Författarnas förhoppning är att studiens resultat ska kunna bidra till ökad riskmedvetenhet för hälso- och sjukvårdspersonal verksam inom den kommunala hemsjukvården. Genom att prioritera det riskförebyggande arbetet kan vi tillsammans öka patientsäkerheten och minska förekomsten av vårdskador. Indirekt kommer detta arbete även att bidra till minskade sjukhusbesök, sänkta vårdkostnader och ett ökat välbefinnande för våra patienter, vilket i slutändan innebär ett ökat ansvarstagande för en hållbar utveckling. Vidare forskning behövs dock för att öka fokus på och förbättra patientsäkerheten inom hemsjukvården. För att få en bättre förståelse för förekomsten av vårdskador och förebyggande åtgärder är ett förslag på vidare forskning, att inom den aktuella kommunen genomföra en journalgranskning gällande registrering av riskbedömningar och antal vårdskador och avvikelser. Vidare forskning kring dsk förståelse av begreppet patientsäkerhet är också ett område som utifrån examensarbetets resultat eventuellt behöver kartläggas bättre. Detta skulle förslagsvis kunna utforskas genom ytterligare en intervjustudie.
Författarna anser även att den aktuella kommunens hemsjukvård samt övriga kommunala verksamheter runt om i landet borde ta efter när det gäller införandet av en särskild ”telefonsamordning” som belyses i diskussionen. Genom att kunna minimera andelen telefonsamtal som dagligen stjäl värdefull tid från dsk patientnära arbete ses hur dsk stressade arbetssituation kan förbättras, något som även kommer att resultera i en ökad patientsäkerhet.
REFERENSER
Aiken, L. H., Clarke, S.P., Sloane, D.M., Sochalski, J.A., Busse, R., Clarke, H., Giovannetti, P., Hunt, J., Rafferty, A.M. & Shamian, J. (2001). Nurses`reports on hospital care in five countries. Health Affairs, 20(3), ss. 43-53. DOI: 10.1377/hlthaff.20.3.43 Aiken, L.H. & Sermeus, W. (2012). Patient safety, satisfacton, and quality of hospital care: Cross sectional surveys of nurses and patients in 12 countries in Europe and the United States. British Medical Journal, 22(3), ss. 1-14. DOI:10.1136/bmj.e1717
Andersson, H., Lindholm, M., Pettersson, M. & Jonasson, L-L. (2017). Nurses` competencies in home healthcare: an interview study. BMC Nursing, 16(1) ss, 1-8. DOI: 10.1186/s12912-017-0264-9
Batalden, P. B. & Davidoff, F. (2007). What is ”quality improvement” and how can it transform healthcare? Quality & Safety in Health Care, 16 ss. 2-3. DOI: 10.1136/qshc.2006.022046
Berland, A., Gundersen, D. & Bentsen, S.B. (2012). Patient safety and falls: A qualitative study of home care nurses in Norway. Nursing and health sciences, 14 ss. 452- 457. DOI:10.1111/j.1442-2018.2012.00701.x
Berland, A., Holm, A.L., Gundersen, D. & Bentsen S.B. (2012). Patient safety culture in home care: experiences of home-care nurses.Journal of Nursing Management, 2012, 20, ss. 794–801. DOI: 10.1111/j.1365-2834.2012.01461.x
Behm, L. & Gustafsson, S. (2017). Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser för de allra äldsta. I Drevenhorn, E. (red.) 2.uppl., Hemsjukvård, Lund: Studentlitteratur, ss. 133- 148.
Brownhill, K. (2013). Training in care homes to reduce avoidable harm. Nursing Times, 109(43), ss.20-22. http://costello.pub.hb.se/login?url=https://search-proquest-
com.lib.costello.pub.hb.se/docview/1459685911?accountid=9670 [2018-10-26]
Dagens Samhälle. (2016). Var tredje skadas i hemsjukvården.
https://www.dagenssamhalle.se/nyhet/var-tredje-skadas-i-hemsjukvarden-27485
[2018-10-24]
Dahlberg, K., Dahlberg, H. & Nyström, M. (2008). Reflective Lifeworld Research. Lund: Studentlitteratur.
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande i teori och praxis. Stockholm: Natur & Kultur.
Danielson, E. (2017). Kvalitativ forskningsintervju. I Henricson, M. (red.).2.uppl.
Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad. Lund:
Drevenhorn, E. (red.). (2017). Hemsjukvård. 2.uppl. Lund: Studentlitteratur.
