4. DISKUSSION
4.5 Kliniska implikationer för omvårdnad och förslag till fortsatt forskning
Forskning beträffande sjuksköterskors erfarenheter av den transkulturella omvårdnaden i Sverige visade på att det fanns hinder att bli medveten om i den transkulturella omvårdnadssituationen samt att den transkulturella omvårdnaden kunde förbättras med hjälp av utbildning. Resultatet i föreliggande studie var i linje med internationell forskning inom motsvarande område. Detta faktum öppnar för att använda internationell forskning i en svensk kontext vad det gäller transkulturellomvårdnad. Med tanke på vad forskningsresultat visade, både nationellt och internationell skulle en fortsatt forskning kunna vara att utveckla utbildningsupplägg för transkulturell omvårdnad med syfte att förbättra omvårdnaden i den kliniska verksamheten.
4.6 Slutsats
Rädslor och fördomar kunde ses som hinder mellan sjuksköterskor och patienter. En källa till dessa rädslor och fördomar var de kulturella skillnader som kunde förekomma mellan dessa två parter. Det var därför viktigt att sjuksköterskor hade ett holistiskt synsätt som inbegrep människans kulturella bakgrund, oavsett ursprung. Behovet av utökad kunskap och fortsatt utbildning av transkulturell omvårdnad underströks.
REFERENSER
Artiklar markerat med ”*” går att finna i resultatet.
* Akhavan, S. (2012). Midwives’ views on factors that contribute to health care Inequalities among immigrants in Sweden: a qualitative study.
International Journal For Equity in Health 2012; 11:47 http://www.equityhealthj.com/content/11/1/47
*Akhavan, S., & Lundgren, I. (2010). Midwives’ experiences of doula support for immigrants women in Sweden – A qualitative study. Midwifery 28 (2012) s. 80–
85. doi: 10.1016/j.midw.2010.11.004
Barbosa da Silva, A., & Ljungqusit, M. (2003). Vårdetik för ett mångkulturellt Sverige (Uppl.1:1 ed.). Lund: Studentlitteratur.
* Berlin, A., Johansson, S., & Törnkvist, L. (2006). Working conditions and cultural competence when interacting with children and parents of foreign origin - primary child health nurses' opinions. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 20(2), s.
160–168.
* Berlin, A., Nilsson, G., & Törnkvist, L. (2010). Cultural competence among Swedish child health nurses after specific training: A randomized trial. Nursing and Health Sciences, 2010, (12), s. 381–391. doi: 10.1111/j.1442-2018.2010.00542.x
Björk Brämberg E., & Nyström M. (2010). To be an immigrant and a patient in Sweden: A study with an individualised perspective. International Journal of Qualitative Studies in Health & Well-being (Informa Healthcare), 5(3). doi:
10.3402/qhw.v5i3.5106
Cang-Wong C., Murphy S.O., & Adelman T. (2009). Nursing responses to transcultural encounters: What nurses draw on when faced with a patient from another culture.
The Permanente Journal, 13(3), s. 31–37.
* Dellenborg, L., Skott, C., & Jakobsson, E. (2012). Transcultural Encounters in a Medical Ward in Sweden: Experiences of Health Care Practitioners. Journal of Transcultural Nursing 23(4) s. 342–350. doi: 10.1177/1043659612451258
DeMarinis, V. (1998). Tvärkulturell vård i livets slutskede: Att möta äldre personer med invandrarbakgrund. Lund: Studentlitteratur.
Eide, H., Eide, T., & Glad, A. (2009). Omvårdnadsorienterad kommunikation:
Relationsetik, samarbete och konfliktlösning. Lund: Studentlitteratur.
Festini F., Focardi S., Bisogni S., Mannini C., & Neri S. (2009). Providing transcultural to children and parents: An exploratory study from italy. Journal of Nursing Scholarship, 41(2), s. 220–227. doi: 10.1111/j.1547-5069.2009.01274.x
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2010) Att Göra Systematiska Litteraturstudier.
Stockholm: Natur och Kultur.
Förenta nationerna. (1966). Internationell konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Hämtad 2015–08–26
Gebru, K. (2003). Kulturanpassad vård i livets slutskede. Malmö: Samhällsmedicinska institutionen, Malmö FoU-enhet.
Gebru, K., & Willman, A. (2010). Education to promote culturally competent nursing care – A contant analysis of student responses. Nurse Education Today 30(1), Jan 2010, s. 54–60. Doi:10.1016/j.nedt.2009.06.005
Hanssen, I. (Ed.). (1998). Omvårdnad i ett mångkulturellt samhälle. Lund:
Studentlitteratur.
