• Mer teoretiskt och praktisk utbildning kan lindra den kunskapsrelaterade oron • När besättningen för en ambulans konstrueras bör erfarenheten och kunskapen
gällande omhändertagande av barn finnas med i beaktan.
• Omhändertagandet av svårt sjuka barn väcker starka känslor, debriefing och stödjande samtal har en viktig roll i efterförloppet.
26
REFERENSER
AISAB (2016). kvalitetsbokslut år 2015. Stockholm: AISAB
http://www.aisab.nu/media/58829/Bilaga%20Kvalitetsbokslut%202015.pdf [2017-02- 20]
Ayub, E., Sampayo, E., Shah, M., & Doughty, C. (2016). Prehospital Providers' Perceptions on Providing Patient and Family Centered Care. Prehospital Emergency
Care : Official Journal of the National Association of EMS Physicians and the National Association of State EMS Directors, ss. 1-9.
Broberg, M. (2015). Utvecklingspsykologiska teorier I Hallström, I & Lindberg, T (red.) Pediatrisk omvårdnad. 2. uppl. Stockholm: Liber, ss. 66–72
Bremer, A. (2016). Dagens ambulanssjukvård I Suserud, Björn-Ove & Lundberg, Lars (red.) Prehospital akutsjukvård. 2. uppl. Stockholm: Liber, ss. 48–65.
Brinkmann, S. & Kvale, S. (2015). InterViews: learning the craft of qualitative research
interviewing. 3. Uppl., Los Angeles: Sage Publications
Bohström, D., Carlström, E. & Sjöström, N. (2016). Managing stress in prehospital care: Strategies used by ambulance nurses. International Emergency Nursing, doi:10.1016/j.ienj.2016.08.004
Cushman, J.T., Fairbanks, R.J., O'Gara, K.G., Crittenden, C.N., Pennington, E.C., Wilson, M.A., Chin, N.P. & Shah, M.N. (2010). Ambulance Personnel Perceptions of Near Misses and Adverse Events in Pediatric Patients. Prehospital Emergency Care, 14(4), ss. 477-484.
Dahlberg, K., Segesten, K., Nyström, M., Suserud, B-O. & Fagerberg, I. (2003). Att förstå
vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur
Dyregrov, A. & Mitchell, J.T. (1992). Work with traumatized children ? Psychological effects and coping strategies. Journal of Traumatic Stress, 5(1), ss. 5-17.
Edwinson Månsson, M. & Enskär, K. (red.) (2008). Pediatrisk vård och specifik
omvårdnad. 2. Uppl., Lund: Studentlitteratur.
Elo, S. & Kyngäs, H. (2008). The qualitative content analysis process. Journal of
Advanced Nursing, 62(1), ss. 107-115.
Gunnarsson, B.-., Warrén Stomberg, M. (2009). Factors influencing decision making among ambulance nurses in emergency care situations, International Emergency
Nursing, 17(2), ss. 83-89.
Hermerén, G. (2011). Good research practice. Stockholm: The Swedish Research Council
27
Holmberg, M., & Fagerberg, I. (2010). The encounter with the unknown: Nurses lived experiences of their responsibility for the care of the patient in the swedish ambulance service. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, 5(2), ss. 1-9.
Hutchfield, K. (1999). Family-centered care: a concept analysis. Journal of Advanced Nursing vol. 29, ss. 1178–1187
Högskolan i Borås (2016). Riktlinjer för examensarbete på magisternivå, i huvudområdet
vårdvetenskap. Borås: Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
http://www.hb.se/Global/Akademi%202/Student/Riktlinjer%20och%20mallar/V17_Rik
tlinjer%20-%20Magister_exarbete.pdf [2017-04-04]
Högskoleverket (2005). Perspektiv på hållbar utveckling (Högskoleverket R2005:47).
Stockholm: Högskoleverket.
https://www.hb.se/PageFile/1233/HSV_rapport%202005_47%20R%20Perspektiv%20p %C3%A5%20h%C3%A5llbar%20utveckling.pdf [2017-04-02]
Johansson, A. (2013). Att möta och kommunicera med barn och deras föräldrar. I Fossum B. (red). Kommunikation: Samtal och bemötande i vården. Lund: Studentlitteratur, ss. 353-372.
Jonsson, A. & Segesten, K. (2004). Guilt, shame and need for a container: a study of post- traumatic stress among ambulance personnel. Accident & Emergency Nursing, 12(4), ss. 215-223.
Jonsson, A., Segesten, K. & Mattsson, B. (2003). Post-traumatic stress among Swedish ambulance personnel. Emergency medicine journal: EMJ, 20(1), ss. 79–84.
Kendorf, G. (2016). Prehospitalt omhändertagande av barn. I Suserud, B-O. & Lundberg, L. (red.) Prehospital akutsjukvård. 2. uppl. Stockholm: Liber, ss. 507–526. Lindström, V., Bohm, K. & Kurland, L. (2015). Prehospital care in Sweden: From a transport organization to advanced healthcare. Notfall + Rettungsmedizin, 18(2), ss. 107- 109.
Maconochie, I.K., Bingham, R., Eich, C., López-Herce, J., Rodríguez-Núñez, A., Rajka, T., Van de Voorde, P., Zideman, D.A., Biarent, D. & Paediatric life support section Collaborators (2015). European Resuscitation Council Guidelines for Resuscitation 2015: Section 6. Paediatric life support, Resuscitation, vol. 95, ss. 223.
NOBAB (2014). NOBABs standard. http://www.nobab.se/index.php/om- nobab/produkter [2017-02-10]
Nordén, C., Hult, K., Engström, Å. (2014). Ambulance nurses’ experiences of nursing critically ill and injured children: A difficult aspect of ambulance nursing care.
28
Olsson, L. (2005). Hållbar utveckling - vad är er egentligen? I Perspektiv på hållbar
utveckling (Högskoleverket R2005:47). Stockholm: Högskoleverket. https://www.hb.se/PageFile/1233/HSV_rapport%202005_47%20R%20Perspektiv%20p %C3%A5%20h%C3%A5llbar%20utveckling.pdf [2017-04-02]
Polit, DF. & Beck, CT (2012). Nursing research: generating and assessing evidence for
nursing practice. 9. Uppl. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams &
Wilkins
Radell, P & Bredlöv, B. (2015). Det akut sjuka barnet I Hallström, I & Lindberg, T (red.) Pediatrisk omvårdnad. 2. uppl. Stockholm: Liber. ss.177-190.
Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor, RAS (2011). Kompetensbeskrivningen för
legitimerade sjuksköterskor med specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot ambulanssjukvård. Stockholm: svensk sjuksköterskeförening, SSF.
SFS 1982:763 Hälso- och sjukvårdsagen. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Utbildningsdepartementet
SFS 2009:400 Offentlighets- och sekretesslagen. Stockholm: Justitiedepartementet SFS 2014:821 Patientlagen. Stockholm: Socialdepartementet
Sjuksköterskornas samarbete i Norden (1995). Ethical guidelines for nursing research in the Nordic countries. Rev. tryckning [Oslo].
SLAS [Sveriges medicinskt ledningsansvariga ambu-lansläkare i samverkan] (2011). Behandlingsriktlinjer. http://www.flisa.nu/web/page.aspx?refid=18 [2017-03-23]
Socialstyrelsen (2011). Skador bland barn i Sverige. Olycksfall, övergrepp och avsiktlig
självdestruktiv handling. Rapport 2011. Stockholm: Socialstyrelsen.
SOS ALARM (2017). Prehospital vård och koordinering.
https://www.sosalarm.se/vara-tjanster/prehospital-vard-och-koordinering [2017-04-11] SOSFS 2009:10 Ambulanssjukvård m.m. Stockholm: Socialstyrelsen
Stålhandske, B., Engerström, L. (2016). Prioriterings- och dirigeringscentralen. I Suserud, B-O. & Lundberg, L. (red.) Prehospital akutsjukvård. 2. uppl. Stockholm: Liber, ss. 120-125.
Sundström, B.W., Dahlberg, K. (2012). Being Prepared for the Unprepared: A Phenomenology Field Study of Swedish Prehospital Care. Journal of Emergency
29
Svenska rådet för hjärt-lungräddning (2016). Avancerad hjärt-lungräddning till barn:
kursbok med webbutbildning. Stockholm: Svenska rådet för hjärt-lungräddning.
Svensson, A., Fridlund, B. (2008). Experiences of and actions towards worries among ambulance nurses in their professional life: A critical incident study. International
Emergency Nursing, 16(1), ss. 35-42.
UNICEF (2009). Barnkonventionen, FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige
Wihlborg, J., Edgren, G., Johansson, A. & Sivberg, B. (2014). The desired competence of the swedish ambulance nurse according to the professionals – A delphi study.
International Emergency Nursing, 22(3), ss. 127-133.
Wireklint Sundström, B., Dahlberg, K. (2011). Caring assessment in the Swedish ambulance services relieves suffering and enables safe decisions. International
30