Examensarbetet är av värde för att skapa förståelse för IVA-sjuksköterskans erfarenheter av att avsluta livsuppehållande behandling och övergå till palliativ vård. Uppsatsen kan bidra med en ökad medvetenhet om hur beslutsprocessen och IVA-sjuksköterskans delaktighet ser olika ut beroende på arbetsplats och hennes egna vilja att delta. Studien kan bidra till att intensivvårdsavdelningar skapar ett strukturerat arbetssätt i beslutsprocessen och i den palliativa vården för att samtliga patienter och närstående ska behandlas på lika villkor. Resultatet grundar sig på tio IVA-sjuksköterskors upplevelser av övergången från
livsuppehållande behandling till palliativ vård. Studien har genomförts på två olika sjukhus. Trots att svaren var genomgående lika varandra på två intensivvårdsavdelningar är antalet intervjuade begränsade och en större studie med exempelvis observationer och intervjuer hade bidragit till ett mer omfattande resultat. Det är möjligt att andra professioner som läkare och undersköterskor hade upplevt situationen annorlunda. Därför hade en jämförande studie varit av relevans och intresse.
REFERENSLISTA
Badger, J. M. (2005). Factors That Enable or Complicate End-of-Life Transitions in Critical Care. American journal of critical care, 14(6), 513-521.
Billhult, A. (2017). Kvantitativ metod och stickprov. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (2:3 uppl.ed.) S.99- 110. Lund: Studentlitteratur.
Bjørshol, C.A., Sollid, S., Flaatten, H., Hetland, I., Mathiesen, W., & Søreide, E. (2015). Great variation between ICU physicians in the approach to making end-of-life decisions. Acta anaesthesiologica Scandinavia, 60(4), 476-484. doi: 10.1111/aas.12640 Brooks, L-A., Manias, E., & Nicholson, P. (2017). Communication and Decision-Making
About End-of-Life Care in the Intensive Care Unit. American journal of critical care, 26(4), 336-334. doi: 10.4037/ajcc2017774
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber: Malmö
Cullati, S., Hudelson, P., Ricou, B., Nendaz, M., Perneger, T., & Escher, M. (2018). Internists’ and intensivists’ roles in intensive care admission decisions: a qualitative study. BMC Health Services Research, 18(620). doi: 10.1186/s12913-018-3438-6 Danielson, E. (2017a). Kvalitativ forskningsintervju. I M, Henricson. (Red.), Vetenskaplig
teori och metod. (2:3 uppl.ed.) S. 143-154. Lund: Studentlitteratur.
Danielson, E. (2017b). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod från idé till examination inom omvårdnad. (2:3 uppl.ed.). S. 285-300. Lund: Studentlitteratur.
Escher, M., Cullati, S., Hudelson, P., Nendaz, M., Ricou, B., Perneger, T., & Dayer, P. (2018). Admission to intensive care: A qualitative study of triage and its determinants. Health services research, 1(10). doi: 10.1111/1475-6773.13076
Fernandes, M., & Moreira, I. (2013). Ethical issues experienced by intensive care unit nurses in everyday practice. Nursing ethics, 20 (1), 72-82. doi: 10.1177/0969733012452683 Friberg, F. (2012). Dags för uppsats - vägledning för litteraturbaserade examensarbeten.
Lund: Studentlitteratur
Friberg, F., & Öhlèn, J. Fenomenologi och hermeneutik. I M, Henricson. (Red.), Vetenskaplig teori och metod. (2:3 uppl. ed.). S. 301-325. Lund: Studentlitteratur.
Frivold, G., Slettebø, Å., Heyland, D. K., & Dale, B. (2017). Family members' satisfaction with care and decision-making in intensive care units and post-stay follow-up needs-a cross-sectional survey study. Nursing open, 5(1), 6-14. doi: 10.1002/nop2.97 Fröjd, C., Larsson, I-M., & Wallin, E. (2009). Omvårdnad av intensivvårdspatienter. I T.