Hemminki, K. (2014). Immigrant health, our health. The European Journal of Public Health, 24, s. 92–95. Doi: 10.1093/eurpub/cku108
Henriksen, J., & Vetlesen, A. J. (2001). Etik i arbete med människor (S. Torhell Trans.).
(2:a, [rev.] uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Hjern, A. (2012). Migration and public health: Health in 23weden: The national public health report 2012. Chapter 13. Scandinavian Journal of Public Health, 40, 255-67.
Doi: 10.1177/1403494812459610
* Holmström, I., & Höglund, A. (2007). The Faceless Encounter: ethical dilemmas in phone nursning. Journal of Clinical Nursning 07; (16), s. 1865–1871.
doi: 10.1111/j.1365-2702.2006.01839.x
ICN Code of Ethics (2012). ICN–International Council of Nurses, 3, place Jean-Marteau, 1201 en ve, Schweiz.
Jirwe, M., Gerrish, K. & Emamis, A (2010). Student nurses’ experiences of communicating in cross–cultural care encounters. Scand J Caring Sci. 2010 Sep;
24(3): s. 436–44. doi: 10.1111/j.1471-6712.2009.00733.x
Jones SM. (2008). Emergency nurses' caring experiences with Mexican American patients. Journal of Emergency Nursing, 34(3), s. 199–204. doi:
10.1016/j.jen.2007.05.009
Leninger, M. (1969). Ethnoscience; a promising research approach to improve nursing practice. Image, 3(1), s. 2–8.
Leininger, M. (2007). Theoretical Questions and Concerns: Response From the Theory of Cultural Care Diversity and Universality Perspective. Nursing Science Quarterly, Vol. 20 No. 1, January 2007, s. 9–15. doi: 10.1177/0894318406296784
Leininger, M. (2003). Founder’s Focus: Transcultural Nursing Care Makes a Big Outcome Difference. Journal of Transcultural Nursing. Vol 14 (2), April 2003. doi:
10.1177/1043659602250650
Leininger, M., Clarke, P., McFarland, M., & Andrews, M. (2009). Caring: Some reflections on the importance of the Culture Care Theory by McFarland & Andrews and a Conversation with Leininger. Nursing Science Quarterly. 22 (3), July 2003.
doi: 10.1177/0894318409337020
Lundberg, P. C. (1999). Meanings and practices of health among married Thai immigrant women in Sweden. Journal of Transcultural Nursing, 10 (1), s. 31–36.
doi: 10.1177/104365969901000112
Löfvander, M., Rosenblad, A., Wiklund, T., Bennström H, & Leppert J. (2014). A case-control study of self-reported health, quality-of-life and general functioning among recent immigrants and age- and sex-matched swedish-born controls. Scandinavian Journal of Public Health, 42(8), s. 734–742. doi: 10.1177/1403494814550175
Masgoret, A-M. & Ward, C. (2006). Culture learning approach to acculturation. In D. L.
Sam, & J. W. Berry (Red.), The cambridge handbook of acculturation psychology (s. 58–77). Cambridge: Cambridge University Press.
McFarland, M. R. (2014). Madeleine M. Leininger: Culture care theory of diversity and universality. In M. R. Alligood (Red.), Nursing theorists and their work (8:e uppl., s. 417–441). S:t Louis (Miss): Elsevier.
Migrationsverket (2015). Beviljade Uppehållstillstånd och registrerade uppehållsrätter, första och andra instans (beslut av Migrationsverket och Migrationsdomarna) Förstagångstillstånd. Hämtad 2015–09–26.
http://www.migrationsverket.se/download/18.7c00d8e6143101d166d1ab3/1441106 474896/Beviljade+uppehållstillstånd+och+registrerade+uppehållsrätter+2015.pdf
Montenery, S. M., Jones, A. D., Perry, N., Ross, D., & Zoucha, R. (2013). Cultural competence in nursing faculty: A journey, not a destination. Journal of Professional Nursing, 29(6), s. 51–57. doi: 10.1016/j.profnurs.2013.09.003
Nationalencyklopedin : Ett uppslagsverk på vetenskaplig grund utarbetat på initiativ av statens kulturråd. bd 9, [him-issk] (1992). In Engström C., Marklund K. (Red.), Höganäs: Bra böcker.
Nielsen, D. S., Svabo, A., Rönde Kristensen, T., Sodemann, M., & Lund Pedersen, N.
(2011). Life history in focus at the migrant health. Sygeplejersken, 111(7), s. 50–3.
