Även om studien genomfördes på en rättspsykiatrisk klinik torde resultatet kunna
implementeras på andra psykiatriska slutenvårdsavdelningar också då vårdtiderna kan vara långa även där. Först och främst önskar dock författarna att denna studies resultat ska inbringa reflektion och diskussion på den klinik som studien gjorts på. Viljan till vårdande relationer och att engagera sig torde dock vara minst lika viktig inom samtliga
vårdinrättningar, oavsett vårdtid. Med anledning av detta torde studiens resultat vara bra att ha med sig inom samtliga vårdkontexter.
7.2 Förslag till vidare forskning
Det finns forskning som berör patienters och sjuksköterskors upplevelser av att vistas eller arbeta inom rättspsykiatrisk vård i olika aspekter. Dock tycks få studier finnas där patienter och sjuksköterskor erfarenheter eller upplevelser integreras med varandra och inbringar en större nyans med nya perspektiv. Därför skulle just sådana studier komma väl till pass. Eftersom såväl erfarenheter som tolkning av dessa varierar mellan olika personer torde även fler studier om patienter och sjuksköterskors erfarenheter av en vårdande relation vara behövlig. Detta för att innebörden av en vårdande relation mellan patient och vårdare ska bli mer tydliggjord. Utifrån studiens resultat skulle det vara intressant att få reda på hur
patienter som blivit utskrivna från den rättspsykiatriska vården upplever eventuella vårdande relationer ute i samhället i jämförelse med dem då de var inneliggande inom den rättspsykiatriska vården. Eftersom patienterna i denna studie ansåg sig dömda utifrån det brott de begått hade det även varit intressant att dyka ner djupare i om vården ser
annorlunda ut mellan olika patienter beroende på vad de begått för brott, innan de blev dömda till den rättspsykiatriska vården.
REFERENSLISTA
Arman, M. (2015). Den vårdande relationen. I M. Arman, K. Dahlberg & M. Ekebergh (Red.),
Teoretiska grunder för vårdande. (189-194) Stockholm: Liber.
Askola, R., Nikkonen, M., Paavilainen, E., Soininen, P., Putkonen, H. & Louheranta, O. (2016). Forensic Psychiatric Patients´ Perspectives on Their Care: A Narrative View.
Perspectives in Psychiatric Care, 54(1), 64-73. https://doi.org/10.1111/ppc.12201
Barnao, M., Ward, T. & Casey, S. (2015). Looking Beyond the Illness: Forensic Service Users´ Perceptions of Rehabilitation. Journal of Interpersonal Violence, 30(6), 1025-1045.
https://doi.org/10.1177/0886260514539764
Bonnington & Rose (2014). Exploring stigmatisation among people diagnosed with either bipolar disorder or borderline personality disorder: A critical realist analysis. Social science &
Medicine, 123, 7-17. https://doi.org/10.1016/j.socscimed.2014.10.048
Carlsson, G. (2014). Gestaltande av ett vårdande där patientens existens bekräftas. I L. Wiklund Gustin (Red.), Vårdande vid psykisk ohälsa – På avancerad nivå. (209-324) Lund: Studentlitteratur.
Cook, N-R., Phillips, B-N. & Sadler, D. (2005). The tidal model as experienced by patients and nurses in a regional forensic unit. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing,
12, 536-540. https://doi.org/10.1111/j.1365-2850.2005.00872.x
Dahlberg, K. (2014). Att undersöka hälsa och vårdande. Stockholm: Natur & Kultur. Damianakis, T. & Woodford, M-R. (2012). Qualitative ResearchWith Small Connected Communities: Generating New Knowledge While Upholding Research Ethics. Qualitative
Health Research, 22(5), 708-718. https://doi.org/10.1177/1049732311431444
Danielson, E. (2012). Kvalitativ Innehållsanalys. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig
Teori och Metod: Från idé till examination inom omvårdnad. (328-343) Lund:
Studentlitteratur.
Danielson, E. (2017a). Kvalitativ Forskningsintervju. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig
Teori och Metod: Från idé till examination inom omvårdnad. (143-154) Lund:
Studentlitteratur.
Danielson, E. (2017b). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig Teori
och Metod: Från idé till examination inom omvårdnad. (285-299) Lund: Studentlitteratur.
Ejvegård, R. (2009). Vetenskaplig Metod. Lund: Studentlitteratur.
Gerace, A., Oster, C., O´Kane, D., Hayman, C-L. & Muir-Cochrane, E. (2016). Empathic processes during nurse-consumer conflict situations in psychiatric inpatient units: A qualitative study. International Journal of Mental Health Nursing, 27, 92-105.
https://doi.org/10.1111/inm.12298
Graneheim, U-H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse education today, 24, 105-112. https://doi.org/10.1016/j.nedt.2003.10.001
Graneheim, U-H., Lindgren, B-M. & Lundman, B. (2017). Methodological challenges in qualitative content analysis: A discussion paper. Nurse education today, 56, 29-34.
https://doi.org/10.1016/j.nedt.2017.06.002
Gustafsson, L-K., Wigerblad, Å. & Lindwall, L. (2013). Respecting dignity in forensic care: the challenge faced by nurses of maintaining patient dignity in clinical caring situations. Journal of
Psychiatric and Mental Health Nursing, 20, 1-8. https://doi.org/10.1111/j.1365- 2850.2012.01895.x
Hagen, J., Knizek, B-L. & Hjelmeland, H. (2016). Mental Health Nurses´ Experiences of Caring for Suicidal Patients in Psychiatric Wards: An Emotional Endeavor. Archives of
Psychiatric Nursing, 31(1), 31-37. https://doi.org/10.1016/j.apnu.2016.07.018
Harris, B., Beurmann, R., Fagien, S. & Shattell, M-M. (2015). Patients´ experiences of psychiatric care in emergency departments: A secondary analysis. International Emergency
Nursing, 26, 14-19. https://doi.org/10.1016/j.ienj.2015.09.004
Henricson, M. (2017). Forskningsprocessen. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig Teori och
Metod: Från idé till examination inom omvårdnad. (43-53). Lund: Studentlitteratur.
Henricson, M. & Billhult, A. (2012). Kvalitativ Design. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig
Teori och Metod: Från idé till examination inom omvårdnad. (129-138) Lund:
Studentlitteratur.
Henricson, M. & Billhult, A. (2017). Kvalitativ metod. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig
Teori och Metod: Från idé till examination inom omvårdnad. (111-120) Lund:
Studentlitteratur.
Holloway, I. & Freshwater,D. (2007). Vulnerable story telling: narrative research in nursing. Journal of Research in Nursing, 12(6), 703-711.
https://doi.org/10.1177/1744987107084669
Jacob, J-D. (2014). Understanding the Domestic Rupture in Forensic Psychiatric Nursing Practice. Journal of Correctional Health Care, 20(1), 45-58.
https://doi.org/10.1177/1078345813505444
Jakobsson, U. (2007). Möten och bemötande i hälso- och sjukvården. Socialmedicinsk
tidsskrift, 84(6), 541-548.
http://www.socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt/article/view/568/388
Jakobsson, U. (2011). Forskningens Termer & Begrepp: En ordbok. Lund: Studentlitteratur. Janlöv, A-C., Johansson, L. & Clausson, E-K. (2017). Mental ill-health among adult patients at healthcare centres in Sweden: district nurses experiences. Scandinavian Journal of
Caring Sciences, 13, 1-9. https://doi.org/10.1111/scs.12540
Johansson, H. & Eklund, M. (2003). Patients´ opinion on what constitutes good psychiatric care. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 17(4) 339-346.
https://doi.org/10.1046/j.0283-9318.2003.00233.x
Johansson, I-M., Skärsäter, I. & Danielson, E. (2007). Encounters in locked psychiatric ward environment. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 14(4), 366-372.
Karneva, A., Lammintakanen, J. & Kivinen, T. (2015). Nursing Staff´s Perceptions of Patient Safety in Psychiatric Inpatient Care. Perspectives in Psychiatric Care, 52, 25-31.
https://doi.org/10.1111/ppc.12098
Kasén, A. (2012). ”Patient” och ”sjuksköterska” i en vårdande relation. I L. Wiklund Gustin & I. Bergbom (Red.), Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. (99-114) Lund:
Studentlitteratur.
Kristiansson, M. (2016). Rättspsykiatri. I J. Herlofson, L. Ekselius, A. Lundin, B. Mårtensson & M. Åsberg (Red.), Psykiatri (829-846). Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S. & Brinkmann, S (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Enskede: TPB. Lee, A. & Kiemle, G. (2015). “It´s One of the Hardest Jobs in the World”: The Experience and Understanding of Qualified Nurses Who Work with Individuals Diagnosed with Both
Learning Disability and Personality Disorder. Journal of Applied Research in Intellectual
Disabilities, 28, 238-248. https://doi.org/10.1111/jar.12125
Mezey, G-C., Kavuma, M., Turton, P., Demetriou, A. & Wright, C. (2010). Perceptions, experiences and meanings of recovery in forensic psychiatric patients. The Journal of
Forensic Psychiatry & Psychology, 21(5), 683-696.
https://doi.org/10.1080/14789949.2010.489953
O´Connell, B. & Dowling, M. (2013). Community psychiatric nurses´ experiences of caring for clients with borderline personality disorder. Mental Health Practice, 17(4), 27-33.
http://dx.doi.org/10.7748/mhp2013.12.17.4.27.e845
Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: Kvalitativa och kvantitativa
perspektiv. Stockholm: Liber.
Petersson, P. & Lindskov, C. (2012). Aktionsforskning. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig
Teori och Metod: Från idé till examination inom omvårdnad. (289-304) Lund:
Studentlitteratur.
Pokorny, M-E. (2014). Nursing Theorists of Historical Significance. I M-R, Alligood. & Tomey, A-M (Red.), Nursing Theorists and their work (50-68). Missouri: Elsevier/Mosby. Polit, D.F. & Beck, C.T. (2017). Nursing Research: generating and assessing evidence for
nursing practice. Philadelphia: Wolters Kluwer.
Powell, J. & Clarke, A. (2006). Information in mental health: qualitative study of mental health service users. Health Expectations, 9, 359-365.
https://doi.org/10.1111/j.1369-7625.2006.00403.x
Press, K-R., Zornberg, G-Z., Geller, G., Carrese, J. & Fingerhood, M-I. (2016). What patients with addiction disorders need from their primary care physicians: A qualitative study.
Substance Abuse, 37(2), 349-355. https://doi.org/10.1080/08897077.2015.1080785
Priebe, G. & Landström, C. (2017). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och
begränsningar – grundläggande vetenskapsteori. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig Teori
Psykiatriska riksföreningen för sjuksköterskor (2014). Kompetensbeskrivning för
legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen, inriktning psykiatrisk vård.
Göteborg: Psykiatriska riksföreningen för sjuksköterskor.
Rask, M. & Hallberg, I-R. (2000). Forensic psychiatric nursing care – nurses apprehension of their responsibility and work content: a Swedish survey. Journal of Psychiatric and Mental
Health Nursing, 7, 163-177. https://doi.org/10.1046/j.1365-2850.2000.00280.x Rask, M. & Levander, S. (2001). Interventions in the nurse-patient relationship in forensic psychiatric nursing care: a Swedish survey. Journal of Psychiatric and Mental Health
Nursing, 8, 323-333. https://doi.org/10.1046/j.1365-2850.2001.00395.x
Riordan, S. & Humphreys, M. (2007). Patient perceptions of medium secure care. Medicine,
Science and the Law, 47(1), 20-26. https://doi.org/10.1258/rsmmsl.47.1.20
Rose, D-N., Peter, E., Gallop, R., Angus, J-E. & Liaschenko, J. (2011). Respect in forensic nurse-patient relationships: A practical compromise. Journal of Forensic Nursing, 7, 3-16.
https://doi.org/10.1111/j.1939-3938.2010.01090.x
Ruane, J. & Hayter, M. (2008). Nurses´ attitudes towards sexual relationships between patients in high security psychiatric hospitals in England: An exploratory qualitative study.
International Jourlan of Nursing Studies, 45, 1731-1741.
https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2008.06.003
Rättspsyk (2016). Årsrapport. Göteborg: Rättspsyk, nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister.
SFS 1991:1129. Lag om rättspsykiatrisk vård. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtat 13 december 2017, från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/lag-19911129-om-rattspsykiatrisk-vard_sfs-1991-1129
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtat 13 december 2017, från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30
Socialstyrelsen (2017). Utvecklingen av psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna: till och
med 2016. Stockholm: Socialstyrelsen.
Tapp, J., Warren, F., Fife-Schaw, C., Perkins, D. & Moore, E. (2013). What do the experts by experience tell us about “what works” in high secure forensic inpatient hospital services? The
Journal of Forensic Psychiatry & Psychology, 24(2), 160-178.
https://doi.org/10.1080/14789949.2012.760642
Tema, T-R., Poggenpoel, M. & Myburgh, C-P. (2011). Experiences of psychiatric nurses exposed to hostility from patiens in a forensic ward. Journal of Nursing Management, 19(7), 915-924. https://doi.org/10.1111/j.1365-2834.2011.01304.x
Tofthagen, R. (2004). Et mote mellom to virkeligheter – Hvordan erfarer den psykiatriske sykepleier å skape en hjelpende relasjon med det psykotisk mennesket?. Vård i Norden, 72(24), 4-9. https://doi.org/10.1177/010740830402400202
Travelbee, J. (1996). Interpersonal aspects of nursing. Oslo: Pensumtjenste. Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wadensten, B., Engholm, R., Fahlström, G. & Hägglund, D. (2009). Nursing staff´s description of a good encounter in nursing homes. International Journal of Older People, 4(3), 203-210. https://doi.org/10.1111/j.1748-3743.2009.00170.x
BILAGA A BREV TILL VERKSAMHETSCHEF
Akademin för hälsa, vård och välfärdMälardalens högskola 180227
Till Verksamhetschef,
Vi heter Fredrik Dahlström och Sophia Åbrink och är studenter i
specialistsjuksköterskeutbildningen i psykiatrisk vård vid Mälardalens högskola, Västerås. I utbildningen ingår ett självständigt arbete i form av en magisteruppsats. Syftet med vår studie är att identifiera upplevelser av det vårdandet mötet inom rättspsykiatrisk vård hos såväl patienter som sjuksköterskor.
Vi ber därför om tillåtelse att genomföra studien vid er enhet. Rent konkret skulle det
innebära att en av oss intervjuar 5-6 sjuksköterskor och den andre 5-6 patienter. Deltagarna kommer få beskriva ett positivt respektive ett negativt möte de erfarit under den tid de befunnit sig på kliniken. Intervjuerna kommer spelas in på band och därefter transkriberas i detalj. Tidsåtgång per intervju kan variera, men bör ta ca. 30-60 minuter. Under intervjuerna kommer ett ledigt rum behövas, för att vi ska kunna prata ostört.
Deltagande i projektet är frivilligt och deltagarna kan dra sig ur när som helst utan förklaring. All insamlad data kommer att hanteras beaktande forskningsetiska krav, samt avidentifieras med respekt för konfidentialitet enligt Personuppgiftslagen (PUL 1998:204).
Eventuella nackdelar kan kopplas till att deltagande tar av verksamhetens tid samt att deltagarna kan känna att känsliga ämnen tas upp under intervjun. Därför kommer vi
förbereda deltagarna i förväg om vad studien går ut på och att de redan innan kan tänka ut två scenarior som de känner sig trygga att berätta om. Fördelar hänger samman med att deltagarna får göra sin röst hörd och att studiens resultat kan generera i ökad reflektion och förståelse kring klinikens vårdkultur.
Resultaten kommer att publiceras i form av ett självständigt arbete vid Mälardalens högskola. Ni kommer också, om ni så önskar, att få ta del av det färdiga resultatet.
De som är intresserade av att delta i studien kommer erhålla liknande, men mer detaljerad information, om studiens upplägg. Vår förhoppning är att enhetscheferna för
vårdavdelningarna tillfrågar om det finns några intresserade och att vi sedan tar kontakt med de personerna för att bestämma tid för intervjuerna.
Ytterligare information lämnas av:
Fredrik Dahlström fdm17001@student.mdh.se Sophia Åbrink sak17001@student.mdh.se
Samtycke till genomförande av projektet, ” Patienter och sjuksköterskors erfarenhet av det vårdande mötet inom rättspsykiatrisk vård”
Jag har muntligen och skriftligen informerats om den aktuella studien och hur den ska genomföras. Jag har haft tillfälle att läsa igenom informationen och att ställa frågor.
Jag ger därför min tillåtelse att studien genomförs på min enhet,
Ort och datum
BILAGA B MISSIVBREV TILL PATIENTER
Tillfrågan om deltagande i studie ”Patienter och sjuksköterskors erfarenhet av
det vårdande mötet inom rättspsykiatrisk vård”.
Vi heter Fredrik Dahlström och Sophia Åbrink och är studenter i
specialistsjuksköterskeutbildningen i psykiatrisk vård vid Mälardalens högskola, Västerås. I utbildningen ingår ett självständigt arbete i form av en magisteruppsats. Syftet med vår studie är att identifiera patienter och sjuksköterskors erfarenheter av det vårdande mötet inom rättspsykiatrisk vård. Vår fråga till dig är om du vill delta i denna studie.
Medverkan är frivillig och vill du inte vara med kan du bortse från detta brev.
Att delta i projektet skulle för din del innebära att du får delta i en intervju med Sophia, där hon kommer be dig att beskriva ett bra respektive mindre bra möte med en vårdare som du varit med om under din tid på sjukhuset. Intervjun kommer spelas in via band och väntas ta ca 30-60 minuter. Den inspelade data kommer skrivas ut och sedan analyseras för att upptäcka mönster mellan intervjuerna.
Fördelen är att du får möjlighet att göra din röst hörd och kan inbringa reflektion kring studiens tema. En nackdel kan vara att känsliga teman kan uppkomma under intervjun. Därför är det bra om du redan innan intervjutillfället tänker ut ett bra respektive mindre bra möte med en vårdare du varit med om, och som du känner dig trygg att berätta om. Du kan när som helst avbryta din medverkan i studien utan att du behöver ange någon orsak. Data behandlas konfidentiellt vilket innebär att alla uppgifter och data kodas och förvaras inlåst så att ingen utomstående kan ta del av insamlade uppgifter. I den färdiga uppsatsen kommer inga uppgifter att kunna härledas till varken dig eller den plats du befinner dig på.
Om du ger ditt muntliga samtycke till studien kommer Sophia via telefon ta kontakt med dig för att ge ytterligare information om studiens syfte och genomförande. Därefter kan ni gemensamt göra upp om tid och plats där du önskar genomföra studien.
Ytterligare upplysningar kan lämnas av oss eller vår handledare, Oona Lassenius, se nedan.
Sophia Åbrink sak17001@student.mdh.se
Samtycke till att deltaga i projektet, ” Patienter och sjuksköterskors erfarenhet av det vårdande mötet inom rättspsykiatrisk vård”
Jag har muntligen och skriftligen informerats om den aktuella studien och haft tillfälle att i lugn och ro läsa igenom informationen och att ställa frågor. Jag får också en kopia på den skriftliga informationen om projektet och på detta samtyckesformulär.
Jag är medveten om att deltagandet är helt frivilligt och att jag när som helst, utan att ange orsak, kan avbryta mitt deltagande i studien.
◻ JA, jag vill delta i projektet ”Patienter och sjuksköterskors erfarenheter av det
vårdande mötet inom rättspsykiatrisk vård”, och jag samtycker till att de uppgifter jag lämnas behandlas på det sätt som beskrivits på föregående sida.
Datum
BILAGA C MISSIVBREV TILL SJUKSKÖTERSKOR
Tillfrågan om deltagande i studien ”Patienter och sjuksköterskors erfarenhet
av det vårdande mötet inom rättspsykiatrisk vård”.
Vi heter Fredrik Dahlström och Sophia Åbrink och är studenter i
specialistsjuksköterskeutbildningen i psykiatrisk vård vid Mälardalens högskola, Västerås. I utbildningen ingår ett självständigt arbete i form av en magisteruppsats. Syftet med vår studie är att identifiera patienter och sjuksköterskors erfarenheter av det vårdande mötet inom rättspsykiatrisk vård.
Vår fråga till dig är om du vill delta i denna studie.
