Kliniska implikationer

Vi anser att fortsatt forskning krävs inom området för att kartlägga skadetyper och situationer då skador uppstår. Detta i form av kvantitativa studier genom t.ex. interventioner av riskfyllda situationer som till exempel lyft av bår. Ett annat förslag kan vara självskattningsformulär för att undersöka hur ambulanspersonal mår på arbetsplatsen. Även observationsstudier kan vara ett sätt att utvärdera personalens följsamhet vid användandet av hjälpmedel. Det vore vidare önskvärt med kvalitativ forskning som till exempel djupintervjuer för att öka förståelsen och vetskapen om attityder till hälsa, arbetsskador och hur man ska kunna arbeta mer preventivt.

Kostsamma sjukskrivningar för samhället, framförallt hos hälso- och sjukvårdspersonal skulle kunna vara en samhällsekonomisk anledning till att undersöka arbetsmiljön noggrannare, dels samhällsekonomiskt, men också ur ett folkhälsoperspektiv. I slutändan är det ju så att också patienten drabbas om ambulanspersonalen inte mår bra och upplever god fysisk hälsa. Detta på grund av det blir svårt för personalen att bedriva god, säker vård och omvårdnad om inte de fysiska förutsättningarna är de rätta.

Föreliggande studie har fokuserat mycket på personalens ohälsa och arbetsmiljö. Den skulle därför kunna utgöra en god grund för framtida forskning där ännu mer fokus läggs på patientens vårdmiljö prehospitalt och dennes upplevelser av den. Studiens resultat och slutsatser skulle även kunna fylla en funktion på de verksamheter så som till exempel blåljusorgansiationer eller övrig hälso- och sjukvård som vill arbeta med förbättringsarbete rörande arbetsrelaterad fysisk ohälsa och arbetsmiljö. Dels genom att jämföra om samma typer av skador och situationer finns på berörd arbetsplats, dels genom att införa de förslag som framkommit i den här studiens resultat och slutsats.

9 Referenslista

Aasa, U. & Wiitavaara, B. (2016). Kapitel 6. Personalens hälsa och arbetsmiljö. I B-O, Suserud & Lundberg, L. (Red.), Prehospital akutsjukvård (2. Uppl., s. 72-78). Stockholm Liber.

Arbetsmiljöverket. (2015). Årsrapport om arbetsmiljö. Från

https://www.av.se/globalassets/filer/statistik/arbetsmiljon-2015/arbetsmiljostatistik-arbetsmiljon- 2015-rapport-2016-2.pdf

Arbetsmiljöverket. (2016). Dödsolyckor i arbetslivet. Delrapport 1. Från

https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/kunskapssammanstallningar/dodsolyckor-i- arbetslivet-delrapport-1-kunskapssammanstallningar-2016-9.pdf

Arbetsmiljöverket. (2017). Kunskapssammanställning 2017:3 Dödsolyckor i arbetslivet Delrapport 2. Från

https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/kunskapssammanstallningar/dodsolyckor-i- arbetslivet-delrapport-2-kunskapsammanstallningar-rap-2017-3.pdf

Ariala, M., Benoîtb, D., & Wildc, P. (2014). Exploring implicit preventive strategies in prehospital emergency workers: A novel approach for preventing back problems. Applied

Ergonomics, 45(4), 1003–1009. Från https://doi.org/10.1016/j.apergo.2013.12.005

BFS 2011:6 Boverkets författningssamling, 2011:6 avsnitt 3:144. Hämtad 4 maj, 2017 https://rinfo.boverket.se/BBR/PDF/BFS2011-6-BBR18.pdf.

Billhult, A. & Gunnarsson, R. (2012). Kapitel 7 Enkäter. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (1. uppl., s. 139-149). Lund: Studentlitteratur.

Carlsson, G. (2016). Att möta hot och våld. I B-O. Suserud & L. Lundberg (Red.), Prehospital

akutsjukvård (2. Uppl., s. 89-101). Stockholm Liber

Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande: i teori och praxis. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur.

Danielsson, E. (2012). Kapitel 9 Kvalitativ forskningsintervju. I M. Henricson

(Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (1. uppl., s. 163- 173). Lund: Studentlitteratur.

Eriksson, M. & Winroth, J. (2015). Hälsa och hälsofrämjande. I M. Eriksson (Red.), Salutogenes:

om hälsans ursprung: [från forskning till praktisk tillämpning]. (1. uppl., s. 1-11). Stockholm:

Liber.