* Nkulu Kalengyi, F., Hurtig, A–K., Nordstand, A., Ahlm, C., & Ahlberg, B. (2015).
It’s a Dilemma’: Perspectives of nurse practitioners on health screening of newly arrived migrants. Glob Health Action 2015 (8) 27903. doi: 10.3402/gha.v8.27903
Ogilvie LD, Burgess-Pinto E., & Caufield C. (2008). Challenges and approaches to newcomer health research. Journal of Transcultural Nursing: A Forum for Cultural Competence in Health Care, 19 (1), s. 64–73. doi: 10.1177/1043659607309142
Ouis, P. (2010). Att möta olika människor lika. In Björngren Cuadra (Ed.), Omvårdnad i mångkulturella rum - frågor om kultur, etik och reflektion (Uppl.1:1, s. 231–256).
Lund: Studentlitteratur.
Parfitt, B. (1999). Working across cultures: A model for practice in developing countries. International Journal of Nursing Studies, 36(5), s. 371–378. doi:
2048/10.1016/S0020-7489(99)00038-3
* Pergert, P., Ekblad, S., Enskär, K., & Björk, O. (2007). Obstacles to transcultural caring relationships: Experiences of health care staff in pediatric oncology.
Journal of Pediatric Oncology Nursing (W B Saunders), 24(6), s. 314–328. doi:
10.1177/1043454207308066
* Pergert, P., Ekblad, S., Enskär, K., & Björk, O. (2008). Protecting professional composure in transcultural pediatric nursing. Qualitative Health Research, 18(5), s. 647–657. doi: 10.1177/1049732308315736
Polit, D., & Beck, C. (2012). Nursing Research: generating and assessing evidence for nursing practice. Philadelphia: Wolters Kulwer Health/Lippincott Williams &
Wilkins, cop.
Samarasinghe, K. (2010). En hälsosam anpassning. In C. Björngren Cuadra (Ed.), Omvårnad i mångkulturella rum - frågor om kultur, etik och reflektion (Uppl. 1:1, s. 47–86). Lund: Studentlitteratur.
* Samarasinghe, K., Fridlund, B., & Arvidsson, B (2010). Primary health care nurses’
promotion of involuntary migrant families’ health. International Nursing Review 57, s. 224–231. doi: 10.1111/j.1466-7657.2009.00790.x
Seffo, N., Krupic, F., Grbic, K., & Fatahi, N. (2014). From Immigrant to Patient:
Experiences of Bosnian Immigrants in the Swedish Healthcare System. Mater Sciomed. 2014 Apr; 26 (2): 85–89. doi: 10.5455/msm.2014.26.85-89
SFS1986:223 8 § Förvaltningslag. Justitiedepartementet L6
* Skott, C., & Lundgren, S. M. (2009). Complexity and contradiction: Home care in a multicultural area. Nursing Inquiry, 16(3), s. 223–231. doi:10.1111/j.1440-1800.2009.00454.x
Skärsäter, I. (2012). Psykisk ohälsa i Edberg, A-K. & Wijk, H.(Red.) Omvårdnadens Grunder – Hälsa och Ohälsa. Kapitel 22, s. 711–744. Lund: Studentlitteratur.
Socialstyrelsen. (2013). Folkhälsan i Sverige, årsrapport 2013. (No. 2103-3-26).
Stockholm: Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet. Hämtad 2015–08–26.
Statistiska centralbyrån. (2014). Immigration and emigration 1960-2013 and forecast 2014-2060. Hämtad 2015–08–26 från: http://www.scb.se/en_/Finding- statistics/Statistics-by-subject-area/Population/Population-projections/Population- projections/Aktuell-Pong/14505/Current-forecast/The-future-population-of-Sweden-20132060/91832/
* Söderbäck, M., & Ekström, C (2015). Hälsovägledning med Somaliska föräldrar inom Svensk Barnhälsovård. En kvalitativ studie. Vård i Norden 2014; 34 (4): s. 33–7.
Ternestedt, B–M., & Norberg, A. (2009). Omvårdnad ur ett livscykelperspektiv. I F.
Friberg., & J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder, perspektiv och förhållningssätt (s. 29–66). Lund: Studentlitteratur.
Vårdhandboken. (2013). Vård och Omsorg, Transkulturellt Perspektiv – Kommunikation med eller utan tolk. Hämtad 2015–10–29 från:
http://www.vardhandboken.se/Texter/Bemotande-i-vard-och-omsorg-transkulturellt-perspektiv/Kommunikation-med-eller-utan-tolk/
Willman, A. (2009). Hälsa och välbefinnande. In A. Edberg, & H. Wijk (Red.),
Omvårdnadens grunder. hälsa och ohälsa (1. uppl., s. 27–44). Lund:
Studentlitteratur.
