Införa ett systematiskt arbetssätt genom implementering av standardiserade riktlinjer för en förbättrad dokumentation
Införa ett flerdimensionellt smärtskattningsinstrument som ett stöd i intensivvårdssjuksköterskans bedömning av smärta för att förenkla samarbetet med läkare och för att reducera förekomsten av oidentifierad och underbehandlad smärta
I större utsträckning ta hjälp av närstående som informationskälla vid bedömning av smärta för att kunna individanpassa smärtlindringsstrategier
Ett förbättrat organisatoriskt fokus på uppföljning av patienters smärtupplevelse under och efter vårdtid, dels för en förbättrad livskvalitet för patienten och dels som en källa till förbättringsarbeten
Implementera fortlöpande utbildningar om farmakokinetik, farmakodynamik, farmakologiska och icke farmakologiska smärtlindringsalternativ hos denna patientgrupp för att få en ökad förståelse och en djupare kunskap
REFERENSER
Alderson, S-M. & McKechnie S-R. (2013). Unrecognised, undertreated, pain in ICU- Causes, effects, and how to do better. Open Journal of Nursing, 03(01), ss. 108-113. Ayasrah, S. (2016). Care-related pain in critically ill mechanically ventilated patients.
Anaesthesia and Intensive Care, 44(4), ss. 458-465.
Bell, J. (2016). Introduktion till forskningsmetodik. 5. uppl., Studentlitteratur: Lund. Berggren, L. (2012). Analgesi och sedering. I Larsson, A. & Rubertsson, S. (red.)
Intensivvård. 2. uppl., Stockholm: Liber, ss. 704-713.
Dahlberg, K, & Segesten, K. (2010). Hälsa & vårdande i teori och praxis. Stockholm, Natur & Kultur.
Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. 3. uppl., Lund: Studentlitteratur.
Egeröd, A., Bergholm, I., Lindahl, B., Henricson, M., Granberg-Axell, A. & Storli, S-L. (2015). The patient experience of intensive care: A meta-synthesis of Nordic studies.
International Journal of Nursing Studies, 52, ss. 1354-1361.
DOI:http://dx.doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2015.04.017
Elo, S. & Kyngäs, H. (2007). The qualitative content analysis process. Journal of
Advanced Nursing, 62(1), ss. 107–115. DOI.1111/j.1365-2648.2007.04569.x
Gelinas, C., Arbour, C., Michaud, C., Robar, L. & Cote, J. (2013). Patients and ICU nurses’ perspectives of non-pharmacological interventions for pain management.
Nursing in Critical Care, 18(6), ss. 307-318. DOI: 10.1111/j.1478-5153.2012.00531.x
Georgiou, E., Hadjibalassi, M., Lambrinou, E., Andreou, P. & Papathanassoglou, E-D. (2015). The impact of pain assessment on critically ill patients’ outcomes: A systematic review. BioMed Reasearch International, 2015, ss. 1-18. DOI:10.1155/2015/503830 Gerber, A., Thevoz, A-L. & Ramelet, A-S. (2015). Expert clinical reasoning and pain assessment in mechanically ventilated patients: A descriptive study. Australia Critical
Care, 28(1), ss. 2-8. DOI: 10.1016/j.aucc.2014.06.002
Gulbrandsen, T. (2009). Sedering. I Gulbrandsen, T. & Stubberud, D. (red).
Intensivvård. Avancerad omvårdnad och behandling. Lund: Studentlitteratur, ss. 119-
126.
Gulbrandsen, T. (2009). Smärtlindring. I Gulbrandsen, T. & Stubberud, D. (red.)
Intensivvård. Avancerad omvårdnad och behandling. Lund: Studentlitteratur, ss. 101–
Hagan, J-C. & Wilson, T-L. (2017). Patient Management: Respiratory System. I Morton, P. G. & Fontaine, D. K. (red.) Critical care nursing – a holistic approach. 11. ed., Philadelphia: Wolters Kluwer/Lippincott Wiliams & Wilkins, ss. 415-519.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Uppl., 3:4., Lund: Studentlitteratur.
