Vidare forskning skulle behövas för att identifiera hur det ser ut på olika ställen i norden som har liknande profession. Med tanke på att Levin et al. (2009) kom fram till att
röntgenutrustningen på en intensivvårdsavdelning är en orsak till smittspridning behövs det mer uppdaterad forskning rent generellt kring röntgenavdelningar och dess följsamhet av de basala hygienrutinerna. I denna litteraturstudie har det dragits paralleller mellan
vårdavdelningar och röntgenavdelningar när det gäller hygienrutiner och omvårdnad på grund av det glesa utbudet av vetenskapliga artiklar gällande just röntgen. Det behövs mer forskning kring det så kallade “röntgensterila” som är en blandning av sterilt och höggradigt rent. Detta har observerats på ett par röntgenavdelningar vid mer avancerade ingrepp som nyinläggning av perkutan nefrostomi eller leverbiopsi och forskning skulle kunna dementera eller bekräfta om det “röntgensterila” räcker eller om några andra riktlinjer ska införas.
Slutsatser
Syftet för denna integrativa litteraturstudie har uppfyllts då vi har fått reda på vilka områden som löper risk att kontamineras, hur följsamheten till basala hygienrutiner är och vilka hjälpmedel som kan förhindra smittspridning,
På en röntgenavdelning kommer personalen i kontakt med sänggrindar och larmknappar därför är det viktigt att använda skyddskläder i samband med patientkontakt för att minska risken för smittspridning. Att ha i åtanke är att skyddskläder reducerar smittspridningen men att även dessa efter patientkontakt är en smittorisk. Blyförkläden och annan utrustning som används på en röntgenavdelning är koloniserade med bakterier från den normala hudfloran. Vid kontakt med till exempel sår eller urinkatetrar kan även dessa orsaka VRI. Om adekvat och kontinuerlig rengöring samt att hygienrutinerna efterföljdes reducerades spridningen av ABRB och risken för sekundär smittspridning eliminerades.
33
För att förbättra följsamheten till handhygien bör arbetet organiseras på ett sätt tillåter personalen tid till handhygien. Vidare kan handdesinfektionsmedel placeras på flera olika ställen där personalen passerar på väg till eller från områden där patienter befinner sig och vid alla personalutrymmen. Utbildningar och påminnelser visar sig vara till hjälp. För att sedan behålla förbättringen av följsamheten är det viktigt att ha en person i personalgruppen som är hygienansvarig.
34
Referenser
Artiklar som ingår I resultatet markeras med asterisk (*)
*Boyle, H., & Strudwick, R. M. (2010). Do lead rubber aprons pose an infection risk?.
Radiography, 16(4), 297-303. doi:10.1016/j.radi.2010.03.002
Buerke, B., Mellmann, A., Klipp, F., Heindel, W., & Weẞling, J. (2012). Hygiene in der Radiologie: Was der Radiologe wissen sollte. Fortschritte auf dem Gebiet der
Röntgenstrahlen und der bildgebenden Verfahren, 184(12), 1099-1109. doi:10.1055/s-
0032-1325444
Buerke, B., Mellmann, A., Stehling, A., Wessling, J., Heindel, W., & Juergens, K. U. (2008). Microbiologic Contamination of Automatic Injectors at MDCT: Expermiental and Clinical Investigation. American Journal of Roentgenology, 191(6), W283-W287.
doi:10.2214/AJR.07.3954
*Bures, S., Fishbain, J. T., Uyehara, C. F., Parker, J. M., & Berg, B. W. (2000). Computer keyboards and faucet handles as reservoirs of nosocomial pathogens in the intensive care unit. American journal of infection control, 28(6), 465-471. doi:10.1067/mic.2000.107267
*Chen, L., Xu, Y., Zhang, F., Yang, Q., & Yuan, J. (2016). An effective intervention to improve the cleanliness of medical lead clothes in an orthopedic specialized hospital.
American Journal of Infection Control. doi:10.1016/j.ajic.2016.06.002
Conway, L., Riley, L., Saiman, L., Coen, B., Alper, P., & Larson, E. L. (2014).