BILAGA 1
Författare, publicerings land och år
Titel Syfte Resultat
Akhavan, Sverige, 2012 Midwives’ views on factors that contribute to health care Inequalities among immigrants in Sweden: a qualitative study.
Att utifrån barnmorskors synpunkter, beskriva vilka faktorer som bidrar till ojämnlik vård gentemot invandrare.
Ojämnlikheter inom hälso - och sjukvården förekommer vilket kan bero på missförstånd på grund av tidsbrist och/eller språk och/eller olika kulturella föreställningar som leder till minskat förtroende för vårdgivare.
Akhavan, Lundgren, Sverige, 2010
Midwives’ experiences of doula support for immigrant women in Sweden—A qualitative study
Att utifrån barnmorskors erfarenheter analyser och beskriva doula stöd för invandrar kvinnor.
Det blir bättre kvalité på omvårdnaden för barnafödande invandrar kvinnor då en doula finns med. Självförtroende och nivåer av tillfredsställelse ökar hos de barnafödande kvinnorna då doulan kan förmedla olika behov som de barnafödande kvinnorna har.
Berlin, Johansson & Törnkvist,
Beskriva åsikter som finns bland sjuksköterskor som jobbar med barn inom primärvården. Med fokus på sjuksköterskornas interaktion med barn och föräldrar som har utländsk bakgrund.
Sjuksköterskorna rapporterade otillräckliga arbetsvillkor och missnöje med kvaliteten på deras hälsoarbete. De saknade skriftliga riktlinjer, stöd och hjälp . Majoriteten ansåg att deras formella och den kliniska kulturella kompetensen var otillräcklig.
Berlin, Nilsson & Törnkvist,
Att utvärdera i vilken mån särskild utbildning påverkade hur sjuksköterskor skattade sin egen kulturell kompetens och att studera hur sjuksköterskorna utvärderade utbildningen.
Utbildningen har haft delvis positiva effekter. Sjuksköterskorna upplever en ökad kulturell kompetens efter utbildningen och har fått en ökad självsäkerhet i de tvärkulturella mötena.
upplevelser och deras förslag till förbättringar av den transkulturella vården.
Genus uttryck, seder och bruk, egenskaper, värderingar, attityder, status och
känslomässiga reaktioner beskrivs av sjukvårdspersonalen vara faktorer som kan skilja sig ifrån den allmänna uppfattningen av svenskhet.
Förbättringar i form av utbildning om hur patienter från andra kulturer vill bli vårdade, pekböcker, ordböcker. Gemensam reflektion och feedback från andra var något som flera nämnde som en viktig del i processen att förbättra den transkulturella vården.
Holmström & Höglund, Sverige, 2007
The faceless encounter: ethical dilemmas in telephone nursing
Att beskriva etiska dilemman, i form av motstridiga värden,
normer och intressen. Detta utifrån sjuksköterskors erfarenheter då de jobbar med rådgivning via telefon.
Fem olika teman av etiska dilemman vid sjukvårdsrådgivning via telefon identifierades.
1Tala genom en tredje part. 2. Diskutera personliga och känsliga problem via telefon. 3. Otillräckliga resurser och
organisering av hälso- och sjukvård. 4. Behov med professionellt ansvar.5. Skillnader i bedömning av trovärdighet.
Undersöka om vårdgivares erfarenheter från screening av nyanlända invandrare
generera kunskap som kan användas i informations policy och-/ klinisk praxis.
Genom att använda erfarenheter från screening verksamhet av nyanlända flyktingar blev kontentan att undvika sammanblandning av migration med hälsofrågor och istället harmonisera befintliga åtgärder för att göra hälso- och sjukvårdstjänster
mer tillgänglig och acceptabel för invandrare.
Förbättra institutions samarbete och kompetens. Förbättra migranternas hälsokunskap genom gemenskap uppsökande insatser.
Pergert, Ekblad, Enskär &
Björk, Sverige, 2007
Protecting Professional Composure in
Transcultural Pediatric Nursing
Ytterligare utforska vad som händer i transkulturella vårdsituationer som innefattar överväldiga
känslouttryck från ett sjuksköterske perspektiv.
Frågeställning: Vad är sjuksköterskors upplevelser av överväldigande
känslouttryck från familjer med utländsk bakgrund i barnhälsovård?
Överväldigande känslouttryck inom vården kan sätta professionell beredskap på prov.
Detta oavsett om reaktionen är bekant eller obekant och oavsett om patient eller anhörig är från samma kultur eller inte.