Gulbrandsen., & D-G. Stubberud (Red.), Intensivvård – avancerad omvårdnad och behandling. (1:3 uppl. ed.). S. 732-741. Lund: Studentlitteratur
Gallagher, A., Szylit Bousso, R., McCarrthy, J., Kohlen, H., Andrews, T., Paganini, M-C., … Grillo Padillha, (2014). K. Negotiated reorienting: A grounded theory of nurses’ end- of-life decision-making in the intensive care unit. International journal of nursing studies, 52 (4), 794-803. doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2014.12.003
Ganz, F.D., & Sapir, B. (2018). Nurses' perceptions of intensive care unit palliative care at end of life. Nursing in critical care. doi: 10.1111/nicc.12395
Graneheim, U. H., & Lundman, B.L. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24 (2), 105-112. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001
Graneheim, U., Lindgren, B. & Lundman, B. (2017). Methodological challenges in qualitative content analysis: A discussion paper. Nurse Education Today., 56, 29–34. doi: 10.1016/j.nedt.2017.06.002
Grignoli, N., Di Bernardo, V. & Malacrida, R. (2018). New perspectives on substituted
relational autonomy for shared decision-making in critical care. Critical care, 22(1). doi: 10.1186/s13054-018-2187-6.
Guidet, B., Vallet, H., Boddaert, J., W. de Lange, D., Morandi, A., Leblanc, G., Artigas, A., & Flaatten, H (2018). Caring for the critically ill patients over 80: a narrative review. Annals of Intensive Care, 26(8), 111-114. doi: 10.1186/s13613-018-0458-7.
Henricson, M. & Billhult, A. (2017) Kvalitativ metod. I M. Henricson, (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (2:3. uppl. ed.). S. 111– 120 Lund: Studentlitteratur.
Hartog, CS., & Reinhart, K. (2018). Staff anda family response to end-of-life care in the ICU. Current Opinion in Anaesthesiology. 31(2), 195-200. doi:
10.1097/ACO.0000000000000557.
Ho, L. A., Engelberg, R. A., Curtis, J. R., Nelson, J., Luce, J., Ray, D. E., & Levy, M. M. (2011). Comparing clinician ratings of the quality of palliative care in the intensive care unit. Critical Care Medicine. 39(5), 975-983. doi: 10.1097/CCM.0b013e31820a91db. Løgstrup, K.E. (1992). Det etiska kravet. (3:e uppl.). Göteborg: Daidalos AB
Mercadante, S., Gregoretti, C., & Cortegiani, A. (2018). Palliative care in intensive care units: why, where, what, who, when, how. BMC Anesthesiology, 18(1), 101–106. doi: 10.1186/s12871-018-0574-9
Mårtensson, J., och Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (2:3 uppl. ed.) S. 421-438. Lund: Studentlitteratur.
Nelson, J.E., Bassett, R., Boss, R.D., Brasel, J.K., Campbell, M.L., Cortez, T.B., … Weissman, D.E. (2010). Models for structuring a clinical initiative to enhance palliative care in the intensive care unit: A report from the IPAL-ICU Project (Improving Palliative
Care in the ICU). Critical Care Medicine, 38(9), 1765-1772. doi:10.1097/CCM.0b013e3181e8ad23
Pecanac, K.E., & Schwarze, M.L. (2016). Conflict in the intensive care unit: Nursing advocacy and surgical agency. Nursing Ethics, 25(1), 69-79. doi:10.1177/0969733016638144 Polit, D-F., & Beck, C-T. (2017). Essentails of nursing research: appraising evidence for
nursing practice. Philadephia, USA: Lippincott Williams & Wilkins Priebe, G., & Landström, C. (2017) Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och
begränsningar – grundläggande vetenskapsteori. I M, Henricson. (Red.), Vetenskaplig teori och metod. (2:3 uppl. ed.) S. 25-42. Lund: Studentlitteratur. Puntillo, K. A., Benner, P., Drought, T., Drew, B., Stotts, N., Stannard, D., … White, C. (2001).
End-of-life issues in intensive care units: a national random survey of nurses' knowledge and beliefs. American journal of critical care, 10(4), 216-229. Riksföreningen för anestesi och intensivvård & svensk sjuksköterskeförening. (2012).