Implementation and Impact of an Automated Group Monitoring and Feedback System to Promote Hand Hygiene Among Health Care Personnel. The Joint Commission Journal on
Quality and Patient Safety, 40(9), 408-417. Från
35
Cure, L., & Van Enk, R. (2015). Effect of hand sanitizer location on hand hygiene compliance. American journal of infection control, 43(9), 917-921.
doi:10.1016/j.ajic.2015.05.013
D’Antonio, N., Rihs, J. D., Stout, J. E., & Yu, V. L. (2012) Computer keyboard covers impregnated with a novel antimicrobial polymer significantly reduce microbial
contamination. American Journal of Infection Control, 41(4), 337-339. http://dx.doi.org.proxy.lib.ltu.se/10.1016/j.ajic.2012.03.030
David, M. Z., & Daum, R. S. (2010). Community-Associated Methicillin-Resistant Staphylococcus Aureus: Epidemiology and Clinical Consequences of an Emerging Epidemic. Clinical Microbiology Reviews, 23(3), 616-687. doi:10.1128/CMR.00081-09
*Derde, L. P., Cooper, B. S., Goossens, H., Malhotra-Kumar, S., Willems, R. J., Gniadkowski, M., ... & Aragão, I. (2014). Interventions to reduce colonisation and
transmission of antimicrobial-resistant bacteria in intensive care units: an interrupted time series study and cluster randomised trial. The Lancet infectious diseases, 14(1), 31-39. doi: 10.1016/S1473-3099(13)70295-0
*Duckro, A. N., Blom, D. W., Lyle, E. A., Weinstein, R. A., & Hayden, M. K. (2005). Transfer of Vancomycin-Resistant Enterococci via Health Care Worker Hands. Archives of
Internal Medicine, 165(3), 302-307. doi:10.1001/archinte.165.3.302
Ericson, E. & Ericson, T. (2007). Klinisk mikrobiologi. Stockholm: Liber.
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier: Värdering,
analys och presentation av omvårdnadsforskning. Falun: Natur & Kultur.
Fox, M., & Harvey, J. M. (2008). An investigation of infection control for x-ray cassettes in a diagnostic imaging department. Radiography, 14(4), 306-311.
36
Friberg, F. (2012). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.) Dags för uppsats:
Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 133-143). Lund: Studentlitteratur.
Friberg, F. (2012). Tankeprocessen under examensarbetet. I F. Friberg (Red.) Dags för
uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 37-46). Lund:
Studentlitteratur.
Frölander Hansson, S. (2016). Hygienrutiner kommunal vård och omsorg. Hämtad 26 september, 2016 från NLL+, https://www.nllplus.se/For-vardgivare-inom-halso--och- sjukvard/Verksamhetsomraden/Vardhygien-i-NLL/Lansovergripande-hygienrutiner/
*Garus-Pakowska, A., Sobala, W., & Szatko, F. (2013). Observance of hand washing procedures performed by the medical personnel before patient contact. Part I. International
journal of occupational medicine and environmental health,26(1), 113-121. doi:
10.2478/s13382-013-0092-4
*Grogan, B. F., Cranston, W. C., Lopez, D. M., Furbee, C., Murray, C. K., & Hsu, J. R. (2011). Do protective lead garments harbor harmful bacteria? Orthopedics, 34(11), e765- e767. doi: 10.3928/01477447-20110922-09
*Harris, A. D., Pineles, L., Belton, B., Johnson, J. K., Shardell, M., Loeb, M., ... & Hall, K. K. (2013). Universal glove and gown use and acquisition of antibiotic-resistant bacteria in the ICU: a randomized trial. JAMA, 310(15), 1571-1580. doi:10.1001/jama.2013.277815
Hautemaniere, A., Cunat, L., Diguio, N, Vernier, N., Schall, C., Daval, M. C., … Hartemann, P. (2010). Factors determining poor practice in alcholic hand gel rub technique in hospital wards. Journal of Infection and Public Health, 3(1), 25-34. http://dx.doi.org.proxy.lib.ltu.se/10.1016/j.jiph.2009.09.005
37
Henricsson, M. (2012). Diskussion I M. Henricsson (Red.) Vetemskaplig teori och metod:
Från idé till examination inom omvårdnad (s. 471-479). Lund: Studentlitteratur.
