Resultatet i denna kvalitativa studie är i linje med resultat från tidigare både kvalitativa och kvantitativa studier kommit fram till. Att få goda förutsättningar att handleda sjuksköterskestudenter är enligt resultatet i denna studie avgörande angående hur bra handledaningen blir. Hur vi kommer att utföra uppdraget som handledare påverkas av förutsättningarna på den enhet där handledningen utförs. Resultatet i denna studie kan få betydelse för handledande sjuksköterskor genom identifiering av vilka strukturella förutsättningar som råder och utifrån studiens resultat ge resurser och utföra åtgärder för att stärka handledarens roll och öka dess strukturella förutsättningar. Resultatet påvisar att specifika handledargrupper bidrar till ökade förutsättningar för handledarna att få information, stöd och resurser. Detta kan möjliggöra att statusen till handledning kan öka och genom synliggörande av brister i förutsättningar påverka ansvarspersoner och därmed underlätta handledningsmiljön och på så sätt minska stress. En god arbetsmiljö för sjuksköterskan kommer även förbättra kvalitén på handledningen för
sjuksköterskestudenten.
4.5 Förslag till fortsatt forskning
I föreliggande studie undersöktes sjuksköterskans förutsättningar att handleda
sjuksköterskestudenter vid verksamhetsförlagda utbildning. Förslag till fortsatt utföra en jämförande studie mellan de olika avdelningars förutsättningar i strukturell empower i relation till hur studenterna upplever att handledningen fungerar på den specifika avdelningen.
4.6 Slutsats
Resultatet i aktuell studie visade att handledarna upplevde att strukturell empowerment påverkade sjuksköterskans förutsättningar att ge sjuksköterskestudenter god
handledning. Alla tre strukturer information, stöd och resurser behövdes för att uppnå detta men framförallt resurser från chef var viktigast. De flesta handledare påtalade att tid avsatt för handledning och planering inför VFU-period var undermålig. Även chefens inställning till handledning av sjuksköterskestudenter upplevdes viktig och hur stort stöd och resurser hen är villig att investera. För att kunna öka strukturell
empowerment i framtiden anser författaren att det är viktigt att ta vara på personalens intresse för handledning och ge tid för att öka arbetsnöjdhet hos handledarna.
5 Referenser
Aiken, L., H., Sloane, D., M., Bruyneel, L., Van, D.H. & Sermeus, W. (2013) Nurses' reports of working conditions and hospital quality of care in 12 countries in Europe. International journal of nursing studies 50(2), ss.143-153.
Barker, E. & Pittman, O. (2010). Becoming a super preceptor: A practical guide to Preceptorship in today’s clinical climate. Journal of the American Academy of Nurse Practitioners, 22(3), ss.144-9.
Bourbonnais, FF. & Kerr, E. (2007). Preceptoring a student in the final clinical
placement: reflections from nurses in a Canadian Hospital. Journal of clinical nursing, 16(8), ss.1543-1549.
Broadbent, M., Mowham, L., Sander, T., Walker, S. & Dwywe, T. (2014). Supporting bachelor of nursing students within the clinical environment: perspectives of preceptors. Nurse Education in Practice, 14(4), ss. 403-409.
Carlson, E., Wann-Hansson, C. & Pilhammar, E. (2009). Teaching during clinical practice: strategies and techniques used by preceptors in nursing education. Nurse education today, 29(5), ss. 522-526.
Chan, Z. (2013). A systematic review of critical thinking in nursing education. Nurse Education Today, 33(3), ss.236-240.
Clavelle, J., Porter, T. & Drencard, K. (2013). Structural Empowerment and the Nursing Practice Environment in Magnet® Organizations. The Journal of Nursing
Administration, 43(11), ss. 566-573.
Douglas, V., Garrity, J., Shepherd, K. & Brown, L. (2016). Nurses perceptions and experiences of mentoring. Nursing Management, 34(7), ss.130-137.
Duffy, A. (2009). Guiding students through reflective practice - The preceptors
experiences. A qualitative descriptive study. Nurse education in practice, 9(3), ss. 166-175.
Elo, S. & Kyngäs, H. (2008). The qualitative content analysis process. Journal of Advanced Nursing 62(1) ss.107-115.
Elo, S., Kääriäinen, M., Kanste, O., Pölkki, T., Utriainen & Kyngäs, H. (2014).