Lundberg, D. (2012). Intensivvårdsetik. I Larsson, A. & Rubertsson, S. (red.)
Intensivvård. 2. uppl., Stockholm: Liber, ss. 18-26.
Lundman, B. & Graneheim, U.H. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I Granskär, M. & Höglund-Nielsen, B. (red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. 3:1. uppl., Lund: Studentlitteratur, ss. 211–226.
Pasero, C., Puntillo, K., Li, D., Mularski, R-A., Grap, M-J., Erstad, B-L., Varkey, B., Gillbert, H-C., Medina, J. & Sessler, C-N. (2009). Structured approaches to pain management in the ICU. Chest journal, 135(6), ss. 1665-1672. DOI: 10.1378/chest.08- 2333
Polit, D-F. & Beck, C-T. (2012). Nursing research: Generating and assessing evidence
for nursing practice. 9. ed., Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams
& Wilkins.
Randen, I., Lerdal, A. & Bjork, I-T. (2013). Nurses’ perceptions of unpleasant
symptoms and signs in ventilated and sedated patients. Nursing in Critical Care, 18(4), ss. 176-186. DOI: 10.1111/nicc.12012
Riksföreningen för anestesi och intensivvård (AnIva) & svensk sjuksköterskeförening (SSF) (2012). Kompetensbeskrivning - Legitimerad sjuksköterska med
specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot intensivvård. Stockholm: Svensk
sjuksköterskeförening.
Rolfe, G. (2006). Validity, trustworthiness and rigor: quality and the idea of qualitative research. Journal of Advanced Nursing, 53(3), ss. 304-310.
Samuelson, K-A. (2011). Unpleasant and pleasant memories of intensive care in adult mechanically ventilated patients–Findings from 250 interviews. Intensive and Critical
Care Nursing, 27, ss. 76–84. DOI:10.1016/j.iccn.2011.01.003
Samuelson, K-M, Lundberg, D. Fridlund, B. (2007). Stressful experiences in relation to depth of sedation in mechanically ventilated patients. Nursing in Critical Care, 12(2), ss. 93–104. DOI: 10.1111/j.1478-5153.2006.00199.x
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Shahriari, M., Golshan, A., Alimohammadi, N., Abbasi, S. & Fazel, K. (2015). Effects of pain management program on the length of stay of patients with decreased level of consciousness: A clinical trial. Iranian Journal of Nursing and Midwifery Reasearch, 20(4), ss. 502-507. DOI: 10.4103/1735-9066.160996
Sheen, L. & Oates, J. (2005). A Phenomenological study of medically induced unconsciousness in intensive care. Australian Critical Care, 18(1), ss. 25-32. Sigakis, M. & Bittner, E-A. (2015). Ten Myths and misconceptions regarding pain management in the ICU: Critical care medicine, 43(11), ss. 2468-2478. DOI: 10.1097/CCM.0000000000001256
Subramanian, P., Allcock, N., James, V. & Lathlean, J. (2012). Challenges faced by nurses in managing pain in critical care setting. Journal of clinical nursing, 21(9-10), ss. 1254-1262. DOI: 10.1111/j.1365-2702.2011.03789.x
Svensk förening för anestesi och intensivvård (SFAI). (2015). Riktlinjer för svensk
intensivvård. http://sfai.se/download-attachment/3745/ [2017-10-22]
Svenska intensivvårdsregistret (SIR). (2014). Svenska Intensivvårdsregistrets
organisation, syfte och mål. http://www.icuregswe.org/sv/Om-SIR/ [2017-10-22]
Svenska intensivvårdsregistret (SIR). (2015). Vad är intensivvård.
http://www.icuregswe.org/sv/For-patienter/Vad-ar-Intensivvard/ [2017-10-22]
Vetenskapsrådet. (2011). Forskningsetiska principer inom humanistiskt- samhällsvetenskaplig forskning. Uppsala: Vetenskapsrådet, ss. 1-17.