Higgins, A., & Hannan, M. M. (2013). Improved hand hygiene technique and compliance in healthcare workers using gaming technology. Journal of Hospital Infection, 84(1), 32- 37. doi: 10.1016/j.jhin.2013.02.004
Josefsson, I-L. (2016). Åtgärder i samband med transport av MRB-patient. Hämtad 26 september, 2016 från NLL+, https://www.nllplus.se/For-vardgivare-inom-halso--och- sjukvard/Smittskydd/MRB-portalen-i-Norrbotten/Handlaggning-ovrigt1/Atgarder-i- samband-med-transport-av-MRB-patient1/
Karlsson, E. K. (2014). Informationssökning. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori
och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s. 96-113). Lund: Studentlitteratur.
Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och
metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s. 69-86). Lund: Studentlitteratur.
*Levin, P. D., Shatz, O., Sviri, S., Moriah, D., Or-Barbash, A., Sprung, C. L., ... & Block, C. (2009). Contamination of portable radiograph equipment with resistant bacteria in the ICU. CHEST Journal, 136(2), 426-432. doi:10.1378/chest.09-0049
Lindh, M., Kihlgren, A. & Perseius, K-I. (2013). Factors influencing compliance to hygiene routines in community care - the viewpoint of medically responsible nurses in Sweden. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 27, 224-230. doi:10.1111/j.1471- 6712.2012.01022.x
*Luick, L., Thompson, P. A., Loock, M. H., Vetter, S. L., Cook, J., & Guerrero, D. M. (2013). Diagnostic assessment of different environmental cleaning monitoring methods.
38
Lundholm, R. (2006). Vårdrelaterade infektioner: vad är det, hur vanliga är de, vilka drabbas och vilka konsekvenser får de? I Socialstyrelsen (Red.), Att förebygga
vårdrelaterade infektioner: ett kunskapsunderlag (s. 19-30). Hämtad 3 september, 2016,
från Folkhälsomyndigheten, https://www.folkhalsomyndigheten.se/Content/publicerat- material/publikationer/Att-forebygga-vardrelaterade-infektioner---Ett-
kunskapsunderlag,,16861_76192/?id=16861_76192&epieditmode=true
Lundholm, R., Samuelson, A., & Åneman, C. (2006). Vårdrelaterade gastroeneteriter. I Socialstyrelsen (Red.), Att förebygga vårdrelaterade infektioner: ett kunskapsunderlag (s. 19-30). Hämtad 20 oktober, 2016, från Folkhälsomyndigheten,
https://www.folkhalsomyndigheten.se/Content/publicerat-material/publikationer/Att- forebygga-vardrelaterade-infektioner---Ett-
kunskapsunderlag,,16861_76192/?id=16861_76192&epieditmode=true
McLaughlin Collins, A. & Walsh, F. (2011). Self-reported reasons for hand hygiene in 3 groups of health care workers. American Journal of Infection Control, 40(7), 653-658. do:10.1016/j.ajic.2011.08.014
*Morgan, D. J., Liang, S. Y., Smith, C. L., Johnson, J. K., Harris, A. D., Furuno, J. P., ... & Perencevich, E. N. (2010). Frequent multidrug-resistant Acinetobacter baumannii
contamination of gloves, gowns, and hands of healthcare workers. Infection Control &
Hospital Epidemiology, 31(07), 716-721. doi:10.1086/653201
*Morgan, D. J., Rogawski, E., Thom, K. A., Johnson, K., Perencevich, E. N., Shardell, M., Leekha, S., & Harris, A. D. (2012). Transfer of multidrug-resistant bacteria to healthcare workers´ gloves and gowns after patient contact increases with environmental
contamination. Critical Care Medicine, 40(4), 1045-1051. doi:10.1097/CCM.0b013e31823bc7c8
39
*Naderi, H., Sheybani, F., Mostafavi, I., & Khosravi, N. (2012). Compliance with hand hygiene and glove change in a general hospital, Mashhad, Iran: an observational study.
American journal of infection control, 40(6), e221-e223. doi:10.1016/j.ajic.2011.12.012
O'Boyle, C. A., Henly, S. J., & Larson, E. (2001). Understanding adherence to hand hygiene recommendations: the theory of planned behavior. American journal of infection
control, 29(6), 352-360. doi:10.1067/mic.2001.118405
Olsen, R. J., Lynch, P., Coyle, M. B., Cummings, J., Bokete, T., & Stamm, W. E. (1993). Examination gloves as barriers to hand contamination in clinical practice. JAMA, 270(3), 350-353. doi:10.1001/jama.270.3.350
Paterson, D. L., & Bonomo, R. A. (2005). Extended-Spectrum β-Lactamases: A Clinical Update. Clinical Microbiology Reviews, 18(4), 657–686. doi:10.1128/CMR.18.4.657- 686.2005
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2006). Essentials of Nursing Research: Methods, Appraisal,
and Utilization (6th ed.). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
*Raboud, J., Saskin, R., Wong, K., Moore, C., Parucha, G., Bennett, J., ... & McGeer, A. (2004). Patterns of handwashing behavior and visits to patients on a general medical ward of healthcare workers. Infection Control & Hospital Epidemiology, 25(03), 198-202. doi: 10.1086/502377
Ransjö, U., & Åneman, C. (2006). Smittspridning och skyddsåtgärder. I Socialstyrelsen (Red), Att förebygga vårdrelaterade infektioner: ett kunskapsunderlag (s. 64-95). Hämtad 3 september, 2016, från Folkhälsomyndigheten,
https://www.folkhalsomyndigheten.se/Content/publicerat-material/publikationer/Att- forebygga-vardrelaterade-infektioner---Ett-
40
Rensfeldt, G. & Svensson, P-O. (2016). Basala hygienrutiner. Hämtad 1 November, 2016 från Vårdhandboken, http://www.vardhandboken.se/Texter/Basala-hygienrutiner-och- kladregler/Basala-hygienrutiner/
Rosén, M. (2012). Systematisk litteraturöversikt. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig
teori och metod: Från idé tillexamination inom omvårdnad (s. 429-444). Lund:
Studentlitteratur.
Rutala, W. A., & Weber, D. J. (2016). Disinfection, sterilization, and antisepsis: An overview. American journal of infection control, 44(5), e1-e6.
doi:10.1016/j.ajic.2015.10.038
Segesten, K. (2012). Att välja ämne och modell för sitt examensarbete. I F.Friberg
(Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 97-100). Lund: Studentlitteratur.
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Hämtad 1 september, 2016 från Regeringskansliets rättsdatabaser, http://rkrattsbaser.gov.se/sfst?bet=1982:763
SFS 2004:168. Smittskyddslag. hämtad 2 september, 2016 från Riksdagen, http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/smittskyddslag-2004168_sfs-2004-168
SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. Hämtad 9 September, 2016, från Riksdagen, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659
*Snyder, G. M., Thorn, K. A., Furuno, J. P., Perencevich, E. N., Roghmann, M. C.,
Strauss, S. M., ... & Harris, A. D. (2008). Detection of methicillin-resistant Staphylococcus aureus and vancomycin-resistant enterococci on the gowns and gloves of healthcare
41
workers. Infection Control & Hospital Epidemiology,29(07), 583-589. doi:10.1086/588701.
SOSFS 2015:10. Basal hygien i vård och omsorg. Hämtad 20 september, 2016, från, Socialstyrelsen, http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2015/2015-5-10
Sveriges Kommuner och Landsting. (2014). Vårdrelaterade infektioner -
framgångsfaktorer som förebygger. Hämtad 2 september, 2016 från Sveriges Kommuner
och Landsting, http://webbutik.skl.se/sv/artiklar/vardrelaterade-infektioner- framgangsfaktorer-som-forebygger.html
*Tugwell, J., & Maddison, A. (2011). Radiographic markers–A reservoir for bacteria?
Radiography, 17(2), 115-120. doi:10.1016/j.radi.2010.10.0 05
Weggelaar-Jansen, A. M., van Buren-Jansen, E., van't Schip, S., Pel, J. J., Nieboer, A. P., & Helder, O. K. (2016). Design study to develop screen savers aimed at improving hand hygiene behavior. American journal of infection control. doi:10.1016/j.ajic.2016.01.028
White, C. M., Statile, A. M., Conway, P. H., Schoettker, P. J., Solan, L. G., Unaka, N. I., … Connelly, B. L. (2012). Utilizing Imrovement Science Methods to Improve Physician Compliance With Proper Hand Hygiene. Pediatrics, 129(4), e1042-1052.
doi:10.1542/peds.2011-1864
Whittemore, R., & Knafl, K. (2005). The integrative review: updated methodology.
Journal of Avanced Nursing, 52(5), 546-553. doi:10.1111/j.1365-2648.2005.03621.x
Widmer, A. F. (2000). Replace hand washing with use of a waterless alcohol hand rub?
42
Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad: en bro
mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.
World Health Organization. (2009a). HH: why, how and when brochure. Hämtad 22 september, 2016, från WHO, http://www.who.int/gpsc/5may/tools/en/
World Health Organization. (2009b). Hand Hygiene Knowledge Questionnaire for Health-
Care Workers. Hämtad 27 september, 2016, från WHO,
http://www.who.int/gpsc/5may/tools/evaluation_feedback/en/
Örnberg, G., & Andersson, B. (2012). Kompetensbeskrivning: För legitimerad
röntgensjuksköterska. Hämtad 6 September, 2016, från Svensk förening för
röntgensjuksköterskor, http://www.swedrad.com/?fid=3212
Örnberg, G., & Eklund, A-K. (2008). Yrkesetisk kod för röntgensjuksköterskor . Hämtad 6 September, 2016, från Svensk förening för röntgensjuksköterskor,
http://www.swedrad.com/?fid=3213
Östlundh, L. (2012). Informationssökning i F. Friberg (Red.) Dags för uppsats: Vägledning
43
Bilaga 1
Granskningsprotokoll, kvantitativ artikel (Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2008)
Forskningsmetod: RCT☐ CCT☐ ☐multicenter, antal: ☐Kontrollgrupp/er: Patientkaraktäristiska: Antal: Ålder: Kön: Kriterier för exkludering:
Adekvata exklusioner Ja(1p)☐ Nej(0p)☐
Intervention:
Vad avsåg studien att studera?
- Urval Beskrivet? Ja(1p)☐ Nej(0p) ☐ - Representativt urval? Ja(1p)☐ Nej(0p) ☐
Randomiseringsförfarande beskrivet? Ja(1p)☐ Nej(0p) ☐ Vet ej(0p) ☐ Likvärdiga grupper vid start? Ja(1p)☐ Nej(0p) ☐ Vet ej(0p) ☐ Analyserade i den grupp som de
randomiserades till? Ja(1p)☐ Nej(0p) ☐ Vet ej(0p) ☐
Blindning av patienter? Ja(1p)☐ Nej(0p) ☐ Vet ej(0p) ☐ Blindning av vårdare? Ja(1p)☐ Nej(0p) ☐ Vet ej(0p) ☐ Blindning av forskare? Ja(1p)☐ Nej(0p) ☐ Vet ej(0p) ☐
Bortfallsanalysen beskriven? Ja(1p)☐ Nej(0p) ☐ Bortfallsstorleken beskriven? Ja(1p)☐ Nej(0p) ☐
Adekvat statistisk metod? Ja(1p)☐ Nej(0p) ☐ Är instrumenten valida? Ja(1p)☐ Nej(0p) ☐ Är instrumenten reliabla? Ja(1p)☐ Nej(0p) ☐ Är resultatet generaliserbart? Ja(1p)☐ Nej(0p) ☐ Etiskt resonemang: Ja(1p)☐ Nej(0p) ☐ Huvudfynd:
Sammanfattande bedömning av kvalitet, antal poäng av 16: Hög (80-100%) ☐ Medelhög (70-79%) ☐ Låg (60-69%) ☐