Qualitative Content Analysis: A Focus on Trustworthiness. SAGE Open, 4(1), ss. 1-10.
Goss, C. (2015). Systematic Review Building a Preceptor Support System. Journal for Nurses in Professional Development, 31(1), ss. 7-14.
Elsevier, B.V. (2017). The art of preceptorship. A qualitative study. Nurse Education in Practice, 26, ss. 39-45.
Engström, M., Skytt, B & Nilsson, A (2011). Working life and stress symptoms among caregivers in elderly care with formal and no formal competence. Journal of Nursing Management, 19 (6), ss. 732-741.
Graneheim, U.H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), ss. 105-112.
Greco, P., Laschinger, H. K. S. & Wong, C. (2006). Leader empowering behaviors, staff nurse empowerment, and work engagement/burnout. Nursing Research 19(4), ss. 41–56.
Henderson, A., Fox, R. & Malko-Nyhan, K. (2006). An Evaluation of Preceptors´ Perceptions of Educational Preparation and Organizational Support for Their Role. Journal of continuing education in nursing, 37(3), ss. 130-136.
Hilli, Y., Melender, H.L., Salmu, M & Jonsén, E. (2014). Being a preceptor- A Nordic qualitative study. Nurse Education Today 34, ss. 1420-1424.
Hutchings, A., Williamson, G.R. & Humphreys, A. (2005). Supporting learners in clinical practice: capacity issues. Journal of Clinical Nursing 14, ss. 945–955.
Hyrkäs, K. & Shoemaker, M. (2007). Changes in the preceptor role: re-visiting preceptors´ perceptions of benefits, rewards, support and commitment to the role. Journal of advanced nursing, 60(5), ss. 513-524.
International Council of Nurses 2012. Etiska koder för sjuksköterskor.
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas.etiska.kod.pdf [2017-03-23].
Johansson, M & Johansson L.E. (red.) (2018). Verksamhetsförlagd utbildning inom Professionsutbildning (Universitetspedagogiska enheten Karlstads universitet R 2018:2). Karlstad: Universitetspedagogiska enheten.
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1245173/FULLTEXT02.pdf
Kanter, R. (1993). Men and women of the corporation. New York: Basic Books.
Kamolo, E., Vernon, R. & Toffoli, L (2017). A Critical Review of Preceptor
Development for Nurses Working with Undergraduate Nursing Students. International Journal of Caring Siences, 10(2), ss. 1089-1100.
Kluska, K.M., Lashinger, H.S. & Kerr, M.S (2004). Staff Nurse Empowerment and Effort-Reward Imbalance. Nursing leadership, 17(1), ss.112-128.
Kristofferzon, ML., Mårtensson, G., Mamhidir, AG & Löfmark, A (2013). Nursing students´perceptions of clinical supervision: The contributions of preceptors, head preceptors and clinical lectures. Nurse Education Today, 33 (10), ss. 1252-1257.
Landmark, BT., Storm Hansen, G., Bjones, I. & Bohler, A. (2003). Clinical supervision –factors defined by nurses as influential upon the development of competence and skills in supervision. Journal of clinical nursing, 12(6), ss. 834-841.
Laschinger, H. S. & Fida, R. (2015). Linking Nurses' Perceptions of Patient Care Quality to Job Satisfaction. Journal Of Nursing Administration, 45(5), ss. 276-283.
Lauvås, P., Handal, G. & Nilsson, B. (2001). Handledning och praktisk yrkesteori. Lund: Studentlitteratur.
LÉcuyer, K.M., Hyde, M.J & Shatto, B.J (2018). Preceptors´Perception of Role Competency. The Journal of Continuing Education in Nursing, 49(5), ss. 233-240.
Lillibridge, J. (2007). Using clinical nurses as preceptors to teach leadership and management to senior nursing students: a qualitative descriptive study. Nurse education in practice, 7(1), ss. 44-52.
McCarthy, B. & Murphy, S. (2010). Preceptors’ experiences of clinically educating and assessing undergraduate nursing students: an Irish context. Journal of Nursing
Managemen,t 18, ss. 234-244.
Malterud, K. (2014). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Lund: Studentlitteratur.
Mills, JE., Francis, KL. & Bonner, A. (2005). Mentoring, clinical supervision and preceptoring: clarifying the conceptual definitions for Australian rural nurses. A review of the literature. Rural and Remote Health, 5, ss. 410.
Mogensen, E., Thorell-Ekstrand, I. & Löfmark, A. (2010) Klinisk utbildning i högskolan- perspektiv och utveckling inom verksamhetsförlagd utbildning. Lund: Studentlitteratur.
Myrick, F. & Yonge, O. (2004). Enhancing critical thinking in the preceptorship experience in nursing education. Journal of Advanced Nursing, 45(4), ss. 371-80.
Mårtensson, G., Engström, M., Mamhidir, A.G. & Kristofferzon, M.L. (2012). What are the structural conditions of importance to preceptors´ performance? Nurse Education Today, 33(5), ss. 444-449.
Mårtensson, G., Löfmark, A., Mamhidir, A-G & Skytt, B. (2016). Preceptors´
reflections on their educational role before and after a preceptor preparation course: A prospective qualitative study. Nurse Education in Practice, 19(5), ss. 1-6.
Nielsen, K., Finderup, J., Brahe, L., Elgaard, R., Elsborg, AM., Engell-Sörensen, V., Holm, L., Juul, H & Sommer, I. (2017). The art of preceptorship. A qualitative study. Nurse education in practice, 26, ss. 39-45.
Omansky, GL. (2010). Staff nurses’ experiences as preceptors and mentors: an integrative review. Journal of Nursing Management, 18(6), ss. 697-703.
Pilhammar, E. (2012). Pedagogik inom vård och handledning. Lund: Studentlitteratur.
Polit, DF. & Beck, CT. (2012). Nursing Reseach. Studentlitteratur.
Rylance, R., Barrett, J.E., Sixsmith, P & Ward, D. (2017). Student nurse mentoring:an evaluative study of the mentor´s perspective. British Journal of Nursing, 26(7), ss. 405-409.
Sarmiento, T.P., Laschinger, H., K.S & Iwasiw, C. (2004). Nurse educators’ workplace empowerment, burnout, and job satisfaction: testing Kanter's theory. Journal of
Advanced Nursing 46(2), ss. 134-143.
Selander, U. B. & Selander, S. (2007). Professionell handledning. Lund; Studentlitteratur.
Shannon, SJ., Walker-Jeffreys, M., Newbury, JW., Cayetano, T., Brown, K. & Petkov, J. (2006 c). Rural linician opinion on being a preceptor. Rural and remote health, 6, ss. 490.
Skytt, B., Hagerman, H., Strömberg, A & Engström, M. (2015). First-line managers´ description and reflections regarding their staff´s access to empowering structures. Journal of Nursing Management, 23, ss. 1003-1010.
Smedley, A. (2008). Becoming and being a preceptor: a phenomenological study. Journal of Continuing nursing, 39(4), ss. 185-191.
Smith, L.M., Andrusyszyn, M.A. & Laschinger, H., K.S. (2010). Effects of workplace incivility and empowerment on newly-graduated nurses? Organizational commitment. Journal of nursing management 18(8), ss. 1004-1015.
Svensk författningssamling, SFS (1992). Högskolelagen 1992:1434.
Svensk författningssamling, SFS (2003). Lag om etikprövning av forskning som avser människor 2003:460.
Svensk författningssamling, SFS (2016). Hälso- och sjukvårdslag 2016:1298.
Svensk sjuksköterskeförening, SSF (2015). Riktlinjer för godkännande av handledare i yrkesmässig handledning i omvårdnad.
https://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/Publikationer/Kompetensbeskrivningar-och- riktlinjer/Riktlinjer-for-godkannande-av-handledare-i-yrkesmassig-handledning-i-omvardnad/ [2017-02-21].
Svensk sjuksköterskeförening, SSF (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-
svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska/[2019-05-20].
Sveriges kommuner och landsting, SKL (2017). Så möter vi rekryterings-utmaningarna i vården och omsorgen.
http://skl.se/download/18.a827c16146db10f89acf057/1405502427086/skl-rekryteringsutmaningar-vardochomsorg.pdf [2017-03-08].
Tveiten, S. (2014). Yrkesmässig handledning. Lund; Studentlitteratur. Vårdförbundet (2016). Vårdförbundet Students VFU-ranking 2016.
https://www.vardforbundet.se/siteassets/student/vardforbundet-student-vfu-ranking-2016.pdf/ [2017-02-28].
Wong, C., A. & Laschinger, H., K.S. (2013). Authentic leadership, performance, and job satisfaction: the mediating role of empowerment. Journal of advanced nursing 69(4), ss. 947-959.