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [2017-10-22]
Wang, H-L. & Tsai, Y-F. (2010). Nurses’ knowledge and barriers regarding pain management in intensive care units. Journal of clinical nursing, 19(21-22), ss. 3188- 3196. DOI: 10.1111/j.1365-2702.2010.03226.x
Wiatrowski, R., Norton, C. & Giffen, D. (2016). Analgosedation: Improving Patient Outcomes in ICU Sedation and Pain Management. Pain Management Nursing, 17(3), ss. 204-217. DOI: 10.1016/j.pmn.2016.02.052
Werner, S. & Strang, P. (2003). Smärtans demografi. I Werner, M. & Strang, P, (red.)
Smärta och smärtbehandling. Stockholm: Liber, ss. 13-28.
Woien, H. & Bjork, I-T. (2013). Intensive Care pain treatment and sedation: nurses’ experiences of the conflict between clinical judgement and standardized care: an exploritative study. Intensive Critical Care Nursing, 29(3), ss. 128-136. DOI: 10.1016/j.iccn.2012.11.003
Bilaga 1
Alingsås 2017-09-12
Verksamhetschef/Vårdenhetschefs godkännande av datainsamling
Vi är två sjuksköterskor som studerar på specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot intensivvård på Högskolan i Borås. Som en del i denna utbildning gör vi ett examensarbete på avancerad nivå.
Syftet med examensarbetet är att undersöka orsaker till obehandlad smärta hos sederade intensivvårdspatienter som vårdas i respirator.
Vi båda arbetar som sjuksköterskor på en allmän intensivvårdsavdelning och behandling av smärta hos sederade patienter i respirator är en stor del av vårt dagliga arbete. Smärta är en individuell upplevelse och identifiering av smärtan hos en sederad patient i respirator blir mer problematisk då patienten är oförmögen att uttrycka sig verbalt. Befintlig forskning visar på att smärta underbehandlas hos patienter som vårdas i respirator på IVA, vilket leder till längre vårdtider i respirator och ett ökat lidande för patienten. Metoden i examensarbetet är en kvalitativ intervjustudie. Datainsamlingen kommer att ske genom enskilda intervjuer med intensivvårdssjuksköterskor på två olika intensivvårdsavdelningar. Vi har som önskemål att få intervjua åtta intensivvårdssjuksköterskor, varav fyra intervjuer på xxx och fyra intervjuer på xxx under oktober månad år 2017. Intervjuerna beräknas ta cirka 30-60 minuter och lämpligtvis genomföras dagtid i ett enskilt rum i anslutning till intensivvårdssjuksköterskans arbetsplats. Våra inklusionskriterier är att deltagarna är specialistutbildade intensivvårdssjuksköterskor, samt att de har minst ett års yrkeserfarenhet. Önskvärt är att få intervjua både manliga och kvinnliga intensivvårdssjuksköterskor med olika lång arbetslivserfarenhet. Vi är tacksamma om vi får en återkoppling av intresserade deltagare med deras kontaktuppgifter.
Informanterna kommer att få information om studien via mail av verksamhetschefen och kommer där kunna anmäla sitt deltagande. Därefter kommer deltagarna att både få skriftlig och muntlig information om att deltagandet är frivilligt, och kan när som helst avbrytas utan förklaring. Ingen obehörig har tillgång till datamaterialet. Vid publicering kommer det analyserade resultatet att vara avidentifierat.
Vi handleds i examensarbetet av nedanstående handledare: Isabell Fridh, studierektor, universitetslektor
Högskolan Borås
E-post: isabell.fridh@hb.se Tfn: 033-4354590
Hälsningar
Josefine Björkqvist Ted Smidefors Leg. Sjuksköterska Leg. Sjuksköterska
E-post: josefine5@hotmail.com E-post: teddy-kgb@hotmail.com Tfn: 0768717954 Tfn: 0709250544
Godkännande
Undertecknad vårdenhetschef godkänner härmed att Josefine Björkqvist och Ted Smidefors genomför datainsamling inom ramen för vad som ovan beskrivits
_________________________________ Ort/datum/titel _________________________________ Underskrift __________________________________ Namnförtydligande
Bilaga 2
Alingsås 2017-09-12
Forskningspersonsinformation
Vi är två sjuksköterskor som studerar på specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot intensivvård på Högskolan i Borås. Som en del i denna utbildning gör vi ett examensarbete på avancerad nivå.
