Genom denna litteraturstudie har författarna sett att vårdande relationer var av stor vikt för samarbetet mellan patienter som led av anorexia nervosa och bulimia nervosa och
sjuksköterskor. Att vårda dessa patienter kunde vara krävande och psykiskt påfrestande. Det är i denna vård som sjuksköterskor måste hitta strategier för att kunna utveckla en god vårdande relation. Om detta lyckas så kommer arbetet med dessa patienter inte bli lika påfrestande. Varje individ är unik och olika metoder fungerar olika, men inom vården av dessa patienter så måste sjuksköterskorna vara bestämda men ändå ödmjuk. Sjuksköterskorna bör stötta varandra, då arbetet med dessa patienter kunde vara psykiskt krävande. Genom att ha studerat detta ämne närmare så anser författarna till föreliggande litteraturstudie att det finns mycket lite forskning inom detta område. Det har funnits begränsat material att tillgå. Författarna ställer sig därför frågande till varför det finns så lite forskning att tillgå om detta ämne. Varför är sjuksköterskornas erfarenheter av att vårda patienter med ätstörningar så lite forskat kring när det ändå är ett relativt stort ämne. Är det för att det är ett tämligen nytt begrepp eller kan det vara så att det är ett tabubelagt ämne, då författarna menar på av egen erfarenhet att det sällan pratas högt om ätstörningar och den vårdande relationen med patienterna. Det har även framkommit av resultatet att det finns många svårigheter och utmaningar med den vårdande relationen till patienter som lider av anorexia nervosa och bulimia nervosa. Resultatet påvisar att det finns tämligen lite forskning kring detta ämne och att det finns ett stort utvecklingsbehov för hur en mer effektiv vård kan utformas. Mer kunskap behövs om hur dessa ätstörningar kan förebyggas på ett effektivt sätt samt hur återfall kan hanteras och förebyggas. Mer forskning krävs också för hur en bättre vårdande relation mellan sjuksköterskorna och patienterna kan uppnås så sjuksköterskorna lättare kan klara av de svårigheter och utmaningar som de utsätts för.
29 6. Slutsats
Föreliggande litteraturstudie har beskrivit sjuksköterskans erfarenheter av den vårdande relationen till patienter som lider av anorexia nervosa och bulimia nervosa. Resultatet visade att sjuksköterskornas främsta erfarenheter var att dessa patienter kunde vara svåra att ta ha hand om då de kunde vara manipulativa samt att de gjorde ett konstant motstånd till att äta och sluta motionera. Detta kunde hindra utvecklandet av vårdande relationer, men
sjuksköterskorna fann det viktigt att utforma terapeutiska till dessa patienter för att utveckla en förståelse och goda vårdande relationer. Sjuksköterskor fann ändå, trots svårigheter detta arbete som givande. Känslorna som kunde uppstå hos sjuksköterskorna var att trohet, ärlighet och att vara icke-dömande hos sjuksköterskorna ändrades lätt mot en känslomässig berg- och dalbana av ledsenhet, frustration ilska och nedslagenhet vid vård av patienter med
ätstörningar. Vad som också ansågs viktigt var att sjuksköterskorna var utbildade inom detta område. Detta för att kunna vårda patienterna bättre och för att kunna kontrollera unika och svåra situationer som kan komma att uppstå. Vid omvårdnaden av dessa patienter så menade sjuksköterskorna på att det var viktigt att se till hela individen och inte bara sjukdomen. För ett gott tillfrisknande så bör sjuksköterskorna hjälpa patienterna till självhjälp, vilket även Orem påpekar med sin egenvårdsteori
30 7. Referenser
Artiklar markerade med * ingår i föreliggande litteraturstudies resultat.
Alligood Raile, M & Marriner Tomey, A. 2009, “Nursing theorists and their work”. St Louis: Mosby
Baker, J., H., Thornton, L., M., Lichtenstein, P. & Bulik, C., M. 2012, "Pubertal development predicts eating behaviors in adolescence", International Journal of Eating Disorders, vol. 45, no. 7, pp. 819-826.