Kompetensbeskrivning legitimerad sjuksköterska med
specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot intensivvård. Hämtad 2019-04- 10, från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk- sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-
publikationer/anestesi.och.intensivvard.kompbeskr.pdf
SBU - Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2017). Värdering och syntes av studier utförda med kvalitativ analysmetodik. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Hämtad 2019-04-19, från
https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok_kapitel08.pdf SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslagen. Hämtad 2019-04-23, från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag-1982763_sfs-1982-763 Sibbald, R., Downar, J., & Hawryluck, L. (2007). Perceptions of “futile care” among
caregivers in intensive care units. CMAJ, 177(10), 1201-1208. doi: 101503/cmaj.070144
Socialstyrelsen. (2011). Livsuppehållande behandling. Socialstyrelsen författningssamling. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 2019-04-15, från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18374/2011-6- 26.pdf
Socialstyrelsen. (2015). Läkarnas specialiseringstjänstgöring. Målbeskrivningar 2015. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 2019-04-15 15, från
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19796/2015-4- 5.pdf
SOSFS 2011:7. Senaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande behandling. Stockholm: Socialdepartementet.
Su, A., Lief, L., Berlin, D., Cooper, Z., Ouyang, D., Holmes, J., Maciejewski, R., Maciejewski, P-K., & Prigerson, H. (2018). Beyond Pain: Nurses’ Assessment of Patient Suffering, Dignity, and Dying in the Intensive Care Unit. (2018). Journal of pain and symptom management, 55 (6), 1591-1598. doi.org/10.1016/j.jpainsymman.2018.02.005 Svensk förening för anestesi och intensivvård. (2012). Livsuppehållande behandling.
Behandlingsstrategi inom intensivvården. Hämtad 2019-01-11, från
https://sfai.se/wp-content/uploads/files/22-2_Behandlingsstrategi_IVA.pdf Svenska Intensivvårdsregistret SIR. (2018). Vad är intensivvård. Hämtad 2019-04-16, från
https://www.icuregswe.org/patient-och-narstaende/test/
Svenska läkaresällskapet & Svensk sjuksköterskeförening. (2018). Etiska riktlinjer vid ställningstagande till att avstå från och/eller avbryta livsuppehållande behandling. Hämtad 2019-01-08, från
https://www.sls.se/globalassets/sls/etik/dokument/sls_ssf_riktlinjer_avbryta_avst a_2018.pdf
Svenska palliativregistret (2015). Vad bör ett brytpunktssamtal innehålla och när ska det genomföras?. Hämtad 2019-04-23, från
http://media.palliativ.se/2015/08/Brytpunkt20111.pdf
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 2018-12-18, från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Wiegand, D.L., Cheon, J., & Netzer, G (2018). Seeing the Patient and Family Through: Nurses and Physicians Experiences with Withdrawal of Life-Sustaining Therapy in the ICU. The American journal of hospice & palliative care. , 2019, Vol.36(1), 13-23. doi: 10.1177/1049909118801011
Wiegand, D.L., MacMillan, J., & dos Santos, M.R. (2015). Palliative and End-of-Life Ethical Dilemmas in the Intensive Care Unit. Advanced critical care, 2015, Vol.26(2), 142- 150. doi: 10.1097/NCI.0000000000000085
World health organization. (2018). WHO Definition of Palliative Care. Hämtad 2018-12-03, från https://www.who.int/cancer/palliative/definition/en
Yi Lin Lee., Yee Yian Ong., Sze Ying Thong., & Shin Yi Ng. (2018). A Retrospective Study of End-of-life Care Decisions in the Critically Ill in a Surgical Intensive Care Unit. Indian Journal of Palliative Care2018 Jan-Mar,24(1), 17-24. doi:
BILAGA A: BREV TILL VERKSAMHETSCHEF
Förfrågan om tillåtelse att genomföra studieVi heter Amanda Wiklund och Sara Lundvall, och är studenter på
specialistsjuksköterskeutbildningen i intensivvård vid Mälardalens högskola, Västerås. I
utbildningen ingår ett självständigt arbete i form av en magisteruppsats. Syftet är att beskriva
IVA-sjuksköterskans upplevelse av att avsluta pågående livsuppehållande behandling och
övergå till palliativ vård.
