Det behövs översyn och implementering av tydliga rutiner gällande upplysningar av patienters rättigheter. Vården tycks behöva garantera rättssäkerheten för patienterna genom att se över hur de får information relaterad till ÖPT, avseende fakta och med vilken hänsyn till patientens förmåga den ges. Genom granskning av rutiner kan vården också säkerställa patienters rättig- het till stödperson.
Det är högst aktuellt att vården gör patienter delaktiga i samtliga moment och beslut i ÖPT genom att skapa förutsättningar till medverkan vid möten och upprättande av vårdplaner. Det är också nödvändigt att involvera anhöriga i högre utsträckning än vad som förefaller ske idag. Dialog om hur omvårdnadspersonal kan arbeta motiverande med patienter i ÖPT samt verka för ökad delaktighet anser vi kan utgöra ett ämne för reflekterande diskussioner på arbetsplatser. Resultatet kan med fördel användas inom de egna verksamheterna men likaså över hela landet för förbättrade förhållanden för patienter som vårdas i ÖPT.
Slutligen uppfattar vi studiens övergripande resultat som betydande, och rekommenderar mot bakgrund av detta fler patientstudier, samt en större översyn av patienters rättssäkerhet rörande ÖPT.
Slutsats
En av de avsikter som fanns när den tidigare lagstiftningen omformulerades och öppen tvångsvård infördes var att rättssäkerheten skulle öka och tvångsvården i sig ska motiveras av patientens vårdbehov (Zetterberg 2018). Denna studies samlade resultat pekar på att detta är områden i behov av förbättring och genomlysning. Vården tycks i flera fall misslyckas med att tillgodose patienters behov av och rätt till personligt anpassad information och det finns uppenbara brister i att involvera patienter i utformandet av vården. En större tydlighet i informationsöverföringen till patienter angående de möjligheter och begränsningar som ÖPT kan innebära förefaller också oundgänglig. Inte enbart utifrån inskränkningar enligt de särskilda villkoren, utan också på grund av risken att patienten drar paralleller till många andra företeelser de är missnöjda med, som de uppfattar har med tvångsvården att göra. Att vårdas i ÖPT innebär att känna sig begränsad och vår slutsats är att det är viktigt att värna patienters möjlighet till autonomi även i samband med ÖPT, varför vi anser att det vore av
Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad
värde att vidare studera på vilket sätt omvårdnadspersonal ger kontinuerligt stöd och arbetar motiverande. Det är betydelsefullt att finnas i ett sammanhang och omvårdnadspersonal behöver tillvarata de erfarenheter som beskrivs som främjande och aktivt motivera patienter till en allt mer självständig vardag. Därutöver är tvångsvård förvisso tvångsvård och allt har patienterna inte möjlighet att avgöra. Det är ändå viktigt att vården strävar efter att visa hänsyn och vara flexibel. Att patienter bjuds in till diskussion kring exempelvis medicinering, kan bidra till ökad förståelse och möjlig acceptans kring beslut om deras vård. Patient-
medverkan är en viktig och central del om vården ska bli framgångsrik för patienten, och att ges utrymme att få uttrycka sin åsikt samt kunna påverka ger möjligheter och stärker
patientens autonomi samt känsla av delaktighet.
En annan aspekt som vi har uppmärksammat är anhörigperspektivet. Att anhöriga och närstående är delaktiga i vården har betydelse för patienters återhämtning, förutsättningar saknas dock ibland för att de ska kunna vara engagerade om patienten vill det. Enligt SOSFS 2008:18 ska anhöriga vara delaktiga i vården så långt som det är möjligt, och vården behöver skapa bättre förutsättningar genom ett större engagemang för att göra anhöriga mer
involverade.
Sammanfattningsvis förefaller ÖPT innebära både begränsningar och möjligheter. Det finns positiva konsekvenser av vårdformen, såsom ökat stöd som ett resultat av tvingande sam- verkan. Men vi drar också slutsatsen av att finns betydande brister i rättssäkerheten, varför det är ett angeläget område i behov av översyn av hur patienters lagliga rättigheter tillgodoses.
Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad
Referenser
Andreasson, E., & Skärsäter, I. (2012). Patients treated for psychosis and their perceptions of care in compulsory treatment: basis for an action plan: Perceptions of care in compulsory treatment. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 19(1), 15–22.
doi:10.1111/j.1365- 2850.2011.01748
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. 2. utg. Stockholm: Natur och kultur Appelbaum, P. S. (2001). Thinking carefully about outpatient commitment. Psychiatric Services, 52(3), 347–350.
Banks, L.C., Stroud, J. & Doughty, K. (2015). Community treatment orders: exploring the paradox of personalisation under compulsion. Health and social care in the community, 24(6), 181-190.
Brophy, L., & McDermott, F. (2003). What's driving involuntary treatment in the community? The social, policy, legal and ethical context. Australasian Psychiatry, 11(1), 84–88.
Burns, T., Rugkåsa, J., Molodynski, A., Dawson, J., Yeeles, K., Vazquez-Montes,
M., Voysey, M., Sinclair, J., Priebe, S. (2013). Community treatment orders for patients with psycosis (OCTET): a randomised controlled trial. The Lancet, 381(9878), 1627–1633.