*Bakker, R., Van Meijel, B., Beukers, L., Van Ommen, J., Meerwijk, E., & Van Elburg, A-M. 2011, ”Recovery of Normal Body Weight in Adolescents with Anorexia Nervosa: The nurses´ Perspective on Effective Interventions”, Journal of Child and Adolescent Psychiatric Nursing, 24, pp. 16-22.
*Björkman, T., Angelman, T., & Jönsson, M. 2008, ”Attitudes towards people with mental illness: a cross-sectional study among nursing staff in psychiatric and somatic care”, Scand
Journal Caring Science, 22, pp. 170-177.
*Burhans, L M., & Alligood, M R. 2010, ”Quality nursing care in the words of nurses”,
Journal of Advanced Nursing, 66, 8, pp. 1689-1697.
*Carter, N., Webb, C., Findlay, S., Grant, C., & Van Blyderveen, S. 2012, ”The Integration of a Specialized Eating Disorders Nurse on a General Inpatient Pediatric Unit”, Journal of
Pediatric Nursing, 27, pp. 549-556.
*Davey, A., Arcelus, J., & Munir, F. 2013, “Work demands, social support, and job
satisfaction in eating disorder inpatient settings: A qualitative study”, International Journal of
Mental Health Nursing, 23, pp. 60-68.
Dickie, L., Wilson, M., McDowall, J. & Surgenor, L., J. 2012, "What Components of Perfectionism Predict Drive for Thinness?", Eating Disorders, vol. 20, no. 3, pp. 232-247.
31
Frisk fri. 2014, ”Anorexi”. (Elektronisk) Tillgänglig: <http://www.friskfri.se/om-atstorningar/anorexia-nervosa/> (2014-04-04). a
Frisk fri. 2014, ”Bulimi”. (Elektronisk) Tillgänglig: <http://www.friskfri.se/om-atstorningar/bulimia-nervosa/> (2014-04-04). b
Hermont, A P., Pordeus, I A., Paiva, S M., Nogueira, M H., Abreu, G., & Auad, S M. 2013, "Eating disorder risk behavior and dental implications among adolescents", International
Journal of Eating Disorders, vol. 46, no. 7, pp. 677-683.
Jahren Kristoffersen, N. 2006, "Teoretiska perspektiv på omvårdnad" in Grundläggande
omvårdnad. 4, eds. N.J. Kristoffersen, F. Nortvedt & E. Skaug, 1. uppl. edn, Liber,
Stockholm, pp. 13-101.
*Johanson, I M., Skärsäter, I., & Danielson, E. 2012, ”The experience of working on a locked acute psychiatric ward”, Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 20, pp. 321-329.
Kihlgren, M (red)., Engström, B., & Johansson, G. 2009. “Sjuksköterska med uppdrag att
leda”. Lund: Studentlitteratur.
*King, J S., & Turner D S. 2000, ”Caring for adolescent females with anorexia nervosa: registered nurses´ perspective”, Journal of Advanced Nursing, 32, 1, pp. 139-147.
Linville, D., Brown, T., Sturm, K., & McDougal, T. 2012, “Eating Disorders and Social Support Perspectives of Recovered Individuals”, The Journal of Treatment & Prevention, 20, 3, pp. 216-231.
Long, S., Wallis, D., Leung, N., & Meyer, C. 2011, “”All eyes are on you”: anorexia nervosa patient perspectives of in-patient mealtimes”, Journal of Health Psychology, 17, 3, pp. 419-428.
Läkemedelsboken. 2014, ”Ätstörningar”. (Elektronisk) Tillgänglig: <http://www.xn--lkemedelsboken-5hb.se/s4_psy_atstorningar_2013fm10.html> (2014-05-20).
32
Mascolo, M., Trent, S., Colwell, C. & Mehler, P. 2012, " What the Emergency Department Needs to Know When ", International Journal of Eating Disorders, vol. 45, no. 8, pp. 977-981.