Distriktssköterskeföreningen i Sverige. (2008). Kompetensbeskrivning för legitimerad
sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen distriktssköterska.
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer- svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-
publikationer/distriktskoterksa.kompbeskr.webb.pdf [2018-09-10]
Ekebergh, M. & Dahlberg, K. (2016). Vårdande och lärande samtal. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss. 129-144.
Elo, S. & Kyngäs, H. (2008). The qualitative content analysis process. Journal of
Advanced Nursing, 62 (1), ss. 107 - 115. DOI: 10.1111/j.1365-2648.2007.04569.x
Graneheim, U.H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24 (2), ss. 105-112. DOI:10.1016/j.nedt.2003.10.001
Gransjön Craftman, Å., Grape, C., Ringnell, K. & Westerbotn, M. (2016). Registered nurses experience of delegating the administration of medicine to unlicensed personnel in residential care homes. Journal of Clinical Nursing, 25, ss. 3189-3198. DOI: 10.1111/jocn. 13335
Högskolan i Borås. (2017). Riktlinjer för examensarbete på magisternivå i huvudområdet
vårdvetenskap, ss. 1-10.
Jonasson, L-L. (2018). Common ethical values that create benign prerequisites in caring encounters. Manuscript.
Jonasson, L-L., Holgersson, A., Nytomt, M. & Josefsson, K. (2016). Preconditions for district nurses`telephone counselling during call-time in municipal home care: An observational study. Nordic Journal of Nursing Research, 37(1), ss. 12-19. DOI: 10.1177/2057158516658810
Josefsson, K. (2010). 10 punkter för en god och säker hemsjukvård för äldre
personer. http://genia.dinstudio.se/files/RAPPORTEN._TIO_PUNKTER.pdf [2018-09- 11]
Josefsson, K. & Hansson, M. (2011). To lead and to be led in municipal elderly care in Sweden as perceived by registered nurses. Journal of Nursing Management, 19, ss. 498- 506. DOI: 10.1111/j.1365-2834.2011.01228.x
Josefsson, K. (2017). Sjuksköterskans roll i hemsjukvården - Organisationens betydelse. I Drevenhorn, E. (red.). 2.uppl. Hemsjukvård. Lund: Studentlitteratur, ss. 19-32.
Kjörnsberg, A., Karlsson, L., Babra, A. & Wadensten, B. (2010). Registered
nurses`opinions about patient focused care. Australian Journal of Advanced Nursing, 28(1), ss.35-44.
https://search.informit.com.au/documentSummary;dn=053155162423531;res=IELHEA
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3.uppl. Lund: Studentlitteratur.
Kristensen, S., Hammer, A., Bartels, P., Sunol, R., Groene, O., Thompson, C.A., Arah, O.A., Kutaj-Wasikowska, H., Michel, P. & Wagner, C. (2015). Quality management and perceptions of teamwork and safety climate in European hospitals. International Journal
of Quality in Health Care, 27 (6) ss. 499-506. DOI: 10.1093/intqhc/mzv079
Kungliga Tekniska Högskolan. (2018). Hållbar utveckling. https://www.kth.se/om/miljo- hallbar-utveckling/utbildning-miljo-hallbar-utveckling/verktygslada/sustainable-
development/hallbar-utveckling-1.350579
Lindberg, E., Persson, E., Hörberg, U. & Ekebergh M. (2013). Older patients’ participation in team meetings - A phenomenological study from the nurses’ perspective.
International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, 8.
DOI:10.3402/qhw.v8i0.21908.
Lindberg, E. (2016). Formella krav på sjuksköterskan att leda vårdandet. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss. 268-277.
Lundman, B. & Graneheim U.H. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I Höglund Nielsen, B. & Granskär, M. (red.). 3.uppl., Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och
sjukvård. Lund: Studentlitteratur, ss. 219-234.
Magnusson, C., Ekebergh, M., Jutengren, G. & Knutsson, S. (2014). Patientfocused care: An observational study of registered nurses' time for direct patient care. Nordic Journal of Nursing research, 34(4), ss. 4-9. DOI: 10.1177/010740831403400402
Malterud, K. (2009). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Lund: Studentlitteratur. Nilsson, M., Eriksson, J., Larsson, B., Odén, A., Johansson, H. & Lorentzon, M. (2016). Fall risk assessment predicts fall-related injury, hip fracture, and head injury in older adults. Journal of the American Geriatrics Society, 64 (11) ss. 2242-2250. DOI: 10.1111/jgs.14439
Norberg, A. & Fagerberg, I. (2017). Fenomenologisk hermeneutik. I Höglund Nielsen, B. & Granskär, M. (red.) 3, uppl., Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso-och
sjukvård. Lund: Studentlitteratur, ss. 249- 261.