Eriksson, T. (2003). Vad får oss att må bra i arbetet? Friskfaktorer i arbetslivet. (1. uppl., s. 247- 256). Stockholm: Prevent [distributör].

Fridh. (2014). Vårdmiljöns betydelse. I L, Wiklund Gustin & I, Bergbom. (Red.),

Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Försäkringskassan (2015). Vård och omsorg har flest nya sjukfall i Sverige. Försäkringskassan. Avdelningen för analys och prognos. Från

https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/e1c99b35-629c-4801-944a- 81dd359b303c/korta-analyser-2015-1.pdf?MOD=AJPERES

Graneheim, U.H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today 24 (2)105-12. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001

Gårdelöv, B. (2009). Ambulansjukvårdens utveckling i Sverige. B-O. Suserud & L. Lundberg (Red.), Prehospital akutsjukvård (2. Uppl., s. 40-46). Stockholm: Liber

Jonsson, A. (2016). Stress inom ambulanssjukvården. B-O. Suserud & L. Lundberg (Red.),

Prehospital akutsjukvård (2. Uppl., s. 80-86). Stockholm: Liber

Karlsson, K.J., Niemelä, P.H., Jonsson A.R., & Törnhage C.J.A. (2016). Using Shoulder Straps Decreases Heart Rate Variability and Salivary Cortisol Concentration in Swedish Ambulance

Personnel. Safety and Health at Work, 7(1), 32–37. Från https://doi.org/10.1016/j.shaw.2015.09.005

Kecklund, G., Ingre, M., & och Åkerstedt, T. (2010). Stressforskningsrapport nr 322 Arbetstider, hälsa och säkerhet – en uppdatering av aktuell forskning Stressforskningsinstitutet Stockholm ISBN 978-91-978746-0-1 ISSN 0280-2783

Kjellström, S. (2012). Kap 3 Forskningsetik. I M. Henricson (Red.). Vetenskaplig teori och

metod: från idé till examination inom omvårdnad. (1. uppl., s. 69-90). Lund: Studentlitteratur.

Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (2017). Stockholm. Hämtad 1 februari, 2017, från svensk sjuksköterskeförening. https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar- publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf

Lahti, J., Sabia, S., Singh-Manoux, A., Kivimäki, M., Tatsuse, T., Yamada, M., … Lallukka, T. (2016). Leisure time physical activity and subsequent physical and mental health functioning among midlife Finnish, British and Japanese employees: a follow-up study in three occupational cohorts. BMJ Journals 6 (1). doi:10.1136/bmjopen-2015-009788

Lee, J-R., & Lee S-H. (2015). A study on subjective health condition by musculoskeletal symptoms among emergency medical technicians. The Korean Journal of Emergency Medical

Services 19 (3) 69-85 doi: 10.14408/KJEMS.2015.19.3.069

Lundälv, J. (2016). Mellan larm och ankomst på hämtplats. B-O. Suserud & L. Lundberg (Red.),

Prehospital akutsjukvård (2. Uppl., s. 128-138). Stockholm: Liber

Maguire, J.B., & Smith, S. (2013). Injuries and fatalities among emergency medical technicians and paramedics in the united states. Prehospital and Disaster Medicine 28(4). doi:

10.1017/S1049023X13003555.

Maguire, J.B., Hunting, K.L., Guidotti, T.L., & Smith, GS. (2005). Occupational injuries among emergency medical services personnel. Prehospital Emergency Care 9 (4) 405-11.

Maguire (2015). Videolänk hämtad 20160501 från:

http://www.emsworld.com/video/12051651/occupational-injuries-in-ems

Malm, M. (2012). Själen. I L,Wiklund Gustin., & I, Bergbom. (Red.) Vårdvetenskapliga begrepp

i teori och praktik. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Neufeld, E.V., Carney, J.J., Dolezal, B.A., Boland, M.D., & Cooper, C.B. (2016). Exploratory Study of Heart Rate Variability and Sleep among Emergency Medical Services Shift. Workers

Prehospital Emergency care. 21(1).18-23. Från

http://dx.doi.org.db.ub.oru.se/10.1080/10903127.2016.1194928

O'Hara, R., Johnson, M., Hirst, E., Weyman, A., Shaw, D., Mortimer, P., … Siriwardena, A.N (2015). Decision making and safety in ambulance service transitions. Emergency Medicine

Journal. 32:e2. Från http://emj.bmj.com/content/32/5/e2.1.info

Roberts, H., Minainyo, S., Ross, M., Black, O., & Smoth, P. (2015). Occupational injury risk among ambulance officers and paramedics compared with other healthcare workers in Victoria, Australia: Analysis of workers´compensation claims from 2003 to 2012. Occupational

Enviromental Medecine. 72(7), 489-95. doi: 10.1136/oemed-2014-102574.

Pek, E., Fuge, K., Marton, J., Banfai, B., Gombos, G.C & Betlehem, J (2015). Cross-sectional survey on self-reported health of ambulance personnel. Scandinavian Journal of Trauma,

resuscitation and emergency medicine. 23 (14). doi: 10.1186/s13049-015-0087-1

Polit, D. F., & Beck, C. T. (Eds.). (2012). Nursing research: Generating and assessing evidence

for nursing practice (9.th ed.). Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams &

Wilkins.

Priebe, G., & Landström, C. (2012). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och

begränsningar – grundläggande vetenskapsteori. M. Henricson (Red.) Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (1. uppl., s. 31-50). Lund: Studentlitteratur.

Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor (RAS) och svensk sjuksköterskeförening (2012). Kompetensbeskrivning för ambulanssjuksköterska. Hämtad 20 januari 2017 från

svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar- publikationer/ambulans.kompbeskr.webb.pdf

SFS 2001:319; SFS 2010:659. Kompetensbeskrivningen, 4 kap. 9 §). Patientsäkerhetslagen. SFS nr: 1998:204. Personuppgiftslagen Departement/myndighet: Justitiedepartementet L6 Silva-Costa, A., Rotenberg, L., Griep, R. H., & Fischer, F. M. (2011). Relationship between sleeping on the night shift and recovery from work among nursing workers – the influence of domestic work. Journal of Advanced Nursing, 67. 972–981. doi:10.1111/j.1365-

2648.2010.05552.x

SKL (2005) Sveriges kommuner och landsting FAS 05 Från

https://skl.se/download/18.68e4adfe147afac12a449ea7/1408691188068/fas-05- forhandlingsprotokoll-050526.pdf

Smedley, J., Egger, P., Cooper, C. & Coggon, D. (1995) Manual handling activities and risk of low back pain in nurses. Occupational and Environmental Medicine, 52 (3), 160-163. Från https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1128180/

SOFS 2009:10 Ambulanssjukvård m.m. Hämtad 5 februari, 2017, från socialstyrelsen. http://www.socialstyrelsen.se/sosfs/2009-10

SOS (2016) Hämtad 20 november, 2016, från

https://www.sosalarm.se/contentassets/340819999752467286d20136a7999839/ambulansen- kommer-snabbt.pdf

Sterud, T., Ekeberg, O., & Hem, E. (2006). Health status in the ambulance services: a systematic review. BioMed Central Ltd, 6 (82). doi: 10.1186/1472-6963-6-82

Stutts, J.C., Wilkins, J.W., Osberg, J.S,. & Vaughn, B. (2003). Driver risk factors for sleep- related crasches. Accidents Analysis & Prevention, 35 (3), 321-331. doi.org/10.1016/S0001- 4575(02)00007-6

Suserud, B. & Svensson, L (Red). (2009). Prehospital akutsjukvård(1. uppl. ed.). Stockholm: Liber.

Thornton, K.E. & Sayers, M.G.L. (2013). Unit for duty? Evaluation of 4 years of paramedic preemplyment fitness screening test results. Prehospital Emergency Care 18 (2), 201-206 doi: 10.3109/10903127.2013.836264

Trafikverkets årsrapport (2015). Från https://trafikverket.ineko.se/Files/sv-

SE/11717/RelatedFiles/2016_053_trafikverkets_arsredovisning_2015.pdf 2016-10-18

Trafikverkets rapport om dödsolyckor vid vägarbeten (2014). Dödsolyckor vid vägarbeten. En studie av trafikolyckor med dödlig utgång vid vägarbeten 2003- 2013. Publikationsnummer: 2014:128 Rapport ISBN: 978-91-7467-654-9

WHO (1949). Constitution. Geneva: WHO Head Office.

Wijk, H. (2014). Vårdmiljöns betydelse. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Ylikangas, C. (2012). Miljö – ett vårdvetenskapligt begrepp. I Wiklund Gustin, L. & Bergbom, I. (Red). Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 265-276.

Åkerstedt, T., & Kecklund, G. (2001). Age, gender and early morning highway accidents.

Bilaga 1. Frågeformulär

1. Kryssa i din yrkeskategori (flera alternativ är möjliga):