Orem, D E., & Taylor, S G. 2011, “Reflections on Nursing Practice Science: The nature, the structure and the foundation of nursing sciences”, Nursing Science Quarterly, 24, 1, pp. 35-41.
Paulson-Karlsson, G., & Nevonen, L. 2012, “Anorexia nervosa: treatment expectations – a qualitative study”, Journal of Multidisciplinary Healthcare, 5, pp. 169-177.
Polit, D.F. & Beck, C.T. 2012, “Nursing research : generating and assessing evidence for
nursing practice”, 9.ed. edn, Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins,
Philadelphia.
Prowse, E., Bore, M. & Dyer, S. 2013, "Eating disorder symptomatology, body image, and mindfulness: Findings in a non-clinical sample", Clinical Psychologist, vol. 17, no. 2, pp. 77-87.
*Ramjan, L M. 2004, ”Nurses and the ”therapeutic relationship”: caring for adolescents with anorexia nervosa”, Journal of Advanced Nursing, 45, 5, pp. 495-503.
*Raveneau, G., Feinstein, R., Rosen L M., & Fisher, M. 2014, ”Attitudes and knowledge levels of nurses and residents caring for adolescents with an eating disorder”, Adolescents
Medicine Health, 26, 1, pp. 131-136.
*Ryan, V., Malson, H., Clarke, S., Anderson, G., & Kohn, M. 2006, ”Discursive
Constructions of 'Eating Disorders Nursing: An Analysis of Nurses' Accounts of Nursing Eating Disorder Patients”, European Eating Disorders Review, 14, 2, pp. 125-135.
Skärsäter, I. 2009, "Psykisk ohälsa" in Omvårdnadens grunder. Hälsa och ohälsa, eds. A. Edberg & H. Wijk, 1. uppl. edn, Studentlitteratur, Lund, pp. 711-746.
33
*Snell, L., Crowe, M., & Jordan, J. 2010, ”Maintaining a therapeutic connection: nursing in an inpatient eating disorder unit”, Journal of Clinical Nursing, 19, pp. 351-358.
Snellman, I. 2009, “Vårdrelationer – en filosofisk belysning” in Omvårdnadens grunder.
Perspektiv och förhållningssätt, eds. F. Friberg & J. Öhlén, 1. uppl. edn, Studentlitteratur,
Lund, pp. 377-407.
Socialstyrelsen. 2014, ”Diabetes och ätstörningar”. (Elektronisk) Tillgänglig:
<http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerfordiabetesvarden/sokiriktlinjerna/diabeteso chatstorningar> (2014-04-04).
Socialstyrelsen. 2013, ”Psykisk ohälsa bland unga - Underlagsrapport till
Barns och ungas hälsa, vård och omsorg”. (Elektronisk) Tillgänglig:
<http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19109/2013-5-43.pdf> (2014-11-14).
Socialstyrelsen. 2005, ”Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska”. (Elektronisk) Tillgänglig:< http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9879/2005-105-1_20051052.pdf> (2014-11-10).
Svensk sjuksköterskeförening. 2007, ”ICN:s etiska kod för sjuksköterskor”. (Elektronisk) Tillgänglig:<
http://www.swenurse.se/Global/Publikationer/Etik-publikationer/ICN.Etisk.kod.webb.pdf> (2014-11-10).
Svensk sjuksköterskeförening. 2009, ”Sjuksköterskans profession”. (Elektronisk)
Tillgänglig:<http://www.swenurse.se/Global/Publikationer/H%C3%A4lsofr%C3%A4mjande %20arbete-publikationer/Strategi.for.sjukskoterskans.halsoframjande.arbete.pdf> (2014-11-10).
Svensk sjuksköterskeförening. 2008, ”Strategi för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete”. (Elektronisk)
Tillgänglig:<http://www.swenurse.se/Global/Publikationer/H%C3%A4lsofr%C3%A4mjande %20arbete-publikationer/Strategi.for.sjukskoterskans.halsoframjande.arbete.pdf> (2014-11-10).
34
Van Ommen, J., Meerwijk, L E., Kars, M., Van Elburg, A., & Van Meijel, B. 2009, ”Effective nursing care of adolescents diagnosed with anorexia nervosa: the patients´ perspective”, Journal of Clinical Nursing, 18, pp. 2801-2808.
*Verhaeghe, N., De Maeseneer, J., Maes, L, Van Heeringen, C., & Annemans, L. 2013, ”Health promotion in mental health care: Perceptions from patients and mental health nurses”,
Journal Of Clinical Nursing, 22, 11-12, pp. 1569-1578.
Wentz, E. 2010, "Ätstörningar" in Omvårdnad vid psykisk ohälsa: på grundläggande nivå, ed. I. Skärsäter, 1. uppl. edn, Studentlitteratur, Lund, pp. 236-255.
World Health Organization. 2014, ”BMI classification”, (Elektronisk) Tillgänglig: <http://apps.who.int/bmi/index.jsp?introPage=intro_3.html> (2014-09-16).
World Health Organization. 2004, “Prevention of Mental Disorders – effective interventions
and policy options, summary report”. (Elektronisk) Tillgänglig:
<http://apps.who.int/iris/bitstream/10665/43027/1/924159215X_eng.pdf?ua=1> (2014-04-04).
*Wright, K M., & Hacking, S. 2011, ”An angel on my shoulder: a study of relationships between women with anorexia and healthcare professionals”, Journal of Psychiatric and
Mental Health Nursing, 19, pp. 107-115.
Zugai, J., Stein-Parbury, J., & Roche, M. 2013, “Effective nursing care of adolescents with anorexia nervosa: a consumer perspective”, Journal of Clinical Nursing, 22, pp. 2020-2029.
Bilaga 1. Tabell 3. Tabell över de inkluderade vetenskapliga artiklarnas författare, årtal, land, titel, ansats, design, urval/undersökningsgrupp, datainsamlingsmetod och dataanalysmetod.
Författare, årtal och land
Titel Ansats och
design
Urval/Undersökningsgrupp Datainsamlingsmetod Dataanalysmetod Bakker, R., Van
Meijel, B.,
Beukers, L., Van Ommen, J., Meerwijk, E., & Van Elburg, A. 2011. Nederländerna. Recovery of Normal Body Weight in Adolescents with Anorexia Nervosa: The Nurses' Perspective on Effective Interventions. Kvalitativ ansats. Deskriptiv design. 8 deltagare 7 sjuksköterskor och en socialarbetare.
Inklusionskriterier för att få delta i studien; minst ett års erfarenhet av att vårda patienter med anorexia nervosa. Sjuksköterske- eller socionom examen. Vara anställd på minst 24 h i veckan. Individuella semistrukturerade djupintervjuer samt fokusgrupper. Tematisk analys-metod. Björkman, T., Angelman, T., & Jönsson, M. 2008. Sverige. Attitudes towards people with mental illness: a cross-sectional study among nursing staff in psychiatric and somatic care. Kvantitativ ansats. Tvärsnittsdesign.
150 personer som jobbade på ett universitetssjukhus inom psykiatrin och somatiska blev tillfrågade. 120 deltagare
Både sjuksköterskor och undersköterskor.
Bekvämlighetsurval.
Från en somatisk avd. 69 kvinnor= 54, män = 15, Medelåldern = 37). Från en psykiatrisk avd. 51 kvinnor = 34, män = 17, Medelåldern 44).
Enkätundersökning. T-test, Mann-Whitney U-test. Burhans, M L., & Alligood, R M. 2010. USA. Quality nursing care in the words of nurses. Fenomenologisk design. 12 deltagare 12 kvinnor Ålder: 25-52 år Medelålder: 37,5 år Intervjuer. Hermaneutisk Fenomenologisk metod.
Erfarenheter: arbetat i 1-12 år som sjuksköterska.
Carter, N., Webb, C., Findlay, S., Grant, C., & Van Blyderveen, S. 2012. Canada. The Integration of a Specialized Eating Disorders Nurse on a General Inpatient Pediatric Unit Kvalitativ ansats. Deskriptiv design. 21 deltagare 13 sjuksköterskor 8 med andra vårdyrken
Klinikchefen erbjöd alla som jobbar i team i vården av patienter med ätstörningar att delta i studien.
Sju individuella semi-strukturerade intervjuer samt fokusgrupper. Tematisk analys-metod. Davey, A., Arcelus, J., & Munir, F. 2014. Australien. Work demands, social support, and job satisfaction in eating disorder inpatient settings: A qualitative study. Kvalitativ ansats. Deskriptiv design.
25 erbjöds att delta 12 svarade ja. För att få delta skulle man jobbat med ätstörningar i minst 3 månader och vara anställd som sjuksköterka, vårdbiträde eller arbetsterapeut. 12 deltagare 7 sjuksköterskor 3 Vårdbiträden 2 arbetsterapeuter 10 Kvinnor och 2 män Medelålder: 38 år. Individuella semistrukturerade intervjuer. Tematisk analys-metod. Johansson, I.M., Skärsäter, I., & Danielson, E. 2013. Sverige. The experience of working on a locked acute psychiatric ward. Kvalitativ ansats. Deskriptiv design. 10 deltagare 3 sjuksköterskor 1 kvinna och två män. 4 kvinnliga psykiatrisjuksköterskor 3 andra vårdyrkeskategorier, 2 kvinnor och 1 man.
Deltagarna valdes ut genom lämplighetsurval.
Intervjuer. Kvalitativ
King, S.J., & Turner, S. 2000. Australien. Caring for adolescent females with anorexia nervosa: registered nurse`s perspective Kvalitativ ansats. Fenomenologisk design
Hur deltagarna valdes ut framgår inte. 5 registrerade SSK utan psykiatrisk vidare utbildning. Hel eller deltids anställda med att vårda patienter med anorexia de senaste 6 månaderna.
Djupintervjuer. Colaizzi´s analys-metod.
Ramjan, L.M., 2004.
Australien.
Nurses and the 'therapeutic relationship': caring for adolescents with anorexia nervosa. Kvalitativ ansats. Deskriptiv design.
Två ”chefer” för sjukhuset valde ut sjuksköterskor som uppfyllde författarnas inklusionskriterier att delta.
10 sjuksköterskor 7 kvinnor och 3 män. Ålder: 26-48år.
De var anställda på ett australienskt barnsjukhus och det krävdes minst två års erfarenhet av att vårda patienter med anorexia nervosa för att få vara med.
Individuella semistrukturerade intervjuer. Tematisk analys-metod. Raveneau, G., Feinstein, R., Rosen, L M., & Fischer, M. 2014. USA. Attitudes and knowledge levels of nurses and residents caring for adolescents with an eating disorder. Kvantitativ ansats. 82 deltagare 32 sjuksköterskor 50 studerande
110 stycken blev tillfrågade. Deltagandet var valfritt.
Enkätundersökning. Deskriptiv statistikanalys. Ryan, V., Malson, H., Clarke, S., Anderson, G., & Kohn, M. 2006. Discursive constructions of 'eating disorders nursing': An analysis of nurses'
Kvalitativ ansats. 15 Sjuksköterskor 13 kvinnor och 2 män.
15 sjuksköterskor rekryterades från tre olika vårdavdelningar.
Deltagandet vara valfritt.
Individuella semistrukturerade intervjuer.
Diskurs-
Australien. accounts of nursing eating disorder patients. Snell, L., Crowe, M. & Jordan, J., 2010. Nya Zeeland. Maintaining a therapeutic connection: nursing in an inpatient eating disorder unit. Kvalitativ ansats. Deskriptiv design. 7 sjuksköterskor Ålder: 30-50år.