Vi ber därför om tillåtelse att genomföra studien vid er enhet. Rent konkret skulle det
innebära vi intervjuar 5 IVA-sjuksköterskor under ca 30–60 minuter vardera. Intervjun spelas
in på en ljudbandspelare och data kommer därefter att transkriberas och analyseras
tillsammans med resterande intervjuer med avsikt att uppnå ett resultat till vår kommande
magisteruppsats. Intervjuerna planeras att utföras i ett avskilt rum inom vårdverksamheten.
Vi planerar att genomföra intervjuerna på plats och vid den tidpunkt som verksamheten
tillåter (v.1–6).
Deltagande i projektet är frivilligt och deltagarna kan när som helst avbryta utan förklaring.
Hantering av data och sekretess
Insamlad data kommer att hanteras beaktande forskningsetiska krav, samt avidentifieras med
respekt för konfidentialitet enligt dataskyddsförordningen (GDPR 2018:218).
Eventuell risk/nytta
Eventuella nackdelar kan kopplas till att deltagandet i studien tar tid från verksamheten. IVA-
sjuksköterskor ges däremot möjlighet till reflektion över sin roll före, under och efter beslut
om avslutad livsuppehållande behandling.
Nytta i ett vidare perspektiv
Resultatet kan bidra till ökad medvetenhet hos IVA-sjuksköterskor samt vara av relevans i ett
fördjupningsarbete inom området.
Information om studiens resultat
Resultaten kommer att publiceras i form av ett självständigt arbete vid Mälardalens högskola.
Ni kommer också, om ni så önskar, att få ta del av det färdiga resultatet.
Ytterligare upplysningar kan lämnas av oss eller vår handledare, Helena Lööf, se nedan.
Med vänliga hälsning,
Sara Lundvall, Amanda Wiklund
Tel: 070 230 30 35, 076 827 23 40
E-post: sll18005@student.mdh.se, awd18002@student.mdh.se
Handledare:
PhD, Senior lektor Helena Lööf
Tel: 021-107075
E-post: Helena.loof@mdh.se
Samtycke till genomförande av projektet, ”IVA-sjuksköterskans upplevelse av att
avsluta livsuppehållande behandling”
Jag har informerats om den aktuella studien och hur den ska genomföras. Jag har haft tillfälle
att läsa igenom informationen och att ställa frågor.
Jag ger därför min tillåtelse att studien ”IVA-sjuksköterskans upplevelse av att avsluta
livsuppehållande behandling ”genomförs på min enhet,
_______________________________
Ort och datum
_______________________________
Underskrift
_______________________________
Namnförtydligande
BILAGA B: MISSIVBREV
Tillfrågan om deltagande i studie ”IVA-sjuksköterskans upplevelse av att
avsluta livsuppehållande behandling”
Vi heter Amanda Wiklund och Sara Lundvall, och är studenter på
specialistsjuksköterskeutbildningen i intensivvård vid Mälardalens högskola, Västerås. I
utbildningen ingår ett självständigt arbete i form av en magisteruppsats.
Idag avlider ca 20–35 % av alla intensivvårdspatienter. Därav är beslut om att avsluta den
kurativa vården vanligt förekommande. Syftet är att beskriva IVA-sjuksköterskans upplevelse
av att avsluta pågående livsuppehållande behandling och övergå till palliativ vård.
Vår fråga till dig är om du vill delta i denna studie?
Medverkan är frivillig och vill du inte vara med kan du bortse från detta brev.
Att delta i projektet skulle för din del innebära att vi intervjuar dig under ca 30-60 minuter.
Intervjun spelas in på en ljudbandspelare och data kommer därefter att transkriberas och
analyseras tillsammans med resterande intervjuer med avsikt att uppnå ett resultat till vår
kommande magisteruppsats. Intervjuerna planeras att utföras i ett avskilt rum inom
vårdverksamheten.