Medverkan är frivillig och vill du inte vara med kan du bortse från detta brev.
Att delta i projektet skulle för din del innebära att du får delta i en intervju med Fredrik, där han kommer be dig att beskriva ett bra respektive mindre bra möte med en patient som du varit med om under din tid på sjukhuset. Intervjun kommer spelas in via band och väntas ta ca 30-60 minuter. Den inspelade data kommer skrivas ut och sedan analyseras för att upptäcka mönster mellan intervjuerna.
Fördelen är att du får möjlighet att göra din röst hörd och kan inbringa reflektion kring studiens tema. En nackdel kan vara att känsliga teman kan uppkomma under intervjun. Därför är det bra om du redan innan intervjutillfället tänker ut ett bra respektive mindre bra möte med en vårdare du varit med om, och som du känner dig trygg att berätta om. Du kan när som helst avbryta din medverkan i studien utan att du behöver ange någon orsak. Data behandlas konfidentiellt vilket innebär att alla uppgifter och data kodas och förvaras inlåst så att ingen utomstående kan ta del av insamlade uppgifter. I den färdiga uppsatsen kommer inga uppgifter att kunna härledas till varken dig eller den plats du befinner dig på.
Om du ger ditt muntliga samtycke till studien kommer Fredrik via telefon ta kontakt med dig för att ge ytterligare information om studiens syfte och genomförande. Därefter kan ni gemensamt göra upp om tid och plats där du önskar genomföra studien.
Ytterligare upplysningar kan lämnas av mig eller min handledare, Oona Lassenius, se nedan.
Fredrik Dahlström fdm17001@student.mdh.se
Samtycke till att deltaga i projektet, ”Patienter och sjuksköterskors erfarenhet av det vårdande mötet inom rättspsykiatrisk vård”
Jag har muntligen och skriftligen informerats om den aktuella studien och haft tillfälle att i lugn och ro läsa igenom informationen och att ställa frågor. Jag får också en kopia på den skriftliga informationen om projektet och på detta samtyckesformulär.
Jag är medveten om att deltagandet är helt frivilligt och att jag när som helst, utan att ange orsak, kan avbryta mitt deltagande i studien.
◻ JA, jag vill delta i projektet ”Patienter och sjuksköterskor erfarenheter av det
vårdande mötet inom rättspsykiatrisk vård”, och jag samtycker till att de uppgifter jag lämnas behandlas på det sätt som beskrivits på föregående sida.
Datum
BILAGA D INTERVJUGUIDE TILL PATIENTER
Intervjuguide till intervjuer med patienter Inledning
Syftet med intervjun
Information om studien och om intervjuns upplägg Vad händer med intervjun
Utrymme för eventuella frågor innan intervjun
Intervjufrågor
Kan du berätta om ett bra möte du varit med om under din vårdtid med en eller fler vårdare? Kan du berätta om ett mindre bra möte du varit med om under din vårdtid med en eller fler vårdare?
Följdfrågor till ovanstående frågor
Hur kände/tänkte/gjorde du då?
Hur skilde sig detta från ett mindre bra möte? Alt. Hur skilde sig detta från ett bra möte? Vad tror du gjorde att du valde att nämna just detta möte?
Vad var skillnaden mellan de båda mötena? Vad behövs det för ingredienser för ett bra möte? Vad behövs för ingredienser för ett mindre bra möte?
Avslutning
Utrymme för ytterligare frågor
BILAGA E INTERVJUGUIDE TILL SJUKSKÖTERSKOR
Intervjuguide till intervjuer med sjuksköterskorInledning
Syftet med intervjun
Information om studien och om intervjuns upplägg Vad händer med intervjun
Utrymme för eventuella frågor innan intervjun
Intervjufrågor
Kan du berätta om ett bra möte du varit med om med en patient under din arbetstid på sjukhuset?
Kan du berätta om ett mindre bra möte du varit med om med en patient under din arbetstid på sjukhuset?
Följdfrågor till ovanstående frågor
Hur kände/tänkte/gjorde du då?
Hur skilde sig detta från ett mindre bra möte? Alt. Hur skilde sig detta från ett bra möte? Vad tror du gjorde att du valde att nämna just detta möte?
Vad var skillnaden mellan de båda mötena?