2,5-20 års erfarenhet av att vårda personer med psykiskohälsa. Deltagare valde själv att vara med genom att svara på en annons.
Intervjuer. ”Grounded
theory”. ”Rad för rad analys”
Verhaeghe, N., De Maeseneer, J., Maes, L., Van Heeringen, C., & Annemans, L. 2013. Belgien. Health promotion in mental health care: perceptions from patients and mental health nurses. Kvalitativ ansats. Deskriptiv design. 32 deltagare 17 psykiatrisjuksköterskor 15 patienter 13 kvinnor 4 män Medelåldern: 34,8 år Chefer för tre avdelningar
informerade sjuksköterskorna om studien och deltagandet var valfritt.
Individuella semistrukturerade intervjuer med fokusgrupper. Kvalitativ innehållsanalys. Wright, K.M., & Hacking, S. 2012. Storbritannien. An angel on my shoulder: a study of relationships between women with anorexia and healthcare
professionals
Kvalitativ ansats. Deskriptiv
design.
Deltagarna var 12 patienter och 13 anställda i vårdteam runt patienter med ätstörningar.
5 SSK, en dietist och en kognitiv beteendeterapeut.
Deltagarna var mellan 33-51 år.
Individuella semistrukturerade intervjuer.
Tematisk analys-metod.
Bilaga 2. Tabell 4. Tabell över de inkluderade vetenskapliga artiklarnas författare, årtal, land, titel, syfte och resultat. Författare, årtal, land
och titel
Syfte Resultat
Bakker, R., Van Meijel, B., Beukers, L., Van Ommen, J., Meerwijk, E., & Van Elburg, A. 2011. Nederländerna.
Recovery of Normal Body Weight in Adolescents with Anorexia Nervosa: The Nurses' Perspective on Effective Interventions.
Syftet med denna studie var att ur sjuksköterskans perspektiv utforska vilka aspekter i omvårdnaden som är mest effektiva, för att ungdomar med anorexia nervosa ska återfå normal
kroppsvikt.
Sjuksköterskor har en framträdande roll till patienternas tillfrisknande. En bra terapeutisk relation är betydelsefullt för genomförandet av omvårdnadsåtgärder kring kost, träning, socialt stöd och föräldrarådgivning.
Björkman, T., Angelman, T., & Jönsson, M. 2008. Sverige.
Attitudes towards people with mental illness: a cross-sectional study among nursing staff in psychiatric and somatic care.
Syftet med studien var att undersöka attityder hos vårdpersonal som arbetar inom psykiatrisk eller somatisk vård till personer med psykisk ohälsa.
Resultatet visade att det var färre kvinnor som anser att individerna har sig själva att skylla. Männen hade också en mer pessimistisk syn än kvinnorna när det gäller förbättring under behandlingen. Attityder hos vårdpersonal är i flera avseenden jämförbar med allmänheten om psykisk sjukdom och psykiskt sjuka.
Av deltagarna upplevde 70,4% ätstörningar som ovanliga, 28% anser att personerna borde ”rycka” upp sig och 44,1% anser att dess personer är oberäkneliga.
Burhans, M L., & Alligood, R M. 2010. USA.
Quality nursing care in
Syftet med studien var att undersöka betydelsen av god omvårdnad för arbetade sjuksköterskor.
Kvalitetsomvårdnad för praktiserande
sjuksköterskor var att möta mänskliga behov genom att bry sig, visa empati, respekt, samspel och ansvar.
the words of nurses.
Carter, N., Webb, C., Findlay, S., Grant, C., & Van Blyderveen, S. 2012. Canada. The Integration of a Specialized Eating Disorders Nurse on a General Inpatient Pediatric Unit.
Syftet med studien var att förstå sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med ätstörningar för att informera nya vårdgivare inom området.