Du kan när som helst avbryta din medverkan i studien utan att du behöver ange någon orsak.
Data behandlas konfidentiellt vilket innebär att alla uppgifter och data kodas och förvaras i ett
låst utrymme som enkom författarna har tillgång till, så att ingen utomstående kan ta del av
insamlade uppgifter. I den färdiga uppsatsen kommer inga uppgifter att kunna härledas till
någon enskild individ, utan resultatet kommer att presenteras på gruppnivå. Resultaten
kommer att publiceras i form av ett självständigt arbete vid Mälardalens högskola. Ni kommer
också, om ni så önskar, att få ta del av det färdiga resultatet.
Om du ger ditt samtycke till att ditt namn och telefonnummer får lämnas ut till oss (nedan),
kommer vi att ta kontakt med dig för att ge ytterligare information om studiens syfte och
genomförande.
Ytterligare upplysningar kan lämnas av oss eller vår handledare, Helena Lööf, se nedan.
Med vänliga hälsning,
Amanda och Sara
Sara Lundvall, Amanda Wiklund
Tel: 070 230 30 35, 076 827 23 40
E-post: sll18005@student.mdh.se, awd18002@student.mdh.se
Handledare:
PhD, Senior lektor Helena Lööf
Tel: 021-107075
E-post: Helena.loof@mdh.se
Samtycke till att deltaga i projektet, ” IVA-sjuksköterskans upplevelse av att
avsluta livsuppehållande behandling”
Jag har informerats om den aktuella studien och haft tillfälle att i lugn och ro läsa igenom
informationen och att ställa frågor. Jag får också en kopia på den skriftliga informationen om
projektet och på detta samtyckesformulär.
Jag är medveten om att deltagandet är helt frivilligt och att jag när som helst, utan att ange
orsak, kan avbryta mitt deltagande i studien.
JA, jag vill delta i studien? och jag samtycker till att de uppgifter jag lämnas
behandlas på det sätt som beskrivits på föregående sida.
_______________________________
Datum
____________________________ _____________________________
BILAGA C: INTERVJUGUIDE
Syftet är att beskriva IVA-sjuksköterskans upplevelse av att avsluta pågående
livsuppehållande behandling och övergå till palliativ vård.
Informera om: Anonymitet, (inget skall kopplas till intervjupersonen - arbetsplats, orter
osv.)
• Är det ok att spela in intervjun på en ljudbandspelare?
• Hur länge har du jobbat som intensivvårdssjuksköterska?
• När gick du din vidareutbildning till specialist inom intensivvården?
• Har du ev. någon annan specialistutbildning?
Inledande öppen fråga
• Skulle du vilja beskriva för mig hur det är att arbeta som specialistsjuksköterska inom
intensivvård?
Frågor
• Hur upplever du som intensivvårdssjuksköterska vården omkring en kritiskt sjuk
patient innan beslutet tas om avlutad behandling och övergång till palliativ vård?
-Har du några situationer eller vissa händelser som du ev. kommer att tänka på?
- Vad känner du för det? Vad tänker du om det? Eventuella svårigheter?
• Hur upplever du din delaktighet som intensivvårdssjuksköterska i själva beslutet
omkring avslutandet?
-Har du några situationer eller händelser som du ev. kommer att tänka på?
-Vad anser du är av betydelse i beslutsprocessen?
-Vad känner du för det? Vad tänker du om det? Eventuella svårigheter?
• Hur upplever du som intensivvårdssjuksköterska den fortsatta palliativa vården av
patienten på en intensivvårdsavdelning (dvs ett tag efter att beslutet om avslutad
kurativ behandling har tagits.)?
- Har du några situationer eller vissa händelser som du ev. kommer att tänka på?
- Vad känner du för det? Vad tänker du om det? Eventuella svårigheter?
-
• Är det någonting mer som du vill tillägga? Något som ev. kan behöva tydliggöras,
eller något annat som du funderat över i relation till dessa frågor?
Följdfrågor:
• Kan du berätta mer om det?
• Vad tänker du om det?
• Vad känner du för det?
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00