). Expectant, medical or surgical management of first trimester miscarriages: a metaanalysis. Obstet Gynaecol, 105, ss. 1104-1113.
Stjerndahl, J-H. ( 2010). Tidig patologisk graviditet.I Jansson, P O. & Landgren, B-M. (red.) Gynekologi. Lund: Studentlitteratur, ss. 255-265.
Sur, S.D. & Raine-Fenning, N.J. (2009). The management of miscarriage. Best Practice & Research Clinical Obstetrics and Gynaecology. 23, ss. 479-491.
Swanson, KM., Chen H-T., Graham, C., Wojnar, D M. & Petras, A. (2009). Resolution of Depression and Grief during the First Year after Miscarriage: A Randomized Controlled Clinical Trial of Couples-Focused Interventions. Journal of Women´s Health. 18(8), 2009. ss. 1245-1257.
Swiss Precision Diagnostics (2013). Clearblue.
http://se.clearblue.com/clearblue-graviditet [2015-02-24]
Thorstensen, K. A. (2000). Midwifery management of first trimester bleeding and early pregnancy loss. Journal of midwifery & Women´s health. 45(6), ss 481-497.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Walker, T., & Davidson, K. (2001). A preliminary investigation of psychological distress following surgical management of early pregnancy loss detected an initial ultrasound scanning: A trauma perspective. Journal of Reproductive and Infant Psychology, 19(1), ss. 7–16.
Vetenskapliga rådet (VR). (2014). http://codex.vr.se/omcodex.shtml [2015-01-07]
Wong, M.K.Y., Crawford, T.J., Gask, L. & Grinyer, A. (2003). A qualitative investigation into women’s experiences after a miscarriage: implications for the primary healthcare team.British Journal of General Practice,53, ss.697-702.
World Health Organisation (WHO) (2015). International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems 10th Revision. ICD-10 Version:2015. http://www.who.int/classifications/icd/en/ [2015-01-12]
World Health Organization (WHO) (2001). Definitions and indicators in family planning, maternal and child health and reproductive health. WHO Regional Strategy on Sexual and Reproductive Health. Geneva: World Health Organization
Bilaga1