Sjuksköterskor med lite erfarenhet kan uppleva rädsla och svårighet i omvårdnaden av dessa patienter, därför anses vidareutbildning för dessa sjuksköterskor vara nödvändigt för att bättre kunna hantera svåra situationer som uppkommer.
Davey, A., Arcelus, J., & Munir, F.
2014. Australien.
Work demands, social support, and job satisfaction in eating disorder inpatient settings: A qualitative study.
Syftet med denna studie var att granska vårdpersonalens erfarenheter, arbetskrav och känslomässig tillfredsställelse i arbetet med patienter som lider av ätstörningar.
Enligt personalens erfarenheter är det en utmaning att vårda dessa patienter. De anser att det är ett annorlunda och krävande att jobb som kräver
effektivt lagarbete, kommunikation samt stödsystem bland personalen.
Johansson, I.M., Skärsäter, I., & Danielson, E. 2013. Sverige.
The experience of working on a locked acute psychiatric ward.
Syftet med denna studie var att redogöra för vårdspersonalens erfarenheter av att jobba på en stängd psykiatrisk avdelning.
Personalen upplever att det är en krävande
arbetsmiljö med psykiskt ansträngande och intensiv arbetsbelastning, framför allt med individer som lider av anorexia nervosa. Vårdpersonalen menar också på att det är viktigt att personalen samarbetar och stöttar varandra för att orka med arbetet. King, S.J., & Turner, S.
2000. Australien.
Caring for adolescent
Syftet med studien var att på djupet utforska sjuksköterskors erfarenheter av att vårda unga kvinnor med anorexia nervosa på barnavdelningar vid allmänna sjukhus i Victoria, Australien.
Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda dessa patienter innebär att sjuksköterskornas personliga värden sätt på spel och utmanas. De upplever också känslomässig kaos, frustration och
females with anorexia nervosa: registered nurse`s perspective.
humörsvängningar En bestämdhet mot patienterna krävs.
Ramjan, L.M., 2004. Australien.
Nurses and the 'therapeutic
relationship': caring for adolescents with
anorexia nervosa.
Syftet med studien var att utreda svårigheter och hinder som försvårar de terapeutiska relationerna för sjuksköterskor i arbetet med patienter som lider av anorexia nervosa.
Resultatet mynnar ut i att sjuksköterskorna kämpar för förståelse för sjukdomen och patienterna, de strider med patienterna för kontroll och de anstränger sig för att utveckla terapeutiska relationer.
Raveneau, G., Feinstein, R., Rosen, M L., & Fisher, M.
2014. USA.
Attitudes and knowledge levels of nurses and residents caring for adolescents with an eating disorder.
Syftet med studien var att undersöka attityder hos sjuksköterskor och andra vårdgivare i vården av ungdomar och unga vuxna med ätstörningar.
Sjuksköterskor och andra vårdgivare ser en återkommande rädsla för gå upp i vikt, vägran att upprätthålla kroppsvikten och störd
kroppsuppfattning hos patienter med ätstörningar. Mer än 90% av deltagarna anser att vänner, familj och påverkan av medier anses vara sannolika orsaker till ätstörningar. Olika regler för olika patienter och dålig kommunikation gör det svårt att ta hand om patienter med ätstörningar. 68,8% av deltagarna kände en frustration i omvårdnaden av patienterna. Ryan, V., Malson, H., Clarke, S., Anderson, G., & Kohn, M. 2006. Australien. Discursive constructions of 'eating disorders nursing': An analysis of nurses' accounts of nursing eating disorder
Syftet med denna studie var att öka förståelsen för de utmaningar som sjuksköterskor upplever i omvårdnaden av människor med ätstörningar.
Tre huvudteman sammanfattar resultatet.
Sjuksköterskor bör ”älska” och/eller ge empatiskt stöd.
Övervakning och disciplinering av människorna med ätstörningar bör ske.
Sjuksköterskan måste ge en konstant omvård samt vara ständigt närvarande.
patients.
Snell, L., Crowe, M., & Jordan, J.
2010. Nya Zeeland.