Pergert, Ekblad, Enskär, Björk,
Utforska vårdsituationen, inom ramen av onkologisk pediatriskvård, för
familjer med invandrarbakgrund ur ett hälso- och sjukvårdspersonal perspektiv.
Kommunikationen, förtroende är viktig i den transkulturella omvårdnaden. Likväl kan samma faktorer även bli hinder för att ge en jämlik vård. Rasim och fördomar är också de hinder för en jämlik vård. När hälso- och sjukvårdspersonalen inte erkänner att det finns hinder i de transkulturella vårdande relationerna blir resultatet
ojämlikhet i vårdandet av familjer med invandrarbakgrund.
Samarasinghe, Fridlund &
Beskriva hur sjuksköterskor i primärvården jobbar hälsofrämjande med invandrarfamiljer, som kommit till Sverige ofrivilligt, i kulturell övergång.
Tre olika strategier var funna: 1. Etnocentrisk strategi för att främja fysisk hälsa hos individen.
2. Att ha ett empatiskt förhållningssätt och främja psykisk hälsa hos individen i ett 3. Att ha ett holistiskt perspektiv för att familjen ska få en fungerande vardag.
Skott & Lundgren, Sverige,
hemsjukvården i ett multikulturellt område i Sverige
Funna återkommande teman var 1. Plats för mångfald. Sjuksköterskorna fann att de vidgade sina vyer och en mer positiv inställning till invandrarpatienter. Möte med hela familjen inte bara patienten. 2. Omtvistat utrymme och ansvar för omsorg - En
ambivalens om vem som är ytterst ansvarig. Hela familjen tar ansvar men mindre tid till enskild patienten. hälsorådgivning till somaliska föräldrar inom den svenska barnhälsovården.
BVC-sjuksköterskornas erfarenheter innehåller både möjligheter och hinder vid hälsovägledningen av somaliska föräldrar. Både möjligheter och hinder finns i själva mötet, såväl som inom den egna professionen och inom föräldraskapet.
BILAGA 2
Författare, publicerings land och år
Titel Ansats/design Undersökningsgrupp Datainsamlingsmetod Dataanalysmetod
Akhavan, Sverige, 2012 Midwives’ views on factors that contribute to health care Inequalities among immigrants in Sweden: a qualitative study.
Kvalitativ. Deskriptiv design. 10 barnmorskor mellan 35-57 år som dagligen jobbade med kvinnor från andra kulturer. Förfrågan gjordes slumpmässigt men riktades till 2 kommuner i västra Sverige där det fanns ett högt antal immigranter enligt segregations index.
Kvalitativ. Deskriptiv design. 10 barnmorskor mellan 35- 58 år som har erfarenheter från att jobba med doulas.
Kvantitativ. 51 sjuksköterskor verksamma i Stockholm och Sörmlands län. Delades jobbar dagligen med patienter som är från andra kulturer.
Kvalitativ. Deskriptiv design. 12 sjuksköterskor som jobbade med sjukvårdsrådgivning via telefon. Alla var kvinnor 35 - 63 års ålder. 14-40 års erfarenhet av kliniskt arbete.
Semistrukturerade individuella intervjuer som varade 45 - 90 min.
Intervjuer transkriberades
Kvalitativ. Deskriptiv design. 15 kvinnliga deltagare i åldern 27 och 64 år. Deltagarna rekryterades på utvalda vårdcentraler i fyra län i norra Sverige.
Semistrukturerade individuella intervjuer.
Tematisk analys.
Pergert, Ekblad, Enskär &
Björk, Sverige, 2007
Protecting Professional Composure in
Transcultural Pediatric Nursing
Kvalitativ. Explorativ design. 12 deltagare med erfarenhet av onkologisk eller akut pediatriskvård.3 av deltagarna var från Iran varav 1 hade jobbat inom vården i Iran. 1 av deltagarna var man.
Kvalitativ. Explorativ design. 35 sjuksköterskor varav 24 kvinnor och 11 män. 1-27 års erfarenhet av onkologisk pediatrisk vård.
Kvalitativ. Deskriptiv design. 34 strategiskt utvalda primärvårds sjuksköterskor
från två kommuner i södra Sverige.
Semistrukturerade individuella
Kvalitativ. 5 deltagare. 4 av sjuksköterskorna hade mer än10 års arbetserfarenhet inom hemsjukvården, medan 1 hade ca 1 år.
Tre av dem var födda i Sverige och två
Kvalitativ. Deskriptiv design. 5 sjuksköterskor från Barnhälsovården i mellan Sverige.