Smärta är en individuell upplevelse och identifiering av smärtan hos en sederad patient i respirator blir mer problematisk då patienten är oförmögen att uttrycka sig verbalt. Befintlig forskning visar på att smärta underbehandlas hos patienter som vårdas i respirator på IVA, vilket leder till längre vårdtider i respirator och ett ökat lidande för patienten. Så vårt syfte med examensarbetet är att undersöka orsaker till obehandlad smärta hos sederade intensivvårdspatienter som vårdas i respirator.
Du har av din enhetschef erhållit information om denna studie och du är tillfrågad att delta i studien eftersom du är specialistsjuksköterska inom intensivvård och har erfarenheter att vårda sederade patienter i respirator. Vi kommer att genomföra enskilda intervjuer under oktober månad år 2017. Intervjun beräknas ta cirka 30-60 minuter och kommer att ske i ett enskilt rum i anslutning till din arbetsplats. Intervjun kommer att ljudupptas och sedan skrivas ut i text och därefter bearbetas med en kvalitativ innehållsanalys. I studiens resultat kommer du vara helt anonym, endast handledare och undertecknade kommer att ta del av intervjumaterialet. När examensarbetet är färdigt kommer det att publiceras på Högskolan Borås publikationsdatabas DiVA och då kommer alla intervjuer att raderas. Deltagandet i denna studie är helt frivilligt och du kan när som helst under studiens gång avbryta din medverkan utan motivering. Om du fortfarande är intresserad att delta kan du meddela din enhetschef detta så kommer vi senare kontakta dig för att bestämma tid och plats för intervjun.
Vår handledare under studiens gång är Isabell Fridh, studierektor, universitetslektor på akademin för vård, arbetsliv och välfärd på Högskolan Borås. E-post:
isabell.fridh@hb.se Tfn: 033-4354590.
Hälsningar
Josefine Björkqvist Ted Smidefors Leg. Sjuksköterska Leg. Sjuksköterska
E-post: josefine5@hotmail.com E-post: teddy-kgb@hotmail.com Tfn: 0768717954 Tfn: 0709250544
Samtyckesformulär
Jag intygar härmed att jag har tagit del av forskningspersonsinformationen och fått möjlighet att ställa frågor om studien. Intervjuerna kommer att behandlas konfidentiellt och i resultatet kommer jag att vara anonym. Jag är medveten om att jag när som helst under studiens gång har rätt att avbryta utan motivering.
___________________________________ Ort/datum/titel ___________________________________ Underskrift ___________________________________ Namnförtydligande
Bilaga 3
Intervjuguide
1. Bakgrundsinfo: Ålder? Kön? Antal år som intensivvårdssjuksköterska? En eller flera arbetsplatser inom intensivvård?
2. När du bedömer smärta hos en sederad patient i respirator hur går du tillväga och vilka typer av källor använder du dig av?
3. På vilka sätt går du vidare efter att du identifierat smärta?
4. Kan du på något sätt titta tillbaka på tidigare åtgärder hos patienten och se om det fungerat?
5. Hur tänker du om ett smärtskattningsinstrument för icke-verbala patienter, är det något ni använder er av på denna intensivvårdsavd?
6. Vad anser du är det svåraste med att identifiera och behandla smärta hos sederade patienter i respirator?
7. Hur tänker du kring att forskning pekar på att smärta underbehandlas hos sederade patienter i respirator?
8. Anser du dig ha tillräcklig kunskap kring smärtbedömning och smärtbehandling hos denna patientgrupp?
9. Nu har inte vi några mer frågor, finns det något du tycker vi borde frågat om eller något du vill tillägga?
Exempel på följdfrågor: 1. Kan du utveckla detta? 2. Hur menar du nu?