Polit, D. F. & Beck, C. T. (2012). Nursing research: Generating and assessing evidence
for nursing practice. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams &
Rahmqvist, M., Samuelsson, A., Bastami, S. & Rutberg, H. (2016). Direct health care costs and length of hospital stay related to health care-acquired infections in adult patients based on point prevalence measurements. American Journal of Infection Control, 44(5) ss. 500-506. DOI: 10.1016/j.ajic.2016.01.035
Senior Alert - ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. (2017). Vårdprevention.
https://plus.rjl.se/infopage.jsf?nodeId=43926 [2018-10-11]
SFS. (2003:460). Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SFS. (2010:659). Patientsäkerhetslag. Stockholm: Socialdepartementet. SFS. (2014:821). Patientlag. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS. (2017:30). Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialdepartementet.
Socialstyrelsen. (2008). Hemsjukvård i förändring. En kartläggning av hemsjukvård i
Sverige och förslag till indikatorer. Stockholm: Socialstyrelsen.
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8800/2008-126-
59_200812659.pdf [2018-09-12]
Socialstyrelsen. (2009). Att mäta patientsäkerhetskulturen- handbok för patientsäkerhetsarbete.
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8341/2009-126-
12_200912612.pdf [2018-09-19]
Socialstyrelsen. (2017a). Definition av patientsäkerhet och vårdskada.
https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/om-patientsakerhet/definitionen-av-
patientsakerhet-och-vardskada [2018-09-11]
Socialstyrelsen. (2017b). Fortfarande drabbas mer än 100 000 av vårdskador varje år.
https://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2017/fortfarandedrabbasfleran100000avvardska
dorvarjear [2018-10-24]
Socialstyrelsen. (2017c). Presentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017.
https://www.socialstyrelsen.se/SiteCollectionDocuments/Lagesrapport-patientsakerhet-
2017-PPT.pdf [2018-09-17]
Socialstyrelsen. (2018a). Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) och medicinskt
ansvarig för rehabilitering (MAR).
https://vemfargoravad.socialstyrelsen.se/sida/medicinskt-ansvarig-sjukskoterska-mas-
och-medicinskt-ansvarig-rehabilitering-mar [2018-11-07]
Socialstyrelsen. (2018b). Kompetensförsörjning och patientsäkerhet - Hur brister i
Sveriges Kommuner och Landsting. (2017a). Patientsäkerhet i kommunal Hälso-och
sjukvård. https://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-565-3.pdf?issuusl=ignore [2018-09-10]
Sveriges Kommuner och Landsting. (2017b). Fall och fallskador: Åtgärder för att
förebygga. https://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-628-6.pdf?issuusl=ignore
[2018-09-11]
Svensk Sjuksköterskeförening. (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor.
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer- svensk-sjukskoterskeforening/etik-
publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf [2018-09-10]
Svensk Sjuksköterskeförening. (2017a). Kärnkompetenser.
https://www.swenurse.se/Utanfor-strukturen/karnkompetenser/ [2018-09-16]
Svensk Sjuksköterskeförening. (2017b). Kompetensbeskrivning för legitimerad
sjuksköterska. Stockholm: Svensk Sjuksköterskeförening.
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer- svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-
publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf
[2018-09-15]
Svenska Dagbladet. (2017). “Forskning krävs så att färre skadas i vården”.
https://www.svd.se/forskning-kravs-sa-att-farre-skadas-i-varden [2018-10-30]
Thomsson, H. (2010). Reflexiva intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Tingle, J. (2017). Understanding the global causes and costs of patient harm. British
Journal of Nursing, 26(9), ss. 526-527. DOI: 10.12968/bjon.2017.26.9.526
Transportstyrelsen. (2018). Officiell statistik.
https://www.transportstyrelsen.se/sv/vagtrafik/statistik/Olycksstatistik/officiell-statistik-
polisrapporterad/ [2018-10-30]
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
https://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf
[2018-10-06]
Williamsson, K.M. (2007). Home health care nurses perceptions of empowerment.
Journal of community health nursing, 24(3), ss. 133-153. DOI: 10.1080/07370010701429512
Vårdfokus - tidning för vårdförbundet. (2018). Lämnades hemma med skallskada -
patienten dog.https://www.vardfokus.se/webbnyheter/2018/januari/lamnades-hemma-
Bilaga 1