Byskén Henriksson, J. & Åsén, P. (2013) ”Tvångsvårdade patienters erfarenhet av stödperson Undersökning i samarbete mellan psykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov och
Patientnämnden i Landstinget i Jönköpings län”. (Landstinget i Jönköping). Hämtad från: https://www.rjl.se/globalassets/rjl/demokrati/patientnamnden/tvangsvardade_patienters_erfare nhet_av_stodperson_slutversion_20140117.pdf
Corring, D., O´Reilly, R., & Sommerdyk, C. (2017). A systematic review of the views and experiences of subjects of community treatment orders. International Journal of Law and Psychiatry. 52 (2017) 74–80, doi 10.1016/j.ijlp.2017.03.002
Danielson, E. (2017). Kvalitativ forskningsintervju. I M. Henricson (Red.). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (2. Uppl., s.143–154). Lund:
Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad
Dawson, J. (2007). Factors influencing the rate of use of community treatment orders. Psychiatry, 6(2), 42–44.
Department of Health, Education, and Welfare (1979). The Belmont Report. Hämtad från: https://www.hhs.gov/ohrp/sites/default/files/the-belmont-report-508c_FINAL.pdf Diseth, R. R. & Høglend, P. A. (2014). Compulsory mental health care in Norway: The treatment criterion. International Journal of Law and Psychiatry, 37, 168-173.
Dreβing, H. & Salize, H. J. (2004). Compulsory admission of mentally ill patients in European Union Member States. Social Psychiatry and Psychiatric Epidemiology, 39(10), 797-803.
Foucault, M. (2009). Övervakning och straff. Fängelsets födelse. Lund: Arkiv förlag Graneheim, U. H., Lindgren, B. M., & Lundman, B. (2017). Methodological challenges in qualitative content analysis: A discussion paper. Nurse Education Today. 56, 29-34. doi: 10.1016/J.nedt.2017.06.002
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing
research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105-112. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001
Gibbs, A., Dawson, J., Ansley, C., & Mullen, R. (2005). How patients in New Zealand view community treatment orders. Journal of Mental Health, 14(4), 357-368.
Henricson, M., & Billhult, A (2017) Kvalitativ metod. IL. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod, från idé till examination inom omvårdnad. (2. uppl., s.111-119) Lund: Studentlitteratur
Innes, M. (2007). Understanding social control. Deviance, crime and social order. Maidenhead: Open university press
Kjellin, L., Östman, O. & Östman, M. (2008). Compulsory psychiatric care in Sweden – Development 1979-2002 and area variation. International Journal of Law and Psychiatry, 31, 51–59.
Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (2. Uppl., s. 57–80). Lund: Studentlitteratur Lag om etikprövning av forskning som avser människor (SFS 2003:460). Hämtad från Riksdagens webbplats: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460 Lagen om psykiatrisk tvångsvård (SFS: 1991:1128). Hämtad från Riksdagens webbplats: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/lag-19911128-om-psykiatrisk-tvångsvard_sfs-1991-1128
Lundin, L. & Mellgren, Z. (2012). Psykiska funktionshinder - stöd och hjälp vid kognitiva funktionsnedsättningar. Lund: Studentlitteratur
Mårtensson J. & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I M. Henricson (Red.). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (2. Uppl., s. 421–438). Lund: Studentlitteratur
Prop. 2007/08:70. Ny vårdform inom den psykiatriska tvångsvården.
Tillgänglig: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2008/02/prop.- 20070870/
Reitan, T. (2016). Commitment without confinement. Outpatient compulsory care for substance abuse, and severe mental disorder in Sweden. International
Journal of Law and Psychiatry, (45), 60–69.
Sjöström, S. (2012) Det diffusa tvånget. (Socialstyrelsen, artikelnr. 2012-1-35). Hämtad från: https://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1196790/FULLTEXT01.pdf
Sjöström, S., Zetterberg, L., & Markström, U. (2011). Why community compulsion became the solution - reforming mental health law in Sweden. International Journal of Law and Psychiatry, 34 (2011) 419-428. doi: 10.1016/j.ijlp.2011.10.007
Socialstyrelsen (i.d.). Statistikdatabasen för psykiatrisk tvångsvård. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 20 december 2019 från:
Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad Socialtjänstlagen (SFS 2001:453). Hämtad från Riksdagens
webbplats: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453
SOSFS 2008:18 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/regler-och-
riktlinjer/foreskrifter-och-allmanna-rad/konsoliderade-foreskrifter/200818-om-psykiatrisk- tvangsvard-och-rattspsykiatriskvard/
Stensrud, B., Høyer, G., Granerud, A. & Landheim, A.S. (2015). “Life on hold”: A qualitative study of patient experiences with outpatient commitment in two Norwegian counties. Issues in Mental Health Nursing, 36(3), 209-216.
Stensrud, B., Høyer, G., Granerud, A. & Landheim, A.S. (2016). ”Care or control?”: A qualitative study of staff experiences with outpatient commitment
orders. Social Psychiatry Psychiatric Epidemiology. 51, 747–755.
Wallsten, T. (Red.). (2013). Psykiatrisk tvångsvård - kliniska riktlinjer för vård och behandling. Stockholm: Gothia Fortutbildning
Wendel, L. (2015) Standardiserade dokumentationsformer och rättssäkerhet vid öppen psykiatrisk tvångsvård. Förvaltningsrättslig tidskrift. Vol. 78 Häfte 1. Hämtad från
http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/23797/standardiserade-dokumentationsformer-och- ratt%20(1).pdf;jsessionid=3414F9DAA848F9E4732A3CD06EE7D8A6?sequence=3
Zetterberg, L. (2018). Tvångsvård i frihet Tillkomst, implementering och rättstillämpning av öppen psykiatrisk tvångsvård. (Doktorsavhandling, Umeå Universitet, Umeå). Hämtad från: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1199752/FULLTEXT01.pdf
Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad