Organisationen kan erbjuda bra och nyttig mat eller till exempel frukt för att motverka nattarbetarnas trötthet.
Se till att det alltid finns möjlighet för bra vila/sömn på arbetsplatsen och även under passningsuppdrag på andra ställen förutom sin egen station. Lokalerna bör även vara anpassade så att personalen inte behöver springa trötta i trappor nattetid.
Föreläsningar i hur tröttheten påverkar personalen psykiskt och fysiskt.
Personalen kan där få tips och råd om hur de kan förbereda sig inför ett nattpass.
Inför schemalagd obligatorisk sömn/vila under nattpassen. Lös det genom fler resurser.
Korta ner arbetstiden så både nattpassens längd blir kortare men även veckoarbetstiden så personalen får mer tid för återhämtning.
Inför ett schema där individen själv får planera sina arbetspass utifrån den enskildes personliga förutsättningar.
Mer ersättning för obekväm arbetstid så personalen känner att deras arbete nattetid uppskattas.
För att kunna arbeta till 65 års ålder med nuvarande belastning och situation inom ambulansen föreslås att personal som jobbat länge inom ambulansen istället börjar köra sjuktransport enbart dagtid, då detta sliter minde på kroppen.
Slutsats
Författarna menar att organisationen inom ambulanssjukvården inte är anpassad för nattjänstgöring idag. Resurserna är knappa och ambulanserna får vara ute på uppdrag stor del av natten. Schemats utformning gör att personalen ständigt måste vända på dygnsrytmen vilket sliter på kroppen.
Resultatet pekar på att sjuksköterskorna klart och tydligt inte orkar jobba under de förutsättningarna som finns idag. Nattetid får patienterna inte den vård som de har rätt till och blir lidande på grund av vårdarnas dåliga arbetssituation. Det som måste till är en ”cost-benefit” analys av situationen. Är samhället beredda på att fler människor avlider på natten än på dagen eftersom det kostar för mycket att utöka ambulansresurserna nattetid?
Är allmänheten medvetna om att de folkvalda politikerna indirekt godkänner att patienterna får en sämre vård nattetid?
REFERENSER
Atack, L. & Maher, J. (2010). Emergency medical and health providers' perceptions of key issues in prehospital patient safety. Prehospital emergency care : official journal of the National Association of EMS Physicians and the National Association of State EMS Directors, vol. 14, no. 1, pp. 95-95.
Backé, E.M., Kaul, G., Klussmann, A., Liebers, F., Thim, C., Massbeck, P. &
Steinberg, U. (2009). Assessment of salivary cortisol as stress marker in ambulance service personnel: comparison between shifts working on mobile intensive care unit and patient transport ambulance. International archives of occupational and
environmental health, vol. 82, no. 9, pp. 1057-1064.
Caldwell, J.A. (2001). The impact of fatigue in air medical and other types of operations: a review of fatigue facts and potential countermeasures. Air medical journal, vol. 20, no. 1, pp. 25-32.
Camasso-Richardson, K., Wilde, J.A. & Petrack, E.M. (1997). Medically unnecessary pediatric ambulance transports: a medical taxi service? Academic emergency medicine : official journal of the Society for Academic Emergency Medicine, vol. 4, no. 12, pp. 1137-1141.
Costa, G. (1996). The impact of shift and night work on health. Applied Ergonomics, vol. 27, no. 1, pp. 9-16.
Dahlberg, K. & Drew, N. (1997). A Lifeworld Paradigm for Nursing Research. Journal of Holistic Nursing, vol. 15, no. 3, pp. 303-317.
Dahlberg, K., Segesten, K., Nyström, M., Suserud, B. & Fagerberg (2003). Att förstå vårdvetenskap. Studentlitteratur.
Daurat, A. & Foret, J. (2004). Sleep strategies of 12-hour shift nurses with emphasis on night sleep episodes. Scandinavian journal of work, environment & health, vol. 30, no. 4, pp. 299-305.
Elo, S. & Kyngäs, H. (2008) The qualitative content analysis process. Journal of Advanced Nursing, vol. 62, no. 1, pp. 107-115.
Europaparlamentets och rådets förordning. (2006). nr 561/2006. [Elektronisk]
Luxemburg: Publikationsbyrån. Tillgänglig:
http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CELEX:32006R0561:SV:HTML [2013-03-18]
Folkard, S. & Tucker, P. (2003). Shift work, safety and productivity. Occupational medicine (Oxford, England), vol. 53, no. 2, pp. 95-101.
Graneheim, U.H., Lundman, B., Omvårdnad, Medicinsk fakultet & Umeå universitet (2004) Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse education today, vol. 24, no. 2, pp. 105-112.
Jarrett, N.J. & Payne, S.A. (2000). Creating and maintaining ‘optimism’ in cancer care communication. International Journal of Nursing Studies, vol. 37, no. 1, pp. 81-90.
Jonsson, A., Karlsson, K. & Niemelä, P. (2011). Heart rate as a marker of stress in ambulancepersonnel: a pilot study of body's response to the ambulance alarm.
Prehospital and Disaster Medicine, vol 26, no. 1, pp. 21-26.
Kallin, J. & Olsson, A. (2013). Så fungerade biva-sjuksköterskornas poängmodell i Lund [Elektronisk] Vårdförbundet Mars. Tillgänglig:
https://www.vardforbundet.se/vardfokus/webbnyheter/2013/Mars/sa-fungerade-poangmodellen-pa-biva-i-lund/ [2013-03-21]
Knauth, P. & Hornberger, S. (2003). Preventive and compensatory measures for shift workers. Occupational medicine (Oxford, England), vol. 53, no. 2, pp. 109-116.
Knutsson, A., Institutionen för hälsovetenskap, Fakulteten för humanvetenskap &
Mittuniversitetet (2003). Health disorders of shift workers. Occupational medicine (Oxford, England), vol. 53, no. 2, pp. 103-108.
McCabe, C. (2004). Nurse–patient communication: an exploration of patients’
experiences. Journal of Clinical Nursing, vol. 13, no. 1, pp. 41-49.
Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Studentlitteratur, Lund.
Patterson, P.D., Suffoletto, B.P., Kupas, D.F., Weaver, M.D. & Hostler, D. (2009).
Sleep Quality and Fatigue Among Prehospital Providers. Prehospital Emergency Care, vol. 14, no. 2, pp. 187-187.
Rogers, A.E., Hwang, W., Scott, L.D., Aiken, L.H. & Dinges, D.F. (2004). The working hours of hospital staff nurses and patient safety. Health affairs (Project Hope), vol.
23, no. 4, pp. 202-212.
Segerfalk, B., Lindh, G., Nyman, M., Hellberg, A. & Sverige. Arbetsmiljöverket (2011). Arbetstidslagen med kommentarer. Arbetsmiljöverket, Solna.
SFS 1977:1160 Arbetsmiljölag. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet, ARM.
SFS 1982:673. Arbetstidslag. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet, ARM.
SFS 2010:659 Patientsäkerhetslag. Stockholm: Socialdepartementet.
SIV-sidan [Elektronisk] Tillgänglig:
http://intrasas.vgregion.se/se/SIW/Organisation/Akutkliniken/Verksamhet/Uppdragss tatiskt-ambulanssjukvard/ [2013-03-21]
Smith, S.S., Kilby, S., Jorgensen, G. & Douglas, J.A. (2007). Napping and nightshift work: Effects of a short nap on psychomotor vigilance and subjective sleepiness in health workers. Sleep and Biological Rhythms, vol. 5, no. 2, pp. 117-125.
Sofianopoulos, S., Williams, B. & Archer, F. (2012). Paramedics and the effects of shift work on sleep: a literature review. Emergency medicine journal : EMJ, vol. 29, no. 2, pp. 152.
Suserud, B. & Svensson, L. (2009). Prehospital akutsjukvård. Stockholm: Liber.
Svensk sjuksköterskeförening. (2007). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm:
Danagårds grafiska.
Wiklund Gustin, L. (2003). Vårdvetenskap i klinisk praxis. Natur och kultur, Stockholm.
Williamson, A.M. & Feyer, A.M. (2000). Moderate sleep deprivation produces impairments in cognitive and motor performance equivalent to legally prescribed levels of alcohol intoxication. Occupational and environmental medicine, vol. 57, no.
10, pp. 649-655.
Wireklint Sundström, B. (2012). Kompetensbeskrivning. Legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot ambulanssjukvård,
Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor och Svensk Sjuksköterskeförening.
Wireklint Sundström, B., Dahlberg, K., Institutionen för vårdvetenskap, University of Borås, Högskolan i Borås & School of Health Sciences (2011). Caring assessment in the Swedish ambulance services relieves suffering and enables safe decisions.
International Emergency Nursing, vol. 19, no. 3, pp. 113-119.
Åkerstedt, T. (2001). Sömnens betydelse för hälsa och arbete: fakta och goda råd.
Bauer bok, Järvsö.
Akerstedt, T. (2003). Shift work and disturbed sleep/wakefulness. Occupational medicine (Oxford, England), vol. 53, no. 2, pp. 89-94.
Akerstedt, T. (2006) Psychosocial stress and impaired sleep. Scandinavian journal of work, environment & health, vol. 32, no. 6, pp. 493-501.
Bilaga 1
Inbjudan till deltagande i magisteruppsats
Hej!
Vi är två studenter som läser specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård vid Högskolan, Borås. Vi skriver en magisteruppsats under första delen av vårterminen. Syftet med studien är att beskriva upplevelser av nattjänstgöring.
Ditt deltagande kan ge värdefull ny insikt om hur det är att jobba inom ambulansverksamhet nattetid. Intervjun baseras på en del frågor som skall ge dig en möjlighet att kunna prata fritt om dina upplevelser, känslor och tankar. Den kommer att ta cirka 45 min. Informanten har rätt att avbryta intervjun och därmed sitt medverkande i studien när som helst utan att ange orsak. Ditt deltagande i studien är naturligtvis frivilligt och allt material kommer att avidentifieras. Inga utomstående kommer att ha tillgång till det insamlade materialet.
Vi söker dig som är sjuksköterska/specialistsjuksköterska och jobbar på ett schema som innehåller nattjänstgöring. Du ska även ha jobbat minst ett år inom ambulansverksamheten. Intervjun kan genomföras på ambulansstationen XXXXX eller annan valfri plats efter ert önskemål. Vi behöver komma igång med intervjuerna så fort som möjligt. Hör av er till någon utav oss för en intresseanmälan.
Tack på förhand!
Hälsningar
________________________________________________
Lars Lanevi David Rabe
0709-677301 0707-175117
S110551@student.hb.se S118757@student.hb.se
Handledare
Anders Jonsson, universitetslektor
Institutionen för vårdvetenskap, Högskolan i Borås Tfn: 033-435 40 00 (telefon växel)
anders.